Spira nr 5 2014 by Tidningen Spira

n r 5 2 014

från svenska kyrkan i umeå

Kulturjournalist Anna Galvina

Från Riga till Tavelsjö

tips på udda brädspel

Tema Livets soundtrack

Sjung psalm i åtta timmar Guds 99 namn på Ålidhem

Vart tar alla vĂ¤gen?

allhelgonahelg tid fĂśr eftertanke

www.svenskakyrkan.se/umea/allhelgona

289

inledaren

www.tidningenspira.se

Spira är en tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå. Utgivare är Umeå pastorat, som består av församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Tidningen delas ut gratis till alla hushåll sex gånger per år. Spira delas även ut i Vännäs församling tre gånger per år. Spira finns också som webbtidning. Kontakt med Spira: spira@svenskakyrkan.se Tel 090-200 25 00 (vxl) Spira, Box 525, 901 10 Umeå Besöksadress: Östra esplanaden 9, 2 tr Redaktion: Ulrika Ljungblahd, redaktör Erika H Magnusson, reporter Eva Gustafsson, reporter Peter Lindegren, foto och webb Ansvarig utgivare: Georg Andersson

Livets soundtrack får stråk av moll Den lilla tegelmuren utanför Umeå stads kyrka är tom. För ett par veckor sedan satt där ett nyfiket barn med cyklop och toppluva med fullt fokus på sin lek. En natt försvann figuren och det blev tomt. Visserligen återfanns skulpturen − kanske är den tillbaka på sin plats när du läser detta − men den tomma tegelmuren dröjer sig kvar hos mig. Den blev en sån tydlig bild av de tomrum som plötsligt uppstår när någon försvinner − oavsett om det är mitt i livets lek eller på ålderns höst. Det blir tomt. Allhelgonahelgen närmar sig och vi gör vad vi kan för att fylla tomrummen. Vi tänder ljus, tänker på våra kära och lyssnar på vissa sånger om och om igen. I soundtracket till våra liv finns ju såväl mörka stycken som glada toner. Temat för detta nummer är Livets soundtrack. Vi har snott uttrycket från ett av Svenska kyrkans projekt under kulturhuvudstadsåret som handlar om psalmer. »Det finns en psalm för varje tillfälle« hävdar psalmivrarna. »Upp till bevis!« kontrar Spira och utmanar med fyra scener från vardagslivet. På sidan 16 ser du om de lyckas! Dessutom går vi på multireligiös utställning och spelar brädspel med bibliska teman.

Repro & Tryck: Tryckmäklaren i Norr

Ulrika Ljungblahd | redaktör ulrika.ljungblahd@svenskakyrkan.se

Annonsförsäljning: Elin Örebrand Frost, 090-348 44 41 elin@sensibelle.se

innehåll nr 5 2014

Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00

r e p o r t ag e

Via växeln når du: Alla församlingar i Umeå pastorat, Tecken-

Spira möter Anna Galvina............................................ sid 8

språkskyrkan, Finska församlingskretsen,

Månadens låtlista peppar Klara.................................sid 12

kyrkogårdarna och pastoratskansliet.

Musik när hjärtat slutar slå........................................ sid 14

Sjukhuskyrkan 090-785 13 00

Vågar välja mörka psalmer ........................................sid 15

Studentprästerna 090-786 97 81

Laddar för psalmmaraton....................................... sid 16

Kyrkans familjerådgivning 090-200 25 35

Filmfest i Tegs kyrka.................................................... sid 18

Omslag:

Multireligiöst på Ålidhem.....................................sid 22

Framsida: Anna Galvina

Brädspel är mer än Monopol ...................................sid 26

Foto: Malin Grönborg Baksidan: Foton från tävlingen

al l t i d i s p ir a

Motiv för hållbarhet

Nyheter............................................................................sid 4 Nästa nummer av Spira

Korsord & Barnpyssel.............................................. sid 19

kommer den 11 december

Mellan himmel och jord.............................................sid 20 Matlust: Mättar 3 000 elever varje dag..................sid 28 »Den vetenskapliga metoden är jättebra, det är den bästa när vi vill veta vad. Men den kan inte hjälpa oss med hur, med vad vi ska göra när livet bränner till.« Daniel Pettersson, multireligiös guide Foto: David Dahlberg

Vardagstankar med Anton Marklund......................sid 29 Kalendarium...............................................................sid 31

Vi ses på Facebook! www.facebook.com/tidningenspira

spira nr 5 • 2014

nyheter

Står upp för rättvisa i podd Inspelning av en poddsändning pågår i ungdomsenhetens lokaler i församlingsgården öst på stan. Gäster är Petronella Wikander och Ellen Ragnarsson som i våras volontärarbetade sju veckor på ett barnhem i Zambia. – Det var helt underbart, även om det fanns stunder som var jobbiga. Barnen hade svåra bakgrunder, berättar Petronella. – Men det var en varm stämning, och de fokuserade på det roliga i livet. Egentligen är det de som gett oss mycket i utbyte, säger Ellen. Ellens och Petronellas berättelse är en av de som kommer att höras vid Mänskliga rättighetsdagarna, som tack vare kulturhuvudstadsåret i år arrangeras i Umeå. Svenska kyrkan i Umeå har låtit stadsförsamlingens ungdomsenhet stå för kyrkans bidrag, och de har tillsammans med tre ungdomar spånat fram ämnen och personer till sju poddsändningar. – Det blir korta samtal med två inriktningar; dels berättelser av unga människor som fått sina mänskliga rättigheter kränkta, dels av ungdomar som valt att engagera sig för mänskliga

Spira frågar

Foto: Peter LIndegren

Poddsändningar med ungdomar, däribland en gömd flykting, en queerperson och volontärarbetare. Det blir Svenska kyrkans bidrag till MR-dagarna, Nordens största forum för mänskliga rättigheter, som i år arrangeras i Umeå.

Fredrik Lundberg pratar med Petronella Wikander och Ellen Ragnarsson i en poddsändning inför MR-dagarna.

rättigheter, berättar församlingspedagog Fredrik Lundberg, som tycker att temat är oerhört viktigt utifrån det förtryck som sker lokalt, nationellt och internationellt. – Det är otroligt starka och svåra berättelser vi får ta del av. Samtidigt är det glädjande med de ungdomar som engagerar sig i dessa frågor. Ludvig Sandström är en av dem som hittat personer och ämnen till samtalen. – Vi har med självklara frågor som hjälp i u-länder och en ensamkommande flykting. Men

också en person som inte benämner sig som varken man eller kvinna, berättar han. Stadsförsamlingen producerar poddsändningar varannan vecka med ungdomars berättelser. Därför var steget inte långt till att välja att bidra med samma sak till MR-dagarna. Helena Andersson Poddsändningar är ljudfiler som laddas ner via internet. Svenska kyrkans sändningar kommer att finnas till lyssning under MR-dagarna den 13-15 november i Umeå folkets hus, samt på församlingens webbplats.

Cecilia Andersson, socionom och maskrosbarn

Cecilia Andersson omplacerades 14 gånger som barn. Tisdag den 4 november föreläser hon på Psykeveckan under rubriken »Mitt liv som maskrosbarn«. Vad är egentligen ett maskrosbarn? – Någon som växt upp under otrygga hemförhållanden, men trots brist på kärlek och omvårdnad klarat sig ändå, som en maskros eller asfaltblomma. Jag är själv ett sådant barn och min föreläsning handlar om varför jag omhändertogs och hur det blev så fel. Jag omplacerades 14 gånger vilket självklart påverkat mitt liv även som vuxen. De som skulle ha hjälpt mig, socialtjänsten och psykiatrin, svek och i dag har jag svårt att lita på andra. Hur kommer det sig att du ändå klarat dig? – Jag har fått hjälp av olika medmänniskor,

spira nr 5 • 2014

personer som såg mig och engagerade sig. Det var kompisars föräldrar, en tandläkare, vänner och familjen Holmgren, som jag gärna lyfter fram lite extra. Ingen av dem fick något betalt utan brydde sig för att de ville. Det vill jag också ta fram – hur viktig medmänskligheten är. Vi måste vara lyhörda för varandra, visa respekt för våra olika utgångspunkter och våga möta andras svårigheter. Hur känns det att föreläsa? – Självklart lite nervöst, men jag blev rörd över att få frågan. Jag vill väcka tanken att vi alla är viktiga för oss själva och för varandra.

Barn och unga ska inte behöva skada sig själva eller andra för att bli sedda och få hjälp! Eva Gustafsson

ny h e t e r & not ise r

Mer sinnesro i Böleängskyrkan

»Fin« kan betyda mycket, men i kyrkliga sammanhang står det för församlingsinstruktion. Nu håller Svenska kyrkan i Umeå på att ta fram en sådan plan för de kommande årens arbete.

Kyrkan tar ut riktningen Vad ska Svenska kyrkan i Umeå arbeta med de närmaste fyra åren? Den frågan ska besvaras i församlingsinstruktionen, som Umeås församlingar just nu arbetar med att ta fram. Denna gång står barnperspektivet i centrum på ett nytt sätt. Efter kyrkovalet är det dags för församlingarna i Luleå stift att ta ut riktningen för arbetet de kommande fyra åren, och sätta det på pränt i de så kallade församlingsinstruktionerna, f i n . – Det är nödvändigt att reflektera över vad man gör och vart man är på väg, för att hålla fokus på vad som är kyrkans uppgift, säger Anders Sandberg, processledare för arbetet med församlingsinstruktionen i Umeå. Tidigare har varje församling i Umeå tagit fram sin egen instruktion. Nu när de samlats i ett pastorat blir det en enda församlingsinstruktion, där varje församling har sin del. Under rubrikerna gudstjänst, undervisning, diakoni och mission formulerar församlingen planer och visioner, och drar slutsatser utifrån en omvärldsanalys. – Det kan till exempel handla om att man genom omvärldsanalysen ser att det finns många ensamkommande flyktingbarn i församlingen. Vilka konsekvenser det får för arbetet bör då synas i delen som handlar om diakoni. Nytt för denna gång är att en barnkonsekvensanalys ska genomföras, med en kartläggning av situationen för barn och unga i Umeå, och slutsatser om vad det innebär för församlingsarbetet. En annan nyhet är de fem fokusgrupper som arbetar tvärs över församlingsgränserna med frågorna kyrka och kultur, ideellt arbete, diakoni, hållbarhet och dop. Ett viktigt mål är att alla ska kunna vara delaktiga. Församlingarna ordnar träffar för förtroendevalda, anställda och ideella. Kyrkobesökarna får säga sitt vid exempelvis kyrkfika. – Det handlar om att ordna mötesplatser där vi tillsammans kan fundera och visionera över vad vi gör, vad vi vill göra och vad vi tror att Gud vill att vi ska göra, säger Anders Sandberg. Helena Andersson

Vad tycker du... ... att kyrkan bör arbeta med de närmaste åren? Spira frågade tre gudstjänstbesökare i Böleängskyrkan. Nicole – Kyrkan kan verka för fred, genom att inkludera. Att arbeta med samförstånd och respekt för olikheter är bitar av en fredsprocess. Varför inte skapa rum för möten mellan olika religioner, lokalt, nationellt och internationellt? Anders Wikström – Det sociala och diakonala arbetet är viktigast och bör vara en grundsten i kyrkans arbete. I Bibeln står tydligt att man ska hjälpa de svaga. För mig är också musiken viktig. Det är via musiken som jag själv upplever Gud.

