Spira nr 3 2019

THOMAS SPRINGER FÖR ATT ORKA

Nr 3 2019 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

RÄTTA BRÖLLOPET – SÅ VÄLJER NI HOPPET LEVER UNDER BROARNA I PARIS

Tema BERG

5

experttips: Så fotar du din konfirmand

”Bergen är så himla mäktiga” Klättringen ger Anna von der Marwitz perspektiv på livet tidningen spira nr x 2015

1

VÄLKOMMEN

Redaktör Ulrika Ljungblahd Ansvarig utgivare Inge-Bert Täljedal Repro & Tryck Stibo Complete

N VA

ENMÄRK

E

Trycksak 5041 0004

Annonsförsäljning Display, 090-71 15 22 erica.lundholm@ display-umea.se

Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea Omslagsfoto: Malin Grönborg Nästa nummer ute 5 september

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

FOTO: MIKAEL LUNDGREN

4 Aktuellt 7 Dilemmat Hur får vi det bröllop vi vill ha?

TEMA BERG 8 Belöningen är att stå på toppen 10 Därför gillar vi berg 11 Fjällprästen hittar lugnet bland vidderna 14 Händelserika bibelberg 15 Krönika En fast grund håller i längden

”Känslan är att jag inte kan påverka ­rörelsen. Jag bara gläds över den.”

KRÖNIKAN

21

Lena Fagéus

16

En vanlig löpar­ vecka för Thomas.

FOTO: MALIN GRÖNBORG

2

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå

Matsvinnet!

I snitt slänger vi årligen 25 kg ätbar mat per person.

INNEHÅLL NR 3 2019

16 Mötet Thomas Lindström 20 Mellan himmel & jord 21 Krönika Lena Fagéus 23 Bokspalten Lisa Tegby 24 Reportage Under broarna i Paris 29 Korsordet 30 Spira besöker Kyrkans grundkurs 30 Kalendarium

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll 6 nr per år.

T

Äntligen stod vi på toppen. Det hade visserligen inte tagit mer än en halvtimme att vandra från parkeringen upp på ett av de många bergen längs Höga kusten. Men det spelade ingen roll, den smått euforiska känslan infann sig ändå. En topp är ett tydligt mål, man kommer fram.

Nu lockade den medhavda matsäcken, men först fram med mobilen för att försöka fånga vidderna och utsikten. Som vanligt visade det sig omöjligt. Perspektivet från en bergshöjd låter sig inte fångas, bara upplevas. Och hur gärna man än skulle vilja går det inte stanna kvar på höjden, där allt tycks förklarat och begripligt.

I vårt sommarnummer är temat Berg. Elisabet Svedberg, fjällpräst i Tärnafjällen, funderar över varför många b ­ erättelser i Bibeln utspelar sig på höga höjder. Kanske handlar det om perspektivet eller om möjlig­heten att hitta enskildhet. Det finns heliga berg över hela världen. Vi tittar närmare på fem av dem.

Du möter också klättraren Anna von der Marwitz som bemästrar både berg utomhus och väggar inomhus. Stressen och problemlösningen längs klätterlederna hjälper henne att behålla lugnet i vardagen.

Podden ”Ingen hinner fram” om kyrka, samhälle och populär­ kultur

S

På toppen tycks allt begripligt

24

EN ANDRA CHANS

Efter avslag i Sverige finns hopp om uppehållstillstånd i Paris.

TIO MIL

nr 3 2019 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

Vad är tjusningen med klättring?

Spira frågade tre besökare vid klätterväggen på Iksu Sport.

22 JUNI

JOHANNA WADSTEIN

VIDAR HÄGGSTRÖM

HÅKAN WALLMARK

– För det första är det fantastiskt kul! Det ger nya utmaningar och problem som måste lösas och det handlar om strategi. När jag vilar så pratar jag och får och ger tips till andra klättrare, så det är också väldigt socialt.

– Jag gillar helkropps­ träningen det ger. Så har det ett tydligt mål när det gäller att klara nästa svårighetsgrad och nå toppen. Det är lätt att se om du lyckas och så är det inte med allt du gör i livet.

– Det är en trevlig och social aktivitet med en god vän som säkrar och så kan vi lösa svårig­ heterna tillsammans. Jag har bara klättrat i ungefär två månader, så för mig är det en ny och rolig utmaning där jag kan utvecklas.

KOMMENTAR PÅ KRITA av Lars Segerstedt

Midsommardagen är inte bara vilodag efter dansen kring midsommarstången, utan också en helg­ dag i kyrkan. Tidigare firades då Johannes Döparens födelse, men på senare år har han fått en egen dag.

Temat för dagen i kyrkan är Skapelsen.

Så kan du be med mobilen Telefonen bär de flesta ofta med sig.

Den går även att använda för bön.

Så här kan du göra!

Gå till startskärmen Vad föreställer din bakgrundsbild?

Tacka för vad än bilden föreställer eller påminner dig om.

Gå till dina kontakter Scrolla ner till bokstaven C eller annan bokstav och välj det första namnet. Be för den personen eller organisationen.​ ​​ ppna en nyhetsapp Ö Välj en av rubrikerna. Läs det första stycket i ­artikeln och be för personen eller ­situationen det handlar om.

Gå till fotogalleriet Bläddra tills du hittar en bild som du fastnar för. Tänk på platsen, personen eller saken som bilden föreställer.

Kolla batteristatusen Är batteriet lågt? Fullt? Be för människor som har låg energi eller som slåss mot ­psykisk och fysisk ohälsa.​ Idén kommer ursprungligen från brittiska Sanctuary First.

VAD TYCKER DU OM SPIRA? Vad läser du i Spira? Vad saknar du? Är det något som stör eller roar dig? Vi vill veta!

Skriv ett mejl till: spira@svenskakyrkan.se Eller skicka ett vykort till: Spira, Box 525, 901 10 Umeå.

Underbart! Bara en topp kvar! tidningen spira nr 3 2019

3

AKTUELLT

HALLÅ DÄR

Mäter vattenförbrukning för miljöns skull kyrkans miljögrupp i Umeå.

Bland de godkända del­målen finns både mer övergripande som m ­ inskat antal flyg­resor bland personalen och mål på församlings­nivå, som till Planteringar och exempel att ge en gudstjänst service­stationer på temat hållbarhet.

Backens kyrkogård För kyrko­gårdarna är får vatten från älven.

Det var under 2016 som arbetet med att k ­ ontrollera Svenska kyrkan i Umeå och ­reglera vattenför­ EXEMPEL PÅ påbörjade sitt arbete med brukningen ständigt GODKÄNDA MÅL pågående. Just nu jobbar att miljödiplomeras med hjälp av kyrkans eget miljö­ • Mäta den mängd man med att införa dropp­ ledningssystem. Den första vatten som förbrukas bevattning för att begränsa på kyrkogårdarna. fasen godkändes året därpå • Förbättra sop­ åtgången ytterligare. och sedan dess har nya, – Miljöarbetet märks sorteringen i alla våra fastigheter. vassare delmål tagits fram hela året, säger Carolina • Servera vegetarisk Paulson som är ansvarig och arbetats med. mat vid personal­ I maj godkändes fas två för miljögruppen. Del­målen samlingar. av Lotta Magnusson, Claes växer och för­djupas under • Se över belysning Hedström och Ingela och hitta mer energi­ arbetets gång samtidigt som snåla alternativ.

Eriksson, externa miljö­ nya delmål bubblar upp. Nu • Alla leksaker i samordnare. På plats var ser vi fram emot att växla pastoratets lokaler också r­ epresentanter från upp ytterligare i fas tre! ska vara giftfria. kyrko­rådet och ­Svenska Lotta Fjellner På Backens kyrkogård ­används uteslutande älvsvatten till bevattning utom­ hus. Exakt hus mycket som går åt visar mätaren som sitter i pumphuset. Att mäta vatten­förbrukningen är en del i arbetet för att vara en mer hållbar kyrka.

LASSE PALMÉR

Engagerad i hjälporganisationen Out of Ashes

Vad gör Out of Ashes?

– Vi är en Umeåbaserad organisation som arbetar mot trafficking och ­prostitution i Nepal. Framför allt stöttar vi ekonomiskt den lokala ­organisationen Lighthouse foundation. De arbetar bland Badifolket, de lägsta bland de kastlösa i Nepal, som lever i oerhörd fattigdom och tvingas sälja sina barn till indiska bordeller.

Vad går arbetet ut på?

– Lighthouse foundation har startat en skola i Katmandu, där de ­erbjuder utbildning till flickor och pojkar i riskzonen. De har också börjat stötta byarna som blir av med sina inkomstkällor när barnen går i skolan. Out of Ashes har fått speciellt ansvar för en by i västra Nepal, som har önskemål om hjälp med yrkesutbildningar och bättre boenden.

Hur blev du engagerad i detta?

– Jag var på besök i Nepal för tre år sedan och fick höra några ­flickor i 20-årsåldern berätta om sina erfarenheter. Det var så ofattbart hemskt. Varje år säljs ytterligare flera tusen barn till indiska bordeller. Jag engagerade mig i Out of Ashes och det känns som ett oerhört meningsfullt arbete.

Helena Andersson Holmqvist

Miljösamordnarna Claes Hedström och Ingela Eriksson fick en guidad visning på ­Backens kyrkogård i samband med revisionen.

Vill du veta mer eller bidra till arbetet: www.outofashes.org

FLER NYHETER & NOTISER HTITTAR DU PÅ TIDNINGENSPIRA.SE

4

nr 3 2019 tidningen spira

AKTUELLT FOTO: MATILDA AUDAS BJÖRKHOLM

Biskop Åsa Nyström med pristagarna Catrin Ström, Ann-Mari Grahn och Kerstin Olofsson.

