Spira nr 4 2014 by Tidningen Spira

n r 4 2 014

från svenska kyrkan i umeå

Selmas sagor blev predikan Godisremmar av bär och frukt Skärmen får vila på söndag

steg till konst-kick

Mikael Åberg i projektet Fyren

Konst som tolkar ljus och mörker

Umeå Fashion Week 2014 7/10–11/10

Scarabé, Virpi Pahkinen 5/10, NorrlandsOperan

PONDUS. Foto/bild: Andreas Nilsson, Jose Figueroa, Matt Bourillon, Anders Björkman (konstnär: Max Lundström) m. fl.

Ursäkta, skulle ni kunna svälta lite tystare, vi försöker faktiskt skapa lite ekonomisk tillväxt här borta! 3/10–18/10, Profilteatern

Blanche & Marie 10/10–25/10, NorrlandsOperan

Jennie Abrahamsson, Årstidsinvigning Tjakttja 10/10

Samiid arbi – Det samiska arvet 2/11–30/11, Tráhppie

UMEÅ, EUROPAS KULTURHUVUDSTAD 2014 Hösten i Umeå: Tre årstider späckade av unika kulturevenemang!

Huvudpartner

Partners

Motorcentralen, VK, Ultra, Swedbank, Umeå Airport, Företagarna Västerbotten

spira nr 4 • 2014

Med stöd av

Nu återstår tre av Umeå 2014:s årstider – passa på att ta del av det fantastiska utbudet! Programmet är uppbyggt med inspiration från det samiska kalenderåret och vid varje årstidsväxling arrangeras festliga invigningar med musik, happenings och unika uppträdanden. Hela programmet hittar du på umea2014.se eller appen Umea2014.

289

inledaren

Delade tolkningar gör tankar tydligare

www.tidningenspira.se

Spira är en tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå. Utgivare är Umeå pastorat, som består av församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria,

− Gör kyrkan något speciellt under kulturhuvudstadsåret? Frågan från en bekant häromdagen förvånade mig. »Javisst« svarade jag och började räkna upp föreställningar, pilgrimsvandringar och utställningar. Samtidigt insåg jag hur svårt det är att sticka ut i det enorma utbudet av arrangemang och aktiviteter. Spiras sätt att »göra något speciellt« har varit att låta årets nummer ha teman med anknytning till Svenska kyrkans 2014-aktiviteter − hittills har vi pratat samiska rötter, religionsdialog och vandringar. Detta nummer är temat Tolkning. »Konsten och tron är tvillingar, som båda tolkar livet« säger Lisa Tegby, präst i Ålidhemskyrkan med anledning av de nya konstverk som specialbeställts till fyra olika kyrkor i projektet Fyren. Häng med på en guidad tur mellan konstverken. Konstnär Anna Kristensen bjuder på tre tips till oss nybörjare som vill få ut mer av konstupplevelser. Dessutom besöker vi en gudstjänst som tolkas till engelska och pratar om bibeltolkning med Eva Branzell. »Vi behöver dela våra erfarenheter och tolkningar med varandra. Det gör tankarna tydliga och berikar livet« säger hon.

Umeå stad och Ålidhem. Tidningen delas ut gratis till alla hushåll sex gånger per år. Spira finns också som webbtidning. Kontakt med Spira: spira@svenskakyrkan.se Tel 090-200 25 00 (vxl) Spira, Box 525, 901 10 Umeå Besöksadress: Östra esplanaden 9, 2 tr Redaktion: Ulrika Ljungblahd, redaktör Erika H Magnusson, reporter Eva Gustafsson, reporter Peter Lindegren, foto och webb Ansvarig utgivare: Georg Andersson Repro: Sydgraphix Layout och design Tryck: Sörmlands grafiska

Ulrika Ljungblahd | redaktör ulrika.ljungblahd@svenskakyrkan.se

Annonsförsäljning: Elin Örebrand Frost, 090-348 44 41 elin@sensibelle.se Svenska kyrkan i Umeå

Via växeln når du: Alla församlingar i Umeå pastorat, Teckenspråkskyrkan, Finska församlingskretsen, kyrkogårdarna och pastoratskansliet. Sjukhuskyrkan 090-785 13 00

innehåll nr 4 2014

Foto: Anna-Karin Drugge

090-200 25 00

r e p o r t ag e Spira möter Patrik Johansson, fredsforskare........... sid 8 Spira om Tolkning Missa inte Umeås fyra nya konstverk................sid 12

Studentprästerna 090-786 97 81

Gör en egen tolkning av konsten....................... sid 14

Kyrkans familjerådgivning 090-200 25 35

Här tolkas gudstjänsten till engelska............... sid 16 Hittade kraft i Selmas noveller........................ sid 18

Omslag: Framsida: Mikael Åberg

Vilodag – att vila är att ta ansvar.............................sid 22

Foto: Anna-Karin Drugge

Klottra för hälsans skull............................................. sid 24

Baksidan: Höststorm av Gudrun Olofsson

Kyrkguiden: »Historia är som sanna sagor«..........sid 30

Nästa nummer av Spira

al l t i d i s p ir a

kommer den 23 oktober

Nyheter............................................................................sid 4 Mellan himmel och jord.............................................sid 20 Korsord & Barnpyssel.............................................. sid 27 Matlust: Bär och frukt blir hemgjort godis.............sid 28 Vardagstankar med Lisa Tegby.................................sid 29 »Konst tillför en mänsklig aspekt. Så fort man sätter in ett konstverk för man också in en sorts själ.«

Kalendarium...............................................................sid 31

Anna Kristensen, konstnär och curator för Fyren

Vi ses på Facebook! www.facebook.com/tidningenspira

spira nr 4 • 2014

nyheter

Världspremiär för ny opera Foto: Marie Lundgren

Den 4 oktober är det världspremiär när Piteå kyrkoopera ger Hjärtats nycklar i Umeå stads kyrka. Operan bygger på Martin Lönnebos bok med samma namn och är en del av Umeå2014. En projektgrupp har med initiativtagare Georg Andersson och Piteå kyrkooperas chef Tomas Isaksson arbetat fram kyrkooperan. De kom snart överens om att Hjärtats nycklar av Martin Lönnebo motsvarade vad de ville förmedla. – Den är både poetisk och full av västerbottnisk fromhet, säger Georg Andersson, som är ordförande i både Umeå stads församlingsråd och Norrlandsoperan. Allt utspelar sig i Storkågeträsk på Martins virtuella åttioårsdagsfirande i barndomshemmet och beskriver tolv nycklar till ett djupare liv i kristen tradition. Personer från bygden minglar med vänner, författare, själavårdare och ökenmödrar som Lönnebo har någon sorts relation till. Varje nyckel, som exempelvis leendet och hjärtat, beskrivs både av en känd tänkare och av någon från byn som lever den. – Vardagsklokskapen och de upplyfta filosoferna är lika viktiga, säger Tomas Isaksson. Ylva Eggehorn, prisbelönt diktare och författare, har skrivit librettot. Hon har månat om Lönnebos språk, sångbarheten och fått med kalasmat som röding och fjällost i en egen area.

Spira frågar

»Händernas nyckel Lyfter den liggande Reser den sårade Leder den sökande« Hjärtats nycklar visas den 4 och 5 oktober i Umeå stads kyrka. På premiärdagen kl 14.00 samtalar även Peter Bruun, Ylva Eggehorn och Martin Lönnebo om teologiska tankar, musikaliska motiv och tolkande texter.

– Förväntningarna är höga, även om det är mycket som ska jämkas och det är speciellt med kyrkan som miljö och mindre scenografi än på operan, säger Georg Andersson. Tomas Isaksson förväntar sig att kyrkooperan ska återge känslan han fick då han läste boken, men också att musiken tillför något ytterligare. – Musik har förmåga att förklara och nå fram

på ett annat sätt än ord, ta en genväg till vårt inre. Jag hoppas publiken får med sig något som gör livet rikare, säger han. Inför preimären finns också möjlighet att medverka i en installation. Ta med en gammal nyckel till kyrkan och skriv ditt visdomsord på en »hjärtelapp« som finns där. Erika H Magnusson

Susanne och Monica, som leder sorgegrupp om stroke

Varför startar ni den här gruppen? – Jag drabbades själv av en stroke för tre år sedan och har insett vikten av att bearbeta förlust av språk och andra funktioner, säger prästen Susanne Kostet. För mig är det självklart att det handlar om sorg. Att vara i sorg innebär också att gå vidare. När jag berättar om det här i olika sammanhang väcker det mycket hos människor. – Jag har erfarenhet av sorgegrupper för personer med relation till någon som dött. Det finns en poäng att kalla det för sorg också i detta sammanhang, säger Monica Lundgren, diakon.

spira nr 4 • 2014

Foto: Erika H Magnusson

Susanne Kostet och Monica Lundgren på Sjukhuskyrkan startar i höst en ny sorts sorgegrupp, Livet med stroke. Vad kommer ni att prata om? – Deltagarna kan dela förluster, känslor, hur relationer och självbilden påverkas. Vi bearbetar också rehabilitering, motivation och accepterande, säger Susanne Kostet. Vad är viktigt i processen tillbaka? – Nära stöd är avgörande, hopp, tillgång till professionell hjälp som logoped och arbetsterapeut. Alla bitar hänger samman, säger Susanne Kostet. – Det är individuellt, jag tror också det betyder mycket att ha en positiv självbild redan före stroken, säger Monica Lundgren.

Livet med stroke riktar sig till personer i rehabilitering. Erika H Magnusson

ny h e t e r & not ise r

Bild: Anders Sandström

Utser bästa bilden av hållbarhet um e å Fototävlingen Motiv för hållbarhet som pågått hela augusti avslutas i samband med Hållbarhetsveckan See. Den 21 september presenteras vinnaren av bästa bild i Glashuset. Tävlingen ingår tillsammans med en studiecirkel för amatörfotografer i Svenska kyrkans satsningar under Umeå2014. Både deltagarnas bilder och tävlingsbidragen kan ses under en fotoutställning under oktober.

Fem motioner från Umeå i kyrkomötet

Gravstenen Repos är en av fem finalister i en nationell gravstenstävling. Designer är Anders Sandström från Umeå.

Tävlar med sittvänlig gravsten En gravsten med sittplats. Det är umebon Anders Sandströms bidrag till designtävlingen om nya typer av gravstenar. Nu är han en av fem finalister. – Jag ville skapa en plats som inte bara var för de avlidna, utan även för de efterlevande. Gravstenen Repos ger sörjande en plats att sitta på under besöket på kyrkogården. Anders Sandström, som studerar industridesign i Umeå, har skapat gravstenen utifrån erfarenheter från besöken på kyrkogården med sin farmor. Även om det var en vacker och fridfull plats kunde hon inte stanna särskilt länge, eftersom det inte fanns någonstans att sitta. – Jag ville skapa en plats, inte bara en skylt, säger Anders Sandström, som valt återvunnen betong och trä som material. Jag får för mig att kyrkogårdar förr var lite mer levande, mer som en park. Jag skulle vilja återgå till det.