Dubbelt Umeå i P1 under allhelgona um e å Två av radiogudstjänsterna under allhelgonahelgen kommer från Umeå. Lördag den 1 november firas en direktsänd gudstjänst med gospelkör och kontraktsprost Lisa Tegby. Söndag den 2 november sänds en gudstjänst från Backens kyrka med prästen Magdalena Ljunggren, kören Gaudium och organist Maria Axéll.

Birgitta Andersson – Aktiviteter som vänskapskafé, meditation och orgelfestivaler. På senare år har kyrkan öppnat upp för annat än högmässor, och det tror jag lockar fler människor. Kyrkan behövs för att påminna om kärlek och omsorg i ett samhälle som blivit hårt.

Fler nyheter på www.tidningenspira.se n y h eter & not i se r

b ö l e äng Sinnesrogudstjänsterna får ta större plats i Tegs församling. De flyttas från ett par lördagkvällar per termin till klockan 11.00 ungefär varannan söndag i Böleängskyrkan. – Jag har en önskan att det ska innebära en större kontinuitet, att besökare börjar känna igen sig själva och varandra. Dessutom hoppas jag på att sammanföra 12-stegsandlighet och andlig vägledning, säger diakon Marian Karlsson. Förändringen är en del i att Tegs församlings mystika arbete, som handlar om att uppleva Gud genom kropp och själ, nu fokuseras till Böleängskyrkan. Förutom sinnesrogudstjänster blir det retreater, vänskapskafé och föreläsningar.

Chatta med jourhavande präst s ve r i ge Jourhavande präst nås numera inte bara på telefon, utan även via mejl och chatt. Chatten är öppen måndag till torsdag klockan 20−24. Alla nummer och adresser finns på: www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast

spira nr 5 • 2014

Vi finns när du behöver oss

Vänd Er med förtroende till oss

Vi hjälper dig med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Du får även hjälp att fylla i Vita Arkivet, teckna begravningsförsäkring och välja gravsten. Varmt välkommen! Hembesök • Jour dygnet runt

Anne-Lis Hermansson

Umeå, Västra Norrlandsgatan 18 B Tel. 090-14 20 80 Vännäs, ombud Roland Lövgren Tel. 0935-127 70

Christina Wendel

Ulf Påhlsson

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning. Begravningar - Bouppteckningar - Gravstenar Jour dygnet runt

Alen Begravningsbyrå www.fonus.se

Tänd ett ljus och driv mörkret på flykten. Låt gravplatsen flöda av ljusa minnen och skänk frid åt tillvaron. I vårt sortiment av gravlyktor hittar du lyktor och tillbehör i varierande design och material. Välj mellan modeller i plast, plåt, koppar eller aluminium. Beroende på modell kan lyktorna förses med levande ljus eller batteriljus.

V. Norrlandsg 40,Umeå • 090-434 77 S. Drottninggatan 29, Vännäs • 0935-123 00 www.alenbegravningsbyra.se

Blåsippan Rehab är ett företag som bedriver behandling av missbruk. Känner du att ditt arbete, din familj och anhöriga eller din sociala situation drabbas av ditt drickande eller spelande, är anhörig till någon som har problem, eller helt enkelt vill förändra ditt liv och få en bättre livskvalitet. Vi tillhandahåller även företagsanpassade utbildningar. Vårt kvalitetsindex är 8,7 på en 10-gradig skala. Verksamheten är kvalitetscertifierad enligt ISO 9001. 15 års erfarenhet av behandling.

Blåsippan Rehab tel: 090-14 19 95, 070-675 45 25, info@blasippan.net, www.blasippan.net

Har ni plats för en till? Bli familjehem.

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Rodmark Åbergs Östra Kyrkogatan 85 Tel: 090-77 71 60, 14 41 00 www.umeabegravningsbyra.se

Kontakta: Familjehemscentrum tel. 090-16 10 00 (vxl.) www.umearegionen.se/familjehemscentrum

Foto: David Dahlberg Delaktighet är viktig i de ungdomsvänliga gudstjänster som kommer att firas en söndag i månaden under hösten. Ljuständningen är från en gudstjänst för och med ungdomar i februari.

Unga gör gudstjänst för alla Sms-böner, lättsjungna psalmer och en stafettpinne. Det är några av inslagen i de nya ungdomsvänliga gudstjänsterna i Umeå stads kyrka, som ska locka alla typer av besökare. – Gudstjänsterna är inte enbart till för ungdomar, men vi har tagit hjälp av unga människor för att skapa gudstjänster som alla kan känna sig hemma i, säger prästen Christofer Sjödin. Ungdomarna har funderat ut sätt att öka delaktigheten i gudstjänsten, som sjungbara psalmer, en

telefon att sms:a in böner till, och möjligheten att berätta något personligt, som lämnas vidare som i en stafett. – Vi har också tänkt på våra konfirmander och försökt ta med element från konfirmandlägrens andakter, som är väldigt uppskattade, säger Christofer Sjödin. Gudstjänsterna ordnas en gång i månaden. Den första hölls vid en konfirmandupptakt den 12 oktober. Nästa gång är den 9 november kl 11.00. Helena Andersson

Vännäs-Bjurholms pastorat har invigt sin första askgravlund på Östra kyrkogården, Vännäsby. – Församlingsbor har efterfrågat ett mindre anonymt gravskick än minneslund, säger Ulrik Nilsson, kyrkogårdsföreståndare. Ett tiotal urnor har redan gravsatts intill dammen och ett litet vattendrag. Namnen graveras in i en minnesbok som ligger på ett svart smidesstativ. I anslutning finns också en ljushållare för minnesljus. – När man sitter på bänken hör man porlet från bäcken och ser Umeälven nedanför. Det är väldigt rofyllt, säger Ulrik Nilsson.

Foto: Ulrik Nilsson

Vännäs första askgravlund

Pilgrimsled runt hela Tavelsjön tave l s j ö En 2,3 mil lång pilgrimsled runt Tavelsjön är invigd. Leden följer vandringsleden »Tavelsjön runt«. Längs vandringen finns ett tiotal skyltar med text. − Vi har satt dem där det är lugnt, vackert och fint att stanna till och meditera, säger Kristin Hellgren, ideellt engagerad. Tanken är att intresserade kan vandra hela, eller delar av leden, på egen hand. Det blir också gemensamma vandringar och den första hölls i oktober.

Vill locka unga att sjunga gospel um e å Svenska Gospelverkstaden (före detta Stockholm gospel) har startat en lokalavdelning i Umeå. Ordförande är Emma Örnberg som hoppas att fler ungdomar som sjunger gospel ska engagera sig i aktiviteter som kördagar och liknande. – Alla är välkomna som medlemmar men målet är att 60 procent av föreningen och styrelsen ska bestå av ungdomar mellan 13 och 26 år, säger hon. I Umeå finns flera gospelkörer, varav nya Backen Gospel Kidz för 10–15-åringar startade i höst.

Letar minnen från 50 år i Tavelsjö tave l s j ö Nästa år fyller Tavelsjö kyrka 50 år. Nu efterlyser församlingen berättelser, foton, dopklänningar och brudklänningar inför kyrkans jubileum. De har börjat samla foton från förr och hoppas även hitta bilder från invigningen 1965. Tavelsjö kyrka ritades av Carl Hampus Bergman som även gjort Tegs kyrka och Röbäcks kapell.

Fler nyheter på www.tidningenspira.se n y h eter & not i se r

spira nr 5 • 2014

spira möter: Anna Galvina

Konstnären och journalisten Anna Galvina flyttade

Till Tavelsjö från Riga för kärleken Anna Galvina har en egen kolumn i Rigas mest lästa tidning. Nu bor hon i Tavelsjö, bevakar Umeå som kulturhuvudstad men är också kyrkvaktmästare och håller i en målargrupp. text Erika H Magnusson | foto Malin Grönborg

Det är tisdagmorgon och snart börjar Öppna förskolan i Tavelsjö församlingsgård. Anna Galvina kommer ner för trappan i foajén och visar en väggmålning i barnlokalen intill som hon målade i somras. Det är fantasy med influenser från Harry Potter. Arbetslaget röstade fram »dvärgar och drakar-motivet« efter att ha sett skisser och resultatet blev till belåtenhet. – Jag ville att det skulle finnas mer att upptäcka med tiden, säger hon och visar två

Anna Galvina flyttade från Lettland till Tavelsjö. Nu bevakar hon kulturhuvudstadsåret för lettisk press.

spira nr 5 • 2014

mindre bilder i en hylla. Varma färger behövdes, och med tanke på att barnen är här mest under det mörka vinterhalvåret var det också viktigt med ljus, säger Anna Galvina. Efter beskådandet av målningen tar vi kaffe från automaten och går en våning upp. Anna Galvina berättar hur det kom sig att hon hamnade i Tavelsjö. Hon har en flickvän som är danska med svenskt påbrå och som hade en längtan till norra Sverige. De tyckte att det var enklast att flytta till en plats som var lika ny för båda, vilket uteslöt Lettland och Danmark. Tavelsjö passar också bra för sonen. Nu har de bott här i 1,5 år och sedan i våras jobbar Anna Galvina deltid i kyrkan där hon både är vaktmästare och leder en målargrupp. a t t hon s kriver och bevakar kultur har mycket att göra med hennes uppväxt i Riga. Föräldrar, släkt och andra runtomkring var konstnärer och arkitekter. Anna Galvina tog sina första konstlektioner redan som sjuåring, började snart konst-grundskola och läste sedan Theory of Culture vid Lettlands Kulturakademi. I tonåren skrev hon poesi, uppmuntrad av en lärare och av sin pappa som är poet. Vid 14-års ålder publicerades Anna Galvinas dikter för första gången och hon blev intagen i New writers association vid 16. – Även om det låter så, är jag inte poetisk nu utan trött, avbryter sig Anna Galvina, tar av sig glasögonen och gnuggar ögonen med

ett skratt. Vi flyttade nämligen till ett större boende i går och bar saker hela kvällen. Hennes utbildning och känsla för språk tror hon är främsta orsaken till att hon kommit att skriva i en av Lettlands största dagstidningar, Latvijas Avize. I år har hon en egen kolumn ungefär två gånger i månaden. Förr var hon frilans och bevakade utöver kultur och modern konst även innovativa nya företag, sociala frågor, allmänna nyheter och skrev porträtt. – Men det skulle ta mig 20 år att lära mig skriva så på svenska. I Lettland får vi ungefär en femtedel av en svensk lön, så här måste jag försörja mig på annat sätt, säger hon. under det hä r året – då Umeå och Riga är kulturhuvudstäder – har kolumnen exempelvis handlat om invigningen i Umeå, gitarrmuseet Guitars, modern dans på Norrlandsoperan, utställningar på Bildmuseet, Littfest, Skulpturparken och operan Elektra. – De lyckades bra med att förmedla symboler med rörelser och visuella effekter, som med blodet och graven. Det gav definitivt en känsla av tragedi. Kultur hon uppskattat mycket under året har inte alltid passat tidsmässigt till kolumnen. Anna Galvina älskar Bildmuseet och åker dit så ofta hon kan. En favorit var Thilo Franks installation Phoenix med speglarna och den stora gungan. s p i ra m ö t e r: anna galv ina

Anna Galvina har gjort målningen på väggen i Tavelsjö församlingsgård som ska passa både småbarn och ungdomar.

s pi r a mö t e r : a nna ga lv i na

spira nr 5 • 2014

spira möter: Anna Galvina

Anna Galvina i Tavelsjö är journalisten som gärna målar, renoverar gamla möbler och lagar mat. Nyligen målade hon om ett kök i Carl Larsson-stil åt en kompis.

