Spira nr 3 2020 by Tidningen Spira

Tema TRÖSTÄNGLAR Nr 3 2020 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

”Tysta änglar tröstar” Kent Wisti och Susanne Dahl i ny bok

svåra ord får sin förklaring

ERIKA HAR SLUTAT VARA MEDBEROENDE tidningen spira nr x 20xx

LJUSEN DU FÅR TÄNDA PÅ GRAVEN

ORKA ENGAGERA SIG I CORONATIDER? 1

VÄLKOMMEN

Gratis skolmat, även på gymnasiet

Alla böcker jag inte hinner läsa

Redaktör Ulrika Ljungblahd Ansvarig utgivare Inge-Bert Täljedal VANENMÄRKE

Svenska kyrkan i Umeå

Trycksak 5041 0004

090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea Omslagsfoto Kent Wisti och Susanne Dahl. Foto: Anders Nicander.

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

FOTO: MALIN GRÖNBORG

4 Aktuellt Konfaläger på finska. Böleängskyrkan säljs. Önsketeman på radioandakter. 7 Dilemmat Orka engagera sig?

Nästa nummer ute den 3 december

”Utmaningen är att hålla det enkelt men kärnfullt. Det är essensen vi vill åt”

KYRKISK ORDBOK

Oliver Pawlik gör filmer av ord. FOTO: MALIN GRÖNBORG

TEMA TRÖSTÄNGLAR 8 Stumma änglar som tröstar 11 Marianne om sina änglabilder 14 Caroline kallas ängel 15 David fick tröst vid sängkanten

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå

Repro & Tryck Stibo Complete

INNEHÅLL NR 3 2020

16 Mötet Erika Strömsten 20 Mellan himmel & jord 21 Krönika Lena Fagéus 22 Eldsjälen Utbildar sig till ledare 23 Bokspalten Lisa Tegby 24 Ungdomar gör film om konstiga ord 28 Korsordet 29 Umeås kyrkogårdar 30 Kalendarium 32 Viktigt på riktigt Frida Selander

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll fyra nummer per år.

”Det är ett sorgearbete att leva. Om man inte förstår det blir man aldrig glad.” En sensommar-eftermiddag landar plötsligt Kristna Lugns ord i mig som en tröstande tanke och varm kram. Coronavåren, som nu verkar bli corona-året, har varit en märklig tid på många sätt. Och samtidigt tar tydligen inte livets andra svårigheter och sorger paus. Någon får ett sjukdomsbesked i familjen eller sörjer en relation som tagit slut. Andra ser sitt livsverk gå i konkurs eller går själv itu när en älskad dotter inte orkar leva längre. Där, mitt i förlusten, hoppas jag på en tröstängel. En som står alldeles nära och andas så där smittande lugnt. Som prästerna Susanne Dahl och Kent Wisti målat i ord och bild i nya boken Vem såg mig då? De talar om att vi människor är varandras och Guds vittnen i världen. De ibland tafatta tröstänglarna påminner om att vi inte är ensamma. Intervju, bilder och dikter hittar du i temat Tröstänglar. Du möter också Caroline som själv blivit kallad ängel av anhöriga på Axlagården, och David som fick tröst av att se sin skyddsängel. Oavsett hur hösten blir ska jag försöka speja lite extra efter de möten och människor som ger närvaro och livslust.

Tafatta tröstänglar påminner om närvaro

ERIKA STRÖMSTEN

Om medberoende och sitt behov av daglig rörelse.

ÄNGLAR – VISST FINNS DE!

Tröstänglar ger mod.

tidningen spira nr 3 2020

MELLAN HIMMEL & JORD

Hur kan jag ge tröst till nån som sörjer? Spira frågade tre personer i Umeå centrum.

SEPTEMBER

IRIS WAHLBERG – Jag har tröstat många i mitt fyrtioåriga arbete som undersköterska. Det var ett jobb jag trivdes med även om det kunde vara tungt att möta patienter som var allvarligt sjuka. Jag pratade med dem och framför allt lät jag dem prata av sig. Det viktiga var att de visste att det de sade aldrig spreds vidare.

OLIVER ÖHNELL

– Jag har varit jourhavande medmänniska via Röda Korset och mött många som behövt tröst och hjälp. Medmänniska är ett starkt ord för mig. Det handlar om att ställa upp på det behov som finns hos någon annan och inte tänka på sig själv i första hand. Det är också viktigt att inte vara rädd för närkontakt.

PÅ KRITA av Lars Segerstedt

SIMONE BEURET – Kramas och kramas länge! Svårt nu i dessa tider och det är synd, för det är ett sätt att visa att vi finns där. Med en kram ger vi något mer än det rent fysiska. Vi går över en tröskel och vågar komma nära den som är ledsen. Dessutom skapar det lyckohormoner i våra hjärnor!

Kulturarvets dag är Riksantikvarieämbetets årliga temadag. Flera arrangemang finns på deras webbplats. Dagen kan också firas med en guidad tur i Umeå stads kyrka via den egna telefonen.

SMARTA SAKER ATT SÄGA OM... Hildegard av Bingen

Den 17 september har Hildegard namnsdag, efter den medeltida och multibegåvade nunnan Hildegard av Bingen (1098–1179). ”Nyskapande kompositör” Musiken i klostren var mest samplingar av tidigare melodier. Hildegard skrev helt nya slingor och är en av de tidigaste kända kompositörerna. ”Hyllade dinkelvete” Hildegard skrev om sambandet mellan mat och hälsa. Dinkelvete var favoriten, till exempel i nervkakor som påminner om pepparkakor. ”Skrev om kvinnlig orgasm i klostret” Att skriva om sex var inget konstigt på medeltiden. Däremot sägs Hildegard vara den första som i skrift beskriver kvinnlig orgasm. ”Vågade bryta mot könsnormer” Mot alla dåtida normer spred Hildegard sina uppenbarelser, predikade, byggde kloster och läxade upp påvar och kejsare. ”Har återuppstått i dag” Hildegard föll i glömska, men har på senare år väckts till liv av bland andra Annika Norlin i antologin En annan historia och folkmusikgruppen Garmarna.

Insta-tips!

Här sitter man sämst! Instagramkontot Sveriges sämsta kyrkplatser provsitter kyrkbänkar runt om i landet. Kanske har du lokala tips?

tidningen spira nr 3 2020

AKTUELLT FOTO: JOHANNES FRANDSEN/ IKON

HALLÅ DÄR

MIMMI MERLICH

Präst, finskspråkiga arbetet i Umeå.

Berätta mer om nya konfalägret på finska! – Nästa sommar hålls äntligen ett konfirmationsläger för finskspråkiga ungdomar från hela Sverige. Det kommer att vara på vackra ön Harva i Åbo skärgård och jag är en av prästerna. Varför konfirmation på finska? – Det är viktigt att få sjunga, be och prata om livet på sitt eget språk. Eftersom vi finskspråkiga är en minoritet kan lägret ena oss som delar språk och bakgrund. Vad betydde konfirmationen för dig själv när du var i den åldern? – Mycket! Det var jätteroligt, jag hittade många nya vänner och fick möjlighet att diskutera olika frågor. Jag hade ingen kontakt med kyrkan innan jag konfirmerades i Lovisa i Finland, men ledarna visade att en församling kan kännas som ett hem. Sedan dess har jag varit engagerad i kyrkan och i juni prästvigdes jag. Finns det några ungdomar i finska församlingen i Umeå? – Vi har mest arbete för barn och äldre, men alla skulle bli så glada om några ungdomar vill vara med! Det finns stora möjligheter att påverka hur man vill vara engagerad. Ulrika Ljungblahd Länk till mer information: www.svenskakyrkan.se/umea/finska

Det har blivit glest i bänkarna under coronatidens begravningar.

Livesänd begravning kan bli vardag ”I kretsen av de närmaste”, uppskjuten urnbegravning och sändning på nätet. När begravningstraditionerna förändras påverkas sorgearbetet.

I vanliga fall brukar prästen Staffan Nygårdh uppmuntra de anhöriga att ha begravningsgudstjänsten öppen, så att vänner och grannar kan delta. – Det handlar både om respekt för den som har dött och om att hjälpa människor att förstå att någon är död. Vi har inte så många livsriter, och avskedet är viktigt att få vara med om, säger han. I coronatider sätter bestämmelser om maxantal på samlingar stopp för stora begravningar och formuleringen ”begravningen sker i kretsen av de närmaste” har blivit vanligare. Även om några kan uppleva det som en befrielse med en enkel begravning i begränsat sällskap, märker Staffan Nygårdh att många är ledsna över att inte kunna bjuda in vänner och att de äldre inte vågar komma.

– Det kan bli en extra sorg att begravningen inte är som den ska vara. Enligt Mats Byström Nuft på Fonus begravningsbyrå valde många anhöriga i början av pandemin att låta kremera den avlidne för att kunna ha en begravning senare. Staffan Nygårdh tror att det kan vara kämpigt att vänta på ceremonin. – Man behöver få ta tag i avslutet för att komma vidare. Ett alternativ är att ha begravningen utomhus på kyrkogården, ett annat är att sända den över nätet. – Vi har börjat streama ceremonierna med mobilkamera. Det tror jag kan bli kvar efter corona, kanske för släkt långt borta, säger Mats Byström Nuft. Staffan Nygårdh tycker att det är en bra lösning. – Även om det kanske känns lite konstlat, kan man ändå följa med live i det som händer. Det är i alla fall någonting, säger han. Helena Andersson Holmqvist

LÄS SPIRA PÅ NÄTET: SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/SPIRA tidningen spira nr 3 2020

AKTUELLT

Radion firar 90 år med andakter av Umeåpräst Radions morgonandakt fyller 90 år i september. För att fira får lyssnarna önska tema till Susanne Dahls andakter vecka 44.

