Spira nr 5 2016 by Tidningen Spira

Kan jag läsa barnbibeln fast jag inte tror?

Nr 5 2016 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

” Vill ge kraft och energi” Robert Edlund, supporter och pedagog

DÅ TAR PRÄSTEN PÅ SIG UNIFORM VILL STÖTTA ANDRA ANHÖRIGA KULTURTIPS AV LISA TEGBY

Tema SUPPORT

nutida helgon tidningen spira nr 5 2016

VÄLKOMMEN

Alla behöver en hejarklack ”Heja, heja! Du klarar det!” Intill den branta uppförsbacken står tre personer jag aldrig sett förut och ropar uppmuntrande. Och plötsligt får jag ny energi, jag ler för mig själv och trampar vidare. Jag deltar inte särskilt ofta i motionslopp, men varje gång förvånas jag över hur mycket de okända åskådarnas applåder och tillrop betyder. De små hejarklackarna är minst lika viktiga som vätskekontrollerna, så när jag väl kommit i mål i Cykelvasans kortversion ställer jag mig en stund längs spåret och hejar på andra cyklister. Spiras höstnummer har temat Support. Följ med supporter Robert Edlund till ståplats H. Här hejar han på sitt lag Björklöven – i mot- och medgång. ”Jag vill ge kraft och energi”, säger han. Det gäller också de ungdomar han möter i jobbet som pedagog. Även anhöriga till cancersjuka behöver stöd. Ingela Nyman vet hur ensamt det kan bli när någon nära får ett cancerbesked. ”Resten av världen går vidare, men du står där och inget är sig likt.” Nu är hon ambassadör för Cancerkompisar i norra Sverige för att fler anhöriga ska hitta någon de kan mejla mitt i natten om så behövs och dela förbjudna tankar med. I serien Andlig friskvård handlar övningarna om att öva sig i medkänsla. Kanske är det också ett sätt att vara hejarklack.

Vandringslederna runt Umeå!

Att brotten med rasistiska motiv verkar öka.

Svenska kyrkan i Umeå 090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea

FOTO: MALIN GRÖNBORG

Filmer från Filippinerna, Volontärer sökes! 7 Dilemmat Kan jag läsa barnens bibel fast jag inte tror? TEMA SUPPORT 8 Supporter ger kraft och energi 12 Helgon kan vara som storasyskon 14 Cancerkompisar hjälper den som hjälper 16 Mötet Maggan Rehnberg 20 Reportage Kultur som språk för livet 23 Vardagstankar Helena Aldereon 24 Mellan himmel & jord 25 Mitt kyrkoår Kenneth Nordgren 26 Andlig friskvård Öva radikal medkänsla 27 Korsordet 28 Allhelgona 2016 30 Spira besöker Drop in-vigslar i Umeå 30 Kalendarium 30 Viktigt på riktigt Yngve Gustafson

Nästa nummer ute 15/12

”Om du tycker att Bibeln är skräp, läs den inte, men hitta gärna någon annan bok”

Om existentiella böcker för barn FOTO: LINA ERIKSSON

KULTUR

Omslag: Robert Edlund Foto: Malin Grönborg

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

4 Aktuellt Råd för religiöst samarbete,

Lisa Tegby inspireras av Sara Lidmans ”livgivande ilska”.

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se Tel 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå Besök: Ö esplanaden 9, 2 tr Redaktör Ulrika Ljungblahd Ansvarig utgivare Georg Andersson Repro & Tryck Tryckmäklaren i Norr Annonsförsäljning Elin Örebrand Frost 090-348 44 41 elin@sensibelle.se

INNEHÅLL NR 5 2016

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll 6 nr per år. Tre gånger per år även till Vännäs-Bjurholm.

MÖTET

Maggan Rehnberg är fältpastor.

nr 5 2016 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

Har du fått stöd eller stöttat någon? Spira frågar tre personer längs gågatan i Umeå.

OKTOBER ELIAS BOETHIUS

ANNE JOSS

OLOV JOHANSSON

– Min mamma hjälper mig när vi pratar om det som bekymrar mig med skola, framtid och sådant. Jag finns där för henne också när hon kommer hem från jobbet och är trött, mest genom att bara finnas där. Nu när jag flyttat till Umeå för mina studier här på universitetet hörs vi på telefon i stället.