TEGS BEBISCAFÉ FICK ÅRETS MEDARBETARPRIS

”En människa som ber kan förändra världen”, sade Lena Fagéus i predikan på Bönsöndagen.

Äntligen stod hon i predikstolen!

Nu är Umeås nya kyrkoherde på plats.

Sista söndagen i maj hälsades Lena Fagéus välkommen i Umeå stads kyrka.

500 personer tog emot nya kyrko­ herden tillsammans med biskop Åsa Nyström, som uppmanade henne att ”berätta vidare att det finns en framtid och ett hopp”. Efter välkomsthälsningar från andra kyr­ kor, kyrkorådet, ideella och Kyrkans unga klev Lena Fagéus upp i predik­ stolen. På bönsöndagen delade hon sina funderingar kring bön,

e­ xempelvis varför vissa böner ver­ kar förbli obesvarade och hur hon vill be mer för förändring i världen.

– Att sitta mätt och välklädd i en varm kyrka och be för barnen som svälter i Jemen känns som ett hån.

Men kära ni, tänk om det är det som behövs? Tänk om vår bön har effekt?

Vi borde kanske ha ständig bönevaka för världen!

Efter gudstjänsten bjöds alla på tårta i parken ner mot älven.

Ulrika Ljungblahd

Tänk om våra böner påverkar oändligt mer än Trumps twittrande.

Lena Fagéus i sin predikan på Bönsöndagen 2019.

SÅ MINNS VI 2018...

66 574 medlemmar, i snitt 34 besökare vid dop och 110 ungdomar som utbildar sig till ledare. Det är några av siffrorna i årsredovisningen för Svenska kyrkan i Umeå. Beställ eller ladda hem ditt eget ­exemplar på svenskakyrkan. se/umea tidningen spira nr 3 2019

20

olika alternativ för dig som vill konfirmeras nästa år.

Personerna bakom Bebiscaféet i Tegs kyrka blev årets medarbetare i Luleå stift 2019. Priset gick till sex ideella medarbetare och de två församlingspedagogerna Catrin Ström och Kerstin Olofsson för att de har skapat en mötesplats för föräldrar och barn där alla frågor ryms. Omkring 100 personer kommer varje vecka.

Ann-Mari Grahn har varit volontär på kaféet i sju år: – Det är en väldigt trivsam samvaro, att få mötas av de här små barnen och gemenskapen.

Priset delades ut av biskop Åsa Nyström den 18 maj. Årets andra pristagare är föräldrar i Hortlax som driver fredagshäng för ungdomar.

Se en film med pristagarna på Luleå stifts webbplats.

SVENSKA KYRKAN SLUTAR DRIVA FÖRSKOLOR I UMEÅ Om ingen annan huvudman tar över läggs förskolorna Sandalen och Prästkragen ner den 30 juni 2020. Det beslutade kyrkorådet den 16 maj.

Anledningen är att verksamheten har gått med ekonomisk förlust i flera år. Den är inte heller en del av Svenska kyrkans grundläggande uppgift.

Beslutet berör 37 barn och deras familjer, samt 17 anställda medarbetare på förskolorna.

GYMNASTIK OCH HOCKEY PÅ NÄSTA ÅRS KONFALÄGER Ungdomar som är födda 2005 kan för första gången välja konfirmationsläger med tema hockey, gaming eller gymnastik.

Klassiker som Norrbyskär, Mitt i stan och Andra chansen Taizé finns också kvar bland de 20 alternativen.

Anmälan öppnar den 4 september i samband med en informationsträff.

LÄS MER WWW.SAMYCKETMER.INFO 5

En skola med hjärta

Butik Butik--Café Cafe--Galleri Galleri

Årskurs F-9 Kristen värdegrund Musikprofil Europaresor

Rörelse Relationer Kunskap Kreativitet

Sommarens skönaste r 11 - 18 15/9 alla da- ga Öppet 24/5rve- rin 17 11 n pe öp n ge Se ringen stängd ON 11 - 14, serve MIDSOMMARAFT

• Kvalitetsslöjd i alla former • Njut av nybakat tunnbröd • Se ny utställning i galleriet • Livemusik varje lördag kl 14 • Skördemarknad 1, 8, 15 september

Välkommen att söka, det finns platser kvar!

För mer information: Aktrisgränd 31, Umedalen, Umeå www.hannaskolan.se • rektor@hannaskolan.se

vid vackra Vindelälven, Vännäsby

www.slojdarnashus.se

Öppet hus på kyrkogården

Vi bju korv o der på ch fik a!

Tisdag 18 juni

Norra kyrkogården kl 17.00–19.00 Personal visar kyrkogården och hjälper till att hitta gravar och gravsatta i databasen. Vi visar också vårt krematorium, vår maskinpark och hur vi monterar gravstenar.

Kl 17.30 Kulturhistorisk rundvandring med antikvarie Annika Lindberg och landskapsingenjör Anna Hansen.

Backens kyrkogård kl 18.00–20.00 Möjlighet att se kapell och maskinpark, söka i gravdatabasen, träffa personal, ställa frågor och att se kyrkogårdens olika delar.

Kl 19.00 Kulturhistorisk rundvandring med antikvarie Annika Lindberg och landskapsingenjör Anna Hansen. Start vid kyrkan.

DILEMMAT

Vi funderar på att gifta oss men är rädda att om­ givningens förväntningar gör bröllopet större och dyrare än vi egentligen vill. Hur ska vi tänka?

Text Helena Andersson Holmqvist

Hur kan vi få det bröllop vi vill ha?

INGRID LINDELÖW BERNTSON

DENNIS BUHR

coach på Shift Education

Om tio år – vilken bröllopsdag vill ni se tillbaka på? Vad är viktigt på riktigt för er? Ta reda på vad ni vill gemensamt och gör det som är bäst för er. Det är ju ni som ska hyllas den dagen!

Som coach ställer jag frågor till dem jag möter för att ta reda på vilka de är, vad de vill göra och vilka möjligheter och hinder det finns. Ofta handlar det om inre hinder, till exempel rädsla inför vad andra ska tycka och tänka.

Fundera gärna på – vad är det värsta som kan hända? Vet ni säkert att någon blir be­ sviken om bröllopet inte blir på ett visst sätt, eller är det något ni tror? Och om någon blir besviken – tror ni att de kan hantera sina egna känslor?

Om ni kommer fram till att ni ändå vill ha en stor bröllopsfest kan det finnas yttre hinder på vägen, till exempel att ni inte har råd. Fundera då på vilka möjligheter ni har.

Hur lång tid ni har på er fram till bröllopet och vilka sätt finns det att få fram pengar till dess? tidningen spira nr 3 2019

valde drop in-vigsel

Drop invigsel Nästa tillfälle för drop in-vigsel är den 27 september 2019 kl 15.00–20.00 i Umeå stads kyrka. www.dropinvigsel.se

Vi valde att gifta oss på drop in-vigsel i stadskyrkan på ny­ årsafton 2015. Det var mer vår grej än att ha ett stort bröllop.

Många som gifter sig slår nästan knut på sig själva, ibland för att göra andra nöjda. Jag tycker det blir för stort och tar fokus från vad det handlar om. Samtidigt tyckte vi det var svårt med ett nedskalat bröllop. Var drar man gränsen då för att inte göra någon besviken? Det här var betydligt enklare.

När vi gifte oss var det bara Anna, jag och vår son Elis i kyrkan. Elis tyckte det var jätte­spännande och han fick starta kyrk­ klockorna. Vi hade med oss en fotograf och la upp bilderna efteråt på facebook. Det var så folk fick veta att vi hade gift oss. Några äldre släktingar kände sig lite blåsta på kon­ fekten, men mest tyckte folk att det var coolt.

Jag kan rekommendera drop in-vigsel om man vill hålla det enkelt. Jag tänkte innan att det skulle kunna kännas lite platt, men det blev ändå pirrigt av stundens allvar.

Dennis, Anna och sonen Elis.

7

Tema BERG

8

nr 3 2019 tidningen spira

BELÖNINGEN ÄR ATT STÅ PÅ TOPPEN

– Bergen ger mig en känsla som jag inte får någon annanstans, säger klättraren Anna von der Marwitz.

Under klättringen möter hon starka krafter som gör henne mer stresstålig och ödmjuk.

Text Helena Andersson Holmqvist Foto Erik Abel

D

et var under en resa i Syd­ amerika efter ­studenten som Anna von der Mar­ witz provade utomhus­ klättring för första gång­ en och blev fast. Trots att hon är uppvuxen i Schweiz omgiven av höga berg hade hon inte klättrat tidigare. I stället hade andra utomhus­ aktiviteter lockat, som skidåkning, vandring och löpning. Hennes favorit var toppturer – att gå upp på ett berg med skidor på fötterna och sedan åka ner.

– Det påminner lite om klättring. Jag får vara för mig själv, tar mig upp av egen kraft och måste kämpa lite för belöningen – att stå på toppen.

Anna flyttade till Umeå för att studera till biolog och här har hon sedan blivit kvar.

Klättringen har hon fortsatt med, på vintern inomhus på Iksu för att underhålla muskler och teknik, men resten av året väljer hon utomhusklättring när hon kan. Sedan ett år är hon ordförande i Umeå klätter- och högfjällsklubb. Favoritberg här i närheten är Blåberget utanför Bjurholm och Ringkallen i tidningen spira nr 3 2019

Nordingrå. På somrarna klättrar hon gärna i Nordnorge, där hon också haft sitt livs hittills bästa klätter­ upplevelse. För två år sedan reste hon och en kompis till Stetind, ett spektakulärt fjäll med ökänt dåliga väderförhållanden. En prog­ nos lovade ändå sol, så trots molnigt väder påbörjade de klättringen. Efter sex timmar stod de på toppen.

– Då lyste midnattssolen över oss och vi såg ut över fjordar och fjäll åt alla håll. Vi kunde nästan inte tro hur vackert det var, minns Anna.