– Det var ett försök att skapa oändlig plats, väldigt smart både poetiskt och tekniskt. Konst som fångar en känsla och ger ett intryck gillar jag. All bra konst har också en rytm i sig. Anna Galvina nämner också sommarens slöjdutställning på Gammlia, Sune Jonssonsällskapets stipendiat Inta Rukas utställning och litteraturfestivalen Littfest där hon fick träffa de lettiska poeterna Liana Langa, Guntars Godins och Juis Kronbergs. Hon uppskattar också hur Norrlandsoperan ger mer utrymme för modern dans än de flesta andra operor i Europa. ko n s ten h o n r e k o m m e n d e ra r varmast i Riga finns under den stora gågatan, i källare under den gamla delen av staden. – De som väljer ut och köper in konst till Riga art space gör det riktigt bra. Det finns också vissa kreativa kvarter centralt med konst på frammarsch, säger hon. Det är svårt att jämföra Riga, som är en huvudstad i storlek med Stockholm, med Umeå. En skillnad är att det saknas cykelvägar där även om de nu börjat göra fler. Anna Galvina bodde alltid inom en radie av två mil från centrum och hörde till dem som cyklade.

spira nr 5 • 2014

»Alla människor lärde sig och letade symboler i konsten.« – Det var inga söndagsutflykter utan till att cykla på motorvägen. I Riga är det tung trafik också centralt, säger hon. e n a nn a n s t or skillnad är förstås det postsovjetiska inflytandet. – På vissa håll i Lettland är hälften av befolkningen rysktalande och många inhämtar sin information från Putins propaganda. Bristerna i den demokratiska traditionen är stora och det är mycket dåligt med till exempel gayrättigheter, säger Anna. 1918-1939, när Annas far- och morföräldrar var små, hade Lettland bra år. Invånarna hade rättigheter och Riga var ett handelscentrum. Så kom Sovjets ockupation 1939. All konst skulle rosa Stalin och Sovjetunionen. – Poeter som skrev för poesins skull om kärlek eller blommor hamnade i fängelse. De som skrev kritiskt om regimen avrättades.

Paradoxalt nog stärkte det kulturen som fick en allt viktigare roll för många människor. – Artister lärde sig att på olika vis kommunicera med symboler, alla människor lärde sig och letade symboler i konsten. Hon säger att hennes religion eller tro är i en ständig förändringsprocess. – Så länge jag inte säkert kan säga att Gud inte finns är jag troende. Men jag tror mer på Gud än på kyrkan, att vara religiös i Lettland var svårt eftersom regnbågsmänniskor stängs ute, säger Anna. Under pridefestivalen i Umeå var hon glad över att kunna delta i Regnbågsmässan i Umeå stads kyrka. a n na t y cker a t t naturen är vacker och inspirerande i Umetrakten och hon plockar gärna svamp. – Kantareller är mycket vanliga, vi vill hellre hitta karljohan, baravika. Jag såg förresten att de sålde lettiska kantareller här på Coop. I Lettland är svampplockares bilar parkerade bakom varje träd på landsbygden så här års, säger Anna Gavina och skrattar. n > Anna Galvinas spalt i lettiska Latvijas Avize: www.la.lv/author/author292 s p i ra m ö t e r: anna galv ina

Existentiell filmhelg 7-9 november Tegs kyrka

Umeå psalmmaraton 8/11 12.00-20.00 Kafé Station

Bra berättelser som berör kan skapa nära samtal och personliga reflektioner. Utifrån film, musik, föreläsningar, workshops och samtal, skapas rum för möten om livsfrågor. Ur programmet: La passion de Jean D’Arc, stumfilm till orgel, Tomas och Ylva Axelsson, barnfilm och skapande, Stockholm Stories, Karin Fahlén. Helgen sker i samverkan med kulturföreningen tvåpunktnoll och Umeå europeiska filmfestival Se hela programmet, www.facebook.com/seochtalafilm

Det finns en psalm för varje tillfälle. Nu kommer ett tillfälle med (nästan) alla psalmer

Det finns 800 psalmer att välja mellan i den svenska psalmboken. Under 8 timmars maraton sjungs och avnjuts 180 av dem. Kom och sjung! Stanna hela tiden, eller kom och gå lite när du vill under hela eftermiddagen och kvällen. Läs mer om när din favoritpsalm sjungs. www.umea2014.se/sv/evenemang/psalmmaraton

Dagspass 50-100 kr, hela helgen 150 kr Biljetter: Din Bok eller bokas på facebooksidan

Vatten mat sjukvård värme smittskydd

Gudstjänster i andaktsrummet, entréplanet (NUS) (Norrlands universitetssjukhus)

Söndagsgudstjänst Veckomässa

Syriska barn i flyktinglägret Zaatari, Jordanien. Paul Jeffrey/ACT

Bland förföljda i Irak krigsoffer i Gaza flyktingar i Syrien Ebolasmittade i Liberia

Svenska kyrkan finns på plats Sms:a ”Gaza” eller ”Irak” till 72905 och bidra med 100 kronor till bl.a. mat, vatten, sjukvård. Sms:a ”Ebola” till 72905 så ger du 50 kr till att stoppa spridningen av Ebola-viruset.

Kyrkofullmäktige i Umeå pastorat sammanträder i Tegs församlingsgård, Jägarvägen 16, tisdag 11 november kl 18.00 Ärenden enligt utsänd föredragningslista. Handlingar till sammanträdet läggs även ut på www.svenskakyrkan.se/umea Sammanträdet är offentligt och öppet för allmänheten. Välkommen!

svenskakyrkan.se/internationellt spira nr 5 • 2014

spira om: möter: Livets Livets soundtrack soundtrack

Månadens låtlist peppar Klara När hon cyklar, tränar eller har kört fast på jobbet. Klara Stefansson använder musik för att peppas och komma igång, snarare än för att varva ner. Sedan ett par år tillbaka skapar hon varje månad en låtlista på sin telefon, som ett soundtrack. text Helena Andersson | foto Anna-Karin Drugge

Klara Stefansson bläddrar bland låtlistorna i sin telefon och väljer en låt från listan april 2013, Out of Yourself med Truls. – Jag kommer ihåg att det var vår, och jag tror att jag sprungit till den här låten och varit arg. Jag har också varit på väg från min praktik och känt mig glad, typ en fredag, minns Klara, och väljer sedan en låt från december 2013, Intro med alt-J. – Här pluggade jag inför en tenta, och den här låten var rätt skön eftersom den är instrumental. Jag minns också att jag satt framför brasan. se da n tv å å r tillbaka sammanställer Klara en låtlista inför varje månad, utifrån tips från kompisar och nya släpp från artister hon gillar. Hon väljer också visuellt, skivomslag som ser snygga ut. Sen sållar hon tills hon har en lista med 10-15 låtar. – Det började en månad med att jag ville göra ett »blandband«, fast nutida, och sedan fortsatte det. Efter några månader insåg jag att det var kul att kunna gå tillbaka bland listorna och minnas. Klara har lyssnat på musik sedan barnsben, bland annat indiepop, och när hon gick musikklass på högstadiet började hon utforska andra genrer som rock, elektro, dubstep

spira nr 5 • 2014

och hiphop. Just nu blir det mycket äldre hiphop, som 2Pac och indieelektro, bland annat Röyksopp. Och Lana del Rey, som hon tycker funkar till alla sinnesstämningar. – Men jag lyssnar oftare på musik när jag är glad än när jag är ledsen, för jag tycker att musiken kan förstärka känslorna. När jag är ledsen blir det mer poddar, så jag börjar tänka på något annat. Fast någon gång har jag »plågat« mig med musik när jag haft krossat hjärta, berättar hon med ett skratt. p å s en a re å r har Klaras musiklyssnande minskat till förmån för poddsändningar – program via internet – som HannaPee’s otroliga podcast och Fredagspodden. Men det finns tillfällen när poddar inte funkar lika bra som att ha musik som en ljudbakgrund, som när hon är ute och cyklar, styrketränar eller när hon kört fast på jobbet. – Jag tror att jag oftare använder musik för att komma igång än för att varva ner. Men den ska passa det jag gör och hur jag känner. Jag kan bli irriterad om jag är ute och springer och det kommer fel låt! n s p i ra om : liv e ts so undt rac k

ta Klaras låttips! … för en löptur Monument med Röyksopp och Robyn – Det är varierad elektro, där det händer mycket i låten. Det behövs för att jag inte ska bli uttråkad.

… för att peppa sig Roses med OutKast – Det är en lite gungig låt, som peppar utan att vara för mycket.

… för att jobba Intro med alt-J – Det är en ganska lugn, men ändå drivig låt utan sång, som ligger som ett skönt ljud i bakgrunden.

Klara Stefansson gör en ny spotifylista med musik varje månad. s pi r a om : l i v e ts so undt r ack

spira nr 5 • 2014

spira om: Livets soundtrack

När hjärtat slutar slå Musikberättelsen Har hjärtat slutat slå? spelas i Umeå under Psykeveckan. Föreställningen handlar om förlusten av ett barn som dör under förlossningen. – För mig är musik att uttrycka liv och annat som har betydelse, säger Helena Andersson Bromander, som gjort tonsättningen. text Erika H Magnusson | foto Jim Elfström

Föreställningen Har hjärtat slutat slå? bygger på texter av Sissel Lif. Hennes barn dog när det precis skulle börja leva, navelsträngen klämdes fast mot bäckenbenet. Helena Andersson Bromander har tonsatt materialet. Det krävde en hel del att gå in i ett års dagboksanteckningar, dikter och brev som ligger till grund för föreställningen, berättar Helena per telefon från Rättvik där hon just börjat jobba som musiker på stiftsgården. – Det var tungt i perioder, först läste jag och grät och sedan lättade det när jag började strukturera textfragmenten. Det var bra att få skriva materialet i etapper, att inte hasta fram något utan låta det mogna. Resultatet blev en musikföreställning där indiska tablas och orientaliska tongångar möter blues. Sången om när hjärtljuden upphört var först kraftfull men blev sedan en stilla sång. – Det är alldeles tyst i en förlossningssal när man söker efter hjärtljud. Vreden kommer sedan, konstaterar Helena. ho n h a r i n te själv upplevt någon liknande förlust, men berörs och upplever att ämnet väcker tankar om våra förväntningar på livet. – Döden är en förutsättning för livet, vilket blir extra tydligt när döden kommer då vi förväntar oss att livet precis ska börja. Arbetet med föreställningen har berikat mig och jag inbillar mig att jag är lite mer förberedd på att möta förlust. Men man vet aldrig. Berättelsen förmedlar också att den svåra erfarenheten trots allt inte tar kål på en. – Det går att leva med att barn dör. Det blir inte nödvändigtvis död i hela ens liv. Det går

spira nr 5 • 2014

att skratta mitt i det nattsvarta och det finns ändå hopp och ljus. Föreställningen, som fick Svenska kyrkans kulturstipendium 2012, riktar sig till allmänheten och särskilt de som förlorat någon nära. En annan målgrupp är yrkesgrupper som möter sörjande föräldrar. Trots exempelvis barnmorskors stora yrkeskompetens kan musik ge en annan förståelse, tror Helena. e n av s å ngern a handlar om omgivningens bemötande. Många klarar det ganska dåligt, några börjar tänka på sin egen sorg, andra drar sig undan eller tycker att den sörjande ska ta sig samman. Berättelsen ger inblick i de olika känslor förlusten kan ge. Mitt i ilskan över det som hänt kan det också finnas glädje, en tacksamhet över barnet och tiden med barnet, graviditeten, en erfarenhet att tacksamheten faktiskt kan bli större än smärtan. – Efter föreställningar har personer som förlorat sitt barn för 40 år sedan kommit fram. Förr talades det inte om det här och föräldrar fick inte ens se sina dödfödda barn. I dag visar forskning hur viktigt det är att föräldrarna får vara med barnet innan avskedet. Helena Andersson Bromander hoppas att föreställningen kan spelas in och delas ut till föräldrar som förlorat ett barn. – Då de kan lyssna på en bit i taget, och känna att de inte är ensamma, säger Helena Andersson Bromander. n Föreställningen spelas den 9 november kl 18.00 i Vasakyrkan, som en del av Svenska kyrkans aktiviteter under Psykeveckan. Fri entré.