– Jag har precis kommit hit till Umeå från mitt hem i Danmark för att finnas här för min mamma. Hon är 100 år och ligger på sjukhuset efter att ha ramlat. Det är viktigt att jag är här, så hon vet att någon tänker på henne. Jag ser direkt att hon lyser upp när jag kommer!

– Jag fick vägledning av en socialtjänsteman när jag verkligen behövde det. När min pappa gick bort behövde jag en manlig förebild och det blev han. När jag sedan fick jobb på en trafikskola inspirerades jag att ta efter honom, särskilt i min kontakt med de nysvenskar som kom dit.

INTE HÖRT I KYRKBÄNKEN

av Lars Segerstedt

Enligt traditionen spikade Martin Luther år 1517 upp 95 teser på slottskyrkans port i tyska Wittenberg. Prästen Luther protesterade bland annat mot att kyrkan sålde avlatsbrev till människor som var rädda för att straffas efter döden.

10 000 FÅR PLATS NÄR PÅVEN BESÖKER MALMÖ ARENA Påve Franciskus kommer till Sverige för att uppmärksamma 500-årsminnet av reformationen som inleds i år. Den 31 oktober hålls ett stort event i Malmö Arena med plats för 10 000 personer. Mötet mellan Vatikanen och Lutherska världsförbundet förväntas bli en ny milstolpe i dialogen mellan katoliker och protestanter. Påve Franciskus tillträdde 2013. Han är den första påven från Sydamerika och Jesuitorden. Han har gjort sig känd för sin enklare klädsel och för sitt engagemang ”Låt oss tänka på det här i flyktingar, miljö barnet. Hon är i himlen. Hon tittar ner på oss.” Påven på och andra saminstagram @franciscus. hällsfrågor.

Ta en minut! Att tända ett ljus för att minnas en nära som gått bort har blivit en av de viktigaste riterna i Sverige. Under allhelgonahelgen tänds tusentals ljus på Umeås kyrkogårdar. På sociala media används taggen #taenminut.

VI SES PÅ FACEBOOK!

facebook.com/tidningenspira tidningen spira nr 5 2016

AKTUELLT FOTO: LINA ERIKSSON

HALLÅ DÄR FOTO: HELENA ANDERSSON HOLMQVIST

Kyrkanställda får en förhandstitt på sina ”nya” lokaler på Backen. Snickerierna i glasverandan är anpassade efter originalfönstren som hittades i ett förråd, berättar Gustav Eriksson.

ANNA VIKBERG

Blå träffen, Grisbackakyrkan

Blå träffen i Grisbackakyrkan är en samling för personer med eller utan funktionshinder. Anna Vikberg är på plats varje onsdag!

Vad gör du på Blå träffen? – Jag spelar, sjunger och fikar smörgåsar och frukt. Och jag pysslar. I onsdags gjorde vi trummor av ballonger. Vad är roligast? – Allting är roligast! Jag träffar folk och har fått vänner där. Om jag inte kan åka dit känner jag mig ledsen. Vad tycker du om ledarna? – De är trevliga och hjälper till. Det skulle bli tråkigt där utan dem.

Blå träffen söker volontärer! Volontärerna får välja uppgifter utifrån vad de vill och kan – spela instrument, leda samlingar, läsa eller hjälpa till med pyssel. Träffarna är varje onsdag 18.00-20.00 och man kan hjälpa till på varje träff, varannan eller mer sällan, bara det blir regelbundet. För mer info: Maria Kero, maria.kero@svenskakyrkan.se

Snart öppnar Backens prästgård För sex år sedan flyttade personalen ut från församlingsgården på Backen. Snart flyttar de in i den renoverade prästgården från 1790, ett av Umeås äldsta hus.