Men det är inte bara skönheten som lockar Anna till bergen. Dels känner hon sig hemma där, kanske på grund av att hon vuxit upp bland berg, dels tycker hon att klättring ger henne så mycket mer än någon annan sport.

– För mig är det en möjlighet att utvecklas som person. När jag klättrar måste jag lösa problem och hantera stressande situationer.

Jag har märkt att det hjälper mig att behålla lugnet i vardagen, till exempel på jobbet.

Annas dröm är att bestiga El Capitan.

Den nästan 1 000 meter höga bergssidan i

Vad är berg?

Berg = upphöjning av fast berg, vilken kan variera i höjd från några tiotal meter till flera tusen meter.

Berg = det fasta berget, berggrunden; motsats till jord.

Källa: NE

9

TEMA BERG

Tio toppar i Tavelsjö För att locka människor både till Tavelsjö och ut i naturen har Anders Enetjärn samman­ ställt Tavelsjös vackraste berg.

Anders Enetjärn bor i Tavelsjö och vistas Anders Enetjärn. mycket ute i naturen, där han springer och åker skidor. Under sina turer såg han potentialen i bergen runt sjön och tog initiativet till att sammanställa en besöksguide med tio berg i olika svårighetsgrad, från lätta till svåra. Arbetet gjordes av en ideell grupp.

– Bergen ger en fantastisk utsikt, men få känner till dem. Jag vill att fler ska upptäcka Tavelsjö och komma ut i naturen.

Att gå upp på ett berg tycker Anders ger något mer än en vanlig skogspromenad – större ansträngning, tydligt mål och belöning i form av utsikten när man kommer upp på toppen.

– Jag kan längta ut till bergen. Där kan jag helt ­koppla av från mitt jobb.

LÄS MER PÅ TIOTOPPAR.SE

På vintern klättrar Anna von der Marwitz inomhus för att underhålla muskler och teknik, men resten av året väljer hon utomhusklättring.

Yosemite nationalpark i USA sammanfattar allt hon älskar med klättring – den är vacker och mäktig, har en rik klättringshistoria och erbjuder en rejäl utmaning, både fysiskt och psykiskt.

– Det känns läskigt, men för mig handlar klättring mycket om att utmana rädslor.

Att befinna sig på en bergssida där stenar kan rasa och vädret plötsligt slå om t­ ycker Anna von der Marwitz gör henne mer öd­ mjuk.

– Naturen tar ingen hänsyn till mig. Det ger perspektiv och får mig att förstå att jag inte är i centrum, utan en del av något stör­ re. Bergen är så himla mäktiga och ibland kan jag känna att det är de som bestämmer om jag får bestiga dem eller inte.

10

Gökottan skapar närhet till naturen – Det är något sär­ skilt med gökotta, säger Brita Nilsson som besökt gök­ ottor ända ­sedan hon var liten.

På Kristi himmelsfärdsdag firar många kyrkor gudstjänster utomhus, Brita Nilsson. gärna uppe på berg, till minne av att Jesus sägs ha lämnat jorden från just ett berg. Som barn deltog Brita Nilsson i gökottan på berget hemma i byn Åkullsjön och den traditionen har hon fortsatt här i Umeå.

– Det är något särskilt med gökotta, att fira gudstjänst i naturen och kunna höra fåglarna.

De senaste åren har hon besökt Hamrinsberget, där gökottor firats sedan 1940-talet. Brita tycker om att gå upp på berg för att njuta av utsikten och vidga perspektiven.

– När jag firar gökotta på ett berg får jag en känsla av att jag är ett med Gud, naturen och andra människor. nr 3 2019 tidningen spira

Fjällprästen hittar lugnet bland vidderna Det började med att hon i fjällmiljö berättade om bibel­personer.

Nu bor Elisabet Svedberg med sin familj i Tärnaby där land­ skapet präglar både vardagen och samtalen om tro.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Daniel Svedberg 2010 STARTADE BIBELSKOLAN BIBELFJÄLL i Hema­

van. Elisabet, som då hette Ståhlberg, bodde i Umeå och pendlade en vecka i månaden till fjällstationen för att vara lärare.

– Jag kände hela tiden att jag inte v ­ ille åka härifrån, det var som jag hade en ­k allelse hit för att bygga församling, minns ­Elisabet Svedberg, när vi pratas vid per telefon en ­solig dag i slutet av vårvinterns turist­säsong.

Så träffade Elisabet sin blivande man Daniel, som studerade till kantor. Svenska kyrkan i Tärnaby, behövde en vikarie­ tidningen spira nr 3 2019

rande musiker och 2014 flyttade paret till Tärna­fjällen. Sedan dess har de fått en dotter, D ­ aniel arbetar som kyrkomusiker och ­Elisabet är anställd som präst av EFS i Tärna­fjällen. Hon är uthyrd till Svenska kyrkan där hon håller gudstjänster och sam­ talsgrupper, hon har andakter och under­ visning för grupper på Klippengården, som ägs av EFS och i höst hoppas hon att Bibel­ fjäll återuppstår efter ett års paus.

BIBELSKOLAN BIBELFJÄLL

Ettåriga Bibelfjäll på Hemavan fjällstation är en del av Härnösands Folkhögskola och drivs tillsammans med EFS och Equmeniakyrkan.

I höst startar en ny kurs.

Läs mer: bibelfjall.se

SOM BIBELLÄRARE ÄR HON ”insnöad på bibel­

personer” säger hon, så undervisningen är 11

TEMA BERG upplagd med temaveckor utifrån personer.

Under Mariaveckan lär eleverna exem­ pelvis känna både Jesus mamma Maria och Maria från Magdala och tar upp hur det kunde ha varit att vara kvinna på den tiden. Under Paulus vecka pratar de om dopet. Att j­ obba med Bibelns berättelser i fjäll­m iljö ger en extra dimension, tycker Elisabet.

– Man får känslan av vidderna, höjderna och dalarna. Det blir något extra att läsa när Mose kliver upp på berget och får budorden, eller när Jesus är uppe på Förklaringsberget.

”Det är hälsosamt för själen att få bo vackert.”

Varför sker så många dramatiska händelser i Bibeln på berg tror du?

– Delvis har det nog med perspektivet att göra, man kommer upp och ser saker på ett annat sätt. Sedan är det lättare att dra sig undan för att hitta ensamhet och enskildhet i ett bergigt landskap.

Många människor som Elisabet möter berättar om andliga upplevelser i fjällmiljön.

Det gäller både turister, ortsbor och eleverna på Bibelfjäll.

– Gud visar sig själv i naturen, säger ­Elisabet, som lockas av tanken på Tärna­ fjällen som ett västerbottniskt Taizé dit människor kan komma för stillhet och fördjupning.

Elisabet Svedberg har rotat sig i fjällen.

I EN TID UTAN mikrofoner, högtalare och stor­

bildsskärmar fanns det nog även praktiska orsaker till att Jesus ofta höll sina tal på berg och sjöar.

– Vi pratade om det senast i går när vi grillade vid sjön. Man får passa sig hur man pratar på stranden eller i en eka – det

HEMAVANMÖTET 15–18 AUGUSTI

Sommarkonferens för alla åldrar. Bland gästerna finns pastorerna Tomas Sjödin och Britta Hermansson samt artisten Samuel Ljungblahd. Hemavanmötet arrangeras av Equmeniakyrkan, PULS, Studieförbundet Bilda och STF Hemavan Fjällstation.

Läs mer: equmeniakyrkan.se/hemavanmotet-2019/

12

nr 3 2019 tidningen spira

FOTO: LUKAS BERGNER

hörs över hela sjön, säger Elisabet och skrattar.

Elisabet konstaterar att vardagen väldigt tydligt präglas av fjällandskapet.

– Som familj uppskattar vi att ha nära till naturen och lugnet. Det är hälsosamt för själen att få bo vackert, säger hon samtidigt som hon betonar att livet i fjällvärlden var­ ken varit eller är enkelt.

I ett samhälle som uppfostrat skid­legender som Stenmark, Pärson och Byggmark är föreningen Tärna IK Fjällvinden viktig och många barn och unga hänger i skidbacken på k ­ vällarna. Turistnäringen i Hemavan expanderar och under högsäsong går det knappt att varken lämna bygden eller bjuda in till verksamhet som samtalsgrupper.

– De som inte jobbar inom turistnäringen eller med renskötsel, har flyttat hit för att vara ute så mycket som möjligt, konstaterar ­Elisabet.

Klippengården ligger strax norr om Hemavan.

Ideellt engagemang gör gården levande Kärlek till både fjällvärlden och Klippen­gården ligger bakom de ideella Klippenkamraternas engagemang. Det är flera umebor som håller både gården och verksamheten på fötter.

Fjällandskapet präglar både vardagen och samtalen om tro. tidningen spira nr 3 2019

Sofia Karlsson:

Eric Bergström:

”Jag har varit Klippenkamrat i kanske tio år och mina föräldrar har varit engagerade sedan jag var liten. På hösten har vi ett fixarläger på gården och vi träffas varje år för att prata om våra visioner för verksamheten.

Jag har varit på många läger i Klippen ända sedan jag var liten och på senare år har jag ibland haft köksansvar. Men även om jag jobbar slappnar jag av när jag är där och njuter av atmosfären. Det är en plats där jag återhämtar mig och umgås med familj och vänner.

Jag tycker mycket om att gå upp på Björnberget nära gården och titta ut över vyerna på fjäll och älv.”

”I ungefär tio år har jag varit Klippenkamrat och det kan innebära att hjälpa till på fixarläger eller medverka vid årsmöte.

Jag valde att gå med och bidra ideellt efter att jag varit konfirmandledare på gården och upplevt att den betyder mycket för både gammal och ung. Det är ett härligt ställe!