Den 1 september 1930 sändes den allra första Morgonandakten i Sveriges Radio. Därefter har lyssnarna kunnat vakna varje vardagsmorgon till tio minuter med textläsning, musik, bön och en personlig berättelse om tro. I genomsnitt lyssnar 70 000 personer på andakterna, antingen när de sänds kl 05.45 eller i efterhand. I samband med 90-årsjubileet inbjuds lyssnarna att önska teman. Susanne Dahl, studentpräst i Umeå och en uppskattad andaktshållare, kommer

att skriva fem andakter utifrån lyssnarnas önskningar som sänds i oktober. I höst kommer också 130 radioandakter i bokform. Bland skribenterna i Andakter i gryningen finns sju präster och pastorer från Umeåtrakten, bland andra pensionerade sjukhusprästen Anders Dahlquist. Han tycker om den kreativa processen och är glad över all respons – ofta från människor i oväntade sammanhang. En bra andakt ska vara personligt förankrad. – Det jag säger ska beröra även mig, tycker Anders Dahlquist.

MORGONANDAKTEN I P1

Ett av Sveriges radios äldsta program som fortfarande sänds. Sänds måndag-fredag kl 05.45 och finns på Sveriges Radio Play. Bygger på text ur helig skrift, bön, musik och egen reflektion.

Ulrika Ljungblahd

KYRKAN PÅ VÄSTERSLÄTT HAR ÖPPET HELA HÖSTEN Verksamheten fortsätter i Västerslättskyrkan under hösten. En ny satsning är vardagsretreater varannan torsdag med utrymme för meditation, skapande, enskilda samtal, läsning och kvällsmässa. Samtidigt utforskas möjligheten att flytta verksamheten till Grisbackakyrkan för ett samarbete med dess EFS-förening och Umeå landsförsamling. I så fall byggs Grisbackakyrkan ut. Det var i november 2019 som kyrkofullmäktige fattade beslut om att avyttra Västerslättskyrkan.

FÖDD 2006? HÄR HITTAR DU KONFA-ALTERNATIVEN Anmälan till nästa års konfirmation har öppnat. En nyhet är vinterläger på Tavelsjö lägergård under jullovet. Sommarlägren kommer att bli kortare än vanligt, eftersom ledarteam och lägergårdar även ska räcka till coronasommarens framflyttade läger. Läs mer: samycketmer.info

NU SÄLJS BÖLEÄNGSKYRKAN Den 30 augusti togs Böleängskyrkan ur bruk efter drygt 40 år som kyrka. På uppdrag av biskopen genomfördes en så kallad avsakralisering för att byggnaden inte längre ska betraktas som kyrkorum. Fastigheten är nu till salu via mäklare. Se foton från sista gudstjänsten på svenskakyrkan.se/umea

Så blir hösten i Umeås kyrkor NU ÖPPNAR MÅNGA AV Svenska

kyrkans verksamheter igen. Det blir drop in-vigslar i samband med Umepride, sorgegrupper och nattvard i fler gudstjänster. Allt ska ske så smittsäkert och klokt som möjligt, utifrån gällande rekommendationer. – I det här ”nya normala” behöver vi hitta sätt att stå upp för det som är omistligt. Som fysiska möten mellan människor och gudstjänster i olika

former, säger Lena Fagéus, kyrkoherde i Umeå. Mer om corona-anpassningarna hittar du på: svenskakyrkan.se/umea/corona

KALENDARIUM OCH VERKSAMHET: SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/ tidningen spira nr 3 2020

100

år fyller Tavelsjö kyrkokör 2020. Den planerade jubileumskonserten i oktober får dock vänta av coronaskäl.

Första hjälpen vid sorg Första hjälpen vid sorg

Konkreta tips som gör det lite lättare att finnas där för någon som sörjer. Konkreta tips som gör det lite lättare Sorg inte botas, genom att delasom den kansörjer. sorgen göras mer uthärdlig. att kan finnas därmenför någon

Tipsen på den här affischen är baserade på Svenska kyrkans långa erfarenhet av att möta och stötta människor i sorg och är bara några av de många saker Sorg kan inte botas, men attden delasom densörjer. kan sorgen göras mer vi som medmänniskor kangenom göra för Underskatta inteuthärdlig. det lilla, Tipsen deninsats här affischen är baserade Svenska kyrkans erfarenhet även enpåliten kan få stor betydelse.påVill du ha mer stödlånga eller någon att av att möta och stötta människor i sorg och är bara några av de många saker prata med är du välkommen till din församling. Du hittar kontaktuppgifter och vi som medmänniskor kan göra för den som sörjer. Underskatta inte det lilla, fler konkreta tips på svenskakyrkan.se/forstahjalpenvidsorg även en liten insats kan få stor betydelse. Vill du ha mer stöd eller någon att prata med är du välkommen till din församling. Du hittar kontaktuppgifter och fler konkreta tips på svenskakyrkan.se/forstahjalpenvidsorg

Ta ansvar för kontakten

Bryt tystnaden

Ge utrymme

Viktigast av allt är kanske att vi inte lägger ansvaret för kontakten på den sörjande. Vi kan undvika att säga ”Ring mig om det är något, jag finns här” eftersom risken ärinte storlägger att den Viktigast av allt är kanske att vi sörjande orkar varapå den som hör av sig. ansvaret inte för kontakten den sörjande. Vi kan Då är detatt bättre vi säger ”Jag dig på undvika säga om ”Ring mig om detringer är något, tisdag igen, om durisken orkar”. fården vi jag finns här”svara eftersom är Ibland stor att inget svarinte ochorkar det är heltden okej, den sörjande sörjande vara som hör av sig. orkar inte bättre alltid svara, kanringer vi ringa Då är det om vi men sägerdå”Jag digtillpå baka, igen. tisdagigen igen,och svara om du orkar”. Ibland får vi inget svar och det är helt okej, den sörjande orkar inte alltid svara, men då kan vi ringa tillbaka, igen och igen.

Många känner att det är svårt att höra av sig till en medmänniska som sörjer. Vad ska jag säga? Tänk om det bara blir tyst eller om personen börjaratt gråta? det är Många känner det ärMen svårt attviktiga höra av inte vad säger utan att vi bryter sig till envimedmänniska som sörjer. tystnaden. Vad ska Och iblandTänk är ett bättre lösning änom ett jag säga? omsms deten bara blir tyst eller telefonsamtal eftersom det kan lättare personen börjar gråta? Men det vara viktiga är att både skicka och svara på. vi bryter tystnaden. inte vad vi säger utan att Och ibland är ett sms en bättre lösning än ett telefonsamtal eftersom det kan vara lättare att både skicka och svara på.

Ofta är det många som sörjer en människa samtidigt, där alla har haft sin egen relation och historia med den som dött. Det är viktigt att låter närmast sörjande vara i fokus Oftaviär detden många som sörjer en människa och undviker över med minnen samtidigt, däratt allatahar haft sinvåra egenegna relation och känslor. Vi måste komma ihåg den historia med den som dött. Detatt ärlåta viktigt sörjandes oavsett vilka devara är, vara att vi låterkänslor, den närmast sörjande i fokus de gäller.att Våra ochvåra berättelser är ochsom undviker ta tankar över med egna minnen såklart ocksåViviktiga men inte viktigast. och känslor. måste–komma ihåg att låta den sörjandes känslor, oavsett vilka de är, vara de som gäller. Våra tankar och berättelser är såklart också viktiga – men inte viktigast.

Ta initiativ

Visa närvaro

Ha tålamod

Det är bra om vi som stöttar kan vara den som föreslår en helt vardaglig aktivitet. Bjud på fika, kolla på en film eller ta en promenad i all sin enkel som stöttar sörjer längtar efter Det ärhet. braMånga om vi som kan vara denen som paus i sorgen och lite vanligt liv. Tänk på på attfika, föreslår en helt vardaglig aktivitet. Bjud den in eller kanske tackar nej ochi all attsin det är kollavipåbjuder en film ta en promenad helt viktiga att vilängtar frågar efter – ochen att enkelokej, het. det Många somärsörjer vi vågar frågaoch igen. paus i sorgen lite vanligt liv. Tänk på att den vi bjuder in kanske tackar nej och att det är helt okej, det viktiga är att vi frågar – och att vi vågar fråga igen.

Många av oss är rädda för att tränga sig på och det slutar ofta med att vi inte hör av oss alls. Kanske tänker vi att den sörjande behöver vara ifred eller ska vänta med att höra Många av att oss man är rädda för attlite tränga sig på och av tills ofta ”det värsta över”. är viktigt detsig slutar med attgått vi inte hörDet av oss alls. att vi tydligt attden vi finns där så att denvara Kanske tänkervisar vi att sörjande behöver sörjande isolerad, utanför eller ifred ellerinte att känner man skasig vänta lite med att höra ignorerad. av sig tills ”det värsta gått över”. Det är viktigt att vi tydligt visar att vi finns där så att den sörjande inte känner sig isolerad, utanför eller ignorerad.

