Spira nr 4 2016 by Tidningen Spira

Vad gör jag när grannpojken gråter?

Nr 4 2016 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

ÅKTE PÅ KONFA SOM STOLT ATEIST VISST KLÄR KVINNOR I SKÄGG SÅ LAGAR DU EN KLIMATSMART LUNCH

Tema SKÄGG

” Skönt med skägg på vintern” Barberare Youssef Ghazi

tidningen spira nr 4 2016

steg i Livstrappan 1

VÄLKOMMEN

Skägg är mer än hårstrån på hakan Ett av hans starkaste barndomsminnen är när pappan rakar av sig skägget. Talibanerna har flytt och männen i afghanska Kabul är fria att själva bestämma över sitt ansiktshår. När jag hör Ahmad Khan Mahmoodzadas Sommar i P1 påminns jag om att allt kan brukas och missbrukas. Även i sig ofarliga hårstrån på hakan. Skägg, ja. Jag blev själv lite förvånad när vi valde skägg som tema. Men det passar ju strax efter Internationella skäggdagen den första lördagen i september. Följ med till en äkta barbershop där barberare Youssef Ghazi och stamkunden Anders Ringnér pratar om skägg som hobby och trend. Vad händer förresten med kvinnor som testar skägg? Jo, de sträcker på sig och tar mer plats, visar konstprojektet Studio Vilgefortis. Umeåkonstnären AX har testat. Det kan du också göra – ta en selfie och välj bland skäggen på sidorna 14–15! För 20 år sedan damp premiärnumret av Spira ner i brevlådorna. Jag minns hur jag drömde ”där vill jag jobba nån gång!” Efter 14 år i redaktionen är jag fortfarande tacksam över att på arbetstid få höra människors livsberättelser. Nu senast snart 20-åriga Amanda Wisselgren som startade verksamhet för barnen till EU-migranterna. Läs mer på sidan 16.

Poddversioner av ”Sommar” som räcker året om

Omslag: Youssef Ghazi Foto: Malin Grönborg

FOTO: DAVID DAHLBERG

Tema

”Det är hemligheterna som gör oss sjuka, sanningen befriar” LIVSTRAPPAN

Mattias, deltagare

Så gör du lunchwraps!

FOTO: LINA ERIKSSON

TEMA SKÄGG 9 Grejen med skägg 13 Visst klär kvinnor i skägg 14 Krönika ”Genetiken är lomhörd klagomur” 15 Slutspel eller vishet?

Nästa nummer ute 27/10

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

bok lade ner, ny ledare på Ålidhem 7 Dilemmat Vad gör jag när grannpojken verkar ledsen?

MÖTET: AMANDA WISSELGREN Startade

Redaktör Ulrika Ljungblahd Ansvarig utgivare Georg Andersson Repro & Tryck Tryckmäklaren i Norr Annonsförsäljning Elin Örebrand Frost 090-348 44 41 elin@sensibelle.se Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea

4 Aktuellt Vill se fler i Prideparad, efter Din

Lattjo för EU-migranters barn.

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se Tel 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå Besök: Ö esplanaden 9, 2 tr

När vi inte vill försöka förstå varandra

INNEHÅLL NR 4 2016

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll 6 nr per år.

SKÄGG

16 Mötet Amanda Wisselgren 20 Mellan himmel & jord 21 Mitt kyrkoår Kenneth Nordgren 22 Hållbarhet Odlar i kyrkans sandlåda 26 Andlig friskvård Hemligheter gör oss sjuka 29 Korsordet 30 Spira besöker Allsång till kaffet 30 Kalendarium 32 Viktigt på riktigt Magdalena Sundqvist

ÄT KLIMATSMART

nr 4 2016 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

Vad vill du tipsa nya umebor om? Spira frågar tre personer på stan om tips till nyinflyttade umebor.

SEPTEMBER MONA ÖBERG

PER WILHELMSSON

CAROLINE VIKLUND

– En promenad runt Nydalasjön är inte fel. Där har jag gått själv, men kanske inte runt hela sjön alla gånger. Det finns klippor att sitta på och ha det skönt. Du kan ha med dig fikakorg, eller grilla. Jag tycker att det är som ett andningshål.

– På Gammlia, som betyder den gamla liden eller ängssluttningen, finns Västerbottens museum med sina olika utställningar. Här finns fotografen Sune Jonssons verk, Västerbottens geografi och kultur där samerna har sin självklara plats. Där kan en ny umebo lära sig mycket.

– Jag har bara bott i Umeå ungefär ett år, men en tur ut till Stornorrfors är mitt förslag. Jag var där i september förra året och just då var det lite vatten, så jag kunde gå ut till några klippor i älvfåran. Det kändes lite speciellt – sedan tyckte jag om naturen runt omkring också.

Internationella suicidpreventiva dagen. Var sjätte timme tar en människa sitt liv i Sverige. För första året uppmärksammas dagen med en gudstjänst i Ålidhemskyrkan. ”Anhöriga har rätt att sörja och sakna” säger prästen Christina Hultdin.

Visste Läsardikt du att… Teologifonden i Umeå delar ut 50 000 kronor i stipendier? Du som forskar eller undervisar i teologi kan söka, senast den 11 september! > teologifonden.se

Du vävde en tråd i min livsväv En tråd som kan stämmas till en sträng Som en sträng på en luta kan ljuda Till tacksamhet till glädje och sång Under oro och tvivel den ljuder Som en grundton i livets melodi Carl-Olof Holmström

INTE HÖRT I KYRKBÄNKEN

av Lars Segerstedt

Fåglar går före jobb för

nr 3 2005

SPIRA FYLLER 20 ÅR! Hösten 1996, samma år som Internet slog igenom i Sverige, kom första numret av tidningen Spira ut i Umeå. Premiärnumret handlade om sökande. Sedan dess har ungefär 120 utgåvor landat i umebornas brevlådor med artiklar om allt från svordomar och sorg till skrattyoga och sinnesro. Läs dem på webben!

Christer

Så får själen rum hemma Hur smakar rättvist kaffe

egentligen?

Vad då gubbe på moln? Om Gud som mamma, växtplats och vän

Spira nr 3

2005

nr 1 2 014

från sve nska

kyrkan i umeå

10 våfflor à la medeltiden

Mötte kärleke n i Tanzania Hittade sina rötter i Sápmi Kan 5:2-fasta vara helig vana?

Katarina Barruk

om umesamisk

− Det är mit t hjärtas språ k an

Hur kristen måste jag vara för att...?

Tema Nr 1 2015 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

BÖRJA OM

5 VARIANTER AV FASTA BISEXUELL BLIR LÄTT OSYNLIG “GENUSFRÅGOR RÖR ALLA”

år med Frälsarkransen

WWW.TIDNINGENSPIRA.SE

”Spelfritt är största jackpotten” Mattias Bergman tar en spelfri dag i taget 1

tidningen spira nr 1 2015

tidningen spira nr 4 2016

AKTUELLT FOTO: YANNICK DELMART

HALLÅ DÄR

STAFFAN NYGÅRDH

Ny ledare för Ålidhems församling.

Hur känns det att vara ny ledare på Ålidhem? – Roligt och spännande! Jag känner ju församlingen ganska bra efter sju år som präst. Här finns mycket värme, öppenhet och kreativitet, som jag vill fortsätta ta vara på och fördjupa. Vad kännetecknar församlingen? – Vi är duktiga på att bejaka hela livet – här finns plats för såväl fest och glädje som allvar och sorg. Kyrkan ska vara en mötesplats där vi kan öva oss i tro och tillit till att Gud är här och delar våra liv. Vilka utmaningar står ni inför? – Bostadsområdena Tomtebo och Tavleliden växer kraftigt. Hur kan vi som kyrka bidra till att möta de behov som finns där? Vilka är dina andliga förebilder? – Magnus Malm är en profetröst som avslöjar både samhälle och kyrka med god insikt. Moder Teresa för hennes val att leva bland de fattigaste i Indien och fredspristagaren Malala som visar mod att lyfta kvinnors rätt i ett mansdominerat samhälle. Per Harling och Tomas Sjödin är duktiga på att hitta ett nutida vardagsspråk. Vad gör du helst när du är ledig? – Läser en lagom spännande deckare eller en historisk roman. Jag är också sportintresserad, även om det nu mest handlar om att titta på sport. Ulrika Ljungblahd Staffan Nygårdh efterträder Lisa Tegby den 1 oktober.

Under årets Umeå Pride hoppas Svenska kyrkan att ännu fler vill gå under banderollen ”Störst av allt är kärleken”. Pridefestivalen ordnas den 29 september-2 oktober.

Kyrkan vill samla fler i prideparaden I pridetåget den 1 oktober deltar Regnbågsgruppen som vanligt under Svenska kyrkans banderoll. Gruppen har peppat i flera månader, bland annat på kyrkans ungdomsgård på Nydala.

Festivalen Umeå Pride infaller i år 29 september-2 oktober. Regnbågsgruppen kommer som tidigare år att delta i pridetåget och ordnar en regnbågsmässa i Umeå stads kyrka. Johan Danielsson, till vardags anställd i Holmsunds församling, är sedan flera år volontär i gruppen. – Vi vill motarbeta bilden av att kyrkan är något konservativt och visa hbtq-personer att de är lika välkomna till kyrkan som vem som helst. För att samla så många som möjligt under Svenska kyrkans banderoll i tåget ordnade gruppen pridepyssel på ungdomsgården i Kyrkstugan. Under tryckning av t-shirts och scrapbooking pratade de med ungdomarna om pridetåget och hbtq. – Förhoppningsvis dyker några upp i tåget i sina t-shirts med kär-

leksbudskap! Under Pride-helgen håller Regnbågsgruppen en föreläsning för ideella i kyrkan. I våras Johan Danielsson. ordnade de utbildning för kyrkans anställda och i höst besöker de ledarutbildningar för unga. Just utbildning tror Johan är vägen att komma åt det han ser som kyrkans problem – tystnaden. – Det talas inte om hbtq-frågor vid fikaborden eller i predikningar. Om man vet vad begreppen betyder blir det lättare att prata om dem. Helena Andersson Holmqvist

REGNBÅGSGRUPPEN

• Vill öka medvetenheten om hbtq-frågor (homo- och bisexuella, trans- och queerpersoner). • Ordnar regnbågsmässor, samtalskvällar och deltar i Umeå Pride. • Träffas cirka fyra gånger per termin, leds av studentprästerna och är öppen för alla. nr 4 2016 tidningen spira

AKTUELLT

Nu kan umebor också bli kulturkompisar Kulturkompisar är ett nytt sätt för svenskar och nyanlända att träffas i Umeå. Helén Rådahl och Maya Aljabban har redan anmält sig.