Fjällvärlden ligger mig varmt om hjärtat. Tempot är lägre, jag går ner i varv och hittar mig själv. Jag upplever att det är lättare att leva. När jag var yngre handlade det mycket om att gå upp på toppar och se de otroliga vyerna. På senare år njuter jag av hela miljön och att vandra med bergen runt omkring mig.”

LÄS MER PÅ KLIPPENGARDEN.SE 13

Fem toppturer på Bibelns tid Gudsmöten och andra viktiga händelser i Bibeln skedde ofta uppe på ett berg. Mose tog emot budorden på ett berg och Jesus höll sitt mest kända tal på ett annat.

PÅ BERGET SINAI...

PÅ TEMPEL­ BERGET...

PÅ FÖRKLARINGS­ PÅ EN KULLE BERGET...

I GALILEEN...

PÅ OLIVBERGET...

... i Egypten tog ­israeliternas ­ledare Mose emot de tio budorden från Gud. Ibland kallas berget Horeb.

... i Jerusalem, även ­k allat Sion, fanns ­israeliternas ­tempel. Där ligger i dag Klipp­domen.

... mötte Jesus de döda profeterna Mose och Elia.

Vissa tror att berget är Tabor, andra Hermon.

... precis utanför Jerusalem, anses Jesus ha blivit för­ rådd och efter upp­ ståndelsen ­stigit upp till himlen.

... höll Jesus sin kända bergspre­ dikan, där bland annat Gyllene regeln och bönen Vår fader ingår.

Text Helena Andersson Holmqvist

Heliga berg världen över Tanken att berg och andlighet hänger ihop finns i många religioner. Vissa berg betraktas fortfarande som heliga och kan vara målet för pilgrimsvandringar.

14

Atoklimpen väster om Tärnaby har av samerna i området betraktats som ett helig fjäll. Där har ­funnits flera offerplatser.

Croagh Patrick på Irland bestigs av pilgrimer för att hedra St Patrick, Irlands skyddshelgon, som byggde en kyrka där.

Fuji är Japans högsta berg och en aktiv vulkan. Det ses sedan urminnes tid som heligt och bestigs varje år av tusentals pilgrimer. nr 3 2019 tidningen spira

KRÖNIKAN

En fast grund håller i längden

Kailash i Tibet ses som ett heligt berg inom buddhism, hinduism och jainism.

Berget har aldrig bestigits.

tidningen spira nr 3 2019

Uluru i Australien, också kallad Ayers rock, är sedan årtusenden en helig plats för aboriginer. Berget får inte längre bestigas.

När vi flyttade in i vårt hus stod en gammal hölada på gården. Ladan hade flyttats från Västerbottens inland till vår gård i Täfteå och utgjorde ett mysigt inslag i trädgården. Men grunden hade gjorts för klen. Genom åren hade MATTIAS WINBLAD ladan sjunkit ned i marken VON WALTER och vi tvingades riva den.

Präst, Ersmarkskyrkan Nu när vi ska bygga ett nytt förråd behöver vi gräva djupt och göra grunden noggrann för att den ska hålla på lång sikt.

Jesus berättar i en kort liknelse (Matt: 6:24-27) om en person som bygger sitt hus på berggrunden, och en som bygger på sand. När regnet och storm­ vindarna kommer är det huset som är förankrat i berggrunden som står kvar.

Att ”regn-ovädren” kommer i våra liv kan vi inte ändra på. Det gäller alla. Inget liv är bara enkelt. I svårigheterna frågar vi oss: Vad är fast mark att stå på? Vad håller i livets prövningar, och för klimat­ krisens påfrestningar?

I kyrkan lever vi med Gud som grund för hela tillvaron. Det är Gud som bär upp allting. Men det ­räcker inte med Gud som idé, när det börjar blåsa.

Jesus säger att vi bygger på berggrunden om vi ”hör hans ord och handlar efter dem”. Alltså både hör och gör. Kristen tro är inte begriplig som enbart en teori. Den rymmer en rad ”praktiker” som betonar relation.

Att be gör tron verklig, den blir en relation med Gud. Vi får nämna allt våra liv består av.

Att fira gudstjänst och tillsammans med andra reflektera över bibeltexter tränar oss i att ana till­ varons djup och känna igen Gud i vardagen.

Att hjälpa andra människor är ett annat bra sätt att motverka en abstrakt tro.

Kanske mognar insikten där – det är Gud som bär upp allt. Även mitt liv.

15

Löpningen är motorn i livet Att springa, och springa långt, är centralt i Thomas Lindströms liv. En vanlig vecka kan han avverka tio mil, bland annat sträckan till och från Backens kyrkogård, där han är säsongsarbetare.

Text Helena Andersson Holmqvist Foto Malin Grönborg

D

et är åtta år sedan Thomas Lindström återupptäckte löpningen. Tidigare hade han sprungit i perioder, bland annat när Vindelälvsloppet var som störst, men tappade bort det i samband med en journalistutbildning. Nu i efterhand förstår han inte hur han kunde vara utan löpningen i tio år.

– När jag började igen kände jag ”här hör jag hemma”. Löpningen är som en motor för att orka allt annat i livet. Jag gör av med fysisk energi och får mental energi i massor.

THOMAS TOG UPP LÖPNINGEN igen under en

­ eriod när han åt antidepressiv medicin, som p han tyckte fungerade dåligt för honom. Löpningen fick honom att må bättre. Det hela tog ordentlig fart när han fick förfrågan om att vara mentor för en ung kille, som ville träna för Stockholm maraton. De satte igång att springa tillsammans och har inte slutat än.

– John tjatade på mig att vara med i loppet.

Jag kände att det där var jag färdig med, men så fick jag en oväntad semesterlön och 16

la ändå pengarna på anmälningen för 2012.

Sedan dess har jag sprungit Stockholm ­maraton varje år.

Thomas säger lite självironiskt att hans sätt att leva skulle kunna sammanfattas i ”too much is never enough”. Följaktligen räcker maratonlopp inte riktigt till för ­honom längre och han har börjat med ultramaraton, det vill säga ännu längre lopp. Att springa riktigt långt är en mycket speciell upplevelse. Thomas beskriver den som både fysisk och andlig.

– Det är svårt att förklara, men jag hamnar nästan som i trans. Under loppet har jag en jämn rytm i kroppen, ofta 180 steg i minuten. Det blir som en schamans monotona trummande.

Hemligheten bakom att kunna springa långt är att springa ofta, menar Thomas. Det ger större effekt än att försöka springa längre eller fortare. Själv vill han springa varje dag, minst en gång.

– Redan efter ett par, tre dagar utan ­löpning känner jag att latmasken kommer

MÖTET

THOMAS LINDSTRÖM

Ålder 65 år Bor Umeå, under delar av vinterhalvåret i Gambia.

Familj Två vuxna söner, särbo med Jalika.

Arbete Säsongs­arbetare på Backens kyrkogård.

Gör på fritiden Springer, spelar och skriver.

tidningen spira nr 3 2019

17

krypande. Då känns det lite besvärligt igen.

Så jag funderar inte utan ser det som att ­borsta tänderna, som en daglig rutin.

SOM SÄSONGSARBETARE HAR THOMAS mycket

tid att springa på vintern, men mindre på sommaren. Ibland springer han från hemmet på Teg till jobbet på Backens kyrkogård och tar även en tur på lunchen. Sina första säsonger på kyrkogården gjorde han i slutet av 1980-talet, som nyutbildad och arbetslös fiolpedagog. Därefter följde några år med annat arbete, familjebildning och ­journalistutbildning. Som färdig journalist fick han ta korta vikariat på olika platser

i Västerbotten, men sedan han separerat från sin sambo och hade sina barn heltid varannan vecka var det inte längre möjligt. Så 15 år efter sina tidigare säsonger på ­k yrkogården kom han tillbaka. Trots att bara cheferna var kvar tyckte han att han kände dem som arbetade där.

– Det var som att komma hem. Det var samma människor, men yngre och med andra namn. Det är så spännande och roliga människor som är säsongsarbetare, många musiker och konstnärer.

MEN DET ÄR INTE bara medarbetarna som får

Thomas att trivas på kyrkogården, utan

Senast jag… …grät Antagligen vid någon sporthändelse på tv. Jag är en stor sportnörd. …bad I går kväll. …lyssnade på en podd I Gambia i vintras lyssnade jag mycket på Maratonpodden. …lånade en bok på bibblan Förra måndagen lånade jag ”Språkets sjunde funktion” av Laurent Binet. Biblioteket köpte in den efter min förfrågan. En otrolig service som är helt gratis! …drog täcket över huvudet Det gör jag varje morgon eftersom det ljusnar så tidigt. …gick upp på ett berg En ledig torsdag körde jag en träning på Bräntberget.

Jag gick upp med stavar och joggade ner, 40 gånger.

Thomas Lindström trivs som säsongsarbetare på Backens kyrkogård.

18

nr 3 2019 tidningen spira

MÖTET

Thomas Lindströms ­Tankar för dagen från 2016 och 2018 kan laddas ner från Sveriges radios hemsida.

Gå in på sverigesradio.se och skriv ”Thomas Lindström” i sökfältet.

­ ckså möjligheten att vistas utomhus. I o grunden handlar det om parkarbete, med beskärning och plantering, gräsklippning och ogräsrensning.

– Sedan barnen blev större har jag slutat ta sommarsemester. Eftersom jag får vara ute i en vacker miljö hela sommaren känner jag inget behov av det.

Trots att Thomas fyllt 65 har han just påbörjat sin nittonde säsong på kyrkogården. ”Varför inte?” är hans svar på frågan varför han valt att fortsätta arbeta. Han tycker att pensionsåldern är godtyckligt vald.

– Vissa är utslitna redan när de är 60, medan andra kan fortsätta arbeta efter 65.

Och eftersom jag haft ett brokigt yrkesliv och flera utbildningar har jag dålig pension. Så länge jag kan fortsätta arbeta är det bra.