Helena Andersson Bromander kommer till sin barndomstad Umeå med sex andra musiker för att framföra föreställningen Har hjärtat slutat slå? Sissel Lif som skrivit grundtexter och manus heter egentligen något annat.

s p i ra om : liv e ts so undt rac k

»Han föddes och lämnade oss. Ändå har jag inte helt slutat vänta. Jag väntar fortfarande på min lille son. En förvirrad väntan i magen« Ur Har hjärtat slutat slå

Våga välja mörka psalmer! På en begravning behövs hopp, men också möjlighet att få uttrycka sin smärta och förtvivlan, säger sångerskan och blivande prästen Liza L Lundkvist. Hon har märkt att våra vanligaste begravningspsalmer saknar vissa perspektiv. text Helena Andersson | foto Malin Grönborg

Liza L Lundkvist, som sjungit på hundratals begravningar genom åren, har undrat över varför samma psalmer förekommer så ofta. Till exempel sjungs Härlig är jorden på nio av tio begravningar. – Jag tycker mycket om den, men har svårt att förstå varför den är så vanlig. Livsresan framställs som enbart positiv och den berättar inget om sorg eller nöd. I sin teologiutbildning i våras analyserade hon några av de vanligaste begravningspsalmerna, bland annat Blott en dag och Bred dina vida vingar. Även om de uttrycker att livet kan vara svårt, saknar hon perspektiv av att vara i akut nöd och smärta. – Den sörjande måste kunna identifiera sig. En av psalmens viktigaste funktioner är att man känner igen sig, och därigenom får kontakt med eller förlöser det man känner. Det finns en kraft i det! En begravning ska både bejaka sorgen och ge tröst och hopp. Liza tänker att en av begravningens tre psalmer skulle kunna uttrycka förtvivlan som komplement till psalmerna om hopp. Som framtida präst hoppas hon själv kunna visa sorgehus den stora psalmskatt som finns. Ofta är det slentrian som gör att samma psalmer väljs, tror hon, men också att det finns en rädsla att uppehålla sig vid mörka känslor. – Vi behöver bryta våra vanor och använda fler psalmer om nöd. Kyrkan är ändå ett av få rum i samhället där det finns plats för sorg. En psalm som blivit allt vanligare på begravningar är Ylva Eggehorns Var inte rädd som användes i samband med tsunamikatastrofen. – Den är fantastisk! En medmänniska talar till den som befinner sig i nöd. Psalmen kan rikta sig både till den döde och till den sörjande, och har ett starkt drag av att vi människor bär varandra. n

s pi r a om : l i v e ts so undt r ack

v an l ig as t e b e g rav n i n g s p s al m e r n a

l iz a t i p s ar : p s al mer s om b e j ak ar s o r g o c h ger hopp

• Härlig är jorden

• Var inte rädd, Ps 256

• Blott en dag

• O Herre, i dina händer, Ps 520

• Bred dina vida vingar

• Vila i din väntan, Ps 205

• Var jag går i skogar, berg och dalar

• Blott i det öppna, Ps 90

• Det finns djup i Herrens godhet

• Jag ska gråtande kasta mig ner, Ps 311

Källa: Anna Evertssons avhandling »Gå vi till paradis med sång«

> Lyssna på Spotify! »Psalmer vid sorg«

spira nr 5 • 2014

spira om: Livets soundtrack »Det finns en psalm för varje tillfälle« hävdar psalmprojektet Livets eget soundtrack. Upp till bevis! kontrar Spira och utmanar med fyra scener från vardagen. text Ulrika Ljungblahd | bild Kristina Alfonsdotter

Vad kan j ... jag slås av storheten i naturen?

...jag är stressad oc h inte räcker till?

Ps 762 »Du är en bön« av Ingemar Johansson

Ps 23 »Tack gode Gud för allt som finns« Text: Franciscus av Assisi, Olof Hartman«

Laddar för psalmmaraton Med ett psalmmaraton på Kafé Station lyfts psalmbokens sångskatt fram. – Psalmen är en levande, existerande kultur. Som opera och rockmusik, säger musiker Erik Wäcklén, Grisbackakyrkan. Nästan två hela dygn, eller en hel arbetsvecka. Så lång tid skulle det ta att sjunga igenom alla 800 sångerna i Svenska psalmboken. Så till Umeås första psalmmaraton den 8 november har fem kyrkomusiker valt ut ett 20-tal psalmer i var och en av psalmbokens åtta kategorier. Bland de totalt 180 psalmerna finns förstås kändisar som Blott en dag och O, store

spira nr 5 • 2014

Gud, men också mindre bekanta och nya favoriter som musikerna upptäckt när de spelat igenom alla sångerna. – Vi vill ha med psalmer som många kan sjunga med i utan att ha övat, säger Mariann Lestander, kantor i Mariakyrkan. Hon och Erik Wäcklen är projektledare för Livets eget soundtrack. I februari hölls en konsert med koraler under Umefolk och i maj arrangerades en flashmob när centrum fylldes med sångare som stämde in i en sommarpsalm. Dessutom har flera kyrkor haft särskilda psalmkvällar. Psalmmaratonet är ännu ett sätt att göra psalmerna synliga utanför kyrkväggarna.

– Vi vill lyfta fram den kultur som gudstjänstsångerna är, säger Erik Wäcklén. s j ä l v ä r ha n uppväxt med psalmskatten, även om han tidigare inte reflekterade över hur mycket den betytt. – Ibland får jag kommentarer att mina egna kompositioner har ett tonspråk som präglats av psalmens, säger han. Och det vore väl konstigt annars eftersom allt ger influenser. Psalmer är i första hand gudstjänstsånger och Mariann tycker fortfarande att det är roligt att välja sånger till gudstjänsterna. Sånger hon sjöng på 70-talet till gitarr – som Guds kärlek är som stranden – ingår nu i psalmbos p i ra om : liv e ts so undt rac k

jag sjunga när... ... livet gör ont och någon saknas mig?

Ps 769 »Gud i dina händer« Text: Anna-Maria Kaskinen, Per Harling

... jag nästan bubblar över av glädje?

Ps 602 »Så länge solen värmer jorden« av Per Harling

foto Lina Eriksson Kyrkomusikerna Jenny Lindberg, Åsa Lindley, Erik Wäcklén, Christina Isacson och Mariann Lestander provsjunger några av de många psalmer som ska sjungas under psalmmaraton på Kafé Station den 8 november.

ken. Och första psalmen är viktigast, den sätter tonen för resten av gudstjänsten. s pi r a om : l i v e ts so undt r ack

– Visst finns det psalmer vi sällan sjunger, exempelvis för att texterna är väldigt dömande.

Ett par som hon däremot gärna sjunger är psalm 178 Som skimret över hav och sky och nr 90 Blott i det öppna. På Grisbacka har nr 826 Gå med Gud blivit en favorit. – Jag brukar säga att den är Grisbackakyrkans soundtrack. Den är jättejättefin och passar bra till den sorts kyrka vi är, säger Erik. Någon kyrkorgel blir det inte till psalmerna på Kafé Station. Då ackompanjeras sångarna av piano, gitarr och förhoppningsvis trummor och tramporgel. Alla som vill är välkomna att sjunga med – i en enda favoritpsalm eller i flera timmar. – Folk kommer att få psalmböcker att bläddra i. Vi kommer inte att projicera en enda rad på väggen, säger Erik och skrattar. Vi ser det här som folkbildning. n Psalmmaraton pågår lördag den 8 november kl 12–20 i inre rummet på Kafé Station. spira nr 5 • 2014

spira om: Livets soundtrack

En helg. Sju filmer. Många goda samtal. Det är förhoppningen inför Umeås första existentiella filmhelg. − Det är ingen smal filmhelg med tunga hjärnskrynklarfilmer, utan filmer för alla, lovar arrangör Catrin Ström. text Ulrika Ljungblahd

Stumfilmen La Passion de Jean d'Arc samt Stockholm Stories, baserad på en novellsamling av Jonas Karlsson, är två av filmerna under filmhelgen i Tegs kyrka.

Filmfest i Tegs kyrka I november får Umeå sin första existentiella filmhelg. Under tre dagar förvandlas Tegskyrkan till biosalong och sammanlagt visas sju filmer i olika genrer och för olika åldrar, bland annat barn och konfirmander. − Många, särskilt unga människor, använder film för att tolka livet och hitta hopp, säger studentpräst Susanne Dahl och nämner filmer som Avatar och Amelie från Montmartre som exempel på sådana hoppfulla filmer. Under helgen berättar religions- och filmforskaren Tomas Axelson mer om varför film och bilder berör oss så mycket. Hans forskning visar att film kan ha en positiv roll i människors självläkande processer. Och att se på film kan göra att man blir bättre på att hantera existentiella frågor. Tomas Axelson är engagerad i den årliga existentiella filmfestivalen i Falun. Dit har umebon Ann-Marie Mullins åkt flera gånger, men nu är hon glad över att Umeå får sin egen filmhelg. − Jag är inte så förtjust i varken science fiction, action eller alltför ro-

mantiska filmer. Jag vill se film som problematiserar det som händer i mänskliga möten, säger Ann-Marie Mullins, som regelbundet går till Tegs filmklubb i Tegskyrkans källare. − Det unika är möjligheten att prata om filmen efteråt, gärna med människor som man inte känner. Ett sådan forum måste arrangören tillhandahålla, säger hon. Metoden som används kallas Tala film − tala liv och bygger på att alla kan dela sin upplevelse − utan att man behöver vara filmkunnig. − Vi vill skapa goda möten och möjlighet till reflektion om det liv vi lever och önskar leva, summerar Catrin Ström filmhelgen som är en del av Svenska kyrkans satsningar under Umeå2014. hel gen ä r ocks å et t försök att gå över de gränser som vi ibland sätter upp mellan andligt och profant, finkultur och populärkultur, kyrka och samhälle. − Det är en utmaning att låta kulturen få finnas på sina egna premisser. Vi måste inte lägga in kristna tolkningar för att den ska passa i kyrkorummet, säger Susanne Dahl. När människor blir berörda och delar en upplevelse är det Kristus för mig. Livet är ett, närvaron en. Filmhelgen inleds med Stockholm stories som handlar om människans sökande efter kärlek och bekräftelse och avslutas med feelgood-filmen The Lunchbox. Däremellan blir det filmmusik i kaféet, film i samarbete med Umeå Europeiska Filmfestival och kulturföreningen tvåpunktnoll, temagudstjänst samt stumfilm ackompanjerad av kyrkorgel och trummor i ljuset av kandelabrar. − Det kommer att bli en helhetsupplevelse! n

Tala film ~ tala liv! Samtalet efter filmen utgår från tre frågor: 1. Vilken känsla har du efter filmen? 2. Vilken person berörde dig? 3. Vilken scen dröjer sig kvar?

minispira

brädspel

Av Lars Burman

korsord

Vart tar alla vägen?