Ta ansvar för kontakten

Ta initiativ

Bryt tystnaden

Visa närvaro

Ge utrymme

Varje sörjande har sin egen sorgeprocess, vilket

vi behöver ha förståelse för och tålamod med. Ha tålamod Det kan finnas en risk att vi försöker trösta bort

sorgen eller visar över att den vilket håller Varje sörjande harfrustration sin egen sorgeprocess, ivisig. Sorg har inget bäst-före-datum och med. det behöver ha förståelse för och tålamod finns ingen normal eller långtrösta tid som Det kan finnas en risk attonormalt vi försöker bort det tar eller att sörja. saker behöver sorgen visarVissa frustration över att helt den enkelt håller berättas ombäst-före-datum igen, så låt din medmänniska i sig. Sorgom haroch inget och det älta somnormal har hänt, kan vara en tid viktig finnsdet ingen ellerdet onormalt lång somdel idet atttar förstå och bearbeta sorgen. att sörja. Vissa saker behöver helt enkelt berättas om och om igen, så låt din medmänniska älta det som har hänt, det kan vara en viktig del i att förstå och bearbeta sorgen.

illustration: stina löfgren. sk17757

tidningen spira nr 3 2020

DILEMMAT

Oron för allt kring corona gör att jag inte har ork att ta itu med frågor som jag egentligen tycker är viktiga – som klimat och rättvisa. Vad kan jag göra? Text Helena Andersson Holmqvist

Hur orkar jag engagera mig i coronatider? ANNA SAXIN

IDA ÖSTENSSON

Grundare Make equal

Gör ett psykologiskt hack och vänd på det – ett engagemang är kanske precis vad du behöver. Att hjälpa andra är något av det viktigaste för att må bra. Se det som en strategi för att komma ifrån oron, ungefär som att börja med träning som också kan kännas jobbigt i början. Kanske har du extra tid för det nu? Själv går jag igång på mänskliga möten, och att inte ha möjlighet till det har varit en utmaning. Det är lätt att känna hopplöshet. Jag har försökt med digitala lösningar och att ses utomhus när det går. Att se dokumentärer om ämnen jag brinner för, som mänskliga rättigheter, har också gett energi. Den här perioden har visat hur lätt människan kan ändra sitt beteende, och det triggar mig när det gäller både klimatet och andra frågor. Kanske kan engagemanget också öka nu när fler kollar på nyhetssändningar och har mer tid. Samtidigt är det inte alltid negativt att pausa. Det är viktigt att vara snäll mot sig själv och kanske stänga av under en period för att sedan skruva på igen. tidningen spira nr 3 2020

Diakon och volontärsamordnare

Volontär Volontärbyrån kopplar samman människor och ideella organisationer i Sverige, bland annat Svenska kyrkan. Deras undersökning 2020 visar att: • 95 % av volontärerna mår bättre efter att ha engagerat sig • 80 % av organisationerna säger att engagemanget ökat Här kan du engagera dig: svenskakyrkan. se/umea/du-behovs

Fundera på om din oro är realistisk eller inte. Om den begränsar dig i onödan kanske du behöver prata med någon annan för att oron ska minska. Att träna eller umgås med andra kan också hjälpa. Det är okej att känna oro, men du behöver inte låta den begränsa dig att bidra med det du kan. Alla har något att komma med, så fundera på var dina intressen ligger. Prata gärna med andra som är engagerade för att få tips på vad du kan göra. För mig har den här tiden varit ett uppvaknande om att vi här i Sverige inte är så skyddade som vi kanske tror. Det har fått mig att vilja göra något meningsfullt med min tid – ta vara på mina nära relationer och göra något för andra. Jag har också sett att fler volontärer söker sig till kyrkan och andra ideella organisationer. Men allt har sin tid – både engagemang och vila. OOm du är mitt uppe i karriären och njuter av att ha fått mer tid med dina barn och äldre föräldrar eller av att vara mer ute i naturen, så tillåt dig att vara i den vilan. Där hämtar du kraft. 7

Jag kan inte se och ditt ansikte lyser Ăśver mig Jag kan inte tro och du vĂ¤lsignar mig 8

nr x 2015 tidningen spira

Tema TRÖSTÄNGLAR

STUMMA ÄNGLAR SOM TRÖSTAR De är stumma, odugliga, vanmäktiga. Men tröstänglarnas begränsning är också deras storhet. I en ny bok förmedlar Susanne Dahl och Kent Wisti erfarenheter av tröstänglar. Text Helena Andersson Holmqvist Bilder Kent Wisti Dikter Susanne Dahl

Kyrkan på Campus lokaler möter jag studentprästen Susanne Dahl och via en datorskärm också prästen, satirikern och konstnären Kent Wisti. Det är deras första intervju om boken om tröstänglar, men det är inte första gången de arbetar tillsammans. Susanne medverkade i katalogen till Kents utställning Kyss – en meditation i ord och bild över Höga visan. I nya boken Vem såg mig då? vill de förmedla erfarenheter av tröstänglar. Vad är tröstänglar? Kent: En poetisk gestaltning av att vi människor är varandras och kanske Guds vittnen i världen. Änglarna ger tröst som inte handlar om att ställa allt till rätta, utan om en erfarenhet av att inte vara ensam. Susanne: De handlar mer om en aning än en vetskap. Jag relaterar till erfarenheten av det mellanmänsklitidningen spira nr x 2015

ga, en människa som inte är medveten om vad den betyder för mig, som i ögonblicket ser och berör mig. Hur skiljer de sig från skyddsänglar? Kent: Om vi lämnar poesins och konstens form har människor också en tro på verkliga väsen, skyddsänglar, som griper in och beskyddar. Ur det perspektivet är tröstänglar odugliga och ser bara på. Susanne: Skyddsänglar är lite godtyckliga, de finns inte alltid där. Vi vill spegla erfarenheten av att vara skyddslös, men inte övergiven. Har ni själva erfarenheter av tröstänglar? Susanne: Ja, jag kommer tillbaka till det mellanmänskliga. Möten där det funnits igenkänning och spegling. Möten när livet får vara som det är, när jag sätter ord på smärtan och svårigheterna utan att mötas

av svar. I många av livets utsatta stunder finns det inga svar, att i det läget komma med ”det ordnar sig” är att överge den andra personen. Det finns en frestelse i att alltför fort hoppa till hoppet, men paradoxalt nog kan något födas när jag förmår att inte fly. Ni skriver att tröstänglar är bärare av Guds vanmakt. Hur tänker ni då? Kent: Tanken på Guds allsmäktighet är en sak som ställer till det i tron. Men ordet som översätts med allsmäktig i Bibeln kan också översättas med ”den som segrar i slutändan”. Det plockar ur en hel massa stenar som skavt i skorna. Det handlar om återställelse, även om allt just nu är för jävligt. Att tala om ”Gud moder vanmäktig” i stället för ”Gud fader allsmäktig” ger en större närvaro. Vanmakt är så oerhört centralt i kristendomen – långfredagen och 9

FOTO: ANDERS NIC ANDER

Jag behöver en gud för allt det som inte blev En närvaro som inte är rädd för frånvaro Susanne Dahl är studentpräst och skribent i Umeå. Kent Wisti är präst och konstnär i Lund.

korset där Gud själv i ångest skriker ut sin gudsövergivenhet. Gud delar erfarenheten av gudsövergivenhet med människan. Jag kommer att tänka på tavlan ”Sårad ängel” och filmen ”Himmel över Berlin”. Varifrån kommer er inspiration? Kent: För mig var det i en utsatt situation i livet, när inget kunde lyfta bort smärtan. Då kunde jag förnimma en närvaro, som inte förändrade något, men som var där. Min tanke gick just till Himmel över Berlin. Jag sökte ett poetiskt språk för att beskriva närvaron, som inte var en varm, omslutande gudshand, utan en försiktig ängel i ett hörn.

ett utsatt läge. Jag har försökt förmå mig att vara kvar i den situationen. Ibland finns en liten öppning i texten, utan att det för den skull avges några löften. Erfarenheter av sorg, förlust och smärta är väldigt fysiska och jag har försökt beskriva konkret hur det är att leva med förlust i vardagen, att stå med tårar på Ica. Det blir som en parallell tillvaro – samtidigt som livet pågår har jag gått sönder och där ligger en existentiell ensamhet. Men ändå är det någon som ser mig. Kent: Det är som i allt konstnärligt skapande – när jag försöker blir det fel. Det gäller att ha tillit i arbetet och lämna tolkningsföreträdet till betraktaren.

Hur fångas tröstänglar i ord och bild? Susanne: De går inte att fånga! Det enda sättet har varit att bottna i mina och andras erfarenheter av att vara i

Finns det tröstänglar i Bibeln? Susanne: Jag tänker på Jesus i Getsemane när han är ensam i sin ångest, vännerna finns där, men de

somnar gång på gång. Kanske finns det passager i livet som jag måste ta mig igenom ensam, med sovande vänner runtomkring? Kan det finnas en tröst också i en sovande vän? Kent: Predikaren är en kärv men tröstande bok, som handlar om att gilla läget och att det i slutändan blir gott. Samma tankar finns i Psaltaren, Bibelns egen blueslyrik. Jag tänker också på en vacker passage i Jobs bok, där hans vänner sitter med honom och tiger i tre dagar. När de sedan börjar tala kallar Job dem för ”usla tröstare”. I arbetet med boken har vi velat dröja oss kvar i de där tre dagarna. Vilken tanke har ni med boken? Susanne: Tröst är så mångdimensionellt, subjektivt och individuellt, så det känns förmätet att säga att boken ska ge tröst. Det som händer det nr x 2015 tidningen spira

TEMA TRÖSTÄNGLAR

Vem såg mig då? Cyklande över torget på väg mot affären för att handla det dagliga Mjölk bröd kaffe En gråt som inte gick att dölja Och hur jag fortsatte cykla Vem såg mig då? Morgonen efter Sömnlösa lakan, skrynklade och trötta När varje andetag var något jag valde att hålla mig vid liv Ett andetag ett ögonblick i sänder Vem såg mig då? Hur jag stod ensam vid vattnet kvällen innan den första julen De svarta isfläckarna under mina fötter Hur jag lutade mig mot broräcket Ett sorterande i minnen och glömska Vem såg mig då? Ensamheten en fredag kväll då de andra drog upp vindbryggan Stängde portarna till sina fästningar Slöt sig i fredagsmys med händerna djupt ner i dillchipsen Vem såg mig då? De rolösa nätterna Hur jag trampade upp säkra stigar Mellan rummen Sängen hallen köket Och hur vilse jag gick gång på gång Vem såg mig då?

händer. Vi vill att boken ska vara någon som stannar en stund, i det mest utsatta läget, utan att väja. Kent: När någon söker efter en bok att ge till en person som drabbats av förlust finns det i dag två tidningen spira nr x 2015

typer – citatböcker om att ”allt ordnar sig” och tyngre livsbetraktelser. Vi ville göra något annat, som är vackert och lätt att ta med sig i ett möte. Kanske tillsammans med en lasagne.