SÄSONGSARBETET PÅ KYRKOGÅRDEN PÅGÅR

fram till oktober. Några år har Thomas fått arbetet förlängt till jul eller ända till nästa sommarsäsong, men oftast har han varit ­a rbetslös på vintern. Förutom att springa

Tre milstolpar i livet

1977 FICK FIOL AV PAPPA

– När jag var 23 fick jag en fiol min farfars fars bror har byggt. Jag hade inte spelat fiol tidigare, men tio år senare var jag utbildad fiolpedagog.

När jag har fiolen under hakan är den som en extra kroppsdel. tidningen spira nr 3 2019

och spela fiol ägnar han mycket tid åt att skriva. Ett par noveller har han fått publicerade i Västerbottens-kuriren och han har spelat in Tankar för dagen för Sveriges radio P1. Där har han bland annat berättat om glädjen genom löpning, tjurskalligheten han ärvt från sin morfar och nu senast om sitt beslut om ett alkoholfritt år. Han konstaterar att hans nästan 50-åriga förhållande med alkoholen ibland präglats av hans livsdevis ”too much is never enough” och nu vill han ta en paus. Halvvägs in i prövoåret är han nöjd med sitt beslut.

– Det är befriande att slippa fundera på om jag ska dricka eller inte, och hittills har jag inte känt något behov. Det blir också många fler träningsmil när jag kan ta mig ut på helgmorgnarna.

Planerna för hösten präglas av löpning.

Förutom Stockholm maraton och ett ultramaratonlopp i Obbola ser han fram emot terräng-SM, som anordnas i Umeå i oktober.

– Nu när jag är yngst i min veteranklass har jag största chansen hittills till medalj!

FOTO: HANNES WAHLGREN & THOMAS LINDSTRÖM

1988 RESTE TILL GAMBIA

– Några vintersemestrar på 1980-talet reste jag till Gambia för att få värme. Sommaren 2017 åkte jag tillbaka och träffade då en kvinna där. I Gambia har jag fått perspektiv på vad som är viktigt i livet.

1992 & 1997 BARNEN FÖDDES – Jag var 38 år innan jag blev pappa och kunde nästan inte se mig själv som förälder. Men när barnen väl kom kändes det som det mest självklara i världen. Jag är glad att jag inte missade det.

19

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: MALIN GRÖNBORG

FOTOGRAFENS BÄSTA TIPS!

Så fotar du en konfirmand Att ta bra konfirmandbilder är en utmaning, när det gäller tid, miljö och tålamod hos tonåringen.

Fotograf Malin Grönborg ger sina bästa tips!

1

Lagom ljus Fotografera utomhus för bästa ljus. I stark sol kisar man, så placera konfirmanden i skuggan av träd eller hus, med solen snett bakom. Vid fotografering inomhus, stå bredvid ett fönster.

2

Vacker bakgrund Hitta en vacker plats, gärna träd och buskar. Se till att inget störande kommer med, som bilar eller gravstenar. Kolla att lyktstolpe eller träd inte ”växer upp” ur huvudet.

3 4 5

Rätt fokus Våga gå närmare, ta stående bilder och välj porträttläge på kameran. Då blir det mindre fokus på miljön och mer på konfirmanden.

Snygga till Kolla att kläder och accessoarer sitter som de ska.

Om konfirmanden har en kåpa, se till att kragen är rak och rosen inte har tippat.

Var överdådig Testa flera alternativ – helkropp, från midjan och uppåt och ansiktsporträtt. Ta många bilder, så är det större chans att någon verkligen blir bra.

Julia Svonni konfirmerades på Norrbyskär och fotograferades av Malin Grönborg.

LÖSNING KORSORD NR 2 2019 K

Spira-kryss

R

nr 2-2019

B

Lösning

H T

A

R

S

Ö

O

R

L B P

20

O

G

M

Å

A

N

I

A

R

A

A

V

T

A

L

A

S

F

Ö

S

T

V

S

T

R

N

L

R

S

E

S

R

E

U

R

O

A

I K

T

A

N

R

A

K

T

O

P

R

A

K

A

T

I T

J

T Å

S

K

O

P

G

SÅ ATT JAG KAN KOMMA IN

M

S

I

O

N

T

R

A

K

O

T

E

F

A

N

O

P

P

O

A

S

K

T

A L

Ö S

I

T

A

T

K

U

L

L

Ö

B

T

M

R

R

O

E

R

S

I

E

N

U N

E

R

N

O

L

L

T

I

D

N

O

T

R

M

T

A

R U

A

N

T

T

E R

P P

A

P

I

S

A

L

S

R

O

F

I

N

I

D

E

L

Å

R

E M

A R

I

R

I höst startar en studiecirkel om kristen tro och hbtq+.

Så att jag kan komma in vänder sig till alla som vill bidra till att Svenska kyrkan i Umeå blir mer inkluderande för hbtq-personer. Studiecirkeln består av fyra träffar och ett par föreläsningar. Kontaktperson är Christofer Sjödin, Kyrkan på Campus.

Helena Andersson Holmqvist

Heliga Ande, trösta oss när vi lider och plågas av oro. Ge oss oro när vi domnar i bekvämlig­ hetens ro.

Utdrag ur bön av Antje Jackelén nr 3 2019 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

KRÖNIKAN

Som att släcka eld med blomspruta ELDSJÄLEN Emmy Wahlström ser det som självklart att engagera sig för miljön.

– Det är ju vi unga som måste städa upp skiten efter er!

Hon vill mer än bara sopsortera Emmys tips

skatt på kött, säger hon. Jag vet att det skulle göra folk arga • Byt bank till en men politikerna måste som investerar i våga fatta obekväma fossilfritt bränsle. beslut.

• Minska konsumtionen av animaliska Engagemanget började Emmy erkänner att produkter. när Emmy Wahlström hon är radikal i sitt • Sluta flyga. blev medveten om tänkande, men hon • Använd ett elbolag menar att det är för isbjörnarnas situation i som bygger på Arktis. Då blev hon arg sent för att nöja sig förnybar el. på riktigt. med sopsortering och • Kontakta politiker, – Många inser att vi att kunna ”ta det i sin prata med andra, strejka och bli inte lever hållbart, men egen takt”. ­politiker/aktivist. de flesta blir lealösa.

Hon är med i Ingen i hennes familj Fältbiologerna där är direkt engagerad i de här frå­ de peppar varandra och varje gorna och hon tror att föräldrarna fredag står hon också utanför tyckte det var jobbigt när hon blev stadshuset och demonstrerar för så uppfylld av sitt engagemang. klimatet.

– Plötsligt lade jag mig ju i och – Jag tänkte att jag skulle kollade allt vi handlade, för­ utbilda mig och bli forskare, klarar hon. men vi har ju egentligen redan Nu är Emmy vegan, ett trevligt kunskapen som krävs för att steg som hon uttrycker det. minimera våra utsläpp.

– Normen borde vara att vi åt vegetariskt och att det var högre Eva Gustafsson – Det är lättare att göra något om du är arg, säger Emmy Wahlström, som är 15 år och djupt engagerad i miljö- och klimatproblematiken.

KÄNNER DU EN ELDSJÄL? tidningen spira nr 3 2019

Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!

I maj 2018 började tanken att bryta upp att gro. När jag nu är på plats som kyrkoherde i Umeå pastorat, vet jag inte riktigt hur det gick till. Hur såg rörelsen till förändring ut?

Under förra året fick jag följa några personer som långsamt närmade sig kyrkan och en kristen tro. En av dem be­ skrev hur prästens leende på ett dop fick det att klicka till i henne. Längtan fanns där, men hon hade i alla år tänkt att hon inte skulle kunna få plats i kyrkan. ­Leendet startade en rörelse som gjorde att hon tog steg för steg in i en ny värld.

Det är fantastiskt att följa med när en person går från ensamhet till gemen­ skap, från oro till förtröstan. Känslan är att jag inte kan påverka rörelsen. Jag bara gläds över den.

Men det finns andra rörelser som inte är lika roliga att följa. Populister och klimatförnekare tar allt mer utrymme.

Vanmakten känns som att jag står med en blomspruta med vatten i en värld som brinner. Jag väljer ändå att tro att det är värt att tala om människans och ­skapelsens värde. Därför är jag glad att vara en del av kyrkan – som i sig är en motrörelse. Varje vecka bryter vi och delar bröd med varandra som en sätt att tala om rättvisa och tillhörighet.

Varje vecka talar vi allvarliga ord om ansvar och att våga se vad som är möjligt att göra för a ­ ndra och för ­världen.

LENA FAGÉUS Kyrkoherde

21

Vi har samma rättigheter Var med i kampen för allas rätt till ett värdigt liv.

BLI MÅNADSGIVARE! Sms:a ACT till 72905 och ge 100 kr/mån svenskakyrkan.se/act

Foto: Jesper Wahlström / Ikon

VI LEVER ALLA UNDER SAMMA HIMMEL

BÖCKER

”Jag blir indragen, fascinerad, skrämd och gripen” ATT VÅR UPPVÄXT

präglar oss är ingen nyhet. Inte heller att vi ibland väljer en annan väg än den som verkade utstakad åt oss. Vad gör det med våra relationer och med LISA TEGBY vår självbild? Måste Präst och bokslukare vi ibland svika dem vi älskar för att kunna växa upp?

Det här är frågor som väcks hos mig när jag läser Tara Westovers självbiografiska Allt jag fått lära mig. Tara växer upp i en mormonfamilj i Idaho.

Familjen Westover väntar på domedagen och lever i ständig beredskap för att klara sig när katastrofen kommer. Pappan, som djupt besviken upptäckte att millennieskiftet inte var den stora katastrofen han väntat, har grävt ner 4 000 liter bensin i marken. Mam­ man blandar örter och oljor som ska läka allt. Barnen har inga födelsebevis. De lever i sin egen värld, får inte gå i skolan och vet ingenting om världen utanför byn.