Para ihop rätt spelbräde med rätt spel!

Spirakryss 5-2014 Anna Galvina 2014-09-24

A. Rävspel B. Schack C. Backgammon D. Fia

Foto: Malin Grönborg

I SNICKERBOA MÅNGEN PÅ MO

ETT HAR HON VITT VATTEN POST OM POST

LAGA FÖRFALL

DVÄRGAR OCH DRAKAR

HENNES HEMSTAD ÄR DET FÖRVISSO I EN DEL LED

STUDENTFEST

NÅGOT FÖR UPPÅTSTRÄVARE LIGGA I KAPTEN O. NIVÅ

ISBILDNING

GOTT SOM BROTT

INTRESSANT LÄSNING

Spira nr 5 HON OCH HENNES FLICKVÄN

KAN JU RÅTTA OCH BIFF VARA

DUM FÅGEL

HAN FIRAS I AUGUSTI

RUNDHULT

ORKIDÉ ELLER SKULD

IT. FLOD QUE - SJÖNG DORIS D.

GÖR BLIVANDE LÄKARE

INDIANTÄLT PINGSTRADIO

KAN HAS BAKOM ÖRAT

STRECK I RÄKNINGEN

RÄTT SOM ANRÄTTAS DÄRPÅ

PRON. FJÄLLORT I JÄMTLAND

STÖRDE SÖMN I SAGA

OFTA PÅ KALAS DRYGT TRE

UTGÅNG I MITTEN

SES IBLAND MED FOLK

UTBRINGAS BRÖDKRYDDA

MEST MED

SAKTA

ÄR FORSAR TIDIG ANDAKT

GRIPA ÅSTADKOMMER KÖREN

FÅR EJ DEN SOM MÅSTE DET

PARVIS RIMMAD VERSFORM

ETAPP HÄR BOR HON

BRUKAR LÅNGBENTA FÅGLAR

FRANSK BIFLOD TILL RHEN

GÖR FÖDA TILL UNGAR

STRÄNGT RELIGIÖSA

FALLSKÄRMSJÄGARE BRITS

RUSKIGT REDSKAP NORDISK GRUPP HÅLSLAG

ÄR ADELSSLÄKTER

> Tips! Lösningen på tidigare korsord finns på Spiras webb. Prenumerera på Spiras nyhetsbrev så får du mejl när lösningen publiceras! Anmäl dig på www.tidningenspira.se

Grattis till Elma Flank som vann Klingsor av Torgny Lindgren. Grattis också till Marianne Ericsson och Barbro Hedqvist som vann varsitt presentkort på en bok. Den först öppnade rätta lösningen får denna gång Till häst genom Västerbotten av Sven Björklund och Olof Wretling. Två vinnare får presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 20 november till Spira, Box 521, 901 10 Umeå och märk kuvertet »Korsord«.

DEN DÖLJER DRAGEN

Konstruktör: Anders Perstrand

spirakrysset Namn:___________________________________________________ Adress:__________________________________________________ Ort:_____________________________________________________

spira nr 5 • 2014

av Lars Segerstedt titel Feminism och kyrkan redaktör Lina Mattebo förlag Argument

Samma vecka som den brittiska skådespelaren Emma Watson håller sitt uppmärksammade FN-tal om feminism hamnar boken Feminism och kyrkan − På spaning efter jämställdheten på mitt skrivbord. Tio skribenter ger sin bild av jämställdhet och feminism i kyrkan. Här finns frustrerande erfarenheter av begränsning och ojämlikhet, men också spännande tolkningar av bibelpersoner som Hagar och utmaningar kring kyrkans och feminismens gemensamma intressen. Även om jag sträckläser boken, passar den nog bättre att läsa med andra, så att man kan prata om kapitlen. För den som vill göra en studiecirkel finns samtalsfrågor att ladda hem. Ulrika Ljungblahd

Dikten, drömmen och leken är språk som passar att nalkas det heliga. Det är språk som inte kan eller ska tydas. Caroline Krook, på temadag om Kultur och kyrka, Ålidhemskyrkan september 2014

Färre minnesblad skrivs ut i kyrkan Fortfarande tror många äldre att minnesblad måste skrivas ut på församlingsexpeditionen. – Många blir glatt överraskade över att de kan ringa direkt till fonderna, säger Helen Lindström, assistent i Tegs församling. Minnesblad i samband med begravningar skrivs ut av begravningsbyråer och fonder. Tidigare gjorde även alla Svenska kyrkans pastorsexpeditioner i Umeå det, men nu sker det enbart i församlingsgården öst på stan och i Tegskyrkan. Under en tremånadersperiod i år skrev assistent Helen Lindström på Teg ut ett 70-tal minnesblad, främst till fonder för cancerforskning eller hjärt- och kärlsjukdomar. Oftast hänvisar hon till fondernas webbplatser eller telefonnummer med ett informationsblad. – Många äldre tänker att om begravningen

spira nr 5 • 2014

Majsan Sundell har gjort flera träffsäkra illustrationer i boken Feminism och kyrkan.

lsning En sista hä till och en gåva ns rka Svenska ky ella arbete on ati ern int

Teologiskt rum på webben och minnestunden är i kyrkan måste minnesbladen också skrivas ut där, säger Helen. De vet inte att de kan ringa direkt till fonderna. För den som har sorg och vill prata av sig finns möjlighet till samtal med diakon eller annan personal vid andra tillfällen. Ulrika Ljungblahd

n u g år d e t att höra föredragen från Teologiska rummet i Umeå stads kyrka i efterskott. Först ut är KG Hammars föreläsning om religion och politik från valdagen samt ett samtal med Martin Lönnebo och Ylva Eggehorn om boken »Hjärtats nycklar« som nyligen blivit opera. www.svenskakyrkan.se/umea/teologiska-rummet me llan h im m e l & j o rd

Inte hört i kyrkbänken

da i s k a b å P

] [

n Baksida

[

]

s p i t g g o Bl

[

]

t k i d r a s ä L

[

Vilket är ditt soundtrack? text Eva Gustafsson | foto Peter Lindegren

] ]

»Gammelmormor är död. Begravningen över. Hon var en sammanhållande länk för hela familjen − vad är nu skälet att träffas. Rädslan att det är sista gången är påtaglig. Alla är överens om att vi måste hålla ihop. Stämningen blir avslappnad. Och paradoxalt nog uppsluppen. Hållbarheten i familjerelationen är stark.« Text och foto: Göran Jansson.

r e t k i d r a Läs

[ bilden av hållbarhet ]Bästa Ett 20-tal foton skickades in till fototävlingen Motiv för hållbarhet. Vinnare blev »Gammelmormor är död« av Göran Jansson. På Spiras baksida visas fler bidrag. Tävlingen ingår i kyrkans kulturprojekt Motiv för hållbarhet. Juryns motivering för förstapriset är: »En snygg bild som med sorg och glädje uttrycker vårt mänskliga beroende av mellanmänskliga hållbara relationer och gemenskap. Mitt i sorgen och erfarenheten

av livets skörhet visas sammanhållningens glädje.« I fotoprojektet ingår också en studiecirkel med sju amatörfotografer som reflekterar kring hållbart liv i vid bemärkelse – ekologiskt, ekonomiskt, socialt och andligt. Deras foton visas den 26 oktober under en temagudstjänst i Tegs kyrka. Ytterligare tre bilder i tävlingen fick pris och hedersomnämnande. Alla bilder kan ses på: www.motivforhallbarhet.se

Foto: Ikon

Visst har du laddat ner kyrkappen?! ä r de t n å gon konsert i kväll? När börjar gudstjänsten i morgon? Svaren hittas enklast i appen Kyrkguide för smarta telefoner. Med appen hittar du den kyrka som ligger närmast, oavsett var i landet du är. Givetvis finns information om vad som händer i Umeås kyrkor. Det går också att lägga in händelser direkt i sin egen kalender via telefonen så att man inte missar något! Appen laddas ner från App store eller Google Play store. mel l an h i m m e l & j o r d

Marianne Löfstedt – Jag vill ha lugn och fin musik, något som är avstressande. Lugna Blå Timmar är en skiva jag lyssnar på ofta. Det är en jäktig värld vi lever i – även för den som är pensionär som jag, så vi behöver något som får oss att gå ner i varv. När jag är glad blir det något lätt och glatt, men egentligen behövs det ingen musik då. Alexandra Lundin Glans: – Jag lyssnar inte så mycket på musik, men när jag gör det så blir det på mina favoriter. Jag gillar City och Mika. Det är glatt och falsettsång som jag spelar när jag är på bra humör. Den fungerar när jag är ledsen också, för då blir jag för det mesta glad igen! Klara Thunberg: – Det ska vara lugnt och melodiskt, gärna folkmusik. Jag tycker om Simon and Garfunkel och just nu är nog Scarborough Fair min favorit. Både texten och musiken är lika viktig och jag lyssnar mest när jag målar. Det ger inspiration och känsla tycker jag. Bram Vanbellingen: – Musik är inte så viktigt för mig på det sättet, även om jag sjunger i kyrkokör. När jag lyssnar blir det mest radio och då blir det ju det som kommer. Jag har oftast radion på när jag jobbar i garaget och jag gillar det mesta, men kommer nästan aldrig ihåg vad det är för låtar eller artister. spira nr 5 • 2014

Vad har lamm med gräddsås, unisex-underbyxor och en lotusblomma gemensamt? Jo, alla förekommer i människors religionsutövande och därmed också i utställningen Gud har 99 namn.

− Vem kan äta lam – Utställningen har ett vardagsperspektiv. Om man skulle googla på sin religion, tror jag nästan ingen skulle känna igen sig, säger Daniel Pettersson, en av dagens guider. Mitt i Ålidhems bibliotek står ett antal skärmar i form av resväskor med föremål från flera religioner. Här kan besökare och elever från skolan i huset när som helst titta på utställningen. – Ålidhem med sin mångkulturella miljö är ett perfekt ställe. Elever kan stolta peka på »sina« föremål, säger biblioteksassistent Solbritt Putzén. Den som vill fördjupa sig bokar en guidad visning. I dag är det allmän linje från Medlefors folkhögskola som guidas av Daniel Pettersson och Ingrid Hammarberg. Under 1,5 timme får de via fyra olika stationer höra och prata om sex världsreligioner. Visningen inleds vid snurrande symboler. – Känner ni igen dem? undrar Ingrid Hammarberg och tillsammans identifierar eleverna hinduisternas aum-tecken, kristendomens kors, islams halvmåne, judarnas stjärna, buddhisternas hjul och slutligen även sikhernas khanda, med ett svärd och två dolkar. – Det är väl symboler för att sikherna ska vara beredda att strida för det goda, säger någon och guiderna nickar medhållande och betonar att vapnen är symboliska. på n ä s ta s ta tio n står maten i centrum. Företrädare från de sex religionerna ska bjudas på mat – frågan är vem som kan äta vad? Snabbt konstateras att de tre religionerna med ursprung i Indien inte äter kött. – Vem av de övriga kan äta lamm med gräddsås? undrar Ingrid. – Det äter vi i islam, svarar Ibrahim Said. Men inte judarna, det uppfattas som girigt att både äta djurets kött och mjölk samtidigt.