Konceptet är enkelt. Två nyanlända och två etablerade svenskar går på tre kulturarrangemang tillsammans under hösten. Efter varje pjäs, konsert eller film pratar de en stund på svenska om upplevelsen. I Uppsala blev studieförbundet Bildas grupper snabbt en succé. Nu kommer Kulturkompis – make friends through culture till Umeå. Helén Rådahl är konsulent på Bilda, men även nyinflyttad från Vindeln. – Jag ser fram emot att lära känna kulturstaden Umeå, och jag tror att upplevelsen berikas av att göra det med människor jag inte känner än. 17-åriga Maya Aljabban från Syrien längtar efter att få nya vänner. – Jag hoppas få träffa mycket människor som kommer från olika länder och prata med dem, säger hon. Flera kulturaktörer sponsrar med

Mats Gyllengahm vill fylla hyllorna med fler böcker om religion.

FLER KRISTNA BÖCKER PÅ ÅKERBLOMS HYLLOR

Helén Rådahl och Maya Aljabban ser fram emot att upptäcka Umeås kulturliv ihop.

gratisbiljetter, bland andra Umeå teaterförening, Folkets bio och Norrlandsoperan. – Vi tror att det förenklar för etablerade svenskar och nyanlända att mötas, säger Malin Lindberg, Norrlandsoperan. Upplevelsen blir något meningsfullt att dela och prata om.

LÄS MER WWW.BILDA.NU/KULTURKOMPIS

En andra chans till konfa. Ungdomar födda 1999-2001 som inte konfirmerats får nu en ny möjlighet. För första året erbjuds både läger på Norrbyskär och alternativ i stan. Läs mer: www.samycketmer.info FYRA MOTIONER FRÅN UMEÅ Ledamöter från Umeå har skrivit under 4 av totalt 90 motioner till Kyrkomötet. Kenneth Nordgren, Fisk, tycker att Svenska kyrkan ska skänka ett konstverk av Maria till Bebådelsekyrkan i Nasaret, underlätta för fler unga att göra volontärår och erbjuda ett gemensamt verktyg för medarbetarenkäter. Titti Ådén, S, föreslår strategier för att hjälpa fler människor att våga prova gudstjänster. Motionerna behandlas av Kyrkomötet i Uppsala veckorna 39 och 47. tidningen spira nr 4 2016

Efter nedläggningen av bokhandeln Din bok utökar Akademibokhandeln Åkerbloms sitt sortiment av böcker om tro och teologi. – Vi har märkt ett tomrum efter Din bok, flera kunder har frågat efter andlig och religiös litteratur, säger Catharina Gyllengahm, som driver bokhandeln med sin bror Mats. Inför hösten har avdelningen flyttats till en mer synligt plats i butiken och successivt ska sortimentet utökas med fler titlar. Ambitionen är att ta in nyheter från förlag som Verbum, Libris, Argument och Artos.

2,9

miljoner kronor till internationellt arbete skänktes via Svenska kyrkan i Umeå 2015

SÖKER SÄLLSKAP TILL VÅRDCENTRALEN Svenska kyrkan har arbetat med utsatta EU-medborgare sedan de började komma till Umeå 2014. – Det finns fortfarande mycket kvar att göra och vi tror att fler umebor vill vara en del av det arbetet, säger Linnea Sjöström, samordnare. I höst behövs volontärer för: • Svenskundervisning. Kvällstid 1-2 gånger i veckan. • Vårdkontakter. Dagtid för att följa med människor till vårdcentral och tandläkare. • Träffpunkten Mötesplatsen i centrum. Hjälp med fika, tvätt, dusch, klädaffär samt samtal med gästerna. Mer info: linnea.sjostrom@ svenskakyrkan.se 090-200 25 25

Behovet av familjehem är nu större än någonsin! Vi söker par och ensamstående både på landet och i stan. Som familjehem får du utbildning, handledning, stöd och ekonomisk ersättning. För mer information: Ring 070-747 87 13 eller 090-349 36 70 Du kan också besöka vår hemsida: www.attvarafamiljehem.nu

Sök medel ur Flurkmarksfonden Söker du ett meningsfullt jobb? Kontakta oss 090-12 54 52

Ett litet företag med stor omsorg Humor – Glädje och skratt tillsammans med dig. Kontinuitet – Du känner den person som kommer hem till dig. Respekt – Vi ska alltid lyssna på dig och respektera dig.

info@dinochmin.se

Du som bor i Umeå lands- eller Tavelsjö församling eller tillhör EFS-kretsen där kan söka medel för att delta i konfirmationsläger, kristna ungdomsläger, retreater, utbildning mm. Läs mer och hur du ansöker på www.svenskakyrkan.se/umea/flurkmarksfonden

www.dinochin.se

Välkommen höst!

Nu startar många möjligheter att få nya vänner, prova på något nytt eller fortsätta med något du tycker om Välkommen till kyrkan i höst www.svenskakyrkan.se/umea/det-hander-i-kyrkan

Ta chanintse koenfinrm!erade dig?

Ångrar du att du 0 och -01 får nu en Du som är född -99, -0 öppen 1-18/9. Då andra chans! Anmälan är . Antalet platser är gäller det att vara beredd alternativen på begränsat. Läs mer om

fo www.samycketmer.in

DILEMMAT

”I min trappuppgång bor en kille som ofta ser rätt ensam och ledsen ut. Föräldrarna verkar vara borta mycket. Vad kan jag göra?” Text Helena Andersson Holmqvist

Vad gör jag när lilla grannkillen är ledsen? KERSTIN GRANBERG-LUNDGREN

IDA HELLEBERG

Socionom och familjestödjare på Öppen Gemenskap

Att pojken verkar ensam och ledsen kan vara en varningssignal att något inte står rätt till, särskilt om det upprepas. Ta det på allvar! Som regel borde vi bli bättre på att uppmärksamma barn och fråga hur det är när de verkar ledsna, även om det är enstaka händelser. Prata med pojken och visa intresse och engagemang! Det är inte säkert att han öppnar sig, men visa honom att det finns vuxna som ser honom. En annan gång är det möjligt att han ringer på hos dig. Våga också prata med föräldrarna om din oro, att pojken verkar ensam och ledsen. Var tydlig med att det handlar om din omsorg om pojken, inte om att anklaga eller sätta dit. Om du efter samtalet fortfarande känner oro kan du kontakta socialtjänsten. Där finns det bra stöd då familjer behöver det. Utsatta barn som vuxit upp kan vittna om att den största besvikelsen var att ingen vuxen såg vad som hände. Att någon frågar hur det är kan vara helt avgörande. Samhällets nätverk är viktigt för att fånga upp barn som far illa, och vi ingår alla i det! tidningen spira nr 4 2016

Ordförande Hyresgästföreningen Södra Västerbotten

Stöd och hjälp Umeå kommuns socialtjänst: umea.se/umeakommun/omsorgochhjalp Öppen gemenskap: oppengemenskap.se

HAR DU ETT DILEMMA? Mejla spira@ svenskakyrkan.se

Börja gärna med att fråga varför han är ledsen just då. Har han ramlat eller blivit osams med någon? Om du känner att du borde prata med föräldrarna också så gör det. Berätta helt enkelt för dem att han var ledsen. Det är bra att lära känna sina grannar, säga hej och bli ett ansikte för varandra. Då går det lättare att se om någon har det jobbigt, och till exempel den lille killens situation kan bli annorlunda. Det blir enklare att gå hem till familjen och berätta att killen var ledsen och fråga om det är okej att exempelvis bjuda honom på fika om något händer igen. Om man skapar trivsel i ett område skapar man också trygghet. Det är otroligt viktigt! För att göra det behöver man inte vara någon särskild, utan bara en granne. I ett område som blomstrar, även i utemiljön, söker människor sig ut på gården och umgås. Då förändras klimatet och de som bor där blir mer måna om att ta hand om sitt närområde, även sina grannar. Och kanske behöver du själv få hjälp någon gång! 7

SECOND Boka ett bås och ställ dit dina saker. Vi gör jobbet! Du får pengar i handen!

Lustfyllt för kulturfrön Lyckans Galoscher 24/9

Lekfull familjeföreställning från 4 år. Moster Ester och mimorkestern hyllar Lennart Hellsing. (ingår i Följ stigen - i Stig Lindbergs fotspår)

Harry Potter 22/10

En heldag bland mugglare, horokruxer, trollstavar och dementorer.

Bullà – min bästa ren/Mu buoremus boazu 6/11 Familjeföreställning från 5 år av Giron Sámi Teáhter.

Ka-Pow, Skratturnén - för alla barns rätt! 13/11

med Clowner utan gränser, från 5-105 år. (ingår i Agera en åsikt)

Mårten flyttar in 20/11

Teateräventyr med Hedmans Teater, från 2 år.

Snöflingor 11/12

Vi säljer dina saker!

HAND

Ekocafé & Båsloppis ÖPPET Affärshuset • Mariedal ALLA Vi säljer även åt företag! DAGAR Kontakta butiken för info.

www.sofumea.se ETT STORT TACK till Er som hjälpte till att sprida sommarglädje till sjuka barn: EKONOMI NORD ICA SUPERMARKET NORDMALING ICA SUPERMARKET VINDELN HELHETSHÄLSA SPORREN ICA SUPERMARKET ÅLIDHEM KEBABNEKAJSE TRAFIKSKOLAN ÖST PÅ STAN

Dansworkshop från 4 år och julpyssel i Pettson & Findus anda. (ingår i Snöflingor och julstjärnor) Dessutom teater, film, dans, konstklubb, sagostunder, skaparverkstad, spel och mycket mer. För mer information om Kulturfrön - program för barn i Väven, se www.vaven.se/kalender.

www.umea.se/kultur

Kontakta Glädjefabriken för en gladare höst, vi anordnar kickoffer, event eller hjälper Er med goodwill! info@gladjefabriken.se, 010-330 03 90, www.gladjefabriken.se

nr 4 2016 tidningen spira

SKÄGG Vad är grejen? Tema SKÄGG

Text Helena Andersson Holmqvist Foto Malin Grönborg tidningen spira nr 4 2016

TEMA XXXX

Skägg är mer än hår på hakan. Skägg har också koppling till hobby, kultur och religion. Följ med till en äkta barbershop! – MISTER ANDERS! ÄR allt bra med dig?