Så småningom kommer Taras bror hem med den nya insikten om att världen kan vara annorlunda. Vid 17 års ålder sätter Tara för första gången sin fot i en skola och allt­ eftersom öppnar sig, inte utan s­ vårigheter

LÄST

och motstånd, en tillvaro av ny kunskap, mångfald, resor. Och jag blir indragen och uppslukad. Jag fascineras – boken är välskriven och lättläst. Jag skräms – kan det verkligen vara så här? Jag blir g ­ ripen – Taras förmåga att gå sin egen väg och ändå hålla kvar kontakten med sin ­familj impone­ rar och ställer frågor.

ATT ÅKA TÅG TILLHÖR för mig livets glädje­

ämnen. Att få se så mycket. Att kunna läsa och tänka och vila och fika. Att få resa från centrum till centrum utan köer och avbrott.

Och så miljön förstås. Varför ska man bara åka tåg inom Sverige. Ju fler vi är som frågar efter tågresor ut i Europa, desto lättare och billigare kommer de resorna att bli.

Men redan nu är det många tågresor som är möjliga. Alldeles nyss kom boken Med tåg genom Europa; 470 tips och 7 rutter. Den be­ rättar om stationshus och kafévagnar, för­ fattarna föreslår aktiviteter på olika resmål om man har tre timmar på sig och om man ska stanna en hel vecka. Jag börjar genast planera att snart stiga av på den mäktiga ­stationen i Budapest eller att ta snabbtåget från Venedig till Bologna.

Och om jag nu inte blir alltför tagen av utsikten genom tågfönstret – tänk vad många böcker jag hinner läsa innan jag är framme!

Natur & Kultur 2019

Roos & Tegnér 2019

Tänkvärt Boktips Piteå | 0911-161 00 | www.duvan.se Webshop: duvan.se l Webshop: duvan.se l Webshop: duvan.se l Webshop: duvan.se l Webshop: duvan.se l Webshop: duvan.se l Webshop: duvan.se

tidningen spira nr 3 2019

23

När drömmen om Sverige slocknar hoppas många flyktingar på Frankrike – också killar från Umeå. För några går det vägen. Men vägen dit är ett lotteri.

EN ANDRA CHANS Hoppet lever eller dör under broarna i Paris

Text Anette Olofsson Foto Mikael Lundgren

24

nr 3 2019 tidningen spira

PARIS LOCKAR – inte bara genom att vara

en spännande storstad utan också för att ryktet säger att där är lätt att få uppe­ hållstillstånd. För att få veta mer åkte jag och fotograf Mikael Lundgren dit i mitten av mars.

Det handlar främst om afghanska killar som fått avslag på sina asylan­ sökningar i Sverige och sökt sig vidare till Frankrike. Där bedömer domstolen i dagsläget säkerhetsläget så att man inte skickar tillbaka flyktingar till Afghanis­ tan – vilket Sverige gör.

KILLARNA BEFINNER SIG I olika situationer;

någon har nyss kommit, någon har läm­ nat fingeravtryck, någon väntar svar på ansökan, någon är Dublinfall och någon har fått uppehållstillstånd. Tre av dem vi möter har bott i Västerbotten. ”Ali” – som heter något annat – var en ledsen kille när han lämnade Umeå förra hösten, men redan efter några månader i Frank­ rike fick han ett års uppehållstillstånd och hopp om förlängning. Trots att han först sökt asyl i Sverige kom hans fingeravtryck inte upp vid den ­obligatoriska kontrollen mot registret Eurodac. Han var "normale" som killarna säger och tilläts att söka asyl.

Vi möter Ali i Svenska kyrkan, som är vackert belägen

tidningen spira nr 3 2019

ett par stenkast från Triumfbågen. Över den röda tegelbyggnadens entré med tre valvbågar och grindar i svart smide, vajar svenska flaggan lojt i en ännu kylig vårvind. Prick klockan 12 öppnas ­porten och det första som möter är doften av nybakade kanelbullar.

KYRKAN ÄR EN VIKTIG mötesplats för flyk­

tingarna, men kyrkoherde Per Gyllenör säger att församlingen tvingats minska på stödet då resurserna är knappa och behoven stora. Än så länge finns lite mat att få, kanske en sovsäck och hjälp med att översätta dokument.

Ali har varit här flera gånger, men det tar en timme att åka från boendet i ett före detta hotell i ett industriområde där han delar rum med två andra killar. För­ hållandena är enkla men Ali verkar nöjd.

Första tiden bodde han hos en kompis och slapp därför det hårda livet på gatan.

Han studerar franska och när språkkun­ skaperna blir bättre kommer han in i ut­ bildningssystemet vilket innebär att han också får ett visst ekonomiskt stöd.

Idag har han en säng, lite mat och ett kort för kollektivtrafik.

Han har mycket kontakt med vänner i Sverige och med sin svenska familj.

– Det betyder jättemycket.

När jag lämnade Sverige kändes

25

det ungefär som när jag lämnade Afgha­ nistan. Jag lämnade vänner och familj. De jag känner och de goda minnen jag har från ­Sverige är en del av mitt liv. Sverige är ett av de bästa länderna i världen, säger Ali med stadig blick och ett försiktigt leende.

Berättelser som den här når utvisnings­ hotade i Sverige; alla får stanna i Frankrike.

Alla får snabba besked. Allt är hoppfullt.

Men det är inte hela sanningen...

I NORDÖSTRA PARIS, FJÄRRAN från de breda

boulevarderna kring Triumfbågen, finns ett av stadens stora provisoriska läger där flyk­ tingar slagit sig ner – Porte de la Chapelle.

Under ett virrvarr av vägbroar lever hundra­tals människor i minimala tält. De sover inlindade i en sovsäck, under ett plast­ skynke eller på en pappskiva. Små eldar brinner här och där och röken hänger kvar som ett grådis. Ur en vattenpost spolar kallt vatten och en man tvättar sina s­ mutsiga ­fötter så gott det går. Bruset från motor­ vägen bildar en bedövande ljudmatta över platsen, där det vimlar av råttor om natten.

Till en början håller vi oss i utkanten, men efter en stund söker vi kontakt med en afghansk kille och volontären Harriet från England som kommer hit med sitt team en vecka varannan månad. Vi blir väl mottagna med sockersött te, kokat över öppen eld. Just nu är många på språng för att hitta mat för dagen hos olika välgörenhetsorganisationer, men de som är på plats berättar gärna.

Att leva här är farligt. I området finns hemlösa, missbrukare, psykiskt sjuka – kort sagt människor som är extremt utsatta och inte har del i några trygghetssystem. Tunga droger, kriminalitet och våld är vardagsmat.

Vi hör också om maffia, falska volontärer och till och med mord.

EN KILLE SOM OCKSÅ levt i Umeå kan vi kalla

Mahdi. Han har nyligen varit på intervju hos "franska migrationsverket" – OFPRA. I likhet med andra vittnar han om hur svår första tiden är; man förstår inte språket, har kanske inga vänner, inga pengar, ingen bostad och måste hela tiden vara på sin vakt.

Känslan är att killarna inte alltid berättar hur illa det är för vännerna i Sverige.

Det som gjorde att Mahdi ändå k ­ larade första tiden var att han har en kompis.

Nu delar de ett rum på en fin plats i södra 26

Någon har nyss kommit, någon har lämnat fingeravtryck, någon väntar svar på ansökan. I Frankrike är chansen att få uppehållstillstånd större än i Sverige.

Frankrike. Ändå har han svårt med motiva­ tionen och går bara i skolan ibland.

– Jag kämpade mycket i Sverige men nu orkar jag inte. Om jag får uppehållstillstånd så kommer jag att börja skolan – det måste man, säger han.

FÖR ETT PAR VECKOR sedan kom "Farhad" till

Paris. Han är "Dublin", vilket innebär att hans fingeravtryck dök upp i systemet och visade att Sverige var det land han först ­sökte asyl i. Enligt Dublinförordningen ska han då skickas tillbaka till Sverige. OFPRA säger att de ska "fråga om Sverige vill ha ­honom". Just nu bor han hemma hos en per­ son men i juni måste han flytta ut.

– Då vet jag inte vad som händer, säger han.

Om Sverige "inte vill ha honom" kan han troligen söka asyl i Frankrike om 18 måna­ der. Skickas han tillbaka till Sverige blir han sannolikt utvisad till Afghanistan.

Hemma på svensk mark igen möter vi anhöriga till killarna i Paris. Frankrike lockar och många vill greppa ett halmstrå.

För F ­ arhad är allt osäkert. För Ali kan det gå vägen. Alis "svenska mamma" berättar att hon var mycket orolig när han åkte: – Jag kunde knappt äta och sova. Sam­ tidigt såg jag att han fick nytt hopp och ­tänkte att om någon klarar att börja om igen så är det Ali. Han har en otrolig inre styrka.

För framtiden hoppas hon att Ali ska få leva i trygghet.

– Jag hoppas att han får kontakt med sin familj och att han vill fortsätta att ha kontakt med oss, och kanske, kanske kan han komma tillbaka till oss någon gång. Vi saknar honom så!

Uppdatering Efter konflikter i Porte de la Chapelle har platsen utrymts och ett läger med tältsängar, duschar och mat har organiserats av Paris kommun och idella krafter i en sporthall. Det är dock oklart hur länge lägret kommer att vara i drift. nr 3 2019 tidningen spira

Gamla musikinstrument

köpes

✤ Dragspel ✤ Stränginstrument ✤ Stråkinstrument ✤ Blåsinstrument ✤ Pianon/Flyglar (Flyglar gärna renovringsobjekt) Alf 070-235 50 62 www.musikreturen.se

Grattis 05rm:oatiron!är

nfi Webben för nästa års ko de många om läs h oc öppen. Titta in lan öppnar olika alternativen. Anmä det att vara ller 4 september. Då gä är begränsat. beredd. Antalet platser

fo www.samycketmer.in

Brett utbud av choklad! Hitta din favorit!