Tävlingen är den första Anders Sandström deltar i. Han fastnade för möjligheten att förändra något som ses som ganska självklart. Som industridesigner har Anders människan i fokus, formen ska förenkla och förbättra tillvaron. Namnet Repos betyder vila och kommer från franskan. Tävlingen »Måste en gravsten vara av sten?« arrangeras av Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation. Några av kriterierna var att »stenen« skulle vara säker, vädertålig, biologisk nedbrytbar/återvunnen och lätt att montera och sköta. 250 bidrag skickades in. De fem finalisterna kommer att visas i naturlig skala på Liljevalchs konsthall i Stockholm från den 10 oktober. Den 9 november koras vinnaren på mässan Vilorum i Göteborg. Skisserna kommer att visas upp i Folkets hus foajé under en kyrkogårdskongress som i år hålls i Umeå den 8-10 september. Ulrika Ljungblahd

Sjunger för mångfald på torget rå dh ustorget Lördag den 6 september kl 11.00 fylls centrum av körer som sjunger för mångfald. Manifestationen för öppenhet och medmänsklighet hålls i slutet av valrörelsen och ett år efter en uppmärksammad rasistisk demonstration. – Istället för att skrika tillbaka vill vi sjunga om det alternativ vi vill se, säger initiativtagare Helén Lindgren, som leder kören Brösttoner och som specialskrivit några sånger för tillfället. Svenska kyrkan och flera studieförbund är engagerade.

Fler nyheter hittar du på www.tidningenspira.se n y h eter & not i se r

u ppsal a Kenneth Nordgren, Fisk, och Lisa Tegby, Posk, är två av sju ledamöter från Umeå som snart deltar i första kyrkomötet den här mandatperioden. Lisa Tegby är en av personerna bakom motionen för klimatmål i kyrkomötet och kyrkostyrelsen. Hon vill också att kyrkan startar en Barnportal på webben, kommunikation om tro med barn har tidigare oftast skett i tryckt form. Kenneth Nordgren har skrivit under motioner om en nationell mångfaldhetspolicy, att medlemmar själva ska kunna välja församling samt en motion om fortsatt arbete för ny liturgi. Kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, äger rum 23-26 september och 17-19 november och har 251 ledamöter. > svenskakyrkan.se/kyrkomotet

Insamling utan Vip-gala i höst um e å Det blir ingen VIP-gala med artister i höst som tidigare år. Öppen gemenskap har inte resurser för ett så stort evenemang. I stället planeras seminarier vecka 36 och en insamling till Öppen gemenskaps sociala arbete den 6 september på Rådhustorget.

spira nr 4 • 2014

Vatten mat sjukvård värme smittskydd

Svenska kyrkan i Umeå tipsar

Kultur i kyrkan höst Fyren – fyra nya konstverk I konstprojektet Fyren tolkar fyra samtida konstnärer det existentiella temat mörker och ljus. Fyra nya verk i olika tekniker visas i och utanför var sin kyrka från 13/9-21/12. Läs mer, www.svenskakyrkan.se/umea/ samtida-konst-och-kyrkan-mots

Upptäck orgeln - Orgelfestival En fyra dagar lång orgelfestival där kyrkans musiker, nya talanger och namnkunniga organister inom olika genrer ger alla, stora som små, en chans att upptäcka orgeln. Fri entré till alla konserter. Se hela programmet på www.svenskakyrkan.se/umea/ upptack-orgeln

Traumabearbetning bland syriska flyktingbarn. Camille Chatelain/ACT

Bland förföljda i Irak krigsoffer i Gaza flyktingar i Syrien Ebolasmittade i Liberia

Svenska kyrkan finns på plats Sms:a ”Gaza” eller ”Irak” till 72905 och bidra med 100 kronor till bl.a. mat, vatten, sjukvård. Sms:a ”Ebola” till 72905 så ger du 50 kr till att stoppa spridningen av Ebola-viruset.

svenskakyrkan.se/internationellt

Hjärtats nycklar Världspremiär för Hjärtats nycklar, en kyrkoopera baserad på Martin Lönnebos bok från 2010. Den danske tonsättaren Peter Bruun är kompositör och librettot är skrivet av Ylva Eggehorn. Operan framförs av Piteå Kyrkoopera och regisseras av Patrik Sörling. Föreställningar 4 och 5 oktober. Biljetter säljs via Biljettcentrum.

Pilgrimsvandra i Umeå

Gudstjänster i andaktsrummet, entréplanet (NUS) (Norrlands universitetssjukhus)

Söndagsgudstjänst Veckomässa

Upptäck Umeå och våra kyrkor. Prova pilgrimsvandring på två helt nya leder. Allt du behöver finns i appen, Pilgrim Umeå. Läs mer på www.svenskakyrkan.se/umea/pilgrim

nr 4 2 014

En annons i tidningen Spira når cirka 50 000 hushåll sex gånger per år i Umeå.

Hela årets aktiviteteter för kultur i kyrkan hittar du här www.svenskakyrkan.se/umea/kultur-i-kyrkan-2014

spira nr 4 • 2014

För information och aktuell prislista, kontakta Elin Örebrand Frost, 090-348 44 41, elin@sensibelle.se

från svenska ky rkan i umeå

Selmas sagor blev predikan Godisremmar av bär och frukt Skärmen får vila på söndagen

steg till en konst-kick

Mikael Åberg i projektet

Fyren

Konst som tolkar ljus och mörker

Foto: Peter Lindegren

Sven gör gudstjänst i P1 på valdagen

Orgelmästare Kenneth Gustavsson arbetar med nya kyrkorgeln i Mariakyrkan. Den 17-stämmiga, helmekaniska orgeln från Robert Gustavsson Orgelbyggeri kommer att ha en varmare klang än den gamla från 1982.

Värme försenade orgeln Tanken var att orgelfestivalen i oktober, då små och stora kan lära känna Umeås orglar, skulle inledas med invigning av Mariakyrkans nya orgel. Men det satte sommarvärmen stopp för. Orgelmakare Kenneth Gustavsson tillbringade många av sommarens timmar på läktaren i Mariakyrkan. Men orgelfestivalens inledning, konserten »Musik i England« med professor Gary Verkade, måste ändå flyttats till annan kyrka eftersom orgelpiporna inte kunde stämmas i värmen. Ett spelbord med intarsia av masurbjörk och ebenholts, och specialfrästa tangenter i mammutben framtinat i Sibirien, står klart vid kyrkorummets södra vägg. Församlingens organist Björn Malmehed har tagit fram stämmornas sammansättning, dispositionen, det vill säga bestämt hur orgeln ska låta. Kenneth Gustavsson visar all mekanik han dragit upp genom en liten öppning i taket och vidare till tredje våningen där huvudverkets pipor ska monteras och sedan intoneras. – Det är mycket ovanligt att allt i en så pass stor orgel går upp genom en så liten passage, säger han och visar hur de bara 9 mm breda men hela 5,5 m långa stickorna i trä från tangenterna till ventilerna går upp bakom spelbordet. Eftersom Mariakyrkan är k-märkt anlitades Ulf

Oldaeus som orgelarkitekt. Orgeln är helmekanisk, byggd i traditionella material av hög kvalitet som muttrar i läder och virke med stående årsringar. Transportskador på de mycket ömtåliga virkesleveranserna och ombeställningar har ytterligare försenat projektet. – Det har varit fler skador än tidigare under mina 40 år i yrket och 140 orgelbyggen. Jag tror att försiktigheten i logistiken minskat, säger Kenneth Gustavsson. Erika H Magnusson

› orge l f estival 25 - 2 8 se ptem b e r Torsdag kl 19.00 »Musik i England« Professor Gary Verkade (Plats: www.svenskakyrkan.se/umea) Fredag kl 19.00 Backens kyrka »Maria i orgelkonsten« Professor Karin Nelson Lördag kl 12.00 Ålidhemskyrkan Studenter från Musikhögskolan i Piteå och Mellansels folkhögskola 14.00 Orgel-Kul-Tur 2014 Backens kyrka Familjeföreställning riktad till lågstadieåldrarna 19.00 Umeå stads kyrka »Bach i franskt och svenskt sällskap« Professor Ralph Gustavsson Söndag kl 18.00 Tegs kyrka »Eld och vatten«, improvisationskonsert med professor Stefan Therstamal

Fler nyheter hittar du på www.tidningenspira.se n y h eter & not i se r

um e å Sven Björklund från humorgruppen Klungan medverkar i radiogudstjänsten som sänds på valdagen den 14 september. Temat är medmänsklighet. – Man kan få ett ok av att måsta hålla sig inom gruppen, och den som sticker ut får en knasig blick. Det kan gå ganska snabbt att bli utmålad som byfånen, säger han i ett samtal med Umeås studentpräster om att orka med sig själv och andra. Lyssnarna får också möta en ny karaktär – Tommy Flodström från Åmsele – som berättar hur han varit radiostyrd av utomjordingar. Texten kommer från nya boken Till häst genom Västerbotten som Sven Björklund skrivit tillsammans med Olof Wretling.

Grafiskt bladverk på ny mässhake gr isback a Grisbackakyrkan har invigt en ny mässhake, alltså det plagg som prästen använder under gudstjänster. Mässhaken är gjord av konstnär Rebecka Adelhult Feklistoff med ateljé på Kulturmejeriet i Röbäck. – De ville ha en mässhake för hela året och det har jag löst med utbytbara kragar i de olika kyrkoårsfärgerna. Jag har jobbat med screentryck och gjort ett grafiskt mönster av bladverk. Mässhaken har vit grund och är gjord i linne med grå och gråsvarta mönster.