UTSTÄLLNING OCH SAMTALSKVÄLLAR 25 oktober – 8 november, ålidhemskyrkan

Tröstekvällar med samtal om sorg med inbjudna gäster: söndagarna 25 oktober, 1 november och 8 november kl 18.00. Sista söndagen är Kent Wisti gäst.

Tre personer om tröstande änglar

marianne visar sina änglabilder:

”Den rostiga ängeln bär på nytt liv” – Jag är ingen samlare, men änglabilder kommer till mig. Om de blir viktiga stannar de kvar, säger Marianne Karlsson, som tror att änglar förmedlar det en människa behöver. Text Helena Andersson Holmqvist Foto Malin Grönborg

Den senast införskaffade ängeln står ute i trädgården – en rostig, trumpetblåsande siluett som ser ut att vara havande. – Jag gillar rost. Och Gud har kommit till mig i en dröm som trumpetaren Louis Armstrong. Jag tänker också att ängeln bär på nytt liv, en ny start, säger Marianne. Hon tror att änglar förmedlar från Gud det en människa behöver – tröst till den som är ledsen, hopp till den som är hopplös och stöd till någon som är glad. Den första ängeln i hennes samling är en äldre ängel i papp och porslin, som hennes mamma satte i fönstret varje jul. Nu sitter den på Mariannes egen sänggavel. – Min uppväxt var svår, men jag minns att jag tyckte den där ängeln var så himla fin. Den var ett ljus i mörkret, och att den finns kvar och är hel säger någonting. Nu vakar den över mig där jag är som mest oskyddad. Två keruber sitter på dörren in till lägenheten. I en tidigare lägenhet fick den två barn att våga ringa på och ställa en fråga ”för vi ser att det är en snäll dörr”. Ytterligare en ängel, målad av Marianne själv, sitter ovanför ett hembyggt altare. – Den visar en ängel i rymden, vid ett ljust hål, i stället för ett svart hål, som håller om jordklotet. Jag målade den på en retreat i kyrkan och jag tror att det var något Gud ville förmedla genom mig.

nr x 2015 tidningen spira

TEMA TRÖSTÄNGLAR

Caroline kallas för en ängel & David såg en vid sängkanten tidningen spira nr x 2015

Text Helena Andersson Holmqvist Foto Malin Grönborg

caroline på axlagården:

”Det handlar om att våga stanna kvar” – Vi dyker upp plötsligt och försöker göra en svår situation mer uthärdlig. Kanske är det därför vi ibland kallas för änglar, säger Caroline Hellström, sjuksköterska på Axlagården. PÅ AXLAGÅRDEN FÅR PATIENTER vård i

livets slutskede. Caroline Hellström och hennes kollegor vill erbjuda lindring till den sjuke gästen, stöd till de anhöriga och trygghet till alla i en ny och okänd miljö. – Vi försöker snabbt bilda oss en uppfattning om vad varje familj behöver. Det finns ju ingen bot, men vi lindrar besvärande symtom och tar över ansvaret så familjen får vara bara anhöriga, berättar hon. Flera gånger har Caroline och 14

Caroline Hellström har arbetat med vård i livets slutskede på Axlagården i fyra år.

hennes kollegor blivit kallade för änglar, under vårdtiden eller efteråt. Hon funderar på om det kan ha att göra med att de inte har någon tidigare relation med familjen. De dyker upp i en svår livssituation, är närvarande och lindrar, och försvinner sedan ur familjens liv. – Vi är så måna om att allt ska bli bra, och att få höra det känns som en bekräftelse och en förmån. Samtidigt är det inte därför vi gör det och jag har full respekt för när

vi inte uppfattas så. Människorna vi möter är i en svår situation och har rätt att känna det de känner. Caroline Hellström tror inte att det är någon särskild handling eller särskilda ord som behövs för att vara en ängel för en annan människa. – Man vill gärna säga rätt saker, hjälpa och lösa situationen, men det är inte viktigast. Det handlar om att våga stanna kvar och att lyssna i en svår situation, säger Caroline Hellström. nr x 2015 tidningen spira

TEMA TRÖSTÄNGLAR

Text Ulrika Ljungblahd Foto Malin Grönborg

david fick tröst av en ängel:

”Plötsligt känner jag en närvaro av någon i rummet” – Jag har sett min skyddsängel. Det är jag helt övertygad om, säger David Bergquist som burit med sig den känslan av trygghet sedan tidiga tonåren. Första dagen efter jullovet 1985 åkte pappa Nisse till jobbet som vanligt. Senare samma dag avbröts Davids gympalektion av att mamma Anita ville prata med honom. ”Vad har jag nu gjort?” tänkte tolvårige David. – Det fanns inte en tanke på att pappa skulle ha dött. Han var pigg och vältränad, men fick troligtvis en hjärtattack, 52 år gammal. Livet förändrades för familjen. David fick växa upp lite fortare och ta tidningen spira nr x 2015

mer ansvar hemma. En kväll, efter att storasystern flyttat för att studera, hade David svårt att somna. Han kände oro, sorg och saknad. Tankarna ville inte sluta snurra. – Plötsligt känner jag en närvaro av någon i rummet. Först trodde jag att det var mamma som kom in med ren tvätt. David sätter sig upp och ser någon vid fotsidan av sängen. Det är en lång, människolik gestalt utan ansiktsdrag, som utstrålar lugn och trygghet. Som om den vill förmedla: ”Sov du. Det är lugnt, jag är här.” – Jag lade mig ner och somnade som en stock, minns David. På morgonen bekräftade mam-

man: ”Du har fått se din skyddsängel”. Tanken på skyddsänglar är inget konstigt i Davids familj, som alltid varit öppen för att det finns mer än vad vi människor kan se. För David blev mötet med skyddsängeln ett gudsbevis, som bar under mobbningen i högstadiet när alla killar spelade hockey, utom David som spelade cello och sjöng i kör. Även som vuxen är tanken på skyddsänglar lugnande. David beskriver sig som en ganska orolig person och som pappa till fyra barn har han konstaterat att skyddsänglarna har fullt upp. – Jag har en barnslig tro på att någon håller koll, säger han och ler. 15

– Yoga är jättebra för mig, antingen att träna själv eller att leda andra. Jag vill försöka hjälpa människor som har skador och hamnat på sidan att komma igen, säger Erika Strömsten.

tidningen spira nr 3 2020

MÖTET

Erika rubrikville leva, inte bara överleva Efter en allvarlig huvudskada insåg Erika Strömsten att hon var medberoende och behövde rehabilitering av både kropp och själ. Arbetet blev långt och hårt, men i dag har hon hittat sin kärna. Text Helena Andersson Holmqvist Foto Malin Grönborg

ör snart tio år sedan föll Erika Strömsten så olyckligt att hon fick en blödning mellan hinnorna i hjärnan. Bakom fallet låg en knuff i den destruktiva relation hon levde i. Erika tillbringade natten på kirurgen, där de inte var säkra på om hon skulle överleva. Genom hennes huvud, förvirrat av både skada och morfin, skar ändå en klar tanke. – Det kom till mig hur mycket jag ville leva, att jag tidigare bara överlevt. Jag började fundera – hur ska jag leva, vad är min kärna? Det blev starten på ett långt och hårt arbete. Erikas huvudskada krävde dagliga doser morfin och långvarig rehabilitering. Samtidigt började hon skärskåda sitt livs relationer och sina beteenden. – Huvudskadan är något jag inte vill vara utan, men heller inte göra om. Det är den tuffaste, häftigaste, jävligaste, kärleksfullaste resa jag någonsin gjort. Relationen som Erika levde i just då gjorde det tydligt för henne att hon var medberoende. Hon beskriver medberoende som människans i grunden finaste egenskap – förmågan att älska och vilja skydda dem tidningen spira nr 3 2020

som står henne närmast. Men när det inte fungerar försöker man mer, och ännu mer… – Det är då det blir ett enormt lidande. Hur mycket man än försöker går det inte att skydda en självdestruktiv eller missbrukande människa som inte vill ändra sig. När Erika pratar om beroende handlar det inte bara om kemiska substanser. Hon är tacksam för beskrivningarna av beroende och medberoende i den dokumentära tvserien Djävulsdansen med Sanna Lundell och Ann Söderlund, som dök upp år 2014 under hennes process. – Det är lätt att tro att beroende bara handlar om busskurs-alkoholismen, den synliga misären. Men Sanna och Ann förde ut det på en större arena, att det kan handla om prestationer, konsumtion och sport. Det är också svårt att leva med.

ERIKA STRÖMSTEN

Ålder 52 år Familj Två döttrar, partnern Robert, en vit perserkatt och nära vänner Arbete Arbetar halvtid som psykolog på nätet och frilansar som yogalärare. Gör på fritiden Renoverar två enkla stugor tillsammans med Robert, en vid kusten och en i fjällen. Tillbringar mycket tid ute i naturen med fiske och bärplockning.