– Det är som en dröm! Och då har jag ändå inte varit med på hela resan, säger Eva Branzell, församlingsledare, när hon går runt med arbetslaget i det pågående renoveringsprojektet. I februari flyttar Umeå landsförsamling in efter att ha varit utan församlingsgård i sex år och haft kontor i tillfälliga lokaler. På övervåningen blir det arbetsplatser och på bottenplan lokaler för barngrupper och andra träffar. Utvändigt återställs fasaden som den såg ut 1901. Trätaket ska tjäras och huset målas i en varm, gul färg. På baksidan byggs en glasveranda utifrån gamla foton. Invändigt möts gammalt och nytt. Husets gamla rumsindelning har återskapats,

gamla dörrar återanvänts och tapetrester inspirerat tapet- och färgval. – Det finns en väldig omsorg om detaljerna, men målet har inte varit att återskapa en viss tidsepok invändigt, utan att skapa ett modernt fungerande hus, säger Gustav Eriksson, fastighetschef Svenska kyrkan i Umeå. Ett tiotal hantverkare har arbetat med bygget sedan i juni. – Det innebär mycket problemlösningar för alla arbetsgrupper. Det gillar alla på det här bygget, säger Jonathan Rödén, arbetsledare på Selbergs Entreprenad. För församlingens verksamhet byggs även en ny, låg paviljong med bland annat en samlingssal. En långsiktig ambition är att även se över utemiljön och skapa en anslutningsväg längs slänten ner till Backens kyrka. Ulrika Ljungblahd

> SE FLER BILDER FRÅN RENOVERINGEN AV PRÄSTGÅRDEN PÅ TIDNINGENSPIRA.SE nr 5 2016 tidningen spira

AKTUELLT

Umeås religiösa får nytt forum för samarbete Om Umeå drabbas av kris finns en ny resurs – Umeå interreligiösa råd, som också kommunen står bakom. När läget är lugnt ska rådet bygga relationer och skapa nätverk för att bryta fördomar.

– Det är jättespännande, säger Veronica Kerr (Kd), som tillsammans med Margareta Rönngren (S) är kommunpolitiker i gruppen med representanter för religiösa föreningar och trossamfund i Umeå. Redan 2012 pratade kommunens krisgrupp Posom och Kyrkans stödgrupp om vikten av att få in ett multireligiöst perspektiv i arbetet. – Det religiösa landskapet i samhället ser annorlunda ut i dag än för bara 15 år sedan, säger Mikael Åström från Kyrkans stödgrupp. Grupperna tog initiativ till att samla företrädare för religiösa samfund och föreningar. Efter några träffar rann samarbetet ut i

sanden, med undantag för ”Vägra hata”-kampanjen 2015. I år beslutade kommunen att göra en nystart och skapa ett interreligiöst råd för krisberedskap, men också för att öka samarbete och förståelse. – Ett syfte är att bryta fördomar och minska ”vi och dom”-problematiken som lätt frodas när vi inte möts, säger Mikael Åström, som även hoppas att rådet ska hitta på saker tillsammans, som föreläsningar, fester och manifestationer. Politiker Veronica Kerr tycker att arbetet är ett erkännande av vad de religiösa samfunden betyder i samhället. Kommunen samarbetar med andra aktörer i föreningslivet, men trossamfunden glöms lätt bort. – Religiösa samfund är en stark kraft när det till exempel gäller hemlösa och tiggare, säger hon. Helena Andersson Holmqvist

248

”Tryggare kan ingen vara” är den vanligaste psalmen vid dop. tidningen spira nr 5 2016

Amanda Wisselgren från Umeå är på plats på Filippinerna för några månader inom Ung i världsvida kyrkan. Följ hennes äventyr via korta filmer på instagramkontot @filmippinerna

#killmiddag Killarna är en ny föreställning om manlig vänskap med premiär på Ögonblicksteatern i oktober. Den visar hur även vänskap mellan killar kan innehålla värme, beroende och närhet. – Det är en manlighet vi önskar oss, helt enkelt en mänsklighet, även om normen är snäv och svår att balansera, säger Ingunn Grande, verksamhetsledare på Ögonblicksteatern. Inför föreställningen har skådespelarna inbjudit till #killmiddag för att prata med unga killar om normer, vänner och relationer. Killarna visas både för allmänheten och skolelever.