Under en ström av småprat börjar barberaren Youssef Ghazi blöta och föna stamkunden Anders Ringnérs skägg inför ansning och rakning. Youssef är uppvuxen i en barberarfamilj och har utbildats i både Marocko och Belgien. – Den bästa utbildningen fick jag hos mina morbröder i Marocko, berättar han. Youssef konstaterar att den nuvarande skäggtrenden är som störst i Skandinavien, USA och Kanada. För fyra år sedan märkte han att skäggen började ta fart även i Umeå, och bestämde sig för att starta en barbershop. – Jag tycker det är fint med skägg, det är manligt och ger en viss status. Och så är det jätteskönt på vintern, säger Youssef medan han formar Anders skägg med saxen. – För mig handlar det lite om att jag var för lat för att raka mig och nu tycker jag att jag passar i det. Det får mig att se äldre ut och kanske lite klokare och förståndigare, säger Anders. Och så fyller det en funktion att jag kan sitta och dra i det. Jag har någonstans att göra av händerna. DE ÄR ÖVERENS OM att ett skägg lätt blir något

Youssef Ghazi är barberare i Umeå.

av ett projekt, en hobby, en materialsport med mängder av produkter. – Kanske kan trenden vara kopplad till att det är okej för killar att måna mer om sitt utseende, funderar Anders, men påpekar att det ändå verkar finnas någon ängslighet nr 4 2016 tidningen spira

TEMA SKÄGG

Varannan månad ansar Anders Ringnér sitt skägg hos barberare Youssef Ghazi. ”Det är himla bekvämt att bli omhändertagen och ompysslad” säger Anders.

som gör att produkterna måste dofta och se väldigt ”grabbiga” ut. I Marocko finns inte samma utbud av produkter, berättar Youssef, men däremot mängder av barberare, och de allra flesta män bär skägg. Det vanligaste är korta och välansade skägg, inte långa som i Skandinavien. – Däremot finns det en del äldre män som har längre skägg av religiösa skäl, säger Youssef och berättar att det inom islam är tradition att odla skägget och raka mustaschen. ATT KOPPLA SAMMAN SKÄGG och religion är inte

unikt för islam. Framför allt har skägget använts i religioner för att skilja utövare från varandra. Inom judendomen fick männen inte kapa sina skägg med kniv, kanske ett sätt att ta avstånd från så kallade avgudadyrkare som rakade sina huvuden. Profeten Muhammed uppmanade sina följare att låta skägget växa men klippa mustaschen, för att tidningen spira nr 4 2016

Anders Ringnér var för lat för att raka sig. Nu trivs han i sitt långa skägg.

distansera sig från zoroastrismen och dess präster med långa mustascher. På samma sätt valde katolska präster under medeltiden att raka sig för att skilja sig från de skäggiga muslimerna som härskade på Iberiska halvön och från de skäggiga grekisk-ortodoxa prästerna. Katolska och ortodoxa präster har för övrigt varit skäggiga och rakade om vartannat genom historien – för att markera distansen till varandra. I den religiösa skäggtraditionen har det också funnits en viss konservatism. På 1700-talet uppstod ett rakat mode i Sverige, men biskoparna uppmanade prästerna att behålla sina skägg. Att raka sig var ”ett andligt horeri”. Men när skäggen gjorde återtåg hundra år senare var prästerna motståndare även till det. I BARBERSHOPEN HAR YOUSSEF tagit fram den

vassa rakkniven och lagt den mot Anders hals. – Nu vilar mitt liv i Youssefs händer, konstaterar Anders. 11

HALLÅ DÄR!

”Kanske kan skäggen nu symbolisera så mycket att de tappat sin betydelse”

Josefin Löfgren, vd för Frans-Oskars i Umeå, som tillverkar en ekologisk skäggolja. Hur är det att vara kvinna i den mansdominerade skäggbranschen? – Många privatkunder blir förvånade och tycker att det är fränt. Folk som arbetat länge i branschen är mycket mer skeptiska, ”här kommer det en liten tjej som tror att hon kan allt.” Men när jag pratat med dem och berättat om det jag kan är det nästan en fördel. Som tjej från Norrland sticker jag ut och blir intressant. Det finns ett stort utbud av produkter och redskaper för att vårda sitt skägg.

– Ja, man ska nog inte kolla på Sweeney Todd och sen komma hit, säger Youssef med ett skratt och syftar på den påhittade brittiske barberaren och seriemördaren som skildrats i musikal och på film. På en direkt fråga svarar båda att ingen av dem har valt att bära skägg för att distansera sig från någon annan grupp, i alla fall inte medvetet. – Det är intressant med all symbolik kring skägg, alltifrån ålderdom till hipsters till terrorism. Kanske kan skäggen nu symbolisera så mycket att de tappat sin betydelse, säger Anders. Youssef berättar att han funderade lite på hur han skulle bli bemött när han flög från Sverige till Marocko i samband med terrordåden i Paris förra året. Men han stötte inte på några problem. – Men du har ju snarast ett 1800-talsskägg, säger Anders. 12

– Ja, om jag hade haft rakad mustasch i stället för tvinnad hade jag kanske väckt ett annat intresse, säger Youssef. Anders och Youssef upplever att skägg kan skapa en form av gemenskap, genom att man kan nicka åt andra skäggprydda män och säga att de har fint skägg. – Det blir lättare att ge komplimanger till någon av samma kön, tycker Youssef. EFTER BALSAM OCH CITRONDOFTANDE vax är

skäggansningen över för denna gång. Youssef berättar att han inte tror att skäggtrenden är kortlivad, utan något som blir kvar. Anders håller med. – Ja, jag har i alla fall svårt att se att jag inte skulle ha kvar mitt skägg. Även om jag bara haft stort skägg i ett och ett halvt år har jag inkorporerat det totalt.

Varför är det så inne med skägg? – Det är nog som med alla trender, de kommer och går. Först var trenden rakat, och sedan kom motsatsen och en önskan om att få vara lite mer som man är. Jag tror också att många killar tycker det är mysigt att få hålla på med skägget och gå till en barberare, lite som kvinnor kan ta hand om sina naglar. Hur hamnade du i skäggbranschen? – Min sambo hade odlat skägg och började läsa på hur man vårdar skägget på bästa sätt. Till slut satt vi där tillsammans och blandade oljor och doftsatte för att få till en bra skäggolja åt honom. Slutresultatet blev en idé om att göra produkter åt män som kliver bort från hela machostilen. Vi börjar med skäggbranschen! Kan du drabbas av skäggavund? – Haha! Visst är det fint med skägg, men nej, jag är inte avundsjuk. Det är det kreativa arbetet runt omkring skäggen jag tycker är roligt. Själv använder jag oljan i håret. nr 4 2016 tidningen spira

TEMA SKÄGG

Visst klär kvinnor i skägg Kvinnor som testar skägg sträcker ofta på sig och tar lite mer plats. Det säger konstnär Heidi Lunabba. Text Ulrika Ljungblahd Foto Heidi Lunabba HON RESER RUNT MED sin portabla skägg-

FOTO AV 1400-TALSMÅLNING

salong Studio Vilgefortis. För sex år sedan besökte Heidi Lunabba Umeå för att låta skägglösa, ofta kvinnor, testa skägg. – De brukar vara nöjda och förvånade över att de passar så bra i skägg. Ofta får de också lite mer pondus och börjar spontant ta mer plats, säger Heidi från Helsingfors. Hon fotar alla och märker att det går snabbt att vänja sig vid kvinnor med skägg. – Ett skägg kan vara hur kvinnligt eller manligt som helst, det beror på personens utstrålning. Salongens namn kommer från legenden om Vilgefortis, en ung kristen som inte ville gifta sig med den man som hennes far valt. Hon ber Gud om att bli motbjudande och vaknar upp med skägg. Vilgefortis, även kallad Uncumber och Kümmernis, var populär under medeltiden och uppmärksammas numera som ett queer helgon. Hon är också skyddshelgon för kvinnor som lever med våld i nära relationer.

I Studio Vilgefortis finns många olika skägg att välja mellan.

I Studio Vilgefortis låter Heidi Lunabba skägglösa testa skägg eller mustasch. Projektet har fått sitt namn från legenden om Vilgefortis. Hon korsfästes efter att hon fått skägg för att slippa gifta sig.

Varför testade du skägg? AX är konstnär i Umeå som testade skägg i Studio Vilgefortis 2010. tidningen spira nr 4 2016

– Jag hoppar gärna på oväntade saker eftersom jag tycker det mesta inom konsten är spännande. Sen är det är nog något jag har funderat på ända sedan jag var barn, eftersom jag klättrade i träd, fiskade, lekte med bilar och djur. Jag har nog inte förstått varför hur jag ser ut säger någonting om vem jag

är och vad jag är intresserad av. Jag ville känna hur det skulle kännas att ha skägg och om någonting skulle förändras i mig. Förändrades något då? – Ja, jag blev till att börja med lik min bror. Det var helt otroligt att se sig själv på det sättet.

Hur reagerade folk? – Jag åkte buss hem tillsammans med en väninna, vi gick arm i arm som ett par. En del häpnade, en del skrattade och några blev rätt upprörda. Väl hemma åt vi tacos, så nu vet jag hur svårt det är att hålla maten från skägget!

KRÖNIKAN

”Genetiken är en lomhörd klagomur” ATT HA ELLER ATT inte ha

skägg. Det är frågan många ställer sig nu för tiden. Själv känner jag mig fullständigt exkluderad. Ungdomsårens upprepade besvikelse vid den årliga inventeringen framför spegeln gör sig påmind. Har de YANNICK DELMART blivit fler? Eller åtminstone Kommunikationschef Svenska kyrkan i Umeå grövre? Stråna alltså. Genetiken är en hänsynslös och lomhörd klagomur. Det här med manlighet är oerhört känsligt, särskilt för oss män. Skägget som identitetsbärare har varierat över tid men har ofta inneburit positiva associationer. Såvida du inte ser ut att ha ”fel” trosuppfattning förstås men det är en helt annan krönika. Filosofen är klok och eftertänksam. Han kommer fram till saker som för mänskligheten framåt. Skogshuggaren är stor och stark, en kapabel karl utan några som helst problem att fälla en björn med nävarna om så behövs. Och så har vi den dagsaktuella typen på Södermalm, Sveriges mest jämställda anti-man. Genusmedveten, i rutig skjorta och massivt skägg. Insikten att jag aldrig kan bli som dem känns brutal, smärtsam och lite befriande på en och samma gång. På Facebook finns grupper för män med särskilt fint skägg. En ovanligt trevlig bekant till mig, låt oss kalla honom ”Chewbacca”, brukar tävla med sitt. Det fungerar ungefär som hundutställningar. "Du får klappa mitt om jag får klappa ditt.” 2015 publicerades en studie som visade att det finns mer avföring och bakterier i skägg än vad som finns i toaletter. Jag fick vara skadeglad för en dag, genuint tacksam för mitt fjun. Ända tills den framstående biologen Agnes Wold avfärdade hela studien som humbug. Annorlunda uttryckt: Det sitter inte i skägget. 14

VILKET SKÄGG PASSAR DIG? Testa fem favoritskägg, både historiska och nutida. Välj en passande selfie, klipp ut skäggen och prova dig fram!