Daniel Pettersson och Ingrid Hammarberg är en av flera multireligiösa guider i Umeå som visar utställningen »Gud har 99 namn«.

spira nr 5 • 2014

Så flyter samtalet vidare om att matregler ofta har kulturella förklaringar, som att griskött är väldigt känsligt för värme och om den som säger sig äta allt verkligen gör det – hur är det med orm? vi l ä mna r ma t bordet och går mot klädkammaren. Längs väggarna i ett av rummen hänger hattar, sjalar och saris. Vissa plagg används i vardagen, andra när man firar gudstjänst. En hel del är huvudplagg, här finns judiska kippan som används för att visa respekt för Gud och påminna sig om att det finns något högre och muslimska slöjan, hijab. Någon påminner om att kristna kvinnor i Sverige också länge täckte sitt hår med sjalar och hatt. – Ja, det är mycket med hår och religion. Men det är ju mycket med hår och människan överhuvudtaget, konstaterar Ingrid. Sedan får den som vill prova plaggen. Någon rullar ut en flera meter lång turban, Ingrid visar en sikhs underbyxor – som är unisex och rätt avancerade att knyta på sig, och Kim Frilund konstaterar vissa likheter mellan präster och rockstjärnor, som alla verkar klä upp sig.

text Ulrika Ljungblahd | foto David Dahlberg

mm med gräddsås? – Vi har väl olika anledningar till varför vi klär oss som vi gör, säger Daniel. Någon vill ha keps med sitt hockeylag, men uttryck som har med religiös tillhörighet att göra blir lätt så laddade och känsliga. d e n f j ä rd e o c h sista stationen ingår vanligtvis inte i vandringsutställningen, utan har lagts till på lokalt initiativ. Det handlar om heliga föremål och altare. – De flesta av oss har något som liknar ett altare i vårt hem – en plansch med favoritlaget, foton av familjen eller föremål från en resa. Många ställer fram sitt dopljus eller en ikon, säger Daniel. – Föremålen har både en hit- och en dit-sida, säger Ingrid och förklarar att samtidigt som en sten eller en bild av Jesus är vad de är visar de på något bortom. – Nu ska ni få skapa ert eget altare, fortsätter hon. Ett lågt sorl sprider sig i rummet medan fyra smågrupper skapar varsitt altare. På ett samsas ett radband med en lotusblomma som är en

stark symbol inom buddhismen. På ett annat altare finns en nalle, som påminnelse om barnens betydelse, en golfboll och ett värmeljus. s a mt a l et dröj er s ig kvar vid ljusens betydelse, hur människor i nästan alla religioner tänder ljus och vilken betydelse det har vid sorg. – Den vetenskapliga metoden är jättebra, det är den bästa när vi vill veta vad. Men den kan inte hjälpa oss med hur, med vad vi ska göra när livet bränner till, säger Daniel Pettersson. När livet är sårbart blir religion ett pedagogiskt sätt att »få ihop det«, att förstå tillvaron på ett djupare plan, konstaterar Mikael Åström, skolkyrkoteolog och projektledare för utställningen i Umeå. – Vi människor behöver något som funkar, tillägger Daniel. Men jag lägger ingen värdering i vem man ropar på eller på vilket språk! Efter visningen är eleven Ibrahim Said nöjd. – Jag är väldigt intresserad av religion, men lärde mig ändå lite nya grejer, säger Ibrahim Said. Det var bra att guiderna var objektiva och inte pratade mest om en religion. – Det var intressant och lärorik, säger Kim Frilund. Särskilt att få höra mer om de indiska religionerna, som man inte läser så mycket om annars. Utställningen Gud har 99 namn har fått sitt namn från ett muslimskt talesätt, som fortsätter: »Det hundrade känner bara kamelen till«. n Utställningen ingår i Svenska kyrkans satsningar under Umeå2014 och visas till den 13 december. Boka via www.svenskakyrkan.se/umea/gud-har-99-namn > Se fler foton på Spiras webbplats: www.tidningenspira.se

spira nr 5 • 2014

foto Anna-Karin Drugge

Pilgrimsvandringar, konstutställning och nyskriven opera. Aktiviteterna fortsätter att dugga tätt under kulturhuvudstadsåret. Se fler foton och följ förberedelserna för kommande arrangemang på bloggen: blogg.svenskakyrkan.se/ kultur-i-kyrkan-2014

Konstprojekt Fyren Med två busslaster konstintresserade umebor invigdes konstprojektet Fyren lördagen den 13 september. Under tre timmar besöktes fyra kyrkor och lika många nya konstverk: ...och jag ska viska ljus i ditt öra av Anna Berglind, Diptyk av Per Enoksson, Pharos av Eva Koch och Hoppare av Mikael Åberg. Konstverken visas till och med den 21 december.

Pilgrim Från Sörfors till Hörnefors Under fyra försommardagar vandrade pilgrimerna från Sörfors till Hörnefors. Dagsetapperna var cirka 1,5 mil och övernattningarna skedde i kyrkor och bönhus längs vägen. Samtal varvades med tystnad, vandring med vila. Pilgrimerna delade mat, gemenskap och upplevelser.

spira nr 5 • 2014

Från kust till fjäll Från Harvassdalen till Klimpfjäll, över fjället längs Norgefararleden med milsvid utsikt. Laila Stinnerbom, samisk guide, visade vägen uppför Vaaltanvaartoe, längs ett rengärde och

um e å 20 14

foto David Dahlberg

Svenska kyrkan i Umeå tipsar

Kultur i kyrkan hösten Berättarkaféer Lust att berätta eller lyssna till andras berättelser? Den som berättar får tala till punkt och den som lyssnar får lyssna i fred. Fri entré och vi bjuder på fika. Botsmarks kyrka 11 november och 4 december 18.30-20.00

Kyrkoopera Hjärtats nycklar Världspremiären av kyrkooperan Hjärtats nycklar hölls den 4 oktober i Umeå stads kyrka. Operan baseras på Martin Lönnebos bok med samma namn. Librettot är skrivet av Ylva Eggehorn och musiken av Peter Bruun. Operan framfördes av Piteå Kyrkoopera och gick sedan vidare på turné.

Alla körers advent

foto Gunilla Stendahl

Advent så det sjunger om det. Flera av Umeås körer med sångare i olika åldrar framför en gemensam, mäktig adventskonsert. Kom och upplev advent, alla som vill får också sjunga med! Fri entré. Umeå stads kyrka 30 november 18.00 Och du kan också fortfarande uppleva…

Fyren – fyra konstverk I konstprojektet Fyren tolkar fyra samtida konstnärer det existentiella temat mörker och ljus. Fyra verk i olika tekniker visas i och utanför var sin kyrka fram till 21 december www.umea2014.se/sv/evenemang/ samtida-konst-och-kyrka-mts/

Pilgrimsvandra i Umeå Upptäck Umeå och våra kyrkor. Prova pilgrimsvandring på två nya leder. Allt du behöver veta finns i appen, Pilgrim Umeå. Läs mer på www.svenskakyrkan.se/umea/pilgrim

Utställningen Gud har 99 namn

Visas fram till 13 december. Boka ditt besök på svenskakyrkanumea.bokadirekt.se

Pilgrimsvandring i Sápmi bjöd sedan in till lunchrast vid sin kåta. Första kvällen framme vid Tjåkkelestugorna väntade middag med varm renbuljong och röding. Vandringen startade med pilgrimsmässa i norska Susendals kyrka och avslutades i Fatmomakke kyrka. Vandringen arrangerades av Vilhelmina församling.

umeå 2 01 4

Hela årets aktiviteteter för kultur i kyrkan hittar du här www.svenskakyrkan.se/umea/kultur-i-kyrkan-2014

spira nr 5 • 2014

Tomas Engström har brädspel både som hobby och arbete.

bibliska brädspel!

Ett sällskapsspel kan utspela sig i alla möjliga miljöer och förstås även i biblisk kontext. Här följer några exempel på spel med gammaltestamentlig touch och som utspelar sig i medeltida kloster och katedraler!

spira nr 5 • 2014

Genesis

The Settlers of canaan

»I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.« I det svenskutvecklade spelet Genesis tar Gud hjälp av sina änglar, i form av spelare, för att avsluta sitt arbete på sex dagar. Genom att samla kaos, materia och liv skapar spelarna sjöar och berg, flora och fauna, i konkurrens med en mörk ängel. På sjunde dagen utses den som lyckats bäst och snabbast till vinnare. • 2−6 spelare • Från 10 år • Speltid: 60 minuter

Snart tjugoåriga The Settlers of Catan har fått en bibelsprängd uppföljare – The Settlers of Canaan. Varje spelare representerar en av Israels stammar som försöker kolonisera Kanaan under biblisk tid. Genom att samla resurser som trä, vete och sten bygger spelarna vägar och städer och får därigenom poäng. Högst poäng i slutet av spelet vinner. • 2−4 spelare • Från 7 år • Speltid: 60 minuter

Brädspel − så mycket mer än Monopol! Monopol och Risk ryser han åt. Det är helt andra spel som får spelaren och recensenten Tomas Engström att gå igång. De senaste åren har han märkt en stark ökning av intresset för sällskapsspel och särskilt i Umeå, som är ett riktigt brädspelsmekka. text Helena Andersson | foto Anna-Karin Drugge

En vanlig fråga entusiastiska brädspelare möter är »Är det Monopol och Risk du spelar?« – Nej för tusan, svarar Tomas Engström, och berättar om den enorma uppsjö spel som vuxit fram på senare år. De kan handla om att utforska rymden eller havsdjupen, bygga en katedral eller en hel civilisation, kämpa mot monster eller arméer, vara en järnvägsbyggare, Formel 1-förare eller pirat. Man kan spela mot de andra spelarna, i lag eller alla tillsammans mot spelet. – Det är sådan skillnad på spelen förr och nu. Det är fantastiskt roligt att spela, och man får uppleva så mycket tillsammans, säger Tomas, som egentligen inte är någon tävlingsmänniska, utan framför allt spelar för att träffa vänner och göra något kul tillsammans. att sä l l s k a ps s pel b a ra är något för barn är en annan fördom brädspelare kan möta. Tomas Engström kontrar med att berätta att han på spelkonvent brukar träffa allt från

Carcassonne: the Ark of the Covenant Klassiska Carcassonne går ut på att med hjälp av brickor bygga städer, vägar och kloster samt odla fält. Med spelpjäser gör man anspråk på sina byggen och får poäng. Den här varianten byter ut kloster mot tempel, odling mot fårahjordar, och lägger till förbundsarken, som kan flyttas runt och ge extra poäng. • 2−5 spelare • Från 8 år • Speltid: 30 minuter