ERIKAS EGEN HISTORIA AV medberoende började

när hon växte upp med sin mamma, som var nedbruten på flera sätt efter att ha blivit lämnad av Erikas pappa. Erika gjorde allt hon kunde för att stötta och hjälpa. Efter huvudskadan insåg hon att hon fortsatt bära med sig barndomens beteenden. 17

– I kärleksrelationer tog jag alltid största ansvaret. Eftersom det blev för jobbigt hade jag länge bara korta relationer. De sög enormt mycket energi och jag ville ha styrkan till annat. Medberoendet påverkade inte bara hennes relationer. Behovet att hela tiden ligga före för att undvika eller lösa jobbiga situationer formade hennes liv. – Jag var duktig i idrott, hade högsta betyg i skolan, tog en massa poäng på universitetet och var allmänt drivande, ansvarstagande och problemlösande. Visst är det bra egenskaper, men också utmattande. Jag var tvungen att lära mig att vara mer varsam med mig själv. Efter huvudskadan och hennes nya insikter gick Erika i terapi och hade också stor nytta av att själv vara utbildad psykolog. 18

Samtidigt arbetade hon med sin rehabilitering. Efter sju-åtta månader med morfin mot smärtorna började barnen påpeka att hon fått beteendeförändringar. Hon slutade med morfinet och använde i stället sina kunskaper i akupunktur för att lindra smärtan. Men det korta morfinberoendet blev ytterligare en ögonöppnare. – Jag insåg att jag som medberoende alltid tyckt att jag var lite bättre och sett ner på dem som inte kunde hantera kemiska substanser. Det var en krasch att inse att jag var likadan. Den fysiska rehabiliteringen gick bra, med sjukvårdens mått mätt. Erika presterade normalt i alla tester, men med sin bakgrund som basketspelare räckte det inte för henne. – Jag hade tappat finliret och koordinationen. Jag kände det som att jag var separe-

Tv-serien Djävulsdansen om medberoende blev även bok och podden Djävulspodden.

tidningen spira nr 3 2020

MÖTET

Senast jag… …gapskrattade När jag sträcksåg om gamla avsnitt av tvserien ”Sally”. Tycker jag är så vansinnigt lik henne! …lånade en bok Jag går till biblioteket nästan varje söndag. Senaste boken jag lånade var ”Shantaram” av Gregory David Roberts. …började om Varje morgon, när jag mediterar en stund. Det är ett sätt att rensa ut och börja om.

Tre milstolpar i livet 1 BARNEN år 1998 och 2002: För en ungkarlsflicka som jag var det en väldigt stor omställning och mycket lärorikt att få barn!

2 HUVUDSKADAN år 2012: Min huvudskada fick mig att börja ta ansvar för mig själv. Det gör man inte som medberoende, då tar man ansvar för andra.

3 NUET år 2020: För första gången har jag hittat en relation som bygger på ärlighet. Kanske har jag inte varit redo att leva fullt ut med någon annan tidigare.

…hade en låt på hjärnan Häromdagen var det ”Genom allt” med Carola Häggkvist. Den återkommer då och då. …fick tröst I går av Robert inför ett nytt uppdrag. Jag drabbas ofta av rädsla att hjärnskadan ska göra att jag inte orkar. Jag får också mycket tröst i naturen och i tron att det finns något större.

rad från min egen kropp och kände inte igen mig själv, minns Erika. Hon tillämpade återigen sina yrkeskunskaper på sig själv och använde erfarenheterna som neuropsykolog för att utarbeta ett finmotoriskt träningsprogram. Medicinsk yoga, så kallad Mediyoga, som hon varit instruktör för sedan 2000, blev också allt viktigare. Den hjälpte henne dels att träna kropp och koordination, dels att koppla samman de delar hon arbetade med i sitt liv just då – kropp och själ. – Mediyoga tilltalar mig väldigt mycket eftersom det är så handgripligt. Det handlar om att göra, samtidigt som det är holistiskt. I BÖRJAN AV SIN rehabilitering påverkades

Erika fortfarande mycket av sitt medberoende och drev på träningen alltför snabbt. Hon tidningen spira nr 3 2020

fick ta ett steg tillbaka och lära sig att vara snällare mot sig själv. – I min rehabilitering hade jag också fantastiska människor med under resan, som min psykolog och min mentor. I dag är Erika i princip återställd efter sin skada och tycker att hon hittat den kärna i sig själv hon sökte när hon låg på kirurgen. Hon har engagerat sig i sammanhang som rör medberoende, genom att hålla grupper på ett studieförbund och hjälpa till vid sinnesrogudstjänster i Svenska kyrkan. – Kyrkan gör ett jättebra arbete med detta, till exempel i gruppen Livsstegen. Det är synd att inte fler förstår och känner till det. Hon arbetar halvtid som psykolog på en nätbaserad vårdcentral och vid sidan om lär hon ut yoga. I sommar har hon bland annat lett en utomhusyogagrupp vid Tráhppie på Gammlia två gånger i veckan. – För att jag ska ha ett minimum av smärta efter min skada behöver jag röra på mig några timmar varje dag. Därför kan jag nog uppfattas som hurtig, men egentligen är jag ganska lat, säger hon med ett skratt. 19

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: MAGDALENA VOGT/ALWS

UTBLICK MYANMAR

Många rohingyer som lever som internflyktingar i Myanmar har tidigare inte fått gå i skola. Nu går 5 000 barn i de skolor som Världens barn-insamlingen stöttar. 70 kronor räcker till skolmaterial och pennor för en elev. Act Svenska kyrkan är en del av Världens barn-kampanjen som handlar om alla barns rättighet till hälsa, utbildning och framtid. Läs mer på svenskakyrkan.se/act/varldens-barn

Vilka ljus får jag tända på graven? Brinnande ljus på kyrkogårdarna är en fin tradition under hösten och allhelgonahelgen. Alla ljus är dock inte lämpliga överallt.

På enskilda gravar I minneslund och askgravlund Kommentar

Batteriljus

Glasljus

 

 

När batteriet är slut, måste du ta hem och lämna ljuset till återvinning.

Undvik glasljus! Det är stor risk att regn och snö driver in i ljuset, fryser och spränger glaset. Både djur och människor kan skada sig på splittret.

Gravljus i plast

 

På avsedd plats

I skötselavtal ingår bortplockning av ljus på enskilda gravar. Den som inte har skötselavtal får själv slänga ljusen i brännbart.

nr 3 2020 tidningen spira

ILLUSTRATION: LINNEA BLIXT

KRÖNIKAN

Att tjuvkramas i en märklig tid JAG VAR PÅ BESÖK i Stockholm för andra gången den

”Det är svårt att förmedla det glada budskapet till ledsna män. Men du lyckas.” Maria från Magdala träffar Jesus efter uppståndelsen

LÄST

Upptäcker 101 kvinnor i Bibeln Lydia, Junia och Rut. Pilatus hustru, två kvinnor med en död son och alla de andra kvinnorna i Bibeln. Några nämns bara i en bisats, andra citeras. Ett fåtal har gett namn åt bibelböcker. Vilka var de egentligen?

I boken Bibelns kvinnor. 101 möten med kända och okända systrar möter prästen Charlotte Frycklund 101 kvinnor i fantasin, genom att skriva ett slags brev till dem. Hon pratar med Noas fru som blir sysslolös när barnen vuxit upp, aposteln Junia som sitter fängslad för sin tro och multisjuka Maria från Magdala som följer och försörjer Jesus. Det är spännande med alla dessa livsöden som kliver fram ur skuggorna och fortfarande känns aktuella. Jag håller med författaren: ”När vi läser Bibeln lär vi oss att vi inte är ensamma. Vi har systrar överallt.” Ulrika Ljungblahd tidningen spira nr 3 2020

här sommaren. Jag och min man Kjell åt lunch på en restaurang på Djurgården tillsammans med två av våra barnbarn när ett av dem frågar: ”Kommer du ihåg när vi sågs förut i somras?” Jag försöker minnas, men till slut fick han påminna mig om vad han så ivrigt kom ihåg. Vi befann oss även då på en restaurang. Han och jag satt kvar vid bordet när han plötsligt kröp upp i mitt knä och sa: ”Kan vi tjuvkramas? Man måste ju få kramas.” Och så kramades vi medan ingen såg. Jo, visst kom jag ihåg – värmen och glädjen i en kram. Det är en märklig tid vi lever i, när man inte ska träffa sina barnbarn och i alla fall inte krama dem. Allt det där som ger mening och glädje, det får vi nu träna oss på att avstå ifrån. Det är en stor utmaning att hitta vägar att vara kyrka under coronatider. Vi talar om att vi ställer om och gör andra saker. Men kyrkans verksamhet bygger på möten med andra, hur ska vi vara kyrka när vi inte får mötas över generationsgränser, i gudstjänsten, i glädjen och sorgen? Hur finns vi till för varandra i utsattheten och ensamheten när vi måste hålla fysisk distans? Jag har på ett nytt sätt blivit påmind om vilken oerhörd samhällsbärande funktion kyrkan har. Att mötas i gemenskap, att bäras av orden och berättelserna, att låta musiken tolka livet är livsviktigt. Det är livsnödvändigt för troende, tvivlare och sökare. Coronaviruset innebär att vi måste fortsätta att vara försiktiga och varsamma – men vi måste väga vår försiktighet mot nödvändigheten att ibland ”tjuvkrama” vårt barnbarn, fortsätta att fira gudstjänst tillsammans och hitta olika vägar till möten och LENA FAGÉUS gemenskap. kyrkoherde

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: MATILDA AUDAS BJÖRKHOLM

I lurarna

ELDSJÄLEN I stället för läger blev det Sommarhäng i stan för unga ledaren Ida Kunelius. ”Mena gott i allt du gör!” är hennes ledstjärna.

RICHARD ÖBERG, MUSIKER PÅ TEG ”The Last ship” > Sting: Jag rekommenderar den första låten på skivan, men alla är bra! De bästa texterna han gjort med ett andligt djup. Loussier Trio: > Jacques ”The Bach book”

Alla låtarna är jazzversioner av musik skriven av J.S. Bach. Kalasbra. ”Move: The Trio project” > Hiromi: Instrumental och helt underbar

pop-fusion!

Brendel ”Mozart: Piano > Alfred Concertos Nos 12 & 17” Underbar skiva – jag älskar Mozart! Chapman: ”Our bright > Tracy future” Otroligt bra musik med väldigt bra texter. Det finns ett hopp.