H IP S TE R S K Ä G Gskägg odlas

t och tuktat Ett stort, lång t i storstäiga killar, förs mbineav trendkänsl . et ute i land Ko derna, nu även g flanellskjorta, hatt ruti ras gärna med ögonbågar. och rejäla glas

Text Helena Andersson Holmqvist Bild Kristina Alfonsdotter nr 4 2016 tidningen spira

TEMA SKÄGG

V IK IN G A S K Ä G G

Inför vildsinta räde var den modem r på kontinenten edvetne viking noga med att en fläta sitt lång a skägg. Eller? Åtminst one är det så våra härjande förf äder brukar av bildas.

G JE S U S S K Ä Gr sk ? äggodlare

elle n slätrakad r pryds ha Var Jesus å p n bilde e ar h m m t, e so v Ingen elskägg välansat h gtyp, särskilt tt e v a a äg oft åt en hel sk allande hår. gett namn ed sv m n o ti a i kombin

S LU TS P EL S S K Ä G G

Ett yvigt och vidskepligt sk ägg odlas av idrottsfan taster inför sl utspelet i främst hock ey. Genom at t inte låta hakan möta ra kkniven hopp as de kunna blidka spelgu darna.

G V IS H E T S S K sÄ DGum bledo-

ry Potter dalf och Vad har Har ringens Gan m o re, Sagan samt? Jo, en s Gud gem o el ng la he ägg, som Mic spetsigt sk ett långt och sdom och klokhet . ar vi symboliser

tidningen spira nr 4 2016

”Hur ka femin

Den 22 september fyller Amanda Wisselgren 20 år. Födelsedagen firar hon i Filippinerna som volontär i Ung i världsvida kyrkan.

nr 4 2016 tidningen spira

MÖTET

an någon inte vara nist eller antirasist?” Hon åkte på konfaläger som stolt ateist. Fem år senare kallar Amanda Wisselgren kyrkan för ”sitt andra hem”. Text Ulrika Ljungblahd Foto David Dahlberg

– Jag vet! Det låter hemskt klyschigt – typ ”nu kan du lägga ifrån dig ditt manus”. Men min församling har faktiskt vuxit fram till ett andra hem. Amanda Wisselgren sitter i ungdomsenhetens stora soffa i Umeå stads församlingsgård. Vi pratar om hur hon hamnade i kyrkan, om erfarenheterna av att ha jobbat ett år som volontär i församlingen och om den kommande resan till Filippinerna. Då och då kollar hon mobilen eftersom en familj EU-migranter med kort varsel tvingats flytta från sin lägenhet. – Till Nordmaling. Och de jobbar här i Umeå, säger hon upprört. De senaste två åren har utsatta EUmigranter varit Amandas hjärtefråga. Hon minns fortfarande sitt första möte med tiggaren som satt och frös utanför Lagerhaus. – Jag gav henne mina vantar. Dagen därpå hade hon inga vantar på sig och jag förstod att ”så klart att hon inte har vantar, då får hon ju inga pengar”. Så följde en tid av diskussioner med en ”klok omgivning”. Vännerna gick igenom alla de vanliga stadierna kring den nya situationen med människor på huk utanför mataffärer och på torget, från ”Vad drygt att tiggarna är så påstridiga” och ”Rumänien borde göra något” till ”Vi måste prata med dem och sätta oss in i deras situation”.

tidningen spira nr 4 2016

Amanda engagerade sig i föreningen Hjälp Västerbottens tiggare. Tillsammans med ett gäng ungdomar ordnade hon en swishinsamling under musikfestivalen Umeå Open. Hon lärde känna flera av EU-migranterna och besökte husvagnslägret i Baggböle regelbundet. – Sen dök tanken på barnen upp. Där har vi ju en möjlighet att sätta stopp för generationer av utanförskap! NÄR AMANDA EFTER STUDENTEN fick möjligheten

att driva ett valfritt projekt under sitt ”ungdomsår” i Umeå stadsförsamling startade hon Lattjo. Lattjo, som betyder glad och bra på rumänsk romani, är en verksamhet för barn till rumänska EU-migranter. Varje lördag förra läsåret var källaren i församlingsgården i stan öppen för lunch, lek och aktiviteter som besök på Bildmuseet eller biblioteket. Spira hälsar på en lördag i slutet av vårterminen. – Alla behöver ett sammanhang. De här barnen har inte ett lika tydligt sammanhang som andra svenska barn, säger Amanda medan hon steker falukorv. När Viktor, Denisa och de andra barnen kommer hejar hon på alla med namn. Efter mat och samling leker och pratar dagens fyra volontärer med barnen. Totalt är ett 15-tal frivilliga personer mellan 16 och 70 år

FOTO: KULTURVERKET

Amanda Wisselgren startade barnverksamheten Lattjo för EU-migranternas barn i Umeå. I samarbete med Kulturverket arrangerades bland annat fotoutflykter.

engagerade. Med Lattjo ville Amanda Wisselgren ge barnen en meningsfull sysselsättning och samtidigt ge umebor en möjlighet. att sätta sig in i EU-migranternas situation – Jag har lärt mig fantastiskt mycket av de ideella ledarna. Och barnen är också fantastiska, jag lär mig jättemycket! VAD SOM HÄNDER MED Lattjo i höst är inte

klart, men nästa person som gör Ungdomsåret kommer att driva ett annat projekt. Amanda var den första som gjorde Ungdomsåret i Umeå stadsförsamling. Det är ett slags volontärår med ett litet arvode – och med en lägenhet. Amanda beskriver erbjudandet som: ”Hej, här har du en möjlighet att växa upp, vill du ha den?” – Första dagen tog jag mitt pick och pack och gick till jobbet. Sen gick jag till den tommaste lägenhet jag sett. Jag, min pappa och lillebror beställde pizza, mamma var med via Skype, minns Amanda. Under året blev lägenheten så småningom Amandas ”lilla håla”, även om hon inte var riktigt beredd på omställningen att gå från skola till jobb. 18

UNGDOMSÅRET

Ett läsår som volontär i Umeå stadsförsamling med litet arvode och fri bostad. Personen, som är 18-23 år, medverkar i verksamhet och driver ett eget projekt.

– Man är död på kvällen och orkar inte hänga med sina kompisar som tidigare. Det är en stor förändring att inte dela vardagen med dem längre. En anledning till att hon tackade ja till erbjudandet är att kyrkan, och särskilt ungdomsenheten, har blivit en plats där hon fått utrymme för sina idéer och kunnat spinna vidare på andras. Den röda tråden i hennes engagemang är allas lika värde. – Hur kan någon inte vara feminist eller antirasist? Det känns väl helt självklart! KANSKE ÄR EN FÖRKLARING till hennes engage-

mang de många flyttarna som barn. Under låg- och mellanstadiet gick hon i fem olika skolor. – Jag var tvungen att vara social, men det är klart att jag blev utanför ibland, minns Amanda. När jag vet hur det känns att vara ny i ett sammanhang så vill jag stå upp för andra som är i samma situation nu. Amandas stora förebild är hennes lillebror som bara var tio år när han sålde sitt midjelånga hår till en perukmakare och sedan skänkte pengarna till Barncancerfonden. nr 4 2016 tidningen spira

MÖTET AMANDA FYLLER 20 ÅR I SEPTEMBER. HÄR ÄR TRE MILSTOLPAR I HENNES LIV ÅR 2004 Flytten till Vallentuna. Vi bodde där tre år. Jag kommer inte ihåg jättemycket, men jag kommer ihåg mina kompisar. Om vi inte flyttat dit hade jag inte blivit lika social. Om vi inte flyttat hem till Umeå igen hade jag nog varit en helt annan person i dag, troligen dryg och lite ”bratig”.

2011 Tiden efter mitt konfirmationsläger. Jag bestämde mig för att inte konfirmeras, men valde ändå att gå på ledarutbildningen LUB efteråt. Jag fick ställa alla klassiska, lite dryga, frågor och till slut föll polletten ner. På nästa konfirmandupptakt döptes och konfirmerades jag och en kompis. Sedan dess har jag varit ledare på fyra konfaläger.

2014 Kristin Amparo under Umeå Open. Hon berättade om vara svensk och ändå inte se svensk ut. Jag relaterade jättemycket. Min pappa är adopterad så jag råkar se asiatisk ut. Jag förstår nyfikenheten, men blir lite less när alla som tredje fråga undrar var jag kommer ifrån. Samtidigt tror jag att det gör det lättare för mig att försöka sätta mig in vad andra kan tycka är jobbigt.

”Jag mötte människor som var den person jag ville vara!” – Det är det mest inspirerande jag någonsin kommer att vara med om! Jag vill verkligen vara en bra förebild för honom, precis som han är för mig! ATT KYRKAN SKULLE BLI arenan för hennes en-

gagemang var inte självklart. När hon 15 år gammal åkte på konfirmationsläger var det som ”stolt ateist”. – Jag har alltid varit en sucker för kompistrycket, säger Amanda med ett skratt som förklaring till varför hon ändå åkte med kompisarna till Norrbyskär. De uppmuntrande och plojiga ledarna gjorde ett outplånligt intryck på Amanda. – Jag mötte människor som var den person jag ville vara! Jag insåg att jag också kan vara utåt och säga vad jag tycker! berättar Amanda, som tidigare lätt hamnat i clownfacket, men tyckte att hon togs seriöst på lägret. Efter lägret gick hon kyrkans ledarutbildning och började så småningom kalla sig kristen. Nu har hon arbetat som ledare på konfirmationsläger under fyra somrar. – Det är ett ärofyllt uppdrag. Jag minns första gången när föräldrarna sa hej då till sina barn och jag tänkte ”Oj, jag ska ta hand om deras barn, och jag är ett barn!” tidningen spira nr 4 2016

Senast jag… …gjorde bort mig Glömde plånboken på bussen i går, det kändes lite surt. ...bad Ibland ber jag lite spontant men de gångerna kommer jag inte ihåg. Här om veckan bad jag då min lillebror höll i en bön under sitt konfirmationsläger under en besöksdag. Det var häftigt! ...drog täcket över huvudet När det blev klart att alla barn som befinner sig i Umeå kommun inte har en självklar rätt till skolgång. Det är få saker som gör mig så upprörd. Jag blev så oerhört besviken.