Färre sa ja i sommar um e å Under årets sommarmånader gifte sig 17 procent färre än i fjol i Umeås kyrkor. Förra året sade 116 par »ja« under juni, juli och augusti, i år var det 96 par.

spira nr 4 • 2014

spira möter: Patrik Johansson

Forskaren Patrik Johansson flyttar till Nya Zeeland

Lär sig hållbar fred av naturen Klinkandet på synten av märket Lem Bit 99 fick oanade konsekvenser. Patrik Johanssons första möte med fredsrörelsen var när han uppträdde med band på fredsfestivaler i slutet på 80-talet. Musicerar gör han fortfarande som körsångare, och fredsfrågorna blev hans yrkesinriktning. Nu har de fört honom och familjen till Nya Zeeland de kommande två åren. text Erika H Magnusson | foto David Dahlberg

Azerbajdzjan, Bosnien, Hebron, Makedonien… Patrik Johansson har gjort forskningsresor och varit observatör i flera tidigare utsatta områden. Fredsfestivalerna 1988 och -89 väckte hans intresse, vilket ledde till studier i Freds- och konfliktkunskap i Uppsala och forskarutbildning och avhandling i Umeå. – Jag trivs bra med att åka på observationer eller missioner som vi kallar det. Kan det bidra till någon förståelse av varför konflikter fortgår eller eskalerar har vi gjort något viktigt, säger Patrik Johansson. Ibland funderar Patrik på hur stor inverkan observationer egentligen har. Han berättar om när en sådan faktiskt gav förändring. En palestinsk kvinna och hennes grannar hindrades från att använda framsidan på sin huslänga genom en avspärrning och fick ta bakvägen ut. – Vi följde henne den krångliga omvägen och skrev sedan en incident report med följden att avspärrningarna togs bort. spi r a m ö ter ho n o m en av de sista dagarna på länge i arbetsrummet i Samhällsvetarhuset. Böcker som Ickevåldsaktion av Stellan Vinthagen och Att förstå internationella konflikter av Joseph Nye trängs i hyllorna. Han och familjen är precis i färd att göra den spännande resan till Dunedin, Nya Zeeland. Frun

spira nr 4 • 2014

är läkare och ska jobba. Patrik har en så kallad postdoc-tjänst på ett fredscenter vid universitetet fram till sommaren 2016 och ser fram emot att arbeta i en kreativ miljö. – Det har till exempel forskningsområden som Fredens estetik – hur fred förstås i film, musik, litteratur och teater. Många av de anställda är själva aktivister. Frågan han ska försöka besvara är: Går det att undvika återfall vid tidigare konflikter och om inte, hur blir de så lindriga som möjligt? Han ska också titta på begreppet motståndskraft i forskning om naturresursförvaltning, naturens förmåga att återhämta sig och försöka översätta den till sin forskning. Patrik Johansson tror att det ger personliga lärdomar att jobba i andra länder. – 1994 bodde jag en period i ett palestinskt studentområde. Vi visste aldrig när israelerna skulle stänga av eller sätta på vattnet, utan fick fylla Colaflaskor och bunkra. Därför reagerar jag fortfarande om mina barn leker med rinnande vatten, säger Patrik. Det var samma år som han kallades till värnplikt och inställde sig på A7 på Gotland, med förhoppningen att bli hemskickad, vilket slutade med totalvägran. – Jag kände mig obekväm redan första dagen. Jag pratade med kompanichefen som till-

kallade ett vittne och gav mig en order jag inte genomförde. I stället tog jag flyget hem. Domen kom nästa vår och en sommar fick Patrik tillbringa i fängelse. Fängelseerfarenheten lärde honom hur mycket bemötande påverkar oss. – Här behandlas jag som en duktig person. Där rådde en grov, jobbig jargong bland de intagna som jag tidigare aldrig varit med om, berättar Patrik. mus ikint res s et fi c k h an hemifrån, mamman arbetade som musiklärare och hade elever hemma när Patrik och syskonen var små. Pappan var pastor i Svenska missionsförbundet och därför flyttade familjen en del. Patrik Johansson föddes i Karlskrona, bodde några år i Göteborg och under skolåldern var Linköping hemstaden. Sedan han och hustrun bestämt sig för att satsa på Umeå, sökte han efter en kör att sjunga i och fann Sångkraft där han sjungit sedan 2006. – Jag tror inte det blir någon körsång i Nya Zeeland men jag kanske tar sånglektioner. Jag känner att jag tappat lite teknik, säger Patrik. Med anledning av höstens val i Sverige pratar vi om att observera val, vilket han aldrig gjort, men skulle kunna tänka sig. s p i ra möt e r: pat rik j o h ansso n

spira möter: Patrik Johansson

Patrik Johansson satt en sommar i fängelse efter att ha totalvägrat värnplikten. – Att totalvägra innebär att delta i en större proteströrelse. Vapenvägran handlar mer om att den enskilde slipper, säger Patrik, som nu tillbringar två år i Nya Zeeland för att fortsätta forska kring fredsfrågor.

– Kollegor hoppade in och bidrog som valarbetare i Makedonien. Västvärlden har ibland varit för ivrig att få till stånd val, enligt Patrik. Sedan kalla kriget har det handlat för mycket om att snabbt bygga demokratiska marknadsekonomier. – fn åker till platsen och bygger enligt västerländsk modell. Det sättet att jobba kritiseras nu för att fokusera för mycket på det mätbara som till exempel val. Ett tydligt exempel är Bosnien efter Daytonavtalet 1995. Året efter var det val, men landet hade behövt längre tid. De som kunde ställa upp var de redan etablerade och valet kom att ge legitimitet åt gamla krigsherrar. ha n s po ä n g ä r att fred och demokrati är mer än att genomföra demokratiska val. – Demokrati kommer som en naturlig del i ett fredligt samhälle. Det betyder inte att alla är överens utan att samhället har ett sätt att hantera konflikter. Medborgare slåss inte utan röstar om frågor. Det är också ett förhållningssätt till andra människor, en respekt och medvetenhet om allas värde. I sin avhandling gjorde Patrik intervjuer på plats i Bosnien och Armenien-Azerbajdzjan,

spira nr 4 • 2014

om vilken betydelse återvändande till tidigare hemländer har för återuppbyggande. Han jämförde också ett 40-tal konflikter systematiskt och kom fram till att återvändande inte alltid bidrar till varaktig fred, vilket varit den gängse uppfattningen. Sedan kalla krigets slut har fn haft som policy att flyktingar ska återvända för att bygga demokrati. – Återvändande är något man tar för givet för att det ska bli en bra fred vilket det säkert ligger något i, men jag tycker också att mottagarländerna använder sig av det som argument, säger Patrik. Vill människor tillbaka finns det andra skäl att hjälpa dem, men det är inte säkert att det leder till bättre fungerande fred. Om grupper som krigat inom ett land var mycket uppdelade före konflikten, är det svårare att bygga nytt. Fanns frön till integration däremot innan konflikten, som i Bosnien, är det lättare. Patrik tror att vi behöver ta mer hänsyn till historia, geografi och kontext. – Vi bör vara deltagande i deras process och bygga förtroenden och relationer, säger Patrik Johansson. När Spira tryckts har flera av böckerna från arbetsrummet i Umeå packats upp i Dunedin.

Synten från tiden i band, som på senare år varit barnens, fick dock inte följa med utan skänktes bort inför avresan. n

Senast jag... ... fick en kram I går kväll, då jag tog en avskedsöl inför Nya Zeelandsresan med min gamle vän Micke. Vi kramades utan att klappa varandra manligt på ryggen. ... grät När jag såg tv-dokumentären Bronshjältarna. ... fick en fix idé Sommaren 2005 då jag började med platespotting. Jag har precis nått 600. (Platespotting är att leta efter nummer på registreringsskyltar, först ska man se 001, sen 002 och så vidare.) ... lånade en bok på bibblan Lånar ofta i jobbet, väldigt sällan privat. Senast Hybrid Forms of Peace, redigerad av Richmond & Mitchell

s p i ra möt e r: pat rik j o h ansso n

Vi finns när du behöver oss Vi hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Du får även hjälp att fylla i Vita Arkivet, teckna begravningsförsäkring och välja gravsten. Varmt välkommen! Hembesök • Jour dygnet runt Umeå, Västra Norrlandsgatan 18 B Tel. 090-14 20 80 Vännäs, ombud Roland Lövgren Tel. 0935-127 70

www.fonus.se

Samtalsgrupp för dig som förlorat någon Någon som betytt mycker för dig har gått bort. Varje människa och varje relation är unik - också sorgen. I samtalsgrupp får man möta andra i liknande situationer. Och genom samtalet få stöd och hjälp att kunna gå vidare. Erfarna samtalsledare finns med som stöd i grupperna. För mer information om gruppen När jag förlorat min livskamrat, eller När jag förlorat mina föräldrar kontakta diakon Åse Lindegren, tel. 090-200 2677, ase.lindegren@svenskakyrkan.se För gruppen Familj och sorg - för barn, ungdomar och föräldrar, kontakta diakon Karin Nordfeldt Hansson, tel. 090- 785 1300, karin.nordfeldt.hansson@vll.se arr: Svenska kyrkan i Umeå, Sensus, Västerbottens läns landsting, Rädda Barnen, Umeå kommun.

Vänd Er med förtroende till oss Vill du ha hjälp att skapa ordning bland dina viktiga papper? Hämta Livsarkivet hos oss.

Anne-Lis Hermansson

Christina Wendel

Ulf Påhlsson

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning. Begravningar - Bouppteckningar - Gravstenar Jour dygnet runt

Alen Begravningsbyrå

V. Norrlandsg 40,Umeå • 090-434 77 S. Drottninggatan 29, Vännäs • 0935-123 00 www.alenbegravningsbyra.se

Livsarkivet är den bästa garantin för att dina närstående får veta var försäkringar, testamente, lagfart, gåvobrev och andra viktiga papper finns - den dagen då de behöver veta det. Vi hjälper dig att fylla i, förvara, uppdatera och bevaka ditt exemplar av Livsarkivet - utan kostnad och utan förpliktelser. Livsarkivet är en del av den trygghet som det innebär att anlita en auktoriserad begravningsbyrå.

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Rodmark Åbergs Östra Kyrkogatan 85, 903 43 UMEÅ Tel. 090 - 777 160, www.umeabegravningsbyra.se

spira nr 4 • 2014

4 nya konstve

spira om: Tolkning

Fyra kyrkor och fyra konstverk möts i höstens konstprojekt »Fyren«. Projektet med temat ljus och mörker är en av Svenska kyrkans aktiviteter under Umeå2014. – Konsten och tron är tvillingar, som båda tolkar livet, säger Lisa Tegby, präst i Ålidhemskyrkan och engagerad i projektet. text Helena Andersson | bild Kristina Alfonsdotter

Under hösten kommer de fyra kyrkorna att lyfta in konstverken i sina verksamheter på olika sätt. Bland annat medverkar Anna Berglind i gudstjänsten i Tegs kyrka dagen efter vernissagen, samtidigt som den danska konstnären Eva Koch reflekterar kring sin videoinstallation i en gudstjänst i Ålidhemskyrkan. – Vi kommer också att titta på konstverket med våra grupper och räknar med samtal om ljus och ledning i alla möjliga sammanhang. Det känns spännande! säger Lisa Tegby. Hon påpekar att kyrkans budskap inte bara förmedlas genom ord, utan även genom konst, musik och drama. Detta är viktigt att lyfta fram under kulturhuvudstadsåret. – Vad händer när konstverket hamnar i dialog med kyrkan? Vilka tankar sätts igång? För mig är konst ett sätt att få nya infallsvinklar och tankar om livet. n

h o p pare > um e å sta d s k yr k a Hoppare är en skulptur i aluminium som föreställer ett barn som sitter på en tegelmur. Barnet bär shorts, t-shirt, toppluva, stövlar och cyklop. Nedanför muren finns tre ovala gjutna fördjupningar – vattenpölar. Barnet sprattlar lite med benen och är på väg ner från kanten för att hoppa och leka i pölarna. − Jag vill visa barnets ohämmade nyfikenhet och upptäckarglädje, som jag tycker är en viktig egenskap sett ut ett existentiellt perspektiv för att leda oss hem och framåt, säger Mikael Åberg. Mikael Åberg från Umeå arbetar mest med skulpturer och installationer, men även med foto, video, teckning och måleri.