6-åringar till 60-åringar. Allt som krävs för att spela är ett öppet sinne. Men ibland blir han själv förvånad över vem som är spelentusiast. – När jag jobbar i spelbutiken kan det komma in någon kostymklädd affärsman, som pratar spel med passion och vet precis vad han är ute efter. Det är roligt! Under uppväxten spelade Tomas mycket med sin syster, och i tjugoårsåldern återupptäckte de spelandet tillsammans. De bildade en förening som träffades flera gånger i veckan, först med familjevänliga spel som Settlers of Catan och Ticket to Ride. – Sedan fick vi höra talas om ett samarbetsspel, Shadows over Camelot, och det öppnade verkligen upp för mer avancerade spel, berättar Tomas. Hans intresse och spelsamling har bara ökat genom åren, och sedan fyra år tillbaka recenserar han spel på youtube under namnet ConraDargo. Sedan ett halvår tillbaka jobbar han också i en av Umeås spelbutiker. Sin

spellust får han utlopp för varje söndag, när några vänner träffas för att spela några timmar. – Ska man träffas spontant för spel blir det inte särskilt ofta, så för oss funkar det bra med en fast tid. under s in a å r av spelande har han sett intresset för sällskapsspel öka, och allt fler i hans närhet har börjat spela utan att han varit inblandad. I dag produceras många fler spel än för några år sedan, en hel del tack vare gräsrotsfinansiering. Umeå har också blivit något av ett brädspelsmekka, med tre särskilda sällskapsspelsbutiker och konvent som Klosscon och Nerdcon. – Jag tror det beror på studenterna. I stora studentstäder spelas det mycket spel. De träffas mycket och vill ha något kul att göra när de umgås! n

Mystery of the Abbey

The Pillars of the Earth

Vem mördade broder Adelmo? I detta Cluedo-liknande spel rör sig spelarna genom ett medeltida franskt kloster, undersöker ledtrådar och frågar ut varandra för att ta reda på vem som är förövaren. Varje korrekt gissad detalj ger poäng i slutet av spelet, och att fånga förövaren ger extra poäng och avslutar spelet.

Abboten Philip av Kingsbridge har en dröm – att bygga den vackraste katedralen i England. Han samlar byggmästare för uppgiften, men bygget hotas av olika katastrofer. Spelet baseras på Ken Folletts bok Svärdet och spiran, och går ut på att spelarna är byggmästarna som bidrar till katedralbyggandet och därigenom får segerpoäng.

• 3−6 spelare • Från 10 år • Speltid: 120 minuter

• 2−4 spelare • Från 12 år • Speltid: 120 minuter spira nr 5 • 2014

matlust: Skolmat för 3 000

Johan Lundström, Margareta Berglund, Yuphin Kongkhan, Britt-Inger Björnehall, Mia Björkman och Nazim Imeri är en del av den glada arbetsstyrka som ser till att köket på Fridhemsgymnasiet levererar bra mat varje dag.

Mättar 3 000 elever per dag Krav på näringsriktighet, råd från livsmedelsverket och leveranstider som ska hållas – det är ingen barnlek att laga bra skolmat. På Fridhemsgymnasiet lagas mat till 3 000 elever varje dag. text Eva Gustafsson | foto Peter Lindegren

Jag och fotografen hinner inte komma långt in i Fridhemsgymnasiets kök förrän vi vänligt men bestämt blir stoppade. Utrustade med skoskydd, vita plastrockar och hårhättor får vi lite senare fortsätta in i köket. – Det här räknas som skyddsområde, förklarar chefskocken Nazim Imeri medan han visar runt bland frysar och kylar. Hygienen är viktig och vi är noga med att hålla rent. Överallt står det vagnar med stora plåtbleck, som morgonen därpå ska packas med mat och transporteras till olika skolor runt om i Umeå. Förutom det egna gymnasiet är det sjutton andra ställen som ska ha lunch varje

spira nr 5 • 2014

dag och totalt lagar personalen 3 000 portioner om dagen. – Det kanske ser ut som ett kaos, men vi som jobbar vet var vi har allt, säger Nazim. Några av de skolor som får sin mat härifrån vill ha all mat lagad och varm medan andra värmer luncherna och kokar tillbehör som ris, potatis eller pasta. Alla vagnar ska också ha en detaljerad lista med alla de ingredienser som finns i sändningen för dagen. ma t l a gnin g bes krivs oft a som en kreativ syssla, men på en skola har kockarna en hel del att ta hänsyn till. Det finns färdiga mallar och uppgjorda menyer, som de inte kan avvika ifrån hur de vill. – Huvudkomponenten är redan bestämd. Exempelvis att det en viss dag ska vara kött och potatis, men inom den ramen är vi fria att variera oss, berättar Nazim. Utmaningen ligger i att ge det lite restaurangkänsla och att laga mat som passar både förskolebarn och gymnasieelever.

Alla som jobbar i köket är ense om hur viktig skolmaten är för att elever och lärare ska må bra och trivas. – Alla ska orka vara med hela dagen så det måste vara näringsriktigt och ge energi, säger Johan Lundström som är den av kockarna som arbetat här längst. Det ska naturligtvis smaka gott, men vi äter ju med ögonen också, så det måste se gott ut. Färgglada tillbehör kan pigga upp en annars tråkig rätt. Själv brinner jag lite extra för fisk och vill servera det så ofta som möjligt. p ers ona l en t y cke r att eleverna på skolan verkar äta bra, men på fredagar är det många som slarvar med lunchen eftersom de ofta slutar tidigare. Då kanske det i stället blir en burgare nere i centrum. Det är en trend som kökspersonalen vill försöka ändra på. – Jag har planer på att vi ska ha lite av fredagsmys här då, förklarar Nazim. Mer festlig och avancerad mat och spännande sallader kanske skulle locka. n m at lust

vardagstankar anton marklund

Glöm aldrig James Wallace! Kycklinggryta (4 personer) 400 gram kyckling 1 msk rapsolja 1 lök 1 dl hackad vitkål 1 morot, grovt riven ½ burk krossad ananas 1 röd eller grön paprika 20 g strimlade bambuskott 0,5 msk tomatpuré 1 tsk sambal oelek

1 vitlöksklyfta 1 tsk vitvinsvinäger 0,5 tsk mald ingefära 0,5 tsk paprikapulver 0,5 tsk salt 0,5 tsk strösocker 1 dl kokosgrädde 1, 5 dl vatten 0,5 hönsbuljongtärning 1 msk maizenamjöl

Stek kycklingen i ugn eller på spisen. Salta och peppra. Hacka löken, strimla vitkål och riv morot. Fräs i olja, tillsätt övriga ingredienser, utom kycklingen, och koka ihop. Tillsätt den tillagade kycklingen i såsen och smaka av. Servera med ris och sallad.

Morotssoppa (4 personer) 800 gram skalade, rivna morötter 1 hackad lök 4 dl grönsaksbuljong 20 gram mald ingefära 4 dl crème fraiche

Topping 2 dl matlagningsyoghurt 1 tsk sambal oelek 1 tsk pressad citron Salt och svartpeppar

Livet ger en smällar ibland. Sista tiden har jag fått mer än min beskärda del. I tio år hade jag en familj och nu vet jag inte riktigt vad som är kvar av den. Jag har fått byta bort att leva mig gammal med henne jag lovade att alltid älska, till att bo ensam i en etta på Ålidhem. * Det är i stunder när saker tas ifrån en som man väljer väg. Man kan fokusera på det man har förlorat, eller på det man faktiskt har kvar. Jag brukar ta James Wallace som exempel. För några år sedan befann jag mig på ett riktigt sunkigt vandrarhem i Harlem, New York. Mot kvällen kom jag i samspråk med en ung man. Han bodde där i en av sovsalarna för han hade inte råd att bo någon annanstans. Året innan hade han blivit jättedålig och tvingats ligga på sjukhus i fyra månader utan att vara försäkrad. Vid tre tillfällen hade han nästan dött, bara just så pass klarat sig. Han såg fortfarande medtagen ut där han stod och konstaterade att han nu, på papperet, inte hade något kvar, förutom en sjukhusskuld på 1,2 miljoner som han nog aldrig skulle kunna betala tillbaka. Men han såg det inte så. »I believe in God now« sa han med sin breda oregon-dialekt. »Jag tror på Gud nu. Det måste finnas en anledning till att jag är här.« Jag minns att han gång på gång strök med handen över det kortklippta håret när han tittade ut på den nattliga bakgatan vi stod vid, som att han inte kunde förstå hur vacker den var. »Life’s fuckin’ amazing« mumlade han. Innan vi skiljdes åt sträckte han fram sin hand till avsked. »James Wallace« sa han. »Glöm inte det namnet.« Det har jag inte gjort.

Rosta morötter och lök i lite matfett. Häll på grönsaksbuljong och koka morötterna mjuka. Mixa blandningen och häll i crème fraiche. Smaksätt med ingefära och salt. Smaksätt matlagningsyoghurt med citron, sambal oelek, salt och svartpeppar. Servera soppan med yoghurtblandningen. spira nr 5 • 2014

Allhelgonahelg Välkommen för stillhet och ljuständning Backens kyrka

Tavelsjö

Ersbodakyrkan

Kyrkan är öppen fredag, lördag och söndag kl 12–18 för besök och ljuständning. Kaffeservering. Fredag och lördag kl 13-16 visas gravdatabasen.

Stillhet och värme fredag kl 13-20, Tavelsjö kyrkogård Kom in för en stunds stillhet och värmande fika

Minnesgudstjänst söndag kl 11.00 Ljuständning, Yvonne Eriksson, Maria Grahn, Åse Lindegren, Lena Arnesson, sång av kyrkokören

Ord och ton i stillhet fredag kl 15.00 Inger Lohmander, Ingemar Grahn, Maria Axéll Minnesgudstjänst lördag kl 18.00 Vi läser upp namn och tänder ljus för de som varit skrivna i vår församling och avlidit under året. Eva Branzell, Inger Lohmander, Maria Axéll, orgel, Per-Erik Andersson, violin. Kyrkokören. Högmässa söndag kl 11.00 Eva Branzell, Alli Holmlund, Maria Axéll, Ellen Sjöstam, sång

Norra kyrkogården

Allhelgonagudstjänst lördag kl 11.00 Rödåsels bygdegård Thomas Degerman, John Holmquist Allhelgonacafé lördag kl 14–16, Tavelsjö församlingsgård Minnesgudstjänst lördag kl 16.00, kyrkan Thomas Degerman, John Holmquist, kyrkokören.

Mariakyrkan Högmässa lördag kl 10.00 Sånger till tröst lördag kl 18.00 Minnesgudstjänst med ljuständning.

Heliga korsets kapell är öppet fredag kl 13-19 och lördag kl 10–18. Präster och diakoner för samtal, samt fika.

Minnesgudstjänst i samarbete med Spädbarnsfonden söndag kl 14.00

Ljusandakt fredag kl 18.00, lördag kl 16.00

Stöcksjö missionshus

Röbäcks kapell

Minnesgudstjänst lördag kl 11.00 Mats Pelo, Nils Jakobsson

Öppet kapell fredag kl 12–18 och lördag kl 11–17. Servering, någon att prata med och möjlighet att tända ljus.