I höst åker Amanda Wisselgren med ”Ung i världsvida kyrkan” till Filippinerna. I tre månader ska hon bo och arbeta i lokala kyrkor med fyra personer från andra delar av Sverige. – Jag är supertaggad på att träffa andra kristna från Sverige. Jag gillar ju det kristna sammanhanget jag finns i, men har inte jättestor tro på resten, säger hon och skrattar. RESAN BLIR DEN FÖRSTA långresan utan Aman-

das familj. – Jag hoppas att jag inte ska längta hem allt för mycket. Jag har alltid älskat att lära känna nya kulturer, säger Amanda, som är lite orolig för att gå vilse, men inte för mat eller boende. Jag är inte så petig med sånt, men jag tycker det verkar lite läskigt att inte veta vad man kan säga. Deras nya president ”Trump of Asia” ger lite nya förutsättningar. Efter höstmånaderna på andra sidan jorden ska Amanda berätta om sina erfarenheter. Sedan vill hon flytta till England för att jobba på den brittiska accenten och läsa vid Uppsala universitet. Bland annat. – Jag har så många saker jag vill hinna med medan jag är ung, säger Amanda. Jag har ju bara fem år på mig att vara en ”framåt, ung person”. 19

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: PAUL JEFFREY/ACT/IKON

UTBLICK NEPAL

Efter jordbävningen i Nepal 2015 tvingades kvinnorna i byn Salang gå flera timmar för att hämta vatten i närmaste vattendrag. Med stöd från Act Alliance fick byn så småningom en gemensam vattenpump. Via nätverket Act Alliance kan Svenska kyrkan hjälpa till vid olika katastrofer. Läs mer på svenskakyrkan.se

HALLÅ DÄR JOSEPHINE FLATEBÖ som gjorde en egen målarbok för vuxna

Varför en målarbok med kristna böner och texter? – Jag kom på att många av mina färdiga tryck vore roliga att färglägga, så jag hörde av mig till Libris som nappade. En natt vaknade jag och visste att boken skulle heta Tro & Sinnesro. Den är full av uppmuntrande böner, bibelord och psalmer att färglägga och liksom tugga på när man sitter där med färgpennorna. Vilka motiv färglägger du själv helst? – I går var det "Allt har sin tid"-bibelordet, det passar lite extra bra mitt i ett gigantiskt flyttkaos. Jag tror jag behöver ge mig på Sinnesrobönen också framöver! Josefin driver butiken Flatebo.se

Bli inte nedslagen av världens enorma sorg. Gör det rätta nu, var barmhärtig nu, gå i ödmjukhet nu. Du är inte förpliktad att fullborda arbetet, men du är heller inte fri att överge det. Ur Talmud, judisk skriftsamling.

23 sätt att bidra till integrationen Vad kan jag göra mer än att dela Facebooktexter för att bidra till ett öppet samhälle med mer gemenskap än fördomar? I Lilla integrationshandboken (Vilja förlag) finns 23 tips: Nr 4 Bjud på mat – kolla med ett studieförbund, närmaste asylboende eller Invitationsdepartementet. Nr 14 Ta ton – bjud in nyanlända till din kör, eller starta en ny! Nr 21 Le mot en främling – det bidrar till värme i samhället och kostar varken tid eller pengar. nr 4 2016 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: LINA ERIKSSON

MITT KYRKOÅR

En vemodig dag tar hösten över ELDSJÄLEN – Jag känner mig behövd och att jag gör något viktigt, säger Malin Lindström, ideell i Ålidhemskyrkans Fairtrade-arbete.

Hon håller Ålidhemkyrkans rättvisebutik öppen Fairtrade

i andra länder får rättvisa löner, bra arEn certifiering med betsvillkor och att det kriterier för ekonomisk, social och inte är barn som gjort miljömässig hållbar jobbet. I början kunde utveckling länder med utbredd Malin inte något om I ett av rummen i ÅlidFairtrade. fattigdom. hemskyrkan ligger den – Det kändes dumt www.fairtrade.se lilla butiken inbyggd för tänk om jag skulle i ett hörn. På församlingens få någon fråga, säger hon. Så fick onsdagsmiddagar läggs varorna jag gå en kurs och bli ambassaut på några bord för att bättre dör för organisationen och det komma till sin rätt. Malin Lindvar viktigt. ström ansvarar för många av Hon fick lära sig om bananuppgifterna som rör butiken och plantager där arbetarna blir hon ser rättvisearbetet, Fairtrasjuka och också dör på grund de, som viktigt. av de besprutningsmedel som – Det kan verka vara en välanvänds för att frukterna ska digt liten sak att jag sitter här en mogna fortare. kväll i veckan och kanske bara – Rosor, bomull, te, kaffe och får sålt en chokladkaka, men choklad är andra varor som vi det är mitt sätt att ge samhället skulle kunna betala lite mer för något, säger hon. och därmed ge andra människor Hon förklarar att rättvisesym- ett drägligare liv. bolen betyder att människor Eva Gustafsson – Det här är mitt lilla bidrag för att hjälpa andra. Det säger Malin Lindström som är engagerad i Ålidhemskyrkans Rättvisebutik.

KÄNNER DU EN ELDSJÄL? tidningen spira nr 4 2016

Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!

Det är med väldigt olika känslor jag fångar dem, i samma hand, men vid olika tillfällen. Den ena gången gläds jag över de röda lingonen som mogna ramlar av sitt gröna ris i skogen där jag går och plockar. Det är en vacker dag när sensommaren fortfarande värmer och jag känner mig som mottagare av gåvor. Den andra gången fångar jag fallna löv som gulnade och rödmärkta tagit farväl av sin plats på trädet ovanför. Det är en vemodig dag när hösten tagit överhanden. Ännu en sommar är förbi, en del av min livstid är förbrukad. Så går jag där, i naturen och genom livet, med känslor som möts och bryts. Mina tankar bottnar i ord som skrevs för länge sedan, men som fortfarande fångar tillvarons insikt om att livet har sin gång. ”Allt har sin tid.” Med åren har jag försonats med tanken att tillvaron inte kan förklaras och inte alltid går ihop. Det föder samtidigt ett hopp om ett större sammanhang som jag inte kan fånga, men som jag kan ana i stunder som rymmer både det vackra och det vemodiga. Liksom min hand kan ta emot både mogna lingon och fallna löv. KENNETH NORDGREN kyrkoherde

BIBELORDET

”Allt har sin tid, det finns en tid för allt som sker under himlen.” Predikaren kapitel 3, vers 1

OM HÅLLBARHET

De odlar i kyrkans gamla sandlåda Visserligen väntar skördefest med squash, rädisor och majrovor, men kanske är Tillsammansodlingen främst ett sätt att uppmuntra varandra att leva mer hållbart. Text Ulrika Ljungblahd

Den 50 m2 stora sandlådan utanför Ersbodakyrkan har bytt skepnad. Sanden har bytts ut mot matjord och lekställningen ersatts av en tunna för regnvatten. Nu ska flera meterbreda odlingsbäddar fyllas med grönsaker, bär och andra ätbara växter. Under hela sommaren träffas alla som vill arbeta med trädgårdslandet på onsdagskvällarna. Haitham Ezzat, som är aktiv i Ersbodakyrkan, blev jätteglad för inbjudan. Första träffen planterar han morotsfrö för morotsfrö i raden som dragits upp med baksidan av en kratta. I hemlandet Egypten odlade han tomater, vitlök, gul lök och majs. I en annan del av trädgårdslandet planterar Elisabeth Tobiasson squashplantor som hon drivit upp hemma. – Ska vi sätta några rädisor mellan dem som vi kan äta innan squashen breder ut sig? frågar hon Anita Nordström och Roger Olofsson som står bredvid.

säsongen så här långt norr ut där långa ljusa nätter gör att de går i blom direkt. – Då är det bättre att odla rädisor först och spenat senare. Eller välja mangold som är släkt med rödbetan och minst lika bra som spenat, föreslår hon. Enligt Susanne fortsätter intresset för tillsammansodling att växa. Det finns stadsodling i Broparken, i Bostadens kvarter på Ålidhem och vid Carlskyrkan. Delvis beror det på trenden att odla mat och äta färska grönsaker, men hon tror också att insikten att Sveriges försörjningsgrad är så låg bidrar. Visserligen kommer stadsodling aldrig att kunna ersätta landsbygdens bidrag till städernas försörjning, men det kan öka förståelsen för var maten kommer ifrån. – Det finns också en andlig aspekt av odlandet. Det är en tillfredsställelse att finna samhörighet i det som växer och på ett djupare plan komma närmare naturen.