…o c h j a g s ka v i s k a l j u s i di t t ör a >tegs kyrk a ... och jag ska viska ljus i ditt öra är ett specialkomponerat ljudoch videoverk i kyrkorummet. Från en skål av svartglaserad stengodslera faller droppar mot vattenytan i ett parabolformat fat. »Tänk dig att allt det du varit med om finns lagrat inom dig; alla bilder, dofter och ljud, alla kära möten, smaken av det första smultronet, men även den mörka historien vi helst av allt velat glömma; ett inre minneslandskap i ständig förhandling mellan minne och glömska – ljus och mörker.« Anna Berglind är konstnär och lärare på Linköpings universitet. Hon utforskar trauma, minne och glömska, i utställningar och ljusinstallationer.

spira nr 4 • 2014

spsp iraira omom : to : xlk x xning xxx

erk – här finns de! di p t yk > m a ria kyrk a n De håligheter som bildats i Mariakyrkans vägg när den gamla orgeln togs bort har inspirerat Per Enoksson att kommentera dessa håligheter och former med en diptyk. Per Enoksson är konstnär från Tärnaby och Umeå som arbetar med målningar, teckningar och etsningar. − I mina bilder har jag i många år försökt driva färg och form till en gräns där man som betraktare kan ana en obekväm tillvaro bakom en vacker fasad, en värld full av historier som måste berättas. Där finns både kaos och mening.

p h a r os >å lidhemskyrk an Pharos är en helt ny videoinstallation av den internationellt kända danska konstnären Eva Koch. Verket visas på fasaden till Ålidhemskyrkan och består av en ljudsatt video på drygt sex minuter som kommer att visas som en lång loop. En fyr är ett riktmärke för sjöfarande, en genomträngande serie av ljusstarka blinkningar som berättar för människan på havet att kusten är rakt föröver och att hon ska rätta sin kurs därefter. För den som varit långt ute på havet kan fyrens ljus kännas som en hälsning, det första tecknet på landkänning. Videoinstallationen kan ses som en bild av människans behov av orienteringspunkter i tillvaron, efter ljus i mörkret.

Vernissage konstprojektet Fyren Konstverken visas den 13 september till 21 december. Vernissage den 13 september. Ta bussen Vernissageexpressen för att se alla konstverken samma dag. Resan startar kl 14.00 vid Umeå stads kyrka och avslutas kl 17.15 med ett panelsamtal med samtliga konstnärer. Förköp Din bok. Mer information: www.umea2014.se s pi r a om : to p å lva k ni nd ng r i ng

spira nr 4 • 2014

spira om: Tolkning

Gör din egen tol – Upplevelsen av ett konstverk är det viktigaste. En tolkning av verket kan öppna upp förståelsen, men också skapa förutfattade meningar, säger Anna Kristensen, curator för kyrkans konstprojekt Fyren under Umeå2014. te xt Helena Andersson | foto Anna-Karin Drugge

Anna Kristensen älskar konst, all typ av konst. Ibland funderar hon över hur enkla former och färger kan få henne att stanna upp och hjälpa henne att skapa mening i livet. Det handlar inte bara om att konst är vacker. – Konst tillför en mänsklig aspekt. En väldesignad miljö utan konstverk kan vara fin, men känns torftig, eftersom det mänskliga tilltalet saknas. Så fort man sätter in ett konstverk för man också in en sorts själ, säger hon. För Anna Kristensen är upplevelsen grunden, att förutsättningslöst låta sig drabbas av ett konstverk. Som ung blev hon själv gripen av bland annat Rembrandts målningar. – Jag tyckte att han tog mig i handen och visade mig något om livet här och nu. Det var makalöst. Att i förväg läsa vad andra sagt om ett konstverk är hon tveksam till, eftersom det kan göra det svårt att få syn på andra aspekter. Att efteråt ta

reda på mer om verket och konstnären kan däremot öppna upp för en ny förståelse. – en må l nin g dä r jag enbart föll för färg och form var Magrittes The Menaced Assassin. Senare läste jag om hur han bland annat inspirerats av Pietà och det ledde till outtömliga tolkningar, minns Anna Kristensen. I Svenska kyrkans konstprojektet Fyren deltar fyra olika konstnärer. De har alla olika uttryck, men förenas i projektets tema mörker och ljus. Att föra ihop kyrka med modern konst tycker Anna Kristensen är klockrent. – Båda förhåller sig till existentiella frågor om vad en människa är, och lyfter fram många olika aspekter av det mänskliga som vi kan känna igen oss i och relatera till. n Se Annas egen utställning S som i sik, O som i orre, R som i ripa, G som i gris, på Galleri Alva 5-30 september.

steg för att närma sig konst!

1. Stanna till Stanna upp, sätt dig ner och titta förutsättningslöst. Ofta har vi för bråttom för att verkligen uppleva ett konstverk.

2. Titta på Betrakta dig själv och lägg märke till hur din blick vandrar i konstverket. Vad lockar ditt öga? Det säger något om vad i konstverket som talar till dig.

3. Reflektera Iaktta de känslor och tankar som dyker upp i dig när du tittar på konstverket. Reflektera över din upplevelse. Anna Kristensen är curator för kyrkans konstprojekt Fyren och själv också verksam konstnär.

spira nr 4 • 2014

Mikael Åberg arbetar med skulpturen Hoppare i sin verkstad på Haga.

sp ira om : to lk ning

kning av konsten Ett av Umeås fyra nya konstverk är Mikael Åbergs Hoppare som ska stå utanför Umeå stads kyrka. Så här tänker konstnären själv och kyrkoherde Kenneth Nordgren om skulpturen.

m i k a el å b er g, k o ns tnä r : Jag tycker mycket om att arbeta med barnperspektiv, så det fastnade jag för snabbt. Temat handlar om existentiella frågor, om mörker och ljus. Jag läste och hämtade inspiration, bland annat i psaltaren 139, och tog fasta på ljuset, vad som leder människan framåt i livet. Där tycker jag att barn är föredömen många gånger, med sin ohämmade nyfikenhet, fantasi och upptäckarglädje. De får för sig något och följer sin första impuls, reflekterar inte så mycket eller funderar på om det är bra eller dåligt. Det är en påminnelse för vuxna, som lätt glömmer bort sådana saker. Vi fastnar i »vad ska andra tycka« och blir mer rädda av oss. n

k enneth no r d gr en, k y r k o he r de : Ett barn sitter där, rätt upp och ner, och betraktar tillvaron genom ett cyklop. Ett seende och inte alla intryck på samma gång som jag utsätts för i ett höghastighetssamhälle. Med cyklop ser man under ytan, under ytligheten, och när barnet tittar nedåt med sin koncentrerade blick uppstår speglingar i marken. Som tre punkter markerar de tre vattenspeglingarna en fortsättning. Tanken blir inte avslutad. Den kräver en fortsättning. Livet blir jag aldrig klar med, men det visar mot något större. De tre speglingarna blir tecken, aningar, öppningar därför att de speglar det himmelska mitt i det jordiska; något högre landar på marken där jag går. Just som tillvaron kan öppna sig i benådade ögonblick. n

! s pi r a om : to l k ni ng

Hör mer av Mikael Åberg och Kenneth Nordgren i radiogudstjänsten från Umeå stads kyrka, som sändes den 10 augusti. www.sverigesradio.se spira nr 4 • 2014

spira om: Tolkning

The gudstjänst in English, please text Erika H Magnusson | foto Bjarte Edvardsen

Varje söndag tolkas gudstjänsten i Ålidhemskyrkan till engelska. Tolkningen är avgörande för Catharina Klok från Nederländerna och Ogbeide George från Nigeria. Det är en halvtimme tills gudstjänsten börjar. Dagens tolk Astrid Wolff Feychting sitter nära ingången längst ner i kyrkorummet, bredvid en stor svart väska med utrustning. Hon reder ut sladdarna till den hon själv ska använda och går sedan igenom en utskrift av Mattias Hjalmarssons predikan. – Jag brukar ögna genom och se om det är något ord jag behöver slå upp. Vi har sagt att det viktigaste är predikan, i övrigt översätter vi i mån av lust och förmåga. Poesi och psalmer kan vara svårt. Jag vill försöka vara synkad vid textläsningarna, så att vi avslutar Så lyder Guds ord samtidigt innan församlingen svarar Gud, vi tackar dig. I dag slår hon upp orden töntig, fika och utanförskap och ger ifrån sig några »aha«.

Catharina Klok från Nederländerna är tidig och fixar med hörlurarna. Hon har varit här varje söndag sedan hon kom till Umeå för sin fyra månaders praktik inom miljövetenskap och ett projekt på slu. George Ogbeide från Nigeria kommer lite senare och tar också på sig en utrustning. Hans syster hjälpte honom att hitta hit första gången för några veckor sedan. En vanlig söndag delas nästan hälften av de 14 hörlurarna ut, men sommartid droppar utbytesstudenterna av. Även i gudstjänstagendorna finns flera moment både på svenska och engelska: Vår fader, Fridshälsningen, Tackbönen och Välsignelsen. Nu används texter från förslaget till nya kyrkohandboken i gudstjänsterna.

– Den här nya tackbönen har vi översatt men inte bönen om förlåtelse. Lovsången är också ny, säger Astrid och visar i dagens agenda. Catharina Klok bläddrar också i den och visar under vilka delar hon lyssnar på tolken. – I switch off here, at Måltiden, that I understand anyway, säger hon. Innan de fick tolkutrustningen satt tolken i ett bakre hörn av lokalen. – Vi hade ett litet »english speakers corner« där nere, säger Astrid. Vi pratade tyst och satt nära för att alla som ville skulle kunna höra. Nu kan de tolka till två språk på två kanaler. Men folk kommer från så många olika länder så det är mest engelska som gäller. Ibland har de spontant kunnat erbjuda tolkning till franska, när det efterfrågats och en tolk snabbt kunnat hoppa in. a s t rid och de andra tolkarna får mycket positiv respons. Särskilt glada blir tillfälliga besökare som inte hade en aning om att det skulle finnas tolkning. – För en del är tolkningen orsaken till att de ser Ålidhemskyrkan som sin kyrka, säger prästen Staffan Nygårdh, som är ansvarig för gudstjänsttolkningen och tycker att de fem ideella tolkarna och samordnaren Madeleine Ramstedt gör ett fantastiskt jobb. Han visar en speciell ordlista med ord som är vanliga i gudstjänster. Den fick de när de började tolka för åtta år sedan av Anna Thorén som gjort den för Carlskyrkan. Astrid Wolff Feychting tycker egentligen inte att tolkningen är så svår. Hon är intresserad av språk, men har inte läst engelska på universitet eller så.

I Ålidhemskyrkan finns biblar på ett 15-tal språk: spanska, tigrinja, franska, mandarin, hebreiska, tyska, ryska…

spira nr 4 • 2014

sp ira om : to lk ning

Tack vare tolken fick även nederländska Catharina Klok del av Mattias Hjalmarssons predikan på trefaldighetsdagen. Den handlade om att Gud finns i relationer och om vårt behov av gemenskap.