Spotify-listan hittar du på: svenskakyrkan.se/ umea/spira/lurarna

Utbildar sig till ledare för att andra ska må bra och ha kul

KÄNNER DU EN ELDSJÄL? 22

Ledarutbildning

tackade ja till olika ledaruppdrag. – Jag vill ha samma För den som är konbetydelse för andra firmerad och vill vara ungdomar som Maria ledare på exempelvis haft för mig. Jag vill konfirmandläger. Treårig utbildning vara en som andra, med teori och praktik. och jag själv, kan se svenskakyrkan.se/ När Ida Kunelius gick upp till. umea/ledarutbildning på Svenska kyrkans Ida ser det som en konfirmationsläger på kallelse att hon är där Norrbyskär, och även hon är nu, på en plats lät döpa sig där, hände det en hel där hon mår bra. Här känner del inom henne. hon sig som en del av något stort, – Jag fick en självinsikt som av Gud, och en gemenskap där gjorde att jag bytte förhållnings- alla vill bli bättre tillsammans. sätt i livet, förklarar hon. Det – Det viktiga är att jag gör berodde mycket på ledarna som något gott som ledare, får andra fick mig att känna mig bemyndi- att må bra och ha riktigt kul. Det gad och betrodd. värsta är om någon känner sig Efter konfirmationen blev uttråkad eller ledsen. Då finns församlingspedagog Maria ingen plats för stolthet, utan det Hammarström en slags mentor gäller att ta hjälp av andra ledare för Ida, som påbörjade flerså det blir bäst för gruppen. årig ledarutbildning, lub, och Eva Gustafsson Ida Kunelius är en av Svenska kyrkans många unga ledare som gått en ledarutbildning senaste åren på sin fritid. – Det är som idrott, fast här tränar vi oss i att vara människor.

Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se! nr 3 2020 tidningen spira

BÖCKER

”Helige Franciskus, en rödhake och en mormor inspirerar” ”Det finns anledning att noga studera vad som händer med oss dessa dagar och månader. Vad är det som väcks i mig? Kanske påminns jag om något viktigt som jag en gång visste LISA TEGBY men glömt bort längs Präst och bokslukare vägen? Vad ska jag försöka undvika framöver och vad vill jag ha mer av? Vad ger mig och min omgivning liv? Vilka val ska jag göra? Hur vill jag leva mitt liv efter pandemin? ” Det är prästen Anna Alebo som avslutar sin tanke- och bönbok Hopp och tröst med dessa frågor. Hur tar vi vara på den för många slitsamma, för somliga hotfulla och för alla begränsande coronatiden? Hur låter vi den hjälpa oss till att livet blir bättre, viktigare och mer meningsfullt framöver? Anna Alebos bok innehåller korta berättelser och böner i sorgens och hoppets tid. Den helige Franciskus, en rödhake och en gammal mormor inspirerar till eftertanke och får mig att fundera på mina egna berättelser och minnen. Den lilla boken kan kanske, tillsammans med nedvarvningen i coronatid, hjälpa mig att hitta skatter jag faktiskt redan bär på och påminna mig om i vilken riktning jag ska gå för att hitta ett sannare liv. tidningen spira nr 3 2020

De frågor som Anna Alebo ställer, ställs på ett övergripande samhällsplan av idéhistorikern Sverker Sörlin i boken Kris. Från Estonia till Corona. Efter att ha reflekterat sig genom ett antal svåra och komplicerade samhällskriser de senaste 30 åren är Sverker Sörlin trots allt hoppfull. Kanske har corona hjälpt oss till ett krismedvetande. Kanske inser vi nu att vi kan åstadkomma förändring. Epilogen i hans bok gör mig riktigt glad. Den är ett manifest för en bättre värld, som rymmer både funderingar på förhållandet offentliga satsningar och privat konsumtion, klimatmål och ökad förmåga till lyssnande och ödmjukhet.

LÄST

Arcus förlag

ÄRKEBISKOP ANTJE JACKELÉN HAR skrivit en

tredje, mycket läsvärd, bok i coronatider, Otålig i hoppet. Antje Jackelén står mitt i samhällsmyllan och kampen för en bättre värld och brinner av otålighet för att kyrkan ska fortsätta att vara, och ännu mer bli, en god kraft i den kampen. Hon motiverar hela tiden kampen och hoppet med Bibeln och teologi. Samhällsengagemang är inget påklistrat utan en del av vad det är att vara en människa i Guds värld. Och eftersom ”Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens, kärlekens och självbesinningens” (2 Tim.1:7) finns det ju all anledning att se både på våra möjligheter till förändring och på vår framtid med stor tillförsikt.

Bokförlaget Atlas

Verbum

Jenny Aronsson, Oliwer Pawlik och Saga Blomberg spĂĽnar om olika ord och begrepp.

Saga Blomberg, Jenny Dahlberg, Edvard Linderholm, Jonatan Widmark, Jeanette Brodin och Liza L Lundkvist gĂśr filmer om kyrkiska ord.

nr 3 2020 tidningen spira

MÖTET

Vadå synd, amen och andakt? Ett gäng Umeåungdomar tog reda på vad några konstiga kyrkliga ord betyder. Svaren hittar du i nio korta videofilmer. Text Ulrika Ljungblahd Foto Oliver Pawlik

et är sommarlov den märkliga coronasommaren 2020. Årets konfirmationsläger är inställda, men ett 50-tal ungdomar som skulle ha varit lägerledare har fått andra sommarjobb inom Svenska kyrkan i stället. De flesta jobbar med mötesplatsen Sommarhäng, men ett tiotal hittar vi i ungdomsenhetens lokaler i centrala Umeå. I soffor och smårum pratar, läser och skriver de för fullt. Uppdraget är dels att uppdatera konfirmationswebben med fakta, foton och filmer, dels att göra en kyrkisk ordbok. – Vi började med att browsa ord tillsammans. Nu sitter vi i olika rum och diskuterar vad orden betyder, berättar Noel Magnusson, innan han går tillbaka till sin grupp för att arbeta med ordet synd. DEN FÖRSTA LISTAN BLEV lång, med

närmare 100 ord inom religion och teologi. Vissa var vanliga svenska ord, som ondska och hopp, andra mer inomkyrkliga som frälsning och bön. Efter samtal och diskussioner prioritidningen spira nr 3 2020

terades nio ord till ordboken. Oliver Pawlik, Saga Blomberg och Jenny Aronsson har gjort klart en film om andakt. Nu sitter de utspridda i en stor hörnsoffa för att jobba med ordet kyrka. På en whiteboard har de skrivit alla möjliga associationer – Kristi kropp, samfund och församling. Vad är till exempel skillnaden mellan katedral, kapell och kyrka? – Jag trodde först att det var storleken, berättar Saga Blomberg. ARBETSGÅNGEN ÄR TYDLIG. FÖRST spånar de as-

sociationer och frågor. Sedan läser de in sig med hjälp av Bibelns uppslagsdel och appen Bible hub där orden kan läsas på grundtexterna grekiska eller hebreiska. Sedan ska innehållet skrivas om till vardaglig svenska, utan andra svåra ord. Biskop Mikael Mogrens bok 100 frågor om Gud och 200 svar har inspirerat till ett kort och ett långt svar för varje ord. Slutresultatet blir en film med samma upplägg oavsett ord: en kort förklaring med en enda mening, sedan en djupare förklaring och

KYRKISK ORDBOK

Amen ”Må så ske”, används som avslutning på en bön eller predikan. Andakt Från tyskans andenken som betyder att tänka på något. En kort gudstjänst. Bön Kommunikation och att komma nära Gud. Dop En vattenstämpel som påminner om att vi är älskade av Gud och del av världsvida kyrkan. Konfirmation Från latinets ´konformatio´ som betyder bekräftelse. I konfirmationen bekräftar vi vårt dop. Kyrka Ord för både byggnaden och församlingen. En del av något större. Nattvard Vard är ett gammalt ord för måltid. Vi delar liv. Synd Att missa målet. Det som leder oss bort från Gud och varandra. Treenigheten De tre sidorna av Gud: Fadern, Sonen och Anden.

till sist en avslutande reflektion eller fråga. Allt på en minut. – Utmaningen är att hålla det enkelt men kärnfullt. Det är essensen vi vill åt, säger Oliver Pawlik. Han tycker att det har varit intressant att läsa ord i grundtexten och upptäcka hur laddningen kring vissa ord förändrats med tiden. Hur det som var enkelt och tydligt för de första kristna har fått en mängd tolkningar i dag. NÄR GRUPPERNA HAR SKRIVIT ett första utkast

Jonatan Widmark och Noel Magnusson spånar om begreppet synd medan en annan grupp jobbar med ordet kyrka.

är det dags för prästen eller församlingspedagogen som leder arbetet att läsa och ge respons. Sedan ska manuset finjusteras och spelas in. Därefter tar gruppen som arbetar med bild och form vid. Kyrkisk ordbok är främst tänkt för konfirmander och ungdomsledare, men med enkelt och kärnfullt språk tror Oliver, Saga och Jenny att även en nyfiken 40-åring kan ha utbyte av filmerna. – Vi har inte hittat någon liknande bank med ord, säger Jenny Aronsson, som själv utbildar sig till fritidslärare med sikte på att bli församlingspedagog.

SE FILMERNA PÅ SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/SPIRA

Längtar du efter att prata om livets stora frågor? Det finns flera olika slags samtalsgrupper i Umeås kyrkor. I höst startar exempelvis Grisbackakyrkan en grupp som kallas vuxenkatekumenat.

Den 1 oktober startar en samtalsgrupp om kristen tro utifrån metoden Katekumenatet – vuxenväg till tro. Pedagogiken utgår från gruppens frågor och att alla människor har en relation med Gud, men att alla ännu inte har upptäckt den eller har ord för Gud.