FÖR ATT FÅ HJÄLP med planeringen av odling-

FÖR ERSBODAKYRKAN ÄR VISIONEN om tillsam-

en inleddes projektet under våren med en föreläsning av odlare Susanne Hjort, som är engagerad i Umeås Miljökafégrupp och Kollektiv Skafferiet. Just växtföljden är en utmaning för odling i stan och pallkragar, konstaterar hon. För att inte jorden ska bli utmattad och resultatet dåligt måste växterna växla mellan åren. Hon tipsade också om att det inte är läge att så spenat i början av

mansodling också större än ”bara” odling. Det handlar om att vara en del av omställningen av en hel stadsdel. – Miljörörelsen fokuserar ofta på problemen, medan omställningsrörelsen fokuserar på vad vi i stället kan göra, säger Susanne och tipsar om boken The power of just doing stuff av Rob Hopkins. I arbetet med omställning mot ett mer

HÅLLBARHET Svenska kyrkan villl verka för ett hållbart samhälle präglat av kretsloppsprincipen. Vi ska: • Utveckla former för att stödja människor till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar livsstil. • Systematiskt arbeta med miljö- och hållbarhetsfrågor. Läs hela måldokumentet som kallas FIN, församlingsinstruktion, på svenskakyrkan.se/umea

nr 4 2016 tidningen spira

FOTO: ULRIK A L JUNGBL AHD

I juni planterade Ulrica Tegblom, Marianne Hägglund och Haitham Ezzat i odlingen vid Ersbodakyrkan. I augusti lagade de, och övriga odlingsgänget, mat tillsammans av skörden.

tidningen spira nr 4 2016

OM HÅLLBARHET hållbart samhälle, där matproduktion är en stor del, tycker Susanne att Tillsammansodlingen är ett bra sätt att använda kyrkans resurser. – Odlingen ger människor en fantastisk möjlighet att träffas och prata. Det kan leda till annat, kanske kan de börja dela verktyg eller cykla tillsammans. Det gäller bara att vara öppen för möjligheterna! För Christofer Sjödin, präst i Ersbodakyrkan och ordförande i Svenska kyrkans miljögrupp i Umeå, är odlingen ett försök att jobba med hållbarhet ur flera aspekter. – Det handlar om att hitta sätt att hjälpa varandra att leva mer hållbart och bli personer som höjer rösten för miljön, säger Christofer Sjödin.

Vadå hållbart? Ekologisk hållbarhet är verksamheters klimatpåverkan, användning av kemikalier med mera. Social hållbarhet omfattar mänskliga rättigheter, mångfald och hälsa. Det handlar också om social sammanhållning och behovet av sociala skyddsnät. Ekonomisk hållbarhet är effektiv och ansvarsfull resursanvändning samt insatser för att förhindra korruption. Ur Svenska kyrkans hållbarhetsredovisning 2015

I ena kortänden av odlingslådan är Marianne Hägglund i full färd med att gräva ner en rabarberplanta. – Vi fyller upp med tagetes som håller ohyran borta. Sen tar vi ringblommor, vi vill ju ha lite fägring också. – Och så kan man ju äta dem, kommenterar Ulrica Tegblom, medan hon gräver ner ännu en blomplanta. – Ja, kocken Tareq Taylor på tv använder ju ofta blommor, svarar Marianne. Hon har haft odlingslott i 35 år, men är även engagerad i stadsodling. Det är hon som gjort skissen över växterna. – Det här ser ju fantastiskt ut! Vilket gäng, utbrister Christofer Sjödin. Nu är det dags för kaffe och kaka som Marianne bakat.

FOTO: LINA ERIKSSON

SÅ LAGAR DU EN KLIMATSMART LUNCH!

Wrap med rotfrukter, örtpesto och getost Rostade grönsaker Skala och skär rotselleri, palsternacka, persiljerot, morot, rödbeta och fänkål i bitar. Lägg i en ugnsform med olivolja och salt. Rosta i 225 grader, 30 min. Bönröra Hacka chili och en vitlöksklyfta, fräs i olja. Tillsätt en förpackning blandade bönor och 140 gram mangold eller färsk babyspenat. Oströra Mosa 150 gram getost med 1 pressad citron och 1 tsk honung. Pesto 50 gram Västerbottensost 50 gram solrosfrö 1 näve dill och 1 näve persilja Mixa till en pesto.

Maten står för en fjärdedel av ett hushålls miljöpåverkan. Carolina Paulson bjuder på vegetariska wraps som är klimatsmarta, näringsriktiga och goda.

Servera grönsakerna med bönblandningen, oströran och pesto i tortillabröd eller mjuka tunnbröd. nr 4 2016 tidningen spira

Runt kaffetermosarna och vallmokakan fortsätter samtalet om vilka kryddväxter som ska planteras. LennART Frostensjö föreslår kanelbasilika, citrontimjan och blåblommig isop. – Jag läste att förr stoppade man en kvist isop i psalmböckerna så att folk inte skulle somna, berättar Marianne. – Bra! Så om vi odlar isop kan jag ha mycket längre predikningar i höst, kontrar Christofer Sjödin innan han och resten av gänget återgår till planteringarna.

Prästkragen och Sandalen Hela familjens förskola Vi erbjuder: • Nära relationer i små barngrupper med hög personaltäthet. • Lustfyllt lärande, grundat i läroplanen genomfört av utbildad och erfaren personal, med skapande, dramatisering och sång som verktyg. • Kontinuerligt föräldrastöd och rätt till samtalsstöd för dig som förälder med utbildad personal. Anmälan sker via kommunens kö, se vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/umea/forskola för mer info och kontaktuppgifter till förskolorna och placeringsassistenterna.

CAROLINA PAULSON Husmor Svenska kyrkan, som bjuder på ett nytt klimatsmart recept.

Varför tipsar du om wraps?

FOTO: LINA ERIKSSON

HALLÅ DÄR!

Prata med oss om sorg

– Bröd är bland det mest klimatsmarta vi kan äta. Ingredienserna är lätta att odla i Sverige och har liten klimatpåverkan. Vad ska jag mer välja för att äta klimatsmart? – Välj ekologiska varor, öka andelen vegetariskt på matbordet och sluta storhandla så minskar antagligen svinnet. Hur klimatsmart serverar du? – Det blir alltmer vegetarisk mat. På asylboendet serverar vi vegetariska luncher och oftast fisk eller kyckling till middag. Hur kan kyrkan bidra till ett mer hållbart samhälle? – Först och främst gå före som ett exempel och vara en opinionsbildande kraft i samhället. Vi är ju satta att ta vara på Guds skapelse, vi kan inte vara med och förstöra den. Som kyrka har vi också erfarenhet av kris- och sorgehantering och det är ju mycket som vi människor kommer att behöva försaka. Om vi ska ta miljöfrågorna på allvar blir det ett slags sorgearbete. tidningen spira nr 4 2016

Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska kyrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp. Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal. De har tystnadsplikt och för inga journaler. I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav på kristen tro. Vi startar nya grupper i september. Information och anmälan: Åse Lindegren, tel 090-200 26 77 eller ase.lindegren@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/umea/nagon-att-prata-med

Deltagare i Livstrappan:

Hemligheterna gör oss sjuka! ”Sanningen ska göra er fria.” Så står det både på CIA:s högkvarter och i Bibeln. Deltagarna i Livstrappan håller med. Text Ulrika Ljungblahd Illustration Anna Karlsson

– Hej, jag heter Dugald och är tillfrisknande vän! – Hej Dugald! svarar vi unisont. Vi är sex personer som sitter i en soffgrupp för att prata om självhjälpskonceptet Livstrappan som startade i Böleängskyrkan för två år sedan. Först gör vi en runda för att landa och ”jorda oss” som Marian, diakon och ansvarig för grupperna, uttrycker det. När vi så en efter en säger ”Hej, jag heter…” och delar med oss av något som ligger nära får jag en aning om den ärlighet och öppenhet som vårt samtal sedan kommer att handla om. ”Sanningshalten är hög” som någon uttrycker det. Det går att prata om rädslan för att vara lat, skammen över att inte våga stå upp för sig själv och upptäckten att den inre luffaren är en gåva. TILL SKILLNAD MOT VANLIGA tolvstegsmöten, inom exempelvis Anonyma Alkoholister, är Livstrappan en fast grupp med deltagare som träffas vid 14 tillfällen. Utgångspunkten är att alla människor brottas med något och att ett stödjande sammanhang är avgörande för bestående förändring och andligt växande. Förutom första och sista gången är samlingarna koncentrerade kring vart och ett av de tolv stegen, som handlar om bland annat maktlöshet, tillit, självrannsakan, gottgörelse och vila. Deltagarna lovar varandra att inte berätta för någon annan vad som sägs. Det öppnar för ärlighet.

Livstrappan En sluten självhjälpsgrupp för personer som vill jobba med sig själva med hjälp av de tolv stegen. Gruppen träffas varannan vecka vid 14 tillfällen. Den är inspirerad av liknande grupper i Katarina församling, Stockholm, och använder Olle Carlssons bok ”12 steg för hopplösa”. Nästa grupp startar den 15 september. Därefter startar grupper löpande. Information: Marian Karlsson, 090-200 29 61

– Gruppen och den enkla formen bär oss genom det fulaste och skamligaste och vi kan bli mer hela, säger Marian. Lena håller med. Hon är uppväxt med att vissa saker skulle hållas hemliga. Hennes första vanliga tolvstegsmöte blev en wow-upplevelse och hon började studera till tolvstegsterapeut. – Jag börjar öppna upp och vågar berätta mer i grupp, säger Lena. – Ja, det är hemligheterna som gör oss sjuka, sanningen befriar, säger Mattias, som var ideell ledare vid senaste Livstrappan. Han beskriver sig själv som en sökare, uppväxt i en oandlig miljö där kyrkan inte stod särskilt högt i kurs. I sina första möten med tolvstegsrörelsens självhjälpsgrupper hakade han upp sig på ”Gud”. – Det var ju gud i var och varenda mening och jag kunde inte ta till mig det då. GUD ELLER ”MIN HÖGRE makt” eller ”en kraft

starkare än min egen” är central i tolvstegsrörelsen. I första steget erkänner man sig maktlös inför sitt problem, vad det än är. I kommande steg lämnar man över sin situation till sin högre makt. – När jag väl fattade vad det innebar för mig blev det en lättnad att kunna lägga tillit till något annat än mig själv, säger Mattias. Inte heller Patrik hade trott att kyrkan, eller Gud, skulle kunna hjälpa honom, i stället har han bitit ihop. nr 4 2016 tidningen spira

ANDLIG FRISKVÅRD

12 STEG I LIVSTRAPPAN 1

Maktlöshet. Jag inser att jag har ett problem som jag inte kan lösa. Tillit. Jag öppnar mig för att det finns en lösning utanför mig själv. Överlämnande. Jag tar emot den hjälp jag kan få. Självrannsakan. Jag ser över mitt liv och mina beteenden Bekännelse. Jag berättar för någon om mitt liv och mina beteenden. Vila. Jag gör mig beredd att lägga ner mitt försvar. Ofullkomlighet. Jag ber om hjälp att bli fri från mina rädslor. Förändring. Jag undersöker hur mina beteenden har skadat andra och gör mig beredd att be om förlåtelse. Handling. Jag ber om förlåtelse och gottgör så långt det är möjligt Närvaro. Jag övar mig i att dagligen lyssna till mitt liv och ompröva mina beteenden. Bön. Jag ber min högre kraft om hjälp att leva i medkänsla. Givande. Jag tackar för allt jag har fått och delar med mig av det till andra.