FOTO: LINA ERIKSSON

FOTO: OLOV HÄGGSTRÖM

Den 27 september träffades nybildade Umeå interreligiösa råd för första gången.

Inbjudna till Umeå interreligiösa råd Buddhistiska föreningen, EFS, Equmeniakyrkan, Eritreanska församlingen, Etiopisk-Ortodoxa kyrkan, Evangelisk Luthersk Mission - Bibeltrogna Vänner, Evangeliska frikyrkan, Frälsningsarmén, Islamiska föreningen, Judiska föreningen, Katolska kyrkan, Ortodoxa kyrkan, Pingstkyrkan, Sjundedags adventistsamfundet, Svenska kyrkan.

AMANDA: ”JAG ÄLSKAR DET HÄR STÄLLET”

För att informera om konfirmation bjöd kyrkan Umeås 14-åringar på bio.

”TRO, SEXUALITET, KROPP”

REKORDMÅNGA ANMÄLDA TILL NÄSTA ÅRS KONFA

Föreställningen Missionärens skapare Malin Hellkvist Sellén från Umeå får Svenska kyrkans kulturstipendium 2016. Projektet ”rör sig obehindrat i skärningspunkten mellan fakta och fantasi, i spänningsfältet mellan tro, sexualitet, kropp och kall”. (Läs mer om hennes föreställning i Spira nr 3/16.) Även serieskapare Mats Jonsson från Kramfors och fyra andra konstnärer får stipendium. www.svenskakyrkan.se/kulturstipendium

330 ungdomar har anmält sig till konfirmationsläsningför att lära sig mer om kristen tro och prata om livsfrågor. För första gången erbjuds även innebandykonfa. För att berätta om alternativen bjöd Svenska kyrkan alla födda 2002 på bio i september där även en kort film från 2016 års läger visades. Se filmen på www.samycketmer.info

Gammlia Umeå www.vbm.se

HÖST I MINIMUS PÅ BARNENS MUSEUM SKAPARVERKSTAD

Söndagar kl 12–16 Nya teman varje vecka.

J U LÖPPE T

Slöjdarnas Hus

Hos oss hittar du klappar och presenter för alla - i olika tekniker. Nävagjort och närproducerat!.

Öp pet alla dagar 11–18 25 nov–23 dec

minimus

FREDAGSMYS

Serveringen öppen kl. 11-17

Fredagar kl 13–15 Upptäcktsfärder, pyssel, sagoläsning, språklek och mycket mer… TIS–FRE 10–17 | ONS 10–21 | LÖR–SÖN 11–17 | FRI ENTRÉ

Tel. 0935-207 82

Vännäsby

Hej,

jag heter Johanna och jobbar på Din & Min Omsorg– hemtjänst för yngre och äldre.

Gravrättsinnehavare sökes Vi söker gravrättsinnehavare till gravplatser på Umeå Norra kyrkogård, Backens kyrkogård, Västra kyrkogården, Röbäcks kyrkogård och Tavelsjö kyrkogård. Som huvudman för begravningsverksamheten är vi skyldiga att föra register över gravrättsinnehavare. Registret ska innehålla personuppgifter på den eller dem som gravplatsen upplåtits eller överlåtits till. Vi har noggrant sökt kontakter och anhöriga till de gravar där vi saknar innehavare. De gravar där det fortfarande saknas är försedda med en skylt med uppmaning att kontakta Kyrkogårdsförvaltningen. Får vi inte kontakt med anhöriga finns det risk för att gravplatsen kommer att betraktas som återlämnad till oss. Du som vill veta om det här berör dig kan kontakta umea.kyrkogardsexp@svenskakyrkan.se, 090-200 25 20.

info@dinochmin.se 090-12 54 52

Kyrkofullmäktige I Umeå pastorat sammanträder i Tegs församlingsgård, Jägarvägen 16, tisdag 8 november, kl 18.00. Budgetförslag 2017 och långtidsplan 2017-2019 samt övriga ärenden enligt utsänd föredragningslista. Handlingarna finns tillgängliga på www.svenskakyrkan.se/umea. Sammanträdet är öppet för allmänheten. Välkommen George Andersson Ordförande

www.svenskakyrkan.se/umea

nr 5 2016 tidningen spira

DILEMMAT ”Min dotter har fått en barnbibel. Hon vill gärna höra berättelserna, men jag vet inte om jag ska läsa dem. Jag är ju inte själv särskilt troende.” Text Helena Andersson