Vi har även lakrits, från sött till salt.

Kungsgatan 47 – Tfn 090-12 19 79

Vi söker nya vänner i Umeå!

Ung som gammal, familj eller ensam - du är behövd!

Hör av dig så berättar vi mer!

Kontakta oss: www.vaniumea.se facebook.com/vaniumeasida kontakt@vaniumea.se

Blå träffen behöver dig!

Blå träffen är en mötesplats riktad till personer med olika funktionsnedsättningar. Vi samlas på onsdagar kl 18.00–20.00 i Grisbackakyrkan för sångsamling, roliga programpunkter, pyssel, andakt och fika.

Nu söker vi fler volontärer! Ditt uppdrag kan variera utifrån dina egna intressen och önskemål.

För mer information och intresseanmälan, kontakta Malin Nording: malin.nording@svenskakyrkan.se 090-200 28 51

Personlig begravning Med lång erfarenhet inom branschen och stor kännedom om området, hjälper vi dig med alla frågor inom begravning.

Familj och sorg

Välkommen till Fonus i Umeå!

Stödgrupper för barn, ungdomar och föräldrar som har förlorat en familjemedlem Livet blir sig aldrig likt när någon vi står nära dör. Då kan det vara en hjälp att träffa andra som varit med om samma sak. Vi träffas 10 gånger i grupper om 4-8 deltagare och pratar om vad som hänt och vad som hjälper i sorgen. Nya grupper startar varje termin och vi tar kontinuerligt emot anmälningar, 090-785 13 00 eller kontakt@familjochsorg.se Läs mer på www.familjochsorg.se ett samarbete mellan: region västerbotten, svenska kyrkan i umeå och rädda barnen

Katarina, Stefan, Pia, Stefan, Janeth

Västra Norrlandsgatan 18A, Umeå | 090 14 20 80 | fonus.se

Vänd Er med förtroende till oss!

Anne-Lis Hermansson, Christina Wendel, Ulf Påhlsson

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning.

Begravningar – Bouppteckningar – Gravstenar Jour dygnet runt

Alen

V. Norrlandsg. 40 Umeå, 090-434 77 S. Drottning. 29 Vännäs, 0935-123 00 Begravningsbyrå www.alenbegravningsbyra.se

Mårten – Annika – Clara – Charlotte – Kjell

Välkommen till oss då Du behöver hjälp eller har frågor som gäller dödsfall och begravningar.

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Rodmark Åbergs, Östra Kyrkogatan 85, Umeå Telefon: 090-77 71 60 www.umeabegr avningsbyra.se

KORSORDET FOTO: MALIN GRÖNBORG

PLATS FÖR GÖKOTTA BLAKEY OCH GARFUNKEL NATUR I SAARIJÄRVI ÄR SOMMAR-

MÄTS I HEKTAR SINNESFRID

Spira nr 3 GALLRA BORT BRÄCKS LÄTT

INGEN SPORT FÖR KILLAR

ÄR OMÄRKT

DAMERNAS VÄRLD

VERKAR DÄMPANDE

SES MED HÄTTA FÖRLIKAS

HÖJD NÄRA RÖDÄNG

TOMT

FINNS I MATT. KAP. 5-7

GUD I MESOPOTAMIEN

GÅ BORT

TOG

RUTIN

BERG I NORDINGRÅ

TILL ORDA

BERG STÅNG FALLER 3 MIL OCH VITT VÄSTER TVÅNG STAD VID TÄRNABY TIGRIS

ÄMNE NR 11

FÖRKUNNELSE

VÄNDBAR PROFET

ÖSTRA KYRKOGATAN

MOT

FORDMODELL AYERS ROCK

SÄLLAN PÅ ISEN RYMMER MÅNGA

VINDPUST OREN DIMMA

ANROPA GUD ÄR DET PÅ MÅNGA BERG

KRÄVS IBLAND BANKKONTO

RUMÄNFLÖJT

BLÅSINSTRUMENT

ORGAN

GÖRS SPELARE DEL AV LOPP

TÄNKA SIG FÖR OHELIG ANDE

SES I FÖRBAND

EN AV FYRA

ÄR VISSA ANGELÄGENHETER ODUGLIGHET

ANDRA

LYNX LYNX PÅSTÅR

FÖR PORT KALLT TÄCKE

DÄR FÅR SKEPPEN VATTEN

BIBLISKT BERG

HÅRT VIRKE SMÖRJA KRÅSET

KASTA ETT ÖGA

EDSTRÖM KAN RÖKAS

FÅR VI SVINDEL AV

GÅR I STÖPET

SKRIN

BYGGDE HANS FARFARS FARBROR

MÅNGEN I MEDIA

Konstruktör: Anders Perstrand

TIDIGARE LÖSNINGAR PÅ TIDNINGENSPIRA.SE Grattis Anki Rudolfsson, Carina Bäckström och Eva Anders­ son som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får nästa gång Napalmflickan, En berättelse om krig, förlåtelse och hopp av Kim Phuc Phan Thi. Två vinnare får ­presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 5 augusti till Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk kuvertet ”Korsord”.

Namn: Adress: Ort:

Dalkarlså Herrgård kurs och konferens Välkommen ut till natursköna Dalkarlså Herrgård som kommer att drivas av Kafé Station i sommar.

Mellan den 15 juni–11 augusti kan du besöka Herrgårdsbutiken, en vernissage av lokala förmågor, Häggströmska handelsmuséet och kaféet Handelsboden.

Vandrarhem går att boka via Booking.com. Välkommen!

tidningen spira nr 3 2019

090-14 19 90 www.kafestation.com info@kafestation.com Ö Rådhusgatan 2 C, Umeå

29

FOTO: ULRIKA L JUNGBL AHD

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan 14 juni till 5 september 2019.

Kulturarrangemang i samarbete med Sensus.

Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea

GUDSTJÄNSTER

Teckenspråkig mässa söndag 16 juni kl 13.30 i Tavelsjö kyrka. Mässa på teckenspråk för Umeå, Luleå, Piteå och Skellefteå.

Friluftsgudstjänst på Gammlia lördag 22 juni kl 11.00 i Helena Elisabeth kyrka. Ta med fika och stol/ filt. Vid dåligt väder inomhus.

SPIRA BESÖKER

Friluftsgudstjänst i Klab­ böle lördag 22 juni kl 11.00 vid missions­huset. Vid regn i Energi­centrums aula.

Kyrktaxi kl 10.30 från Tegs församlingsgård, åter kl 12.45.

Midsommardags­ mässa lördag 22 juni kl 18.00 i Kyrkstugan.

Annika Fredriksson är en av deltagarna i vårterminens kurs.

Späckat schema på Kyrkans grundkurs – Jag är supernöjd. Det har väckt så många ­tankar som jag vill fortsätta prata om, säger Annika Fredriksson som är en av 25 elever som läser Kyrkans grundkurs på deltid i Umeå.

I VÅR HAR DET för första gången gått att läsa

KYRKANS GRUNDKURS

Vad? 14 veckors distans­kurs. Före­ läsningar, samtal och egna reflektio­ ner kring Svenska ­kyrkans tro och liv.

Var? I Tegs kyrka.

Kursen ges även våren 2020 i Umeå.

Läs mer på Älvsby folkhög­skolas webb.

Kyrkans grundkurs i Umeå. Det är Älvsby folkhögskola som driver utbildningen på distans.

Fyra dagar i månaden samlas 25 ­­­ ­personer från olika orter i Tegs kyrka. Schemat är späckat med ämnen som bibeltolkning, själavård och studiebesök. I dag handlar första lektionerna om Världen i k ­ yrkan. Matilda Wiklund från folkhögskolan går igenom termer som migrant och flykting, och visar statistik på hur många som är på flykt i ­världen. Sedan är det dags att p ­ rata i smågrupper om hur kyrkan kan möta människor från andra länder.

De deltagare som jobbar i Svenska kyrkan i Umeå får gå kursen på arbetstid, eftersom de förtroendevalda vill höja den k ­ yrkliga kompetensen. Annika Fredriksson har jobbat som pedagog i Mariakyrkan i ungefär fyra år. Tack vare sin lärarutbildning känner hon sig väl rustad kring pedagogiken, men när det gäller kyrkans tro och liv är hon jätteglad för kursen.

– Det är väldigt förmånligt. Jag har så mycket som jag vill ta med mig till min arbetsplats, säger hon.

Förutom fakta och föreläsningar finns mycket tid för samtal.

Mellan träffarna har deltagarna också olika uppgifter, som att ­prata med någon om kallelse eller ta med en favoritbild av Jesus.

Ulrika Ljungblahd

30

KYRKSTUGAN vid Nydalasjön. 24 juni–4 augusti Kafé, badplats, kanot- och båtuthyrning Måndagar öppet kl 10–21 Musik vid sjön kl 19.00 (24/6–29/7) Tisdagar öppet kl 10–17 Kulturkafé kl 10.30 (25/6–30/7) Meditation kl 18.15 (25/6–30/7) I den tysta meditationen övar vi oss i inre och yttre stilllhet.

Onsdagar öppet kl 10–21 Öppen förskola kl 10–12 (12/6 samt 26/6-10/7) Mässa kl 19.00 (26/6–31/7) Torsdag, fredag, lördag öppet kl 10–17 Öppen förskola kl 10–12 (27/6-11/7) Ungdomskvällar 7/6–5 /7 torsdagar och fredagar kl 19–23. (Inte ­midsommarafton.)