3 4

– Jag har kämpat med skuld, skam och dålig självkänsla hela mitt liv, jag fattar egentligen inte att jag lever, säger han. För Patrik var de första sex stegen i Livstrappan fruktansvärt jobbiga. Han minns särskilt fjärde steget med uppgiften att skriva ner vad han skäms mest för i sitt liv. – Jag klev ur duschen, skrev och föll sedan ihop helt utmattad. Tio minuter senare reste jag mig upp, det var en sådan befrielse. PATRIK TYCKER OCKSÅ ATT det betytt mycket att

höra vad andra berättar. – Ibland sätter andra personer ord på saker som jag gått och burit på, säger han och får medhåll av Dugald. – Ja, det är mycket som kommer igen. Dugald var en av de ideella som besökte Katarina församling i Stockholm för drygt två år sedan för att inspireras av deras arbete med självhjälpsgrupper. Med hjälp av prästen och författaren Olle Carlssons bok ”12 steg för hopplösa” utformades Livstraptidningen spira nr 4 2016

pan i Umeå. Marian ser Livstrappan som ett sammanhang för andligt växande. Hon tycker inte att det finns så många miljöer för människor att växa andligt, inte ens i kyrkan. – Andligheten bor där vi är närvarande och sanna. Det är Anden, som är ett av Guds många namn, säger Marian Karlsson. Det jobbigaste och svåraste jag gör är att komma närmare mig själv och Gud. Och det är dit jag behöver komma. Mattias är numera bekväm att tala om Gud. – Det starkaste gudsbeviset för mig är att jag kan berätta som det är och upptäcka att det bär. Jag är inte förtappad. Jag ser Gud i andra människor när vi är ärliga och sanna. När vi skalar bort allt annat finns det en gnista som förenar oss alla. ”Sanningen ska göra er fria” är ett Jesuscitat som används av flera universitet och CIA:s högkvarter. I tolvstegsrörelsens anda använder vi bara förnamn i artikeln.

10 11

Ur boken "12 steg för hopplösa - Livsförändring på djupet" av Olle Carlsson (Bonnier Fakta).

Vi finns när du behöver oss Vi tror det är viktigt med personligt engagemang som drivkraft och att alla våra kunder har olika önskemål. Att vi är auktoriserade av Sveriges Begravningsbyråers Förbund, är givetvis en extra trygghet både för oss och för er.

Josefine Vallström, Rodmark, Svante Nordvall Roland Rodmark,Mårten Britta Lindgren, Mårten Rodmark Charlotte Lundgren, Annika Svante Hedman Annika Hedman, Charlotte Lundgren, Nordwall

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Rodmark Åbergs Östra Kyrkogatan 85 Tel: 090-77 71 60, 14 41 00 www.umeabegravningsbyra.se

Du får hjälp med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Varmt välkommen!

Katarina, Christer, Stefan, Annika

Umeå, Västra Norrlandsgatan 18 B, tel. 090-14 20 80 Vännäs, ombud Roland Lövgren, tel. 0935-127 70

Hembesök • Jour dygnet runt • fonus.se

Vänd Er med förtroende till oss!

Gravrättsinnehavare sökes

Anne-Lis Hermansson, Christina Wendel, Ulf Påhlsson

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning. Begravningar – Bouppteckningar – Gravstenar Jour dygnet runt

Alen

Begravninsbyrå

V. Norrlandsg. 40 Umeå, 090-434 77 S. Drottning. 29 Vännäs, 0935-123 00 www.alenbegravningsbyra.se

Vi söker gravrättsinnehavare till gravplatser på Umeå Norra kyrkogård, Backens kyrkogård, Västra kyrkogården, Röbäcks kyrkogård och Tavelsjö kyrkogård. Som huvudman för begravningsverksamheten är vi skyldiga att föra register över gravrättsinnehavare. Registret ska innehålla personuppgifter på den eller dem som gravplatsen upplåtits eller överlåtits till. Vi har noggrant sökt kontakter och anhöriga till de gravar där vi saknar innehavare. De gravar där det fortfarande saknas är försedda med en skylt med uppmaning att kontakta Kyrkogårdsförvaltningen. Får vi inte kontakt med anhöriga finns det risk för att gravplatsen kommer att betraktas som återlämnad till oss. Du som vill veta om det här berör dig kan kontakta umea.kyrkogardsexp@svenskakyrkan.se, 090-200 25 20

www.svenskakyrkan.se/umea

nr 4 2016 tidningen spira

Spira 2016-4 Amanda Original 2016-08-02

KORSORDET FOTO: DAVID DAHLBERG

NYTTJAR POLISEN TROPISKT TRÄD

ÄVEN KALLAD

DIT SKA HON RESA SNART

SATTE SKOTT UNG ULLMAN

SIPPA

GÖR STYRMAN

PUFFLANDET

LEVER I LIMA TAGGIGA VÄXTER

SCHAKALVAL VIKTIGT UTSKOTT SNABB HÄR BOLLDRÖMDE SPORT JAKOB

Spira nr 4 MERKEL BLAND VÄNNER

NÅGOT FRÅN ADDIS ABBEBA

RYSK FLOD

DÄR VAR HON PÅ LÄGER

CHURCHILL PRONOMEN

SÅNGARE OCH LÅTSKRIVARE I U2

GRAND SLAM

LAR DET ORDNA SIG KÄKADE

LEDARE FÖRR STOR HELG

HENNES PROJEKT FÖR BARN

ERIC CARLSSON

FINNS KORT FÖR

KAN INTE BILDA KÖ

TALAR INGEN INFÖDD

NORSK ÄLV KRING RÄNNA

GÖR ANDERS? PÅ BIL I HAAG

BÖR MAN SIG I ADAMS, CHARLES ELLER CONNIFF

KNÅPA SKATA AXELSSON, FÖRFATTARE

FIRAR MED ALVAR

VÄNDPUNKT FÖR HENNE

DUGER OM MAN SKA LAGA NÅGOT

SKICKAR KANSKE JUBILAR

KINAMAT TEMPEL RIDDARE

FISKBESTÄMNING

JÄTTEHYENA

ROSTAT BRÖD

LITE PÅ SNISKAN

BEGRÄNSNING LAGERVARA

BATTERIGRUS TILLGRUS BEHÖR KAN MAN ORÅD

KOMMER ALDRIG DENNA DAG

JASDJUR

INGET FÖR VEGAN VISE

SPIRA MEN INGEN TIDNING

BRÖSTAR SIG

KAN MAN SOPPAN

SÅNGERSKAN MED HELLO

I BREVSLUT DIFFUST TIDSORD

VANLIGT SLOTT I KORSORD

Konstruktör: Anders Perstrand

TIDIGARE LÖSNINGAR PÅ TIDNINGENSPIRA.SE Grattis David Sandén, Elvy Larsson och Anna-Märta Sjögren som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får nästa gång Gud är inte ett främmande namn av Kristian Lundberg. Två vinnare får presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 3 oktober till Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk kuvertet ”Korsord”.

tidningen spira nr 4 2016

Namn: Adress: Ort:

FOTO: PETER LINDEGREN

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan Umeå den 9 september till 26 oktober. Kulturarrangemang i samarbete med Sensus. Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea Kontaktpersoner nås via växeln 090-200 25 00

MUSIK & KONSERT

SPIRA BESÖKER

Ingemar Grahn hjälper till att hitta ”Likt vårdagssol” under sångstunden på Prästsjögården.

Ingemar bjuder på allsång till kaffet Med gitarren på ryggen och en vagn med sångpärmar i ena handen cyklar Ingemar Grahn till äldreboendet Prästsjögården på Umedalen. Det är onsdag och sångstund.

SÅNGSTUNDER

Präster och diakoner besöker regelbundet flera av Umeås äldreboenden för såväl sång- och pratstunder som gudstjänster.

– Det är svårt att veta vad det kan ge till var och en, men det blir ett avbrott i den dagliga rutinen. Något som händer. Ingemar Grahn, diakon i Umeå landsförsamling, besöker äldreboendet varje vecka för att sjunga och pratar om en bibeltext. Även om många av de boende är dementa i olika stadier tror han att det finns något de kan ta till sig. – Jag har mycket sång i programmet och jag tror att musik lätt lagras i våra hjärnor och att vi minns mer än vi kanske tror. NÄR INGEMAR KOMMER FRAM till avdelningen är de flesta redan sam-

lade till fika och han delar ut sångpärmarna. Han och personalen hjälper till med att hitta de rätta sidorna. – Den största kaffekoppen är till dig! säger en av de unga killarna i personalen till en man som kommer lite senare än de andra. När det är dags att be tillsammans väljer Ingemar den gamla versionen av Herrens bön. – Många har lärt sig den utantill som barn och sådana minnen sitter ofta kvar, menar han. Jag undrar hur det blir med de nya generationerna som gamla, de som inte lärt sig texter utantill. Samlingen avslutas med att Ingemar läser välsignelsen och sjunger O, store Gud där flera sjunger med. Eva Gustafsson

”Saxofon och Orgel – ett klangfullt möte” lördag 24 september kl 18.00, Umeå stads kyrka. Hanna Drakengren, orgel, David Ehrlin, saxofon. Världens barn-gala lördag 24 september kl 18.00, Tavelsjö kyrka. Duetti di camera söndag 25 september kl 18.00, Backens kyrka. Italienska kammarduetter och arior. Lisbeth Fors Malm sopran, Iris Ridder mezzosopran, Maria Axéll piano. Aftonsång lördag 8 oktober kl 18.00, Umeå stads kyrka. Gospelmässa söndag 9 oktober kl 18.00, Backens kyrka. Backen Gospel. Körledare Jenny Lindberg. ”Är vind och vidd och ett oändligt hem” söndag 23 oktober kl 18.00, Mariakyrkan. Psalmkväll med Anders Frostensson-tema. Backens kyrkas orgel 20 år. söndag 23 oktober kl 18.00, Backens kyrka. Orgelkonsert Helena Holmlund. J.S. Bach ur Clavier-übung III.