Kan jag läsa barnens bibel fast jag inte tror? ANNIKA EDLUND

ANDERS SANDBERG

Barnbibliotekarie

Jag brukar rekommendera att barnet på bibblan får välja någon bok själv, föräldern väljer något den tycker är bra och så provar de något helt nytt. Det är bra att ibland utsätta sig för nya och ovana saker när det gäller konst. Om man marinerar barnet i olika språk och bilder, skapar barnet sig sin egen uppfattning till slut. Om du själv inte är troende kan du ju berätta om Bibelns bakgrund, att du själv inte tror på det som står, men att det finns många som gör det. Men frågan om vad som är sant är svår. De flesta böcker har ju något som det går att känna igen sig i! Vill barnet att ni läser ur barnbibeln kan ni ju läsa ett kapitel där och varva med något som du själv väljer. Kanske kan du läsa eller berätta om andra religioner? Det finns böcker av Anita Ganeri med judiska, islamiska och buddhistiska berättelser. En rolig bok är Jesus och jag av Johanna Westman. Det är som en typ av fanfiction och berättar om Jesus som barn, den period som det inte står något om i Bibeln. tidningen spira nr 5 2016

Präst

Boktips Bibel för barn från Verbum (Finns även som ljudbok med Mark Levengood och Henrik Jonsson) En vän från himlen av Ylva Eggehorn Jesus och jag av Johanna Westman Sandvargen av Åsa Lind Edward Tulanes fantastiska resa av Kate DiCamillo

HAR DU ETT DILEMMA? Mejla spira@ svenskakyrkan.se

Jag tror att berättelser är viktiga att bära med sig. Alla människor behöver höra historier av olika slag eftersom de skapar tolkningsramar för tillvaron. Berättelser har varit viktiga i alla traditioner och kulturer. Jag själv har velat ge mina barn Bibelns berättelser, eftersom jag tror att de kan lära något om tillvaron och människorna och Gud. Att vara neutral som förälder går inte, menar jag. Alla människor har ett paket av värderingar, som de på ett eller annat sätt ger vidare till sina barn. Om du tycker att Bibeln är skräp, läs den inte, men hitta gärna någon annan bok som du tror kan ge din dotter något existentiellt. Det tror jag att vi behöver ge barnen för att de ska få hjälp att tolka sina liv och fundera på svåra frågor, till exempel döden och människovärde. Annars kommer de att söka svaren på annat håll. Hemma hos oss har vi läst Sandvargen av Åsa Lind, som är existentiell på ett fantastiskt sätt! Ett annat tips är Edward Tulanes fantastiska resa av Kate DiCamillo, om en porslinskanin. 7

Tema SUPPORT

”Jag vill vara någon som ger kraft och energi” En supporter. En som stöttar och hejar på. Det är vad Robert Edlund vill vara, både till sitt lag Björklöven och till de ungdomar han träffar i jobbet. Text Helena Andersson Holmqvist Foto Malin Grönborg

nr 5 2016 tidningen spira

tidningen spira nr 5 2016

TEMA SUPPORT

ret är 1993 och Robert Edlund är tio år. Sittande på sin pappas axlar i den fullsatta och jublande isladan på Teg ser han när hockeylaget Björklöven vinner mot Troja-Ljungby och går upp i Elitserien. – Det är mitt första riktiga hockeyminne. Säkert hade jag varit på match tidigare, men det här var en så viktig match och positiv upplevelse, minns Robert. Ett par år senare börjar Robert gå på matcher med kompisar, men det är först i gymnasiet som hockeyintresset slår till med full kraft. Han börjar läsa på om laget, lyssna på sportradion och vara en trogen besökare på ståplats H. Än i dag är det på ståplats man hittar Robert när det är match. – Någon match har jag försökt att sitta, men det är svårt. Jag har ju lärt mig att avkoda spelet från kortsidan, på långsidan ser jag inte spelet på samma sätt, förklarar han. Att gå på matcherna iklädd sin gröngula 10