Gruppen, med maximalt åtta deltagare, kommer att träffas ett par gånger i månaden i Grisbackakyrkan. Ledare är prästen Moa Beak och diakon Ragnhild Pelo. – Vi kommer att både prova på och prata, säger Moa Beak. Hur gör vi när vi ber?Hur är det att vara med i en församling? Prova! Sen är var och en fri att säga ja eller nej till att fortsätta. Under läsåret finns möjlighet för den som vill att döpas eller konfirmeras.

FLER KURSER SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/VUXENVERKSAMHET 26

Moa Beak tror att coronatider har väckt många människors existentiella frågor. Dessutom passar konceptet bra när det inte går att ha stora arrangemang. – Den lilla gruppen är en bra form för fördjupning. Vi kan växa genom att dela varandras berättelser, säger hon. katekumen är grekiska för en person som genomgår undervisning. Ordet användes i fornkyrkan för den som var på väg in i kyrkan. Information och anmälan: moa.beak@svenskakyrkan.se nr 3 2020 tidningen spira

Webben för nästa års konfirmation är öppen. Titta in och läs om de många olika alternativen. www.samycketmer.info

Kvalificerad utbildning

för sorggruppsledare

I januari startar Svenska kyrkan i Umeå i samarbete med Nationellt kompetenscentrum FörSorg och Sensus en kvalificerad utbildning för sorggruppsledare. Kursen omfattar fyra tvådagarsblock och pågår under 2021. [kånfirmaʃọ:n]

Prata med oss om sorgen

Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska kyrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp. Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal. De har tystnadsplikt och för inga journaler. I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro.

Mer info och anmälan: www.svenskakyrkan.se/umea/ utbildning-sorggruppsledare

Vi följer Folkhälsomyndighetens riktlinjer för trygghet i alla våra samlingar.

Välkommen hösten! Nu startar många möjligheter att få nya vänner, prova på något nytt eller fortsätta med något du tycker om. Välkommen till kyrkan i höst. www.svenskakyrkan.se/umea

Information: Åse Lindegren, tel 090-200 26 77 eller ase.lindegren@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/umea/nagon-att-prata-med

www.svenskakyrkan.se/umea tidningen spira nr 3 2020

KORSORDET

Spirakryss 3-2020 original 2020-07-27

FOTO: ANDERS NIC ANDER

GUDS FRIA -----

SÅ HETER DERAS BOK

HANDLAR DERAS BOK OM

DRAR FÖRST I SCHACKSPEL UNDERHÅLLANDE TV-KOCKAR FÖRR

ÖBERG INGA TIDBLAD

GÖR VÄL VINNARE

KIPLINGORM

VANLIG VY I VENEDIG

ÄPPELSKRUTT VARA I DAGSFORM PERIOD

MILITÄRKAFÉ

Spira nr 3

SYNS INGET NOG PÅ FÖR ARSANDTISTER STRAND JUST NU

ETT FYLLNADSVAL

DET TAS NYPVIS VID SKEPSIS

I TRALL ANNA VAR MARIAS

DEL AV UMEÅ

N A B O

LÄSK TAS I VACKER HAND

EDEN

TIDIGT MÅL

HAR VÄNORTER I UMEÅ PRÄST

HANS BOK FINNS I BIBELN

FÖRR KAFÉ I SKELLEFTEÅ

ÖVERVAKAT JÄRNOXID

EMMA LIGGA I LIGGANDE

SER NAVELSKÅDAREN

16/9 KORT STAD I USA

EFTER CONCERTO SES KOR

B O O P

SCHATULL ELLER VRÅL

BRUK FÖLJER OFTA DITT

LÄCKER NYHET EJ UPPKONSKATTROLLTANDE ANT

REGELVIDRIG

PIFFA UPP EN LÅT FÖRLÅT

ÄGODEL PROMENERA

STYRE SKÄNKA I KOLLEKTEN OOLONG

TILLRÄTTAVISA BRYSKT

NÖTT MYCKET UPPENBAR

Grattis Margareta Edén och Anita Scountzos som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får Vem såg mig då? av Kent Wisti och Susanne Dahl. En vinnare får presentkort på böcker. Skicka in lösningen senast den 26 oktober till spira@svenskakyrkan.se eller Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk ämnesrad/kuvert ”Korsord”.

HAR SÅDANA SOM PIPER TV-KOCK MED MELANDER

STRÖMAVBROTT FINNA

BEDJARE I KONSTEN VILDKATT FYLLER ALLA STORMAKT

DEN SKA FÖRSVARAS 50 I ROM

Konstruktör: Anders Perstrand

LÖSNING KORSORD NR 2 2020 L

Spira-kryss

nr 2-2020 Lösning

K P

Namn:

A H

Adress:

N M

A R

Ort:

CELLSTOFF

GRUVGÅNG

EN BAGARE I SAN REMO

MÖDOSAMT

FÖLJDRIKTIG BARK OCH AV BARK

KUNGAMONOGRAM BUMS

BOTAT

DEL AV UMEÅ GILLAR SKÄMT

SMÄRTSAMT JAGAR AGENT

GÖR DET ÖVER NOLL

A G

A L

E R

A T

I N

A N

nr 3 2020 tidningen spira

UMEÅS KYRKOGÅRDAR

Två nya platser för ceremonier utomhus

I coronatider har anhöriga efterfrågat ceremonier utomhus, för att lättare kunna hålla avstånd. Sedan slutet av juni finns platser för utomhusbegravning bakom minneslunden på Norra kyrkogården och vid klockstapeln på Backens kyrkogård. De kallas Norras pergola respektive Backens pergola. Ett enklare tak i segelduk ger solskydd till kistan eller urnan, officiant och musiker. För begravningsgästerna finns ett fåtal bänkar och ett stort område för den som vill stå. – Detta var en praktisk lösning som vi kunde ordna på kort tid. Vi hoppas kunna ha kvar utebegravningsplatserna även efter

OKTOBER tidningen spira nr 3 2020

FRÅGELÅDAN FOTO: ULRIKA L JUNGBL AHD

Nu finns möjlighet att hålla begravningsceremonier utomhus på två kyrkogårdar i Umeå.

Jag har sett en så fin gravplats. Hur bokar jag den?

Vid invigningen smyckades paviljongen på Backen med hängsälg, gula begonior och perenner från kyrkogårdens perennsortiment.

pandemin, säger Ewa Larsson, kyrkogårdschef. Den första begravningen utomhus hölls i mitten av juli vid Backens kyrka. Utebegravningar bokas via begravningsbyråerna eller Svenska kyrkan i Umeå, tel 090-200 26 00.

Höststädningen är klar på alla gravar som har skötselavtal med kyrkogårdsförvaltningen. Då går det fint att plantera ljung och andra höstväxter. Du kan även beställa ljung till och med den 23 oktober.

986

ljungplantor planteras under hösten av kyrkogårdsarbetarna.

– Om det gäller en grav till en anhörig som avlidit kontaktar du den aktuella kyrkogården. Då kontrollerar de i gravboken att gravplatsen är ledig. Även en grav utan gravsten kan vara upptagen. Om graven är tillgänglig fyller du i ett papper tillsammans med personalen om vem graven är utsedd till. En gravplats där man själv ska vila går inte boka i förväg. Du kan däremot meddela dina anhöriga var du vill bli gravsatt, eller skriva ned dina önskemål i ett testamente, livsarkiv eller liknande. När det är dags att utse en gravplats tar vi hänsyn till dina önskemål i så stor utsträckning som möjligt. JOSEFIN HÖGBERG

Kyrkogårdsexpeditionen

SÅ HÄR KAN DU KONTAKTA OSS! Telefon 090-200 25 20, kl 10-12. 13.00-14.30 E-post umea.kyrkogardsexp@svenskakyrkan.se Webb www.svenskakyrkan.se/umea/kyrkogard Kom gärna fram och prata med oss som jobbar på kyrkogården.

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan i Umeå under hösten 2020. Kulturarrangemang i samarbete med Sensus. Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea

KONSERTER & MUSIK

Gör ditt fika KAFFE HOPP extraMED gott! GÖR DITT FIKA EXTRA GOTT!

Nu kan du enkelt fika och samtidigt ge en gåva till Act Svenska kyrkan. Pengarna behövs i kriser som exempelvis I en kris drabbas människor i utsatthet hårdast. Coronaviruset gör inga coronaviruset när människor i utsatthet drabbas hårdast. undantag. Tillsammans kämpar vi varje dag för att människor i hela Tillsammans kan viliv.göra världen ska ha ett värdigt Fika skillnad. och ge din gåva till Act Svenska kyrkan. Så här gör du:

Din gåva gör skillnad!

SÅ HÄR GÖR DU

1.1.

2. 2.

FIKA

SWISHA

3. DELA

FIKA DELA SWISHA Med vänner, Swisha en gåva till Njut av fikat, ta en

Digitalt med kollegor, mormor vänner, kollegor eller på egen eller mormor. hand. På plats eller digitalt.

fika,och ta dela i Alla en Skriv Njut av ditt 900swishar 1223. bild en bild och dela i gåva. Skriv “Kaffe ”Kaffe med hopp”socialasociala medier med medier med med hopp” i i meddelandehashtag #kaffemedhopp meddelandefältet.

fältet.