– Jag tror inte man behöver vara så bra på engelska som många inbillar sig. För mig började det då jag satt bredvid min man som tolkade, berättar Astrid. Först trodde jag att det måste vara perfekt, att orden måste vara nästan exakt rätt. Men efter ett tag lär man sig att det handlar om att hitta innebörden i det som sägs, det blir en tolkning. Så är det med all översättning. Som bibliotekarie har hon även nytta av tolkningen språkligt i andra sammanhang.

bytesstudenter som vill ha tolkning, de som går på sfi vill träna svenska, säger Staffan Nygårdh som också är språkintresserad. Han har själv läst texter på engelska, tyska, spanska och portugisiska i gudstjänster. När Spira tittar in på hans arbetsrum, håller han på att avsluta en beställning av en guds-

tjänsthandbok på engelska, tyska, franska och spanska per telefon, inför en vigsel där många släktingar är hitresta från Sydamerika. – Jag tycker det är att visa respekt att översätta vissa texter eller åtminstone välsignelsen. Att få språket i kyrkan på sitt eget modersmål ger delaktighet, säger Staffan Nygårdh. n

att ålidhem s k yr k a n ä r en internationell mötesplats är uppenbart. Längst bak i kyrkorummet, nära tolkens plats, finns en snart överfylld hylla med biblar på ett 15-tal språk. – Det är många utbytesstudenter och invandrare som kommer. I huvudsak är det ut-

› p å engelska i å lidh emsk yrk a n tolkning Gudstjänsterna på söndagar och vissa stora högtider tolkas till engelska. »faith, hope and love« I september börjar en samtalsgrupp om kristen tro på engelska. internationell gudstjänst Hålls två gånger per år, trettondagen och pingstdagen. Astrid Wolff Feychting är en av fem ideella tolkar som översätter söndagarnas gudstjänster. s pi r a om : to l k ni ng

spira nr 4 • 2014

spira om: På vandring

Eva Branzell i Umeå landsförsamling skrev under sin predikokurs arbetet Att dela liv, som blev färdigt i våras. Där delar hon med sig av sina erfarenheter av att använda tre berättelser av Selma Lagerlöf som predikningar.

spira nr 4 • 2014

s p ira om : p å vand ring

spira om: Tolkning

Hittade kraft i Selmas noveller Mitt i en omtumlande tid i livet hittade prästen Eva Branzell kraft genom att lära sig tre noveller av Selma Lagerlöf utantill och predika dem. – Jesus själv förkunnade i berättelser och liknelser. En berättelse är öppen för tolkning och talar till hela människan. text Helena Andersson | foto Anna-Karin Drugge

Det var under en svår period av sjukdom och en nära väns död som prästen Eva Branzell började en predikokurs. Som en del i kursen bestämde hon sig för att använda tre av Selma Lagerlöfs noveller som predikningar. Berättelser ligger henne varmt om hjärtat, och särskilt författaren Selma Lagerlöfs. – Det passade bra just då, för jag var inte i form och hade inte vågat predika med egna ord. Jag lärde mig berättelserna utantill, och det kanske låter jobbigt, men jag upptäckte tvärtom en helande kraft i dem. De tre berättelserna användes i två gudstjänster och på en samling. Efter varje tillfälle samtalade Eva Branzell med en grupp

människor om hur de hade upplevt predikan. Reaktionerna skiljde sig åt, men de flesta lyfte fram möjligheten att identifiera sig med personer i berättelsen. – Identifikationen väckte tro. En berättelse är alltid öppen för att tolkas så att den landar här och nu. När man känner igen sig i berättelsen öppnas ett inre rum. ä v e n i v anl iga fall använder Eva Branzell gärna berättande element i sina predikningar. Hon har märkt att det kan räcka att fördjupa sig i en detalj i en bibelberättelse, som att någon öppnar en dörr och går ut, för att skapa identifikation hos åhörarna. Berättelserna rör

sig på flera nivåer, från praktiska göromål till tidlösa frågor om vad det är att vara människa, och talar därför till hela människan. De utelämnar inte någon av livets dimensioner, utan allt får finnas med. – Bibelberättelsernas huvudsyfte är inte att förmedla historisk information, utan att jag ska få en möjlighet att bearbeta mina existentiella frågor och min relation till Gud. Berättelserna är slitstarka och fungerar om och om igen. De är ett levande material, och jag tror det är därför de lever kvar. Att använda Bibelns berättelser för att finna en absolut sanning tror inte Eva Branzell är möjligt. I dagens samhälle, med dess mångfald, utgår hon och många andra i stället från så kallat ett tolkande sanningsanspråk. – Jag tror inte att jag kan finna och predika »sanningen«, utan menar att bibelordet måste tolkas, så att det landar här och nu, i vardagen. Men det kräver mycket av mig som predikar. Jag måste ha processat texten, inkarnerat den, så att den känns äkta, annars tror ingen på det jag säger. Själva finessen med ett tolkande sanningsanspråk menar hon är just att den inte är absolut, utan kan granskas och stötas och blötas. – Vi behöver dela våra erfarenheter och tolkningar med varandra. Det gör tankarna tydliga och berikar livet. n

Eva Branzell lärde sig Selma Lagerlöfs berättelser En julgäst, Fågel Rödbröst och Bortbytingen utantill. Sedan använde hon dem som predikningar. s pi r a om : to l k ni ng

spira nr 4 • 2014

På baksidan

[

På baksidan Inte hört i kyrkbänken

[

]

Bloggtips

[

]

[Läsardikt] Läsardikter

[

Bibliodrama ger skapelsen nytt liv

Foto: Anna Gradin

– Det var spännande att närma sig texten på flera olika sätt. Den blev mer personlig och levande. Det säger Gun-Marie Spett Lindgren efter tre dygn med bibliodrama på temat skapelsen.

spira nr 4 • 2014

På baksidan

] [

av Lars Segerstedt

Baksidan

]

[

Baksidan

]

[Bloggtips] rdikt] a s ä L [ »Då ger jorden sin gröda och träden på fälten bär sin frukt« 3 Mosebok, kapitel 26, vers 3

Läsardikter

] [

Gudrun Olofsson på Haga har målat Höststorm på Spiras baksida. – Höstfärgerna tilltalar mig, säger Gudrun som vill att betraktarna ska bli glada av hennes tavlor. Gudrun Olofssons målningar – vanligtvis olja på duk – är ofta färgstarka i favoriterna orange, rött och gult. Hobbyn hittade hon via en kurs i mitten av 1980-talet. Sedan dess har hon både målat för sin egen skull och hjälpt andra att upptäcka möjligheten att uttrycka sig med färg och form. Hon har lett workshops på fängelset och haft studiecirklar för invandrarkvinnor. Som specialpedagog målade hon med flyktingbarn. – Målande är väldigt bra för själen. Det är rogivande och man får utlopp för något i färg och form, säger hon. Flyktingbarnens första bilder var ofta väldigt dramatiska, men när de fått måla av sig kom något lugnare in i bilderna. Ulrika Ljungblahd

I midsommartid, när naturen spritter av liv, samlades sju deltagare till bibliodrama och vandring i Strömbäck. Bibliodrama är ett sätt att uppleva bibeltext genom olika kreativa övningar. Temat denna gång var skapelseberättelsen, med extra fokus på sjunde dagen när Gud vilade. – Det var roligt att erbjuda ett bibliodrama med så pass gott om tid. Det gav möjlighet att genomföra många olika typer av övningar, säger Anna Gradin, kursledare. Bland övningarna fanns enkla dramatiseringar, körläsning av texten, målande och så Gun-Marie Spett Lindgrens favorit. – Vi lade ut alla verb – skapa, vila, härska – från texten på golvet och tittade på dem, berättar hon. Det var en övning jag fastnade för. Satsningen var en del av Umeå2014, ett samarbete mellan Bibliodramasällskapet, Svenska kyrkan och studieförbundet Sensus. Nästa bibliodrama i Umeå hålls i Grisbackakyrkan den 11 oktober.

I den lilla bönboken måne och sol (Verbum) samsas välkända psalmer som Den blomstertid nu kommer med böner och dikter – alla av Britt G Hallqvist. Texterna är väldigt jordnära med bilder av människan som en myra i vimlet och gråsuggan som ingen gillar. Samtidigt är det heliga lika närvarande, exempelvis genom herden som bär och »något som viskar inne i mig«. Boken är framtagen inför jubileumsåret 2014 när författaren och poeten skulle ha fyllt 100 år.

Ulrika Ljungblahd

Vid himmelens port står tofflor på rad när barfota änglar går molnpromenad

m e llan h im m e l & j o rd

]

Foto: Erika H Magnusson

Kan du avstå nåt för nån annans skull? text Eva Gustafsson | foto Peter Lindegren

Birgit Fagerstedt: – Ja, det ska man göra tycker jag. Själv ger jag pengar till Parkinsonsförbundet, eftersom min man har Parkinsons sjukdom. De behöver ständigt pengar till forskning och utveckling och det är naturligtvis något jag brinner för.

– Nästa hållplats, Tavelsjö lägergård. Där blir det nu fri lek och skapande, säger »konduktör« Sara Öberg i megafonen.

Hälsningar från läger i Tavelsjö Kapellet har förvandlats till tågvagn på lägret Den stora resan. – Ha biljetten redo, vi ska klippa första delen, säger konduktören som spelas av församlingspedagog Sara Öberg. Det är morgonsamling och lägerdeltagarna, ett 30-tal barn ur Ålidhemskyrkans barngrupper och körer är på ingång. – Dörrarna stängs, var god tag plats, säger konduktören. Restemat går igen i det mesta, i sånghäftets texter och i dagsschemat på väggen som ser ut som en tågtidtabell. I sista stund kliver Johanna (Charlotta Karlström, diakonassistent) på, dragandes en knallgul väska. – Så härligt att åka tåg, säger hon, sätter sig och halar upp en veckotidning ovetande om de nya bekantskaper hon snart ska få. Den första heter Agda och har hatt och käpp. Hon spelas av församlingspedagog

Ingrid Kottorp Bäckström. – Har du tänkt på att livet på jorden är som en lång resa, den största? Du har din egen alldeles speciella livsresa, säger hon och tipsar om att skaffa en resehandbok. Resenären får snart en av konduktören. Det visar sig vara en bibel. Johanna blir lite konfunderad men läser några verser om att alla är unika och värdefulla. När Samuel Appiah Kubi, vaktmästare, som spelar sig själv, kliver på har han bara en trumma som packning och berättar om sin färd genom livet som började i Ghana. I skolan hörde han talas om Gud och när han senare i livet blev flykting, såg han alltid till att ha med sin »resehandbok«. Han har återvänt till Ghana flera gånger och är tillbaka i höst för arbete i ett Sida-projekt med ungdomar som har aids. Lägret för barn i lågstadiet är ett årligen återkommande inslag. Erika H Magnusson

Vår stora utmaning är att i varje stund välja fredsbyggandets väg. Fred är vägen till fred.

Gå en trädvandring på Backens kyrkogård. Här finns minst 42 olika trädsorter!