Umeå stads kyrka

Minnesro-Sinnesrogudstjänst fredag kl 18.00 Vi minns dem som dött i samband med medberoende, misshandel, kriminalitet, missbruk. Vi tänder ett ljus för dem som kämpar i detta mörker. Marian Karlsson, diakon Temagudstjänst om sorg lördag kl 15.00 Per Wållberg, Marian Karlsson, diakon

Tegs kyrka Minnesgudstjänst lördag kl 18.00 Lars-Martin Nygren, Per Wållberg, Aqua Viva

Minnesgudstjänst med ljuständning lördag kl 18.00 Namnuppläsning på de under året avlidna Inger Lundberg, Jonas Östlund, Anders Bäcksund. Sång av ungdomskören Turbulens. Orgelmusik i allhelgonatid söndag kl 18.00 Anders Winterstam

Västerslättskyrkan Minnesgudstjänst med ljuständning söndag kl 18.00 Christina Isacson, Erik Holmlund, Ulrika Mottmann, Staffankören, Sara Winek, sång

Ersmarkskyrkan Mässa med ljuständning söndag kl 10.00 Mattias Winblad von Walter, Hanna Markgren, musik

Ålidhemskyrkan Minnesgudstjänst med ljuständning fredag kl 18.00 Monica Andersson, Brita Nilsson, Kyrkokören, David Bergius Allhelgonagudstjänst lördag kl 11.00 Direktsänds i Sveriges Radio P1. Lisa Tegby, Gospelkören, Emma Örnberg, David Bergius Temagudstjänst söndag kl 11.00 Staffan Nygårdh, Erik Hansson, Ingrid Engdahl

Vännäs församling Öppen kyrka kyrkan Vännäsby fredag kl 13–17 Välkommen in i värmen, sitt ner och ta en kopp kaffe. Känn stillheten. Du får gärna tända fler ljus inomhus. Katrin Nymberg. Öppet kapell Mariakapellet, Vännäs fredag kl 13–17 Välkommen in i värmen, sitt ner och ta en kopp kaffe. Känn stillheten. Du får gärna tända fler ljus inomhus. Annelie Bäck. Ljusgudstjänst Mariakapellet, Vännäs fredag kl 18.00 Johannes Nord Minnesgudstjänst med ljuständning lördag kl 18.00, kyrkan Vännäsby Minnesgudstjänst med ljuständning lördag kl 18.00, Johanneskyrkan, Vännäs

Fredag 31 oktober till söndag 2 november

allhelgonahelg tid för eftertanke

spira nr 5 • 2014

allh e lg o nah e lg e n

Välkommen till kyrkan! Temamässa söndag 26 oktober kl 11.00, Västerslättskyrkan. Texter ur Apostlagärningarna. Temagudstjänst »Var mitt ljus« radioinspelning, söndag 26 oktober kl 18.00, Backens kyrka. Magdalena Ljunggren, Maria Axéll, Gaudium, Charlotte Kuisma, Ingmar Grahn, Per Brännström. Sorg och hopp, temamässa söndag 2 november kl 11.00 Ålidhemskyrkan. Staffan Nygårdh, Erik Hansson, Ingrid Engdahl. Vernissage av utställningen »För att världen ska leva« Elvismässa söndag 9 november kl 11.00, Böleängskyrkan. Ängskören med musiker. Sånghäftigt. Lars-Martin Nygren, Richard Öberg, Ronny Sahlén. Servering.

Sinnesromässa lördag 22 november kl 18.00

Ålidhemskyrkan En gudstjänstform som vuxit fram ur gemenskapen i tolvstegsrörelsen med betoning att utveckla sin andlighet och delande – som en motvikt till missbruk och ensamhet. Gudstjänsten avslutas med »Sinnesrobönen«. Sinnesrogudstjänst med nattvard söndag 23 november kl 11.00, Böleängskyrkan. Lars-Martin Nygren, Richard Öberg. Skapa helig fred med tro som drivkraft temamässa söndag 30 november kl 11.00, Ersbodakyrkan. Marika Griehsel, journalist, Roland Widmark, musiker, Christina Kajberg solist, Karin Vigren, Åse Lindegren, Anders Winterstam, Rosi Andersson. Därefter seminarium om fredsfrågor. Adventsgudstjänst söndag 30 november kl 11.00, Röbäcks kyrka. Ängskören mfl körer. Adventsgudstjänst söndag 30 november kl 11.00, Tavelsjö kyrka.Thomas Degerman, John Holmquist. Julkören. Vi sjunger in advent söndag 30 november kl 11.00 Västerslättskyrkan. Alla-kan-sjungakören. Kyrkkaffe. Lovsångsgudstjänst söndag 7 december kl 18.00, Tavelsjö kyrka. Vänskapsgudstjänst söndag 7 december kl 11.00, Böleängskyrkan. Luciagudstjänst söndag 7 december kl 16.00, Västerslättskyrkan. Barnkören. Julgröt.

Musik och konserter Jazzkonsert fredag 24 oktober kl 20.00, Umeå stads kyrka Barytones Sacred concert av Duke Ellington söndag 26 oktober kl 18.00, Umeå stads kyrka. Vasakyrkans kör, Oratoriekören. Klassisk pianokonsert med Mikael Linné söndag 26 oktober kl 19.00, Tavelsjö kyrka. Orgelmusik i allhelgonatid söndag 2 november kl 18.00, Umeå stads kyrka Anders Winterstam Allsångskväll tisdag 4 november kl 18.30, Ersbodakyrkan. Tillsammans med Sång för alla. d et h än d e r

Actus Tragicus lördag 8 november kl 18.00, Johanneskyrkan, Vännäs. Konsert med Hedlundakyrkans kammarkör. Har hjärtat slutat slå? söndag 9 november kl 18.00, Vasakyrkan. En musikberättelse om sorgen efter ett litet barn. Fika och samtal. Allsång tisdag 25 november kl 19.00, Böleängskyrkan. Torkel Selin, Ängskören. Servering. Alla körers advent söndag 30 november kl 18.00, Umeå stads kyrka. 300 kyrkokörssångare från trakten, Jonas Östlund.

För att världen ska leva Vandringsutställning med 19 konstverk av fillipinske konstnären Emmanuel Garibay. Vernissage söndag 2 november kl 13.00 i Ålidhemskyrkan. Visas under hela november.

Julkonsert i gospelton söndag 7 december kl 18.00, Backens kyrka. Backen gospel samt musiker under ledning av Jenny Lindberg.

Tisdagsträff tisdag 4 november kl 13.00, Tegs församlingsgård. Markus Löfgren och Jan Fälten sjunger Elvis, Jim Reeves m fl. Kostnad 50 kr.

Fördjupning

Afterwork onsdag 5 november kl 18.00, Böleängskyrkan. Andakt och pyssel. Anm för middag sen 3/11 till sarah.renman@svenskakyrkan.se.

Temadag »Hildegard av Bingen« 1098-1179 lördag 15 november kl 10-14, Ålidhemskyrkan. Hildegard var teolog, mystiker, nunna och musik-skapare. Frågor/anmälan ann.charlotte. nilsson@svenskakyrkan.se

Världsviktigt - träff för internationella frågor torsdag 6 november kl 18.00, Mariakyrkan. Reseberättelse från Västbanken, Gunilla Fallqvist.

Retreatdag för hela människan lördag 22 november kl 8.30-19.30, Västerslättskyrkan. Kroppskännedom och skapande aktivitet, mässa, bibelmeditation, möjlighet till enskilt samtal. Pris 100 kr inkl. måltider. Anm senast 10/11till Ulrika Mottmann 090-200 2540.

Öppet hus med program tisdag 11 november kl 11.00, Kyrkans hus, Yttersjö. Även 9/12.

Retreat i vardagen. Start onsdag 19 november kl 19.00

Böleängskyrkan

Du avsätter 30 minuter per dag att be och meditera över en bibeltext. Dina erfarenheter från bönen bearbetar du med en följeslagare. Gemensam avslutning 3/12. Anmälan och frågor. Lars-Martin Nygren. lars-martin.nygren@svenskakyrkan.se

Kaféer, föreläsningar, skapande »Prästmans dagbok« torsdag 23 oktober kl 12-14, Backens kyrka. Gunnar Ågerstrand berättar minnen. Lunch 50 kr. Temafrukost lördag 25 oktober kl 9-11, Carlskyrkan. Chokladprovning – rättvis, klimatsmart och hållbar choklad från Theobroma Tastings. Jenny Berg. Frukostpris: 100 kr. Anmälan senast 24/10 till sara.p.sandstrom@svenskakyrkan.se. Trivselträff »Sara lyser upp« tisdag 28 okto-ber kl 12.00, Tavelsjö församlingsgård. Om Sara Lidman. Åke Edström visar film och berättar. Lunchservering. Höstöppet torsdag 30 oktober kl 12-15, Ersbodakyrkan. Lunch och pyssel för alla åldrar. Vänskapscafé torsdag 30 oktober kl 18.30, Böleängskyrkan. För andligt längtande och intresserade av fler vänner. Info: Marian Karlsson. After Work – ett gott liv efter det yrkesverksamma livet tisdag 4 november kl 12-14, Carlskyrkan. Våffellunch 40 kr. Fredrik Snellman talar om »Ålderism«. Anmälan till sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se. Även 2/12.

Afterwork fredag 7 november kl 17.30, Grisbackakyrkan. Anmälan senast 3/11 till ragnhild. pelo@svenskakyrkan.se

Afterwork med middag fredag 14 november kl 17-19, Ersbodakyrkan. Anmälan till Elin Broadhall, 090-200 26 74. Adventspyssel tisdag 18 november kl 18.3022.00, Ersmarkskyrkan. Afterwork torsdag 20 november kl 17.00, Röbäcks kyrka. Andakt och pyssel. Anm för middag 18/11 till therese.edlund@svenskakyrkan.se.

Ett urval av församlingarnas program i Umeå 24 oktober - 10 december. Med reservation för ändringar

Gudstjänster och andakter

»Jag vet mitt värde« temakväll torsdag 20 november kl 19.00, Grisbackakyrkan. Om att vara anhörig till personer med missbruk/psykisk ohälsa. Missionsauktion lördag 22 november kl 14.00, Johanneskyrkan, Vännäs. Världens café – mötesplats för alla nationaliteter lördag 22 november kl 17.00-19.30, Carlskyrkan. Mat från El Salvador, 50 kr/vux, 20 kr/barn, 30 kr/stud. Anmälan till sara.p.sandstrom@svenskakyrkan.se. Från birollsinnehavare till fadersgestalt och helgon söndag 23 november kl 19.00, Mariakyrkan. Om Josef, Jesu styvfar. Jonas Liliequist, Umeå universitet, berättar. Trivselträff tisdag 25 november kl 12.00, Tavelsjö församlingsgård. Örjan Aronsson berättar om sin nyutkomna bok: Men Herren näpste dig satan - om kyrkoherde Nils Grubbs. Lunch. Skapardag för alla åldrar lördag 29 november kl 12-15, Tegs församlingsgård. Anmälan senast 21/11 till lilly.m.olofsson@svenskakyrkan.se. Levande adventskalender Mariakyrkan. »Ny lucka« öppnas varje dag under tiden 1-25/12.

Film Existensiell filmhelg 7-9 november, biorummet Tegs kyrka. Tre dagar fyllda med film, föreläsning-ar, workshops, musik och gudstjänst. Mat och fika finns att köpa. Se annons i tidningen. »Vision« en film av Margarethe von Trottas med tyskt tal och engelsk text om Hildegard av Bingen, Lördag 15 november kl 14.30, Ålidhemskyrkan.

spira nr 5 • 2014

www.tidningenspira.se

»Rättfärdighetens verk är fred och välstånd, dess frukt beständig ro och trygghet« Jesaja kapitel 32, vers 17

foto Bidrag till tävlingen »Motiv för hållbarhet«