#kaffemedhopp

VI LEVER ALLA UNDER SAMMA HIMMEL

#kaffemedhopp

Aftonsång söndag 20 september kl 18.00 i Umeå stads kyrka. Kören Turbulens. Psalmbokens favoriter och dolda skatter tisdag 22 september kl 18.30 i Ålidhemskyrkan. Psalmcirkel varje tisdag. Vi fördjupar oss i svenska psalmboken. Orgelkonsert med filmmusik söndag 4 oktober kl 18.00 i Umeå stads kyrka. Vid orgeln Lisa Oscarsson. Orgelkonsert fredag 16 oktober kl 19.30 i Umeå stads kyrka. Orgelandakt fredag 16 oktober kl 22.00 i Umeå stads kyrka. Orgel möter Norrlandsoperans brasskvintett söndag 18 oktober kl 16.00 i Backens kyrka. Musik av Brahms och Guilmant. Konsert Umeå studentkör tisdag 27 oktober kl 19.30 i Umeå stads kyrka. Stilla musik fredag 30 oktober kl 15.00 i Backens kyrka. Ingemar Grahn, sång, Maria Axell, orgel. Stilla musik fredag 30 oktober kl 19.30 i Umeå stads kyrka. Höstglöd lördag 31 oktober kl 15.00 i Grisbackakyrkan. Karin Bjurman, cello. Erik Wäcklén, piano, gitarr. Sånger till tröst lördag 31 oktober i Mariakyrkan. Se webbkalendern för tid. Konsert söndag 8 november kl 18.00 i Umeå stads kyrka.

Gabriel Fauré Requiem söndag 8 november kl 18.00 i Backens kyrka. Gaudium, stråkkvartett, Katarina Konradsson, Roger Konradsson, Maria Axell. Kvällsro i ton tisdag 10 november kl 19.00 i Tavelsjö kyrka. Anders Winterstam, organist. Höstorgel lördag 21 november kl 18.00 i Umeå stads kyrka. Anders Winterstam spelar musik av Andriessen, J.S Bach och Arvo Pärt.

GUDSTJÄNST & ANDAKT

Minneshögtid internationella suicidpreventionsdagen torsdag 10 september kl 17.00 i Umeå stads kyrka. Sinnesromässa torsdag 17 september kl 18.00 i Tegs kyrka. Även 15 oktober och 12 november. Gudstjänst på teckenspråk söndag 27 september kl 11.00 i Församlingsgården Öst på stan. Ungdomsgudstjänst söndag 27 september kl 19.00 i Umeå stads kyrka. Sinnesrogudstjänst tisdag 29 september kl 18.00 i Umeå stads kyrka. Även 27 oktober och 24 november. Fika efteråt. Jubileumsmässa, 30 år sedan återuppbyggnaden efter branden söndag 11 oktober kl 11.00 i Backens kyrka. Disneymässa söndag 18 oktober kl 16.00 i Tegs kyrka. Kören Stjärngnister. Lalehmässa 15 november kl 16.00, Tegs kyrka. Kören Cirrus.

SWISHA DIN GÅVA TILL 900 1223 PG 90 01 22-3

BG 900-1223

Läs mer om Act Svenska kyrkans arbete på webben: svenskakyrkan.se/act

TÄNK PÅ I CORONATIDER Det kan bli ändringar med kort varsel. Kolla alltid kyrkappen eller webben! nr 3 2020 tidningen spira

KALENDARIET RETREAT & MEDITATION

Meditation med instruktion måndagar kl 19.00 församlingsgården Ö Espl 9 torsdagar kl 18.30, Ålidhemskyrkan. Rofyllt torsdagar kl 10.00 i Ålidhemskyrkan. Avspänning, meditation och samtal. Målargrupp start torsdag 17 september kl 19.00 i Ålidhemskyrkan. Vedic Arts upplevelsebaserade metod. Anmälan. lenamari.ofjall@ svenskakyrkan.se Halvdagsmeditation söndag 20 september kl 15–18 i Ålidhemskyrkan. För dig som är van att meditera. Även 22/11. Retreat i vardagen torsdag 24 september kl 18–20 i Västerslättskyrkan. Torsdagar ojämna veckor. Tystnad: utrymme för bibelmeditation/läsning/ skapande/enskilda samtal. 19.30 kvällsmässa. Meditationskurs för nybörjare start onsdag 30 september kl 19.15, Ålidhemskyrkan. Fem tillfällen. Anmälan. asa.bergius@ kyrkanpacampus.se Kontemplativ meditationsretreat lördag 7 november kl 10.00 i Ålidhemskyrkan. Meditation, övning i kroppskännedom och vägledning. Studenter, sjukskrivna och arbetslösa 70 kr, övriga 100 kr. Anmälan: erik.hansson@ svenskakyrkan.se

SAMTAL & KAFÉ

Bibelsamtal torsdagar kl 19.00 i Umeå stads kyrka. Första Johannesbrevet.

LIVSSTEGEN Dag- och kvällsgrupper, Tegs kyrka. Självhjälpsgrupper, som utgår från de tolv stegen. ”Livsstegen Klassisk” är en fast grupp som träffas 14 gånger. ”Livsstegen CIrkel” är ett sätt att prova konceptet. Info: svenskakyrkan.se/ umea/livsstegen Språkkafé torsdagar kl 17.30 i Ersbodakyrkan. After work tisdag 15 september kl 14.00– 15.30 i Carlskyrkan. Ett gott liv efter det yrkesverksamma livet. Fika 30 kr. Även 13 oktober och 17 november. Anmälan sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se Steg för steg – bibelsamtal från A till Ö tisdag 29 september kl 18.30 i Ålidhemskyrkan. Varannan vecka. Tisdagskafé tisdag 29 september kl 13.00, Mariakyrkan. Varje tisdag. Samtal och omväxlande program. Anmälan 090-200 27 75

CAMPUSKVÄLLAR ÅLIDHEMSKYRKAN Onsdagar kl 18.30 För studenter och unga vuxna. Inleds med mässa. Start under september. Samtalsgrupper, meditationskurs med mera. Info: svenskakyrkan.se/ umea/kyrkanpacampus

Gudstjänst hemma

Kort filmad gudstjänst från Umeå. Söndagar kl 11.00 på Facebook & svenskakyrkan.se/ umea/hemma

tidningen spira nr 3 2020

Världsviktigt – en träff för internationella frågor torsdag 1 oktober kl 18.45, Mariakyrkan. Kom gärna på mässan kl 18.00. Anmälan 090-200 27 75 Pilgrimsgrupp tisdag 6 oktober kl 19.00 i Ålidhemskyrkan. Samtal och reflektioner över livsfrågor och kristen tro. 4 träffar hösten och 4 träffar våren 2021. Anmälan. erik.hansson@ svenskakyrkan.se Tröstekvällar med samtal om sorg tre söndagar kl 18.00 i Ålidhemskyrkan. 25 oktober Anna Takanen, författare. 1 november Gäst. 8 november Kent Wisti, präst och konstnär. Utställningen ”Vem såg mig då?” visas i kyrksalen. Teologifondens höstföreläsning söndag 15 november kl 15.00 i Umeå stads kyrka.

KROPP & RÖRELSE

Sitt- och balansgympa måndag 14 september kl 14.00 i Carlskyrkan. Bränteverest måndagar i september, kl 16.30. Samling längst ner i backen vid Bräntberget. Ta med eget fika om du vill grilla. Promenader Måndagar kl 10.30, Mariakyrkan. Start 5 oktober. Anmälan: 090-200 27 75 Tisdagar kl 10.30, start vid Ersmarkskyrkan. Tisdagar kl 12.30, start vid Umeå stads kyrka. Ersboda, se webbkalendern för dag och tid

KYRKAN

PRIDE

Gör inte skillnad på människor

Jakobs brev 2:1

UMEPRIDE 2020 Drop in-vigsel

fredag 25 september Umeå stads kyrka Läs mer: dropinvigsel.se

Kärlekens mässa

lördag 26 september kl 16.00 Umeå stads kyrka För fler evenemang: facebook.com/umepride

Kyrka i virustider Vi fortsätter att fira gudstjänst och anpassar all verksamhet efter myndigheternas anvisningar. Du som är 70+ är också välkommen till grupper och gudstjänster. För alla gäller: • Stanna hemma om du är sjuk • Tvätta händerna noga • Håll avstånd

Kyrkguiden finns som app i mobilen.

Allhelgona IDEELLT FORUMS IDÉDAG Lördag 3 oktober Vi ser föreläsningarna tillsammans i församlingsgården, öst på stan. Anmälan: kersti.sundquist@ svenskakyrkan.se

30–31 oktober

Välkommen för stillhet och ljuständning För öppettider och minnesgudstjänster: svenskakyrkan.se/umea/allhelgona eller kalendariet på webben.

Frida Selander

VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT? JAG VILL INGET HELLRE än att vara sann.

Frida Selander är sångare, artist, låtskrivare och berättare uppväxt i Holmsund.

nr x 20xx tidningen spira

FOTO: PER-ERIK ADAMSSON

Jag har en kom ihåg-lista, som jag läser innan jag ska uppträda: Närvaro/Var sann/ Känn kroppen/ Se alla i rummet/ Vi är ett/ Tacksamhet/ Kärlek/ Lita på mig själv/ Andetaget. Det handlar inte så mycket om vad jag gör där på scenen, utan hur jag gör det. Vilket medvetandetillstånd jag befinner mig i. Listan gäller inte bara för spelningar, den gäller för livet. Det handlar om att vara nära. Här och nu. Är jag det, så är jag sann. När jag är sann, är jag i kärlek. Och jag vill inget hellre. Än att älska. Än att se in i dina ögon och se att vi är samma. Kvällen är ljum och doftar rosor. Jag går barfota ner till stranden. Himlen är vidsträckt, lika vidsträckt som jag är inuti. Solen håller på att gå ner. Det skulle kunna beskrivas som breathtaking, men det är tvärtom, breathgiving. Vidsträcktheten och den dallrande solnedgången ger mig ett djupt andetag. Jag låter den kalla sanden rinna genom mina fingrar och tänker på att om man multiplicerar alla världens sandkorn med tio så är det ändå långt färre sandkorn än det finns stjärnor. Var är alla de stjärnorna? Hur ryms de? Min lista kan förkortas till: Andetaget. För i ett litet andetag ryms allt det stora. I ett litet andetag djupt ner i magen. Där är jag. Formlös, evig, sann.

Spira nr 3 2020

Articles inside

Mötet Erika Strömsten