MAT & KAFÉER

Världens café – samtal och fika torsdag 8 september kl 18.30, Carlskyrkan. Även 27/10. After work tisdag 13 september kl 12–14, Carlskyrkan. Paltlunch 50 kr. Anmälan sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se Även 11/10. Mat, mingel, mässa onsdag 14 september kl 16.30–18.15, Ålidhemskyrkan. Varje vecka. Middag. Vardagsmässa 18.30. Vuxentid torsdag 15 september kl 12–14, Backens kyrka. Lunch. Musikkryss

KONSERT ”BARNEN MITT I MUSIKEN” Kristina Sturk, stråktrio från Norrlandsoperan Söndag 18 september kl 15.00, Vasakyrkan. Tisdag 4 oktober kl 10.00 (för Öppna förskolan) och söndag 9 oktober kl 15.00, Mariakyrkan. Barnen får följa med Mozarts fågelfångare och vara pukslagare i Haydens pukslagarsymfoni. med Jenny Lindberg. Varje vecka olika program. Lunchträffar terminsstart torsdag 15 september kl 12.30, Västerslättskyrkan. Ingegerds vänner underhåller. Vardagmiddag torsdag 15 september kl 16.30, Ersmarkskyrkan. Även 20/10. Matdax torsdag 15 september kl 17.00.Tavelsjö församlingsgård. Tisdagsträff tisdag 20 september kl 13.00, Tegs kyrka. Citronellerna underhåller. Tisdagar jämna veckor med olika program. Vardagsmiddag torsdag 22 september kl 17.00, Kyrkans hus Yttersjö. Anmälan anna.hornvall@ svenskakyrkan.se Samtal kl 19-20.30. Även 20/10 Kafé Kopp & Själ torsdag 22 september kl 18–20.30, Ersbodakyrkan. Premiär! Fika, livemusik av Sammani och Pines Birches. Öppet varje torsdag 14.30–20.30. nr 4 2016 tidningen spira

KALENDARIET

RETREAT & FÖRDJUPNING

Måla dina inre rum start tisdag 13 september kl 19.00, Ålidhemskyrkan. Sex tillfällen. Pia Hane Weijman, bildterapeut. 450 kr inklusive material. Anmälan: frida.wallgren@ svenskakyrkan.se Temahelg Lärjungaskap lördag 17 september kl 11–12.30, 19–20.30. Söndag 18 september kl 13–15, Carlskyrkan. Tobias Hadin och Kristoffer Lignell. Teologiska rummet söndag 18 september kl 15–17, Umeå stads kyrka. ”Diakonins ständiga och samtida utmaningar” Sanna Lindström, stiftsdiakon Uppsala om kyrkans sociala ansvar i en trasig värld. Kaffe från 14.30. tidningen spira nr 4 2016

FOTO: PRIVAT

Vänskapscafé torsdag 22 september kl 18.30, Böleängskyrkan. Även 6/10, 20/10. Tacotorsdag torsdag 22 september kl 16.30, Västerslättskyrkan. 30–60 kr. Anmälan 19/9 till ulrika. mottmann@svenskakyrkan.se Även 20/10 Middag torsdag 22 september kl 17.00, Mariakyrkan. Anmälan 19/9 elin. broadhall@svenskakyrkan.se Middag till förmån för Dent Aid lördag 24 september kl 17.00, Carlskyrkan. Anmälan senast 22/9 sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se eller 090-200 27 66 Trivselträff med lunch tisdag 27 september kl 12.00, Tavelsjö församlingsgård. Blott en dag– Lina Sandell i ord och ton. 25/10: Tjärdrottningen – om Ingegerd Levander, affärskvinna under 30-talet, Susanna Odell från folkrörelsearkivet berättar. Vardagsmiddag onsdag 28 september kl 17.00, Böleängskyrkan. Kyrköppet ”Rosenius liv och verksamhet” torsdag 6 oktober kl 13.00, Ersmarkskyrkan. Kjell Söderberg berättar.

HALLÅ DÄR!

LISA TEGBY avskedspredikar efter elva år som

ledare i Ålidhems församling och sammanlagt 45 år som präst i Umeå. Sin första predikan i Ålidhemskyrkan höll hon när kyrkan invigdes 1973.

Avskedspredikan – vad säger du? – Det är tacksägelsedagen så gudstjänsten handlar om vad tacksamhet och lovsång betyder i dag. Vad är det att leva i tacksamhet till Gud när jag har det så bra och världen ser ut som den gör? Gudstjänsten handlar inte om mig, men jag känner stor tacksamhet över att ha fått jobba just i Ålidhems församling. Vad bär du med dig från åren på Ålidhem? – Alla människor! Vi är många som är och bär kyrkan. Det är ett väldigt privilegium som präst att få rota i livets stora frågor och få vara med i viktiga sammanhang för människor; sitta vid en dödsbädd, gå hem till någon och tala om ett dop. Vad händer sen då? – Jag fortsätter ju att vara präst. Jag ska också jobba i ett projekt om kultur och teologi i Umeå. Det känns roligt och viktigt! Gudstjänst söndag 9/10 kl 11.00, Ålidhemskyrkan

UMEÅ PRIDE Lördag 1 oktober Gå med i prideparaden! Samling kl 12.30 Döbelns park. Kärlekens mässa kl 14.30 Umeå stads kyrka Värdigare liv för romer – vad kan vi göra? söndag 18 september kl 13.00, Backens kyrka. Föreläsning och samtal med Lasse Palmér, Henric Bergner och Linnea Sjöström.

”Livslust” Öppen samtalskväll onsdag 21 september kl 18.30–20.30, Martasalen Umeå stads kyrka. Ledare Ragnhild Pelo. Studiecirkel Lär känna romernas Rumänien start onsdag 28 september kl 18.30–20.30, församlingsexpeditionen Manusgränd 3. Sex träffar. Anmälan: agneta.mattsson@svenskakyrkan.se Teologiska rummet söndag 9 oktober kl 15–17, Umeå stads kyrka. ”Det gudlösa folket” David Thurfjell, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola om sekulariseringens och pluraliseringens Sverige.

Religion som utmaning och resurs onsdag 12 oktober kl 9.15–12.00 och 13.15–16.00, Umeå universitet. Seminarium med Marcus Nilsson, lärare och religionsvetare. Info: mattias.hjalmarsson@ kyrkanpacampus.se I medveten närvaro lördag 15 oktober kl 9.30–16.00, Ålidhemskyrkan. Temadag om den tysta meditationens teori och praktik. Anmälan: erik.hansson@ svenskakyrkan.se Måla dina inre rum lördag 29 oktober kl 9.30–15.30, Ålidhemskyrkan. Pia Hane Weijman, bildterapeut. 125 kr (75 kr för sjukskrivna och arbetslösa) inklusive mat och material. Anmälan: frida.wallgren@ svenskakyrkan.se

GUDSTJÄNSTER

Gudstjänst på suicidpreventiva dagen lördag 10 september kl 15.00, Ålidhemskyrkan. Ljuständning, gemenskap, stillhet och musik. I samarbete med SPES. Kvällsro onsdag 5 oktober kl 18.30, Tavelsjö kyrka. Kvällsandakt med chans att varva ner i kyrkans rofyllda rum. Även 2/11, 7/12. Gospelmässa onsdag 5 oktober kl 18.30, Ålidhemskyrkan. Kören Bless is more. Elvismässa söndag 9 oktober kl 11.00, Tegs kyrka. Församlingens dag. Katrin Nymberg, Mats Pelo, Per Wållberg, Richard Öberg, solister, körer och musiker. Gudstjänst söndag 9 oktober kl 11.00, Ålidhemskyrkan. Lisa Tegby avskedspredikar. Kyrkokören. Taizémässa torsdag 13 oktober kl 19.30, Mariakyrkan Radiogudstjänst söndag 16 oktober kl 11.00, Ålidhemskyrkan. Sänds i SR P1. Lisa Tegby, gospelkören Bless is more. Musikgudstjänst söndag 23 oktober kl 18.00, Tegs kyrka. Tegs barnkörer.

KNOPP & KROPP

Skaparglädje torsdag 8 september kl 18–21, Tavelsjö församlingsgård. Även 24/9, 6/10. Gospelgympa, terminsstart måndag 12 september kl 14.00, Västerslättskyrkan. Varje måndag. Leds av sjukgymnast. Ingen föranmälan. Swap 'Til You Drop söndag 18 september kl 13–15, Ålidhemskyrkan. Klädbytardag. Fika från kl 12.00. Inlämning måndag–fredag kl 9–16 och söndag kl 9–12. Tegs filmklubb tisdag 20 september kl 17.30, Tegs kyrka. Film och samtal. Även 18/10 Temakväll om att vara anhörig till personer med missbruk/psykisk ohälsa torsdag 22 september kl 19.00, Grisbackakyrkan. Även 20/10.

SAMISK PSALMSÅNGSKVÄLL Tisdag 20 september kl 18.00, Umeå stads kyrka Vi fikar, samtalar om den samiska psalmboken och sjunger tillsammans! Lisa Oscarsson, Jonas Östlund, Birgitta Simma, Ewerth Richardsson, Carolina Dawidsson, kör.

Kyrkappen Hela programmet för Svenska kyrkan hittar du i appen Kyrkguiden som laddas ned gratis till mobilen.

Magdalena Sundqvist

VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT?

DET TROR JAG ATT vi reflekterar alldeles för

lite kring. När min dotter var i åldern att hon hade svar på allt frågade jag henne vad som är meningen med livet. ”Att ha kul!” svarade hon. Och visst är det viktigt att njuta av livet, att vara närvarande och inte bara låta det passera. Att uppskatta när solen skiner och pionen slagit ut i stället för att vänta på miljonvinsten eller längta till nästa helg. Jag har länge levt, eller åtminstone försökt leva, efter Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det kan vara stort och smått, som att hålla upp en dörr för någon eller komma ihåg vad människor jag möter heter eller vad vi pratade om sist vi sågs. Jag är ingen människa av stora ord eller handlingar, men jag tror att många små handlingar kan vara nog så värdefulla. För mig är det också viktigt att utvecklas. Efter 16 år som vägingenjör ville jag arbeta mer med hjärta och började på Öppen gemenskap. Det jobbet har utvecklat mig jättemycket. Jag har haft fantastiska diskussioner med många olika slags människor. Det är också otroligt att vi under åren samlat in en miljon kronor via VIP-galan som egentligen var ett omöjligt projekt. Efter tio år där ser jag framemot att möta nya människor och sammanhang igen! Berättat för Ulrika Ljungblahd Foto: Lina Eriksson Magdalena Sundqvist var verksamhetschef för Öppen gemenskap 2006-2016. Nu är hon enhetschef på Migrationsverket.

nr 4 2016 tidningen spira