KG Hammar, »Fred är vägen till fred« 2013

> Karta på www.svenskakyrkan.se/umea

mel l an h i m m e l & j o r d

trädsorter...

Mathias och Ingela Granholm: – För någon som står oss nära kan vi tänka oss att avstå från en resa, eller så. Överhuvudtaget är det lättare att ge om någon frågar direkt. Vi har ett fadderbarn i Afrika efter en förfrågan från Finska missionssällskapet. Vi ger 30 euro varje månad och så ber vi för pojken.

Alicia Sjöberg: – Javisst. Lite kan det ju bero på situationen naturligtvis, men om det hjälper någon annan mer ifall jag avstår något så självklart. Antingen med att ge pengar, eller genom att hjälpa till med något. Det är nog bara så jag är uppfostrad, tror jag.

Magnus Eriksson: – Jodå, det kan jag göra, men det kanske beror lite på. Ge pengar till fattiga som behöver mat eller medicin känns självklart. Jag ger hellre via ett bankkonto än jag ger pengar direkt – det känns bättre och tryggare.

spira nr 4 • 2014

heliga vanor: Vilodagen Spiras serie »Heliga vanor« undersöker beprövade övningar, som används av människor som vill fördjupa sin tro.

vilodag − att vila är att ta ansvar Sabbaten som en särskild dag för vila, reflektion och gemenskap, praktiseras av judar på lördagar och kristna på söndagar. – Det är en enorm själslig avslappning, säger Carinne Sjöberg, som varje fredagkväll tänder ljuset som inleder sabbaten. Hos familjen Rudolfsen-Sandquist är söndagarna skärmfri dag. te xt Ulrika Ljungblahd | bild Anna Karlsson

Fredagsmys har rotat sig som en tradition i många svenska familjer. Familjen samlas, äter något gott tillsammans och avslutar arbetsveckan. I Carinne Sjöbergs familj har fredagskvällen ytterligare en dimension. Det judiska sabbatsfirandet har följt henne ända sedan uppväxten i Israel. Under eftermiddagen bakar hon det flätade sabbatsbrödet och förbereder lördagsmaten genom att låta något tillagas i ugnen över natten. Sedan tänder hon sabbatsljuset och ber, antingen med familjen, vänner eller ensam. – För mig är ljuständningen viktigast, när jag samlar mig och reflekterar över veckan en stund. Under lördagen begränsar hon sina aktiviteter, svarar inte alltid i mobilen eller på mejl utan gör saker hon mår bra av som att ta en promenad eller meditera. I en tid av stress och många måsten är sabbaten en tid för eftertanke och reflektion. Visst kan regler för vad man får eller inte får göra tyckas begränsande, men Carinne Sjöberg ser sabbaten som en möjlighet, en själslig avslappning. Och sysslor som blir liggande finns kvar nästa dag. – Tvätten rymmer inte, konstaterar hon, skrattar och fortsätter: Sabbaten är inte att offra, det är något du ger till dig själv. På lördagskvällen tänds det särskilda havdalah–ljuset och sabbaten avbryts. Havdalah

spira nr 4 • 2014

betyder skillnad och markerar just skillnaden mellan sabbaten och kommande arbetsvecka. Samtidigt som lördagskvällen är slutet på den judiska sabbaten är den början på den kristna vilodagen. Klockan 18 på lördag ringer kyrkklockorna fortfarande i våra dagar till helgmålsbön och i gamla tider byttes arbetskläderna ut mot kostym inför den arbetsfria söndagen. t radit ion en med vil oda gen bottnar i Bibelns skapelseberättelse och budord. På sex dagar gjorde Herren himmel och jord, men den sjunde dagen vilade han och hämtade andan. Och enligt budordet gällde vilan alla – även tjänstefolk, slavar och djur. Den första arbetstidslagen kallas den ibland. »Tänk på vilodagen« är det tredje av de tio budorden, vilket kan tyckas lite märkligt. »Bland bud som är att inte dräpa eller ödelägga någon annans relation framstår uppmaningen att vila en dag i veckan mer som ett spa-tips än ett bud« skriver författaren Tomas Sjödin i sin senaste bok Det händer när du vilar. Men buden kom till för att skydda livet, fortsätter han och om det är något som hotar livet så är det bristen på vila. Stress hotar inte bara den egna hälsan utan även människor och relationer runt omkring. Så att vila är att ta ansvar, säger han. Och vilodagen är en del av den rytm som ekar genom

naturen, årstider och kalender. Vilodagen präglas inte av tomhet, utan av gemenskap, reflektion och lust. hemma hos umeå fam iljen RudolfsenSandqvist är söndagarna oftast skärmfria numera. Datorer, mejl och mobiler får vänta. – Jag ville skapa förutsättning för oss att göra något tillsammans en dag i veckan, berättar Eva-Karin Sandqvist. Det var naturligt att välja söndagen. Vill någon se på film är det tv:n i vardagsrummet som gäller, inte datorn på det egna rummet. Ibland kommer brädspelen fram på kvällen. – Det är en jättevila! Vi får tid att umgås och göra saker med andra. Som egenföretagare och vikarie inom omsorgen är Eva-Karin van att sätta sina egna gränser. – Jag måste ha en dag ledig, så söndagar tar jag inga pass om det går att undvika och jag sitter inte med bokföringen. n h e liga vano r

Gör din egen sabbat! • Stanna upp och lyssna på kyrkklockorna som ringer in helgen lördagar kl 18.00 • Inled helgen med att tända ett ljus och reflektera över veckan som varit och kommer. • Bestäm egna regler för vad du avstår under ett dygn i veckan.

»Man behöver inte räcka till. Det räcker att man finns till. Allt utöver det är bonus.« Ur Det händer när du vilar av Tomas Sjödin (Libris förlag 2013) h el i ga va no r

spira nr 4 • 2014

Klottra för hä

Att klottra eller göra ett kollage är ofta ett bra och prestigelöst sätt att uttrycka sig. – Jag tror det finns ett sug efter att prata om existentiella frågor även utanför kyrkorna, det är frågor som rör alla, säger Birgitta Englund, som tillsammans med Inger Öster leder kursen Livet och hälsan, där deltagarna får reflektera över sin egen värdegrund.

lsans skull! Vad ger dig inre styrka och en känsla av sammanhang? Forskning visar att existentiell hälsa är en skyddsfaktor för den allmänna hälsan. I kursen Livet och hälsan får deltagarna reflektera över livets värden text Erika H Magnusson | foto Malin Grönborg i en kreativ verkstad. Separation, depression eller andra kriser aktualiserar vår värdegrund, men ofta är beredskapen dålig. För 150 år sedan fanns en gemensam förklaringsmodell som svarade på våra existentiella frågor och som hade utvecklats under lång tid, med hjälp av berättelser från bland annat Gamla testamentet. – Det är i sig positivt att vår ökade rörlighet gör att olika system och kulturer möts, men grundsystemen blir mindre tydliga. Existentiella frågor lämnas till varje individ och det finns en vilsenhet, vad lutar jag mig mot i kris? Vad tänker jag då om mig själv? exemplifierar Inger Öster, lektor i omvårdnad som ska leda kursen tillsammans med Birgitta Englund, programansvarig för Bildterapiutbildningen. Kursen hålls i en lokal väst på stan, men vi ses i Vårdvetarhuset där de båda arbetar till vardags. Väggen i klassrummet bär spår av att ha tjänat som arbetsyta för bildterapeuterna som utbildats här genom åren. Genom Livet och hälsan vill Inger Öster och Birgitta Englund skapa ett forum för den sekulariserade kursdeltagaren att arbeta med sin livskarta, få djupare kontakt med sig själv och kunskap om egna redskap. – Det började med att jag såg en föreläsning på nätet av religionspsykologen Cecilia Melder om existentiell hälsa. Jag blev så glad över ett så användbart begrepp. Utöver bildterapigrupper har jag tidigare lett yoga och mindfulness, men existentiell hälsa fångar livsfrågorna bättre än mindfulness, säger Birgitta Englund. S:t Lukasstiftelsen, som arrangerar kursen tillsammans med studieförbundet Bilda, har haft en önskan att skapa något för allmänheten som bygger på Cecilia Melders forskning om behovet av existentiell hälsa och om verktyg för att nå en sådan. Cecilia Melder och Björn Nygren, lektor i omvårdnad i Umeå, har anpassat världshälsor-

ganisationen who:s enkät för självskattad hälsa och livskvalitet och använt den i Sverige. who listar åtta existentiella behov: hopp, harmoni, helhet, mening med livet, personlig tro, förundran, andlig kontakt och andlig styrka. Lena Bergström, pastor i Missionskyrkan och fysioterapeut i Skellefteå har tagit fram materialet som Inger och Birgitta använder. Varje kursträff fokuserar på ett av de åtta behoven. Det blir avslappningsövningar, tillfälle att uttrycka sig kreativt och samtal. Genom att engagera tanke, känsla och handling kommer man vidare. – När vi handlar väcks nya känslor och vi får nya perspektiv. Skapandet kan vara att göra en egen symbol för hopp i folie, säger Birgitta Englund som själv provade bildterapi första gången 1978. Hon hade saknat något när hon gått i terapi. Nu säger hon att bildterapi är »hennes liv«. – Jag var en »duktig klient« i samtal men i bildterapin kom jag inte undan. Det går inte att dölja något och bildterapin ger oss djupare kontakt med oss själva. in ger ös t er s ökt e s t öd genom samtal under 1,5 år i en sorg, men kom inte heller hon vidare förrän hon började med bildterapi. Hon skrev sin avhandling om kvinnor med bröstcancer som under strålbehandlingen fick individuell bildterapi och klarade behandlingen bättre än kontrollgruppen. Sjukdomen hade väckt existentiella frågor hos personerna. Hon och Birgitta Englund saknar livsfrågorna i vård- och omsorgsutbildningarna. – Vi har så lite språk för det existentiella, trots att det faktiskt ingår i yrkena att tala om sådant med vårdtagare vid behov, säger Birgitta, som tillsammans med Inger också hoppas kunna införa begreppet existentiell hälsa i utbildningsprogrammen. n

Livet och hälsan Den 23 september börjar den första kursen i Umeå med inspiration från Cecilia Melders forskning. Anmälan till studieförbundet Bilda senast den 17 september. För att uppnå existentiell hälsa räcker det inte att producera och konsumera, människan behöver också känna hopp, förundran och samhörighet. I Stillhetsboken på landets hälsocentraler, citerar Cecilia Melder Svenska björnstammens sångtext »Vart jag mig i världen vänder, står jag här med tomma händer«. Hon menar att vi behöver utveckla en existentiell grundsyn, eller medvetandegöra den vi har. spira nr 4 • 2014

Höst på

KYRKOGÅRDEN! Till dig som har gravplats med skötselavtal på Norra, Västra, Backens, Röbäcks eller Tavelsjö kyrkogård

Eva B. Arnesson, Veronica Kerr och Anders Sellström, kandidater i kommunvalet för Kristdemokraterna i Umeå.

Bredda och utöka avdragsrätten för gåvor!