”Ska man vara en god supporter ska man stötta”

halsduk och att hoppa och sjunga med klacken, oavsett om det går bra eller dåligt för laget, är viktigt för honom som supporter. – Det var en tung period när vi gick ner i division ett, och många kom inte på matcherna, men jag såg till att vara där. Att stötta ger kraft och energi till spelarna, och i motgång blir det ju ännu viktigare. Robert har svårt för dem som skriker nedsättande saker till spelarna under matchen. – Ibland har jag flyttat en bit för att komma bort från sådana sura gubbar. Ska du vara en god supporter ska du stötta, att dra ner spelarna tror jag bara tar energi. SOM FÖRSAMLINGSPEDAGOG I TEGS församling

ordnar Robert ungdomskvällar. När de sammanfaller med matchkvällar brukar han dra på sig Löventröjan och visa matchen på tv:n för den som vill se. På tisdagkvällar är det högstadieungdomar som samlas i församlingsgårdens källare för samtal och nr 5 2016 tidningen spira

BLI EN BRA SUPPORTER! 1

Var närvarande och på plats!

Stötta också i motgång!

Fall inte för frestelsen att klaga!

Heja på när det går bra!

TEOLOGIFONDENS / KUNGLIGA SKYTTEANSKA SAMFUNDETS SYMPOSIUM

Reformationen

Samhällskraft i Västerbotten och världen Onsdag 9 november kl 09.00-17.00 Samhällsvetarhuset hörsal D Medverkande: Stefan Gelfgren, Ann-Catrine Edlund, Ronny Ambjörnsson, Anne-Louise Eriksson, Anders Wejryd För program se www.teologifonden.se

Den gul-gröna halsduken är självklar när Robert Edlund går på hockeymatch.

aktiviteter, på torsdagar är det mer som en ungdomsgård för alla åldrar. Förutom att ha kul ihop med besökarna och snacka och skämta brukar Robert och hans kollegor få ta emot många funderingar under kvällarna – om relationer, utbildning och andra viktiga och svåra val. – Jobbet handlar mycket om att se och bekräfta, lyssna och stötta, inte komma med färdiga svar utan stödja ungdomarna i deras egna tankar. Robert kan se likheter mellan det han gör på ståplats H och i församlingsgårdens källare. När han slagit upp ordet ”supporter” har han hittat synonymerna ”understödjare” och ”påhejare”. – Ett ord vi brukar använda oss av i kyrkan för samma sak är ”medvandrare”. En som ger stöd när det är motgång och när allt flyter på uppmuntrar ”det låter bra, fortsätt”, det är så jag vill vara. En som ger kraft och energi! tidningen spira nr 5 2016

Prästkragen och Sandalen Hela familjens förskola Vi erbjuder: • Nära relationer i små barngrupper med hög personaltäthet. • Lustfyllt lärande, grundat i läroplanen genomfört av utbildad och erfaren personal, med skapande, dramatisering och sång som verktyg. • Kontinuerligt föräldrastöd och rätt till samtalsstöd för dig som förälder med utbildad personal. Anmälan sker via kommunens kö, se vår hemsida: www.svenskakyrkan.se/umea/forskola för mer info och kontaktuppgifter till förskolorna och placeringsassistenterna.

TEMA SUPPORT

Helgon kan vara som storasyskon Elisabeth, Maximilian och Tomas ger Tommy Johansson stöd och hjälp i dag, trots att det var länge sedan de lämnade jordelivet. Text Helena Andersson Holmqvist Foto David Dahlberg EN GÅNG SOM BARN la jag ett mynt i en leksaks-

automat och mottog förväntansfullt plastkulan med en dold skatt. Inuti låg en bild av en man och ett barn, båda med gloria. Blev jag besviken? Det minns jag inte, men medaljongen med den helige Kristoffer med Jesusbarnet på axlarna, vägfararnas helgon, har sedan följt mig genom livet, tryggt förvarad i plånbokens myntfack. Inte bara vägfararna har sitt