1/8–16/8 torsdagar och fredagar kl 18–22 Söndagar öppet kl 10–20 Gudstjänst kl 18.00 (23/6–4/8)

Fotoutställning – Hoppets församling ­Tumaini ­betyder hopp på swahili. I år är det 40 år sedan sam­ arbetet mellan Ålidhems församling och Tumaini parish i Tanzania inleddes. ­Utställningen visar församlingens ­senaste resa, ­fotograferad av Mats Högdahl.

Handens arbete/ Skapande hörna måndag 24/6 samt ­onsdag 26/6–fredag 28/6 kl 10–13. Möjlighet att prova på hantverk, ­kreativt ­skapande och lättare snickerier under hand­ledning. Inga för­ kunskaper behövs. Gratis.

Var med en dag eller alla fyra.

5–18 augusti drivs kaféet av Umeå Blåbands­ förening. Se deras facebook­sida för öppet­ tider och program.

www.svenskakyrkan.se/umea/kyrkstugan

nr 3 2019 tidningen spira

KALENDARIET Friluftsgudstjänst på Sundlingska gården söndag 23 juni kl 17.30 i ­Tavelsjö. Ume­bygdens spelmansgille spelar under gudstjänsten. Efter gudstjänsten gammeldans i logen och fika.

Sinnesrogudstjänst tisdag 25 juni kl 18.00 i Umeå stads kyrka. En stund av sinnesro, bön, ljus­tändning, delande, musik och vila.

Gudstjänst på Gammlia söndag 28 juli kl 11.00, dans­ banan vid Västerbottens museum.

Upptaktsgudstjänst sön­ dag 1 september kl 10.00 i Ersmarkskyrkan.

SOMMARKYRKOR OCH KAFÉER

Guidning i Backens kyrka vardagar 17 juni–12 juli kl 11.00–15.00. Kaffe och kaka. Ej mid­sommarafton.

Guidning i Tavelsjö kyrka 1–20 juli. Ring Monika 070559 03 17 eller Rolf 070-­­ 681 35 71 för att boka tid.

Trädgårdskafé torsdagar 27 juni–15 augusti kl 12.00 i Mariakyrkan.

Sommarkafé tisdagar 18 juni–6 augusti kl 13.00 i Tegs församlingsgård.

Musik­program kl 14.00: 18/6 Laila och Lars ­Windelius spelar och sjunger.

25/6 På kryss med Catrin Ström, Kenneth Ekström och Per Wållberg.

2/7 Lisbeth Fors Malm och Ingemar Grahn ­sjunger duett med ­repertoar från musikal och operett.

9/7 ”Visa på annor­ lunda vis” Hans Åkesson, saxofon. Fredrik Olsson, gitarr. Anders Löfgren, kontrabas.

16/7 Leilani duo: Martina Hed, sång. Marcus Ekroth, gitarr.

23/7 Tankar & visor om medmänsklighet. Sara Öhlén och Pelle Nord­ lander.

30/7 Kristen Jansen Bro­ din, flöjt. Richard Öberg, piano.

6/8 Akiko Watanbe, orgel. tidningen spira nr 3 2019

Introduktionsretreat i Tavelsjö Torsdag–sön­ dag 10–13 oktober på Tavelsjö lägergård. För mer information, Inger Boman: 070-287 75 35, inger.boman@icloud.com

HALLÅ DÄR!

MUSIK & KONSERTER

Johanna och Therese guidar dig i kyrkan.

JOHANNA BRÄNNSTRÖM

Församlingspedagog och guide

I sommar blir det guidade turer i Umeå stads kyrka. Varför då?

– För att kyrkan är din, och den ska vara öppen och tillgänglig. På våra guidningar kan du lära dig mer om kyrkans historia och hur den används idag.

Vad kan man se i kyrkan?

– Det finns bland annat modeller av hur kyrkan sett ut tidigare, gamla ljuskronor som bevarats sedan byggnadstiden och en unik trärelief. Du får vara med och upptäcka – kanske kan du hitta den första hem­ liga kristna symbolen gömd någonstans i kyrkan.

Behöver jag anmäla mig?

– Det är bara att komma hit. Guidningen tar ungefär 45 minuter och passar både barn och vuxna. Själv­ klart är det gratis!

Guidning av Umeå stads kyrka 1 juli–8 augusti måndagar kl 16.00, tisdagar kl 11.00, onsdagar kl 11.00 och torsdagar kl 14.00.

Sommarandakt i Tavelsjö kyrka onsdagar kl 13.00 3–17 juli. Sång, musik, re­ flektion och bön. Kyrkfika.

Lunchbön i Lillkyrkan vardagar 1 juli–9 augusti kl 12.30 i Umeå stads kyrka Öppen förskola i Marta­ salen måndagar 1 juli– 5 augusti kl 14.00 i Umeå stads kyrka.

KNOPP & KROPP

Keramikverkstad fredag 14 juni kl 9.00 i Maria­kyrkan.

Anmäl dig till Anna Rinne­ feldt, anna.rinnefeldt@ svenskakyrkan.se. Väl­ kommen att skapa, vi hjälps åt i verkstaden och fikar. Öppen keramikverkstad måndag 17 juni kl 11.00 i Mariakyrkan. Välkommen att skapa med lera, vi hjälps åt i verkstaden och fikar tillsammans om man vill.

Promenad måndag 2 september kl 10.30.

Samling vid Mariakyrkan.

Promenad tisdag 3 sep­ tember kl 10.30. Samling vid Ersmarkskyrkan.

Orgelkonsert Orgel­ historiens kvinnor söndag 16 juni kl 18.00 i Backens ­kyrka. Maria Axell, orgel.

Musik av bland andra Fanny Mendelssohn och Elfrida Andrée.

Toner vid vattenbrynet onsdag 19 juni kl 19.00 i Tavelsjö kyrka. Somrigt från visa, musikal, operett och opera. Lisbeth Fors Malm, sopran. Iris Ridder, mezzosopran. Michael Linné, piano.

Musik i sommarkväll – Underbart är kort söndag 21 juli kl 18.00 i Backens kyrka. Helena Martinsson, sång. Jenny Lindberg, piano.

Musik i sommarkväll onsdag 31 juli kl 19.00 i Tavelsjö kyrka. Hanna Ed­ qvist, oboe. Tove Edqvist, flöjt. Jesper Julin, kontra­ bas. Anders Winterstam, piano.

Konsert med Musethica fredag 2 augusti kl 19.30 i Umeå stads kyrka. Som en del av musikspelen i Korsholm besöker denna stråkkvintett Umeå. Under ledning av Avri Levitan.

In stil moderno söndag 4 augusti kl 18.00 i ­Backens kyrka. Musik av bland annat ­Piazzolla, Frescobaldi och Hjorth.

My Eklund, block­flöjter.

Lisa Oscarsson, orgel.

Musik i sommarkväll tisdag 6 augusti kl 19.00 i Backens kyrka. Adam Schedin, fiol. Elias Xie, piano.

Konsert Norrlands­ operans brassensemble fredag 23 augusti kl 19.00 i Umeå stads kyrka. Entré­ avgift. Mer information på webben längre fram.

MARIEHEMSDAGEN Söndag 18 augusti kl 12.00–15.30 Mariehemsängarna Tema: Inflytande och delaktighet.

Barnaktiviteter, marknad, internationell mat med mera.

Hela programmet på Facebook/inimariehem

TRIVSELTRÄFFAR & UTFLYKTER

Kulturverandan torsdagar 13 juni-22 augusti kl 18–22, EFS-gården Backen. Kultur­ evenemang, hantverks­ bod och fikaförsäljning. ­Arrangemang Vasakyrkan.

Hela programmet på Face­ book/Kulturverandan Midsommarfirande fredag 21 juni 12.00 i Hössjö missionshus. Inställt vid otjänlig väderlek. Ta med eget fika.

Sommarmöte söndag 30 juni kl 11.00 i Hössjö missions­hus. Kenneth Ruuth och Ingegerds ­vänner. Lunch.

Stickkafé för alla onsdag 28 augusti kl 13.00 i För­ samlingsgården, Öst på stan.

Kyrkguiden Hela programmet för Svenska kyrkan hittar du också i appen Kyrkguiden som du kan ladda ned gratis.

31

Klas Beyer

VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT? VIKTIGAST ÄR ÄNDÅ ÄVENTYRET. Det är där-

för jag älskar att träffa människor och ­verkligen samtala med dem utan något direkt mål. Jag är en extrovert person och att umgås med andra är min näring, tack vare den finns jag. Det ger mig andra tankar, som kan leda till något helt nytt.

De små sakerna i livet ändrar själva äventyret. De stora förändrar dig som person.

Min livsfilosofi är ganska lik Pippi Långstrumps, när hon säger att ”det här har jag aldrig gjort förut så det kommer nog gå bra”. Det var en anledning till att jag var med i Robinson. Jag hade aldrig sett ­programmet själv, men jag insåg att det skulle bli ­något helt annat än det liv jag vanligtvis lever.

Paradoxalt nog bidrar jag till tv-underhållning samtidigt som jag anser att människor behöver finna mening och inspiration på andra plan än just tv och det är en kontrast i sig.

Jag tycker om kontrasterna i livet. Mitt arbete som byggnadsingenjör är rätt svartvitt och logiskt, m ­ edan jag ser mig som mer filosofiskt lagd, en grubblare.

Kanske någon skulle kalla mig flummig, men det tar jag som en komplimang. Det är viktigt att våga söka de stora känslorna och ta itu med dem utan att låta dem förstöra en. Att ta dem på allvar kan bli en del av en förändring. Vi kan bara förändra om vi vet vad vi vill förändra. Vi kan inte påverka vad andra gör men vi kan påverka vad vi själva väljer att göra.

Berättat för Eva Gustafsson Foto: Daniel Ohlsson/TV4 Klas Beyer är byggnadsingenjör från Umeå.

Han vann årets Robinson som sändes i TV4.

32

nr x 2015 tidningen spira