Under september arbetar vi med att ta upp sommarblommor, förbättra jorden och gödsla. Vi beräknar att vara klara med detta den 30 september. Vi ber er därför att vänta med er höstsmyckning av graven fram till dess. Kontakta oss gärna om du har några frågor kring detta. Du når oss på telefon: 090-200 2520 eller via e-post: kyrkogardsexp.umea@ svenskakyrkan.se

y c ke t m

r r e

Konfirm

åm

y c ke t m

rundsärs ag

åm

y c ke t m

ckenspråk Te

åm

ion på No at

Kon f

Till

ch Ström no

y c ke t m

Som m

Två-v e

r r

y c ke t m

åm

mmans Ta sa

Klipp e

Två-v e

on Ridk fa

lan ko

Konfirm

yskär rrb

y c ke t m

Tre v

åm

y c ke t m

rs Norr cko

k bäc

ck bä

åm

ize

kor Ström ec

y c ke t m

skär by

yskär rrb

y c ke t m

åm

spira nr 4 • 2014

y c ke t m

ion på No at

skär by

www.svenskakyrkan.se/umea

onfa Ta ark

14 september är sista dagen att anmäla sig till konfirmation. Läs om alla olika möjligheter till konfirmation i Umeå i broschyren som du fått hemskickad eller på www.samycketmer.info där du också kan anmäla dig.

y c ke t m

rs Norr cko

åm

Nyfiken på?

åm

y c ke t m

lsjö ve

terkonfa Vin

åm

kon Film fa

y c ke t m

åm

kvikenläg un

ret-kon la å

www.umea.kristdemokraterna.se

y c ke t m

minispira

ljus och mörker

Av Lars Burman

korsord

Hur ser slottet ut i höstens mörker? Vilken silhuett är den rätta?

Spirakryss 4-2014 Patrik J 2014-08-07

Lösning MiniSpira: A

Bild: David Dahlberg

AV LÅG RANG I ROM

MATLUST BRYTER LED SOM VON

GÄRDESTAD

DEN GUDOMLIGA INHIBERA ÄVEN HÄR HAR HAN JOBBAT

VULKAN I VIETNAM

PINGELOLLE

ÅKER LÄNGRE BORT

HAR SINA FALL

PERSISK POTENTAT

KARIB T.EX. FULL FART SÄTTS HÖRDES PÅ FÄBODEN

TT:S TIDNING KOMMA HÖGT

BLIR BÄR DYSTER, BUTTER SMINKNING SÅNGKRAFT I UMEÅ

TRAFIKPLATS GÖR SAMLARE

Spira nr 4 VIRKE LEVERN ELLER BLASKAN GJORDE MAN I LANDET

FÅR VI KAN MAN SVINDEL ORT OCH AV STÄLLE

PETRÉ I FILMER GNISTBRIST

TRAZANS KOMPIS BOR NÄRA SOM KATTEN DRÄNGGÄNG

RINGDE HEM

> Tips! Lösningen på tidigare korsord finns på Spiras webb. Prenumerera på Spiras nyhetsbrev så får du mejl när lösningen publiceras! Anmäl dig på www.tidningenspira.se

Grattis till Sofia Flank som vann Smak på Sápmi. Grattis också till Kaj & Lotta Wiklund och Rosa Löfmark Karlsson som vann presentkort på en bok. Den först öppnade rätta lösningen får denna gång Klingsor av Torgny Lindgren. Två vinnare får presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 1 oktober augusti till Spira, Box 521, 901 10 Umeå och märk kuvertet »Korsord«. min is pi r a & k ryss

HÄR HAR HAN OCKSÅ JOBBAT

TRÄD OCH FISK BLYTON

BRO I VENEDIG

ÄR PERSONEN I DETTA KORSORD OTÄCK BÅGDRÖM PÅG

OFTEDAL VERKAR LOVANDE MÅNGEN HAR HAN DELTAGIT I

HÄR HAR HAN ARBETAT ÖBO

DET DET VARA ATT VISKA

LANDSPLÅGA 1966 MED BANANA

SPANSK ÄTTLING I AMERIKA BIFALL

MACDOWELL I FYRA BRÖLLOP FÖRSÄMRAR SMAK SKOJIG

HON VON ESSEN FORMELBÖRJAN

GÅR GÅPÅARE

MACK MED STAT

KAN HAMNA PÅ KÅKEN

BADADE I FONTANA DI TREVI

GJORDE NOG ROAD

Konstruktör: Anders Perstrand

spirakrysset Namn:___________________________________________________ Adress:__________________________________________________ Ort:_____________________________________________________

spira nr 4 • 2014

matlust: Ätbart i skogen

Visst är det gott med både kantareller och lingon, men våga gå ett steg längre. Ta med en bra bok om svenska floran och du får snabbt ihop en både välsmakande och nyttig sallad. text Eva Gustafsson | foto Stina Nordin

Gör godisremmar av bär Maria Eriksson är vår ciceron i växternas värld när vi träffar henne strax utanför Vännäs en varm julidag. Med rejäla kliv i den nästan meterhöga vegetationen går hon omkring och plockar bland olika blommor och blad. – Jag går och går när jag är ute i skogen, berättar hon med sin växtbok i högsta hugg. Ibland händer det att jag går vilse, för jag ser bara växterna framför mig! Vid sidan om sin tjänst som undersköterska driver hon företaget Bärande produkter, som arbetar just med användandet av växter i bland annat kryddor och teer. Än så länge är det i liten skala, men Maria vill ägna mer tid åt växterna. – Kanske är jag lite av en eldsjäl. Ibland får mitt sociala liv stå tillbaka. Jag kan gå ut och leta växter i stället för att gå ut på middag. spira nr 4 • 2014

Hon visar upp rölleka, som passar till te och för att krydda fiskrätter. Hundkex, som tillhör de flockblommiga örterna, gäller det att vara försiktig med. Det är lätt att förväxla de ätliga växterna med de giftiga. – Det är som med svamp, förklarar Maria. Det gäller att ha koll och använda en bok om floran. Känns det osäkert så ät inte! s j ä lv ha r hon någon gång stoppat i sig något olämpligt, men det har aldrig blivit allvarligare än kliande utslag och svullnad i munnen. Visserligen är det viktigt att vara aktsam, men det finns så mycket gott som vi bara kan plocka med oss från ängar och skogar. – Det går att hitta kamomill, daggkåpa, ängssyra och maskrosblad, berättar hon. Ju spädare och ljusare gröna blad, desto godare. Maria erkänner att hon inte är så bra på att komma ihåg namnen på alla växter. Hon ser

bilder på dem i huvudet, sedan letar hon och när hon hittar dem minns hon vad de heter. – Jag har bara hållit på seriöst i ett år, säger hon. Det var när barnen började bli lite större som jag ville göra något mer av mitt intresse. hemma fin ns s j uårige Noel, som är lite av familjens avsmakare och Alva, 12 år, som har idéer kring förpackningar. – Jag är lösningsfokuserad och vill alltid försöka göra saker bättre, säger Maria Eriksson. Till exempel så importeras hallonblad från Polen. Hallonblad, som vi har fullt av här hemma, det är ju vansinnigt! Maria försvinner in bland buskarna igen och återkommer med en hel bukett av växter. – Titta! Det är som en hel sallad! Hon blandar harsyra, röllekablad, kirskål, åkermynta, ringblomma, violer och granskott med rödklöver och späda maskrosblad. n m at lust

vardagstankar lisa tegby | kontraktsprost

Maria Eriksson använder sig av olika växter och örter för att göra teer, sallader och godis. – Roten ska plockas före eller efter blomningen och bladen innan växten blommar.

Torka bär och örter Torka aldrig i direkt solljus. Ha inte bråttom. Den som väntar på något gott.. Blad och örter Skölj om det behövs. Rensa bort allt som inte ska vara med. Bred ut på nät eller duk. Låt ligga mörkt, torrt och luftigt i cirka tre dagar. Bär Skölj och rensa. Pressa inte ur saften men tryck gärna sönder bären lite. Bred ut på plåt eller annat som inte drar åt sig saften. Lite extra värme och bra ventillation påskyndar processen och minskar risk för mögel. Ugnen är att rekommendera. Lämna luckan på glänt så att vattenångan kan slippa ut. Rör om i bären ofta. Låt bären eftertorka någon dag i öppen förpackning i exempelvis skafferi. När bären är torra kommer vikten bara att vara en tiondel av dess ursprungliga vikt. Torktest: Lägg bären i en plastpåse i kylen några timmar. Om det blir vattenånga eller vattenpärlor i påsen är dom inte torra. Torkade bär har en hållbarhet på flera år.

Bärgodis • • • •

Välj bär eller frukt du gillar, exempelvis blåbär, hallon, äpple, päron eller mango. Mixa bären eller frukten ordentligt. Sila bort kärnor om du vill. Smaka av och söta med honung efter tycke och smak. Bred ut smeten på en plåt, täck med plastfolie. 350 gram smet täcker ungefär en vanlig plåt. • Torka i ugn på max 35 grader och med luckan på glänt. När ytan torkat ska plattan vändas. Dra bort plasten. Låt torka ytterligare. Testa torrheten med torktestet ovan. Skär upp i önskad storlek.

matlus t o ch va r dag sta nk a r

Omöjligt tills det är gjort »Jag är en sån som ser möjligheter, inte svårigheter.« Det uttrycket hör jag ofta inför anställningar och i intervjuer. Ofta känns påståendet genuint. Här är en som vill något och tänker ta itu med saker och ting. Visst finns det också gånger då det känns inlärt, så ska man ju säga, men inställningen att se det möjliga – jag gillar den. För några veckor sedan var jag på sommarmöte med Förbundet Kristen humanism. »Fred – besinning och utmaning« var temat. Ett tungt ämne kan man tycka när nyheterna denna ofredens sommar handlat om Gazakrig och Ukrainakris och inbördeskrig i Irak och Syrien och allt det andra. Är fred möjlig? Kan våldsspiralen brytas mellan Israel och Palestina, i Irak och på alla andra ställen? Det var ett sommarmöte fyllt av hopp. Inte orealistiskt och naivt, men hoppfullt realistiskt. Vi åkte därifrån glada och energiska. Freden finns kanske inte bakom nästa hörn men bakom nästnäst-nästa. Om vi är med och odlar fram den, om vi göder den och stöder den. Vi kan skapa fred med civila fredskårer utan vapen, sa Anders Mellbourn. Om kampen för demokrati får vara för en demokrati som inte är kristen eller muslimsk eller judisk utan bara demokrati, sa Mohammad Fazlhashemi. Om vi lever det vi tror på, nämligen att freden är Guds grej, sa KG Hammar. FN har äntligen förhandlat fram ett avtal om vapenhandeln, sa Kristna fredsrörelsen. Och Marika Griehsel citerade Nelson Mandela: Mycket ser omöjligt ut tills det är gjort! Att se svårigheter. Och möjligheter. Sån var han, Mandela, i ord men mest i handling. Om vi använder vår tro på det möjliga inte bara för vår egen del utan för världens rättvisa och fred, då…!

spira nr 4 • 2014

spira besöker: Sommarguide på Backen

− Historia är som sanna sagor – Jag skulle inte kunna ha en bättre arbetsmiljö – här är så rofyllt! Isak Stenudd var sommarguide i Backens kyrka och tipsar om några höjdpunkter. Backens kyrka i Umeå landsförsamling har öppet varje vardag under juli månad och många besökare får en guidad visning av Isak Stenudd, som i år jobbade här för tredje året i rad. – Jag träffar nya människor hela tiden, säger han. Människor jag aldrig skulle ha träffat annars. Det är allt folk som gör det här roligt. Första året tyckte Isak att det var nervöst att prata inför folk, men nu är han trygg i sin roll. Han har också lärt sig en del om kyrkan och dess historia av besökarna. Just historia är ett stort intresse. – Jag har tyckt om historia ända sedan jag var liten, berättar han. Det är som sanna sagor, något som är äkta och på riktigt. Redan innan sin första guidning kunde han en hel del om Backens historia. Han har läst gamla sockenbeskrivningar från 1700-talet och även om språket är från äldre tider, så går det att förstå av sammanhangen. – Historia är så fascinerande. Vi kan se spår i dag av det som hände för länge sedan och allt kommer därmed närmare. Isak visar inte bara runt i själva kyrkan utan också på kyrkogården som omger den. Det finns en del speciella gravar, som besökare vill se. Han har läst om kyrkogården, men också pratat med de som jobbat här längre. – Jag är nog ganska ambitiös. Folk ska kunna komma hit och få svar på sina frågor. Isak har några föremål som han gärna pekar på lite extra under guideturerna, som den gamla dopfunten. Kuppan, överdelen, är från 1950-talet, men själva foten är ända från 1300-talet och fanns i den träkyrka som stod här innan stenkyrkan byggdes. – Tänk på hur många barn som döpts i den, säger han. Det är en svindlande tanke! Takkronan i Bönens kapell är ett annat guldkorn, som Isak gärna visar. – Det är lätt att missa den och bara titta på de större som hänger inne i själva kyrkorummet, säger han. Själv tycker jag att den är värd en extra titt. n text Eva Gustafsson | foto Stina Nordin

spira nr 4 • 2014

s p i ra be sö k e r: som m arguid e

Välkommen till kyrkan! Mässa med pilgrimstema söndag 7 september kl 11.00, Umeå stads kyrka. Inger Lundberg, Erik Hansson m fl Vandring till Backens kyrka längs nya pilgrimsleden. Högmässa söndag 7 september kl 10.00, Grisbackakyrkan. Kören Al Dente under ledning av Erik Wäcklén. Johannes Dencker avskedspredikar.

Framförs av Piteå kyrkoopera och är baserad på Martin Lönnebos bok med samma namn. Om hjärtats tolv nycklar till ett djupare liv i kristen tradition. Även den 5/10. Biljetter via Biljettcentrum. Evening Songs söndag 12 oktober kl 18.00, Ersbodakyrkan. Solon och duetter av Purcell och Händel. Lisbeth Fors Malm, Iris Ridder och Maria Grahn.

Temagudstjänst, kyrklunch och undervisning söndag 14 september kl 11.00, Carlskyrkan. Kyrklunch. Undervisning av Carl-Erik Sahlberg kl 14-15. Anmälan: 090-200 27 68.

Mat och trivsel

Gudstjänst Tre kyrkor väst på stan söndag

Bebiscafé tisdag 9 september kl 9.30, Tegs församlingsgård. Lilly M Olofsson, Catrin Ström. Varje vecka.

ORGELFESTIVAL 25-28/9

Babycafé fredag 5 september kl 9.30, Backens kyrka. Varje vecka.

Trivseltisdag tisdag 9 september kl 12.00, Församlingsgården, Östra Esplanaden 9. Varannan vecka. Lättlunch till självkostnadspris. After Work för daglediga – våffellunch tisdag 9 september kl 12-14, Carlskyrkan. Pris 40 kr. Anm. senast 8 sept. 090-200 27 66. Även 7/10.

Många erkänt fina orgelinsinstrument finns i Umeå. Under festivalen ger kyrkans musiker, nya talanger och namnkunniga organister inom olika genrer alla, stora som små, en chans att upptäcka orgeln. Se program QR-koden. 21 september kl 11.00, Hedlundakyrkan. Regnbågsmässa lördag 27 september kl 14.30, Umeå stads kyrka. I samband med Umeå Pride. Även i Ålidhemskyrkan söndag 19/10 kl 18.00. Söndagsmässa och gemenskapsdag med lunch söndag 28 september kl 11.00, Tavelsjö kyrka. Temagudstjänst »När livet inte blir som vi har tänkt oss« söndag 28 september kl 10.00, Grisbackakyrkan. Psalmer av Ylva Eggehorn m fl Sinnesrogudstjänst lördag 11 oktober kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Ted Gärdestadmässa med små och stora söndag 12 oktober kl 11.00, Böleängskyrkan.

Musik »I stillhetens rymd« lördag 13 september kl 18.30, Umeå stads kyrka. Tonsättning av Dag Hammarskjölds »Vägmärken« av Carl Dahlbäck med inledning av KG Hammar. Konsert och lunch tisdag 17 september kl 12.00, Umeå stads kyrka. Varannan vecka. Gospelmässa söndag 21 september kl 18.00, Backens kyrka. Orgelkonsert fredag 26 september kl 19.00, Backens kyrka. Maria i orgelkonsten - musik från medeltid till nutid. Professor Karin Nelson, Oslo. Umeå orgelfestival. Orgel-Kul-Tur lördag 27 september kl 14.00, Backens kyrka. Familjeföreställning riktad till lågstadieåldrarna. Umeå orgelfestival. Konsert med Oratoriekören, Göran Fristorp och Sven-Bertil Taube söndag 28 september kl 18.00, Umeå stads kyrka.

Inspirationskväll för klimatsmart matlagning tisdag 9 sept kl 19.00, Ersmarkskyrkan. Prat om och smak av klimatsmart mat. Recept att ta hem. Surströmming och allsång onsdag 10 september kl 13-16, Tavelsjö lägergård. Vuxentid - mötesplats med livskvalitet som tema torsdag 11 september kl 12.00, Backens kyrka. Lunch (50 kr) samt program. Varje vecka. Sopplunch för daglediga tisdag 16 september kl 12.00, Ersbodakyrkan. Varannan vecka.

VÄNSKAPSCAFÉ torsdag 11 september kl 18.30 Böleängskyrkan För andligt längtande, intresserade av fler vänner, singlar, tolvstegsvänner, ignatianskt inspirerade, handarbetssugna och Lectio Divina-intresserade.

Rofyllt - meditation och samtal torsdagar från 18 september kl 09.30, Ålidhemskyrkan. Information: Erik Hansson, 090-200 27 16. 24 timmar om hälsa, helhet, hållbarhet 19-20 september, sliperiet på konstnärligt Campus. En konferens om att leva mer hållbart och hitta glädjen i att göra det tillsammans. Anmälan via Sensus. »I medveten närvaro« - meditationskurs tisdagskvällar kl 19.15-20.00, Ålidhemskyrkan. För nybörjare med start 23 september. Anmälan till Erik Hansson, 090-200 27 16.

KYRKORNAS BÖNEVECKA Drop-in-bön kl 07-22 lördag 20/9 - lördag 27/9 Umeå stads kyrka

24-7 bön, bön dygnet runt. Andakter, lunch- och kvällsböner Nattvardsgudstjänster Lovsång, förbön, bönepromenader Pilgrimsvandring lördag 27 september kl 09.30, Ålidhems församling. Heldagsvandring längs Umeås nya pilgrimsled. Samling vid Umeå stads kyrka. Ledare Erik Hansson och Siv Olsson Info och anmälan: 090-200 27 16. Teologiska rummet lördag 4 oktober kl 14-16, Umeå stads kyrka. Samtal mellan Peter Bruun, Ylva Eggehorn och Martin Lönnebo om teologiska tankar, musikaliska motiv och tolkande texter med anledning av Hjärtats nycklar. Fika från kl 13.30. Bibelskola onsdag 8 oktober kl 19.30, Ålidhemskyrkan. Öppen och med fristående teman. Även 12 november. Bibliodrama lördag 11 oktober kl 10-16, Grisbackakyrkan.

Synpunkten - filmkväll onsdag 17 september kl 19.00, Mariakyrkan.

Retreatdag lördag 11 oktober kl 10-18, Kyrkans hus, Yttersjö. Info: Lars-Martin Nygren.

After work med andakt och pyssel onsdag 24 september kl 17.15, Böleängskyrkan. Anm. sen. 22/9 till sarah.renman@svenskakyrkan.se.

Idealitet söndag 12 oktober kl 13-15, Backens kyrka. En eftermiddag med Anders Sandberg för församling och volontärer. Lunch och samtal.

Världens café – mötesplats för alla nationaliteter lördag 27 september kl 17.00, Carlskyrkan. Middag, 50 kr vuxen, 20 kr barn, 30 kr student. Anmälan 26/9 till sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se, 090-200 27 66. Även 18/10.

»Den välsignade kroppen« fredag-lördag 17-18 oktober, Ålidhemskyrkan. Vi närmar oss vår kropp och våra livssammanhang genom bildarbete och övningar. Ninne Lindgren och Erik Hansson. Info och anm: 090-200 27 16.

Trivselträff tisdag 30 september kl 12.00, Tavelsjö församlingsgård. Surströmming, allsång, kryss, musik. Ingrid Gunnarsson Perneholm.

Konst

Fördjupning Tyst meditation tisdag 2 september kl 12.15, Kyrkan på campus. Varje vecka.

Allsångskväll tisdag 30 september kl 19.00, Böleängskyrkan. Umeå folkmusikgrupp

Bibelstudium onsdagar från 10 september kl 13.00, söndagar från 14 september kl 18.00, Västerslättskyrkan. Varannan vecka. Erik Holmlund.

Världspremiär av kyrkoperan Hjärtats nycklar lördag 4 oktober kl 18.00, Umeå stads kyrka.

Lugna vatten - meditation torsdag 11 september kl 9.00, Backens kyrka. Varje vecka.

d et h än d e r

»Tron är ingen privatsak« söndag 14 september kl 15-17, Umeå stads kyrka. KG Hammar, i serien Teologiska rummet. Fika från 14.30

Ett urval av församlingarnas program i Umeå 4 september - 22 oktober. Med reservation för ändringar. Samarr med Sensus.

Gudstjänster & andakter

Vernissage konstprojektet Fyren lördag 13 september kl 14.00 med start i Umeå stads kyrka. Resa med abonnerad buss till Teg kyrka, Ålidhemskyrkan, Mariakyrkan och åter. Kyrkliga textilier 18-20 september, Ålidhemskyrkan. I samband med Vävmässan i Umeå.

spira nr 4 • 2014

www.tidningenspira.se

»Då ger jorden sin gröda och träden på fälten bär sin frukt« 3 Mosebok, kapitel 26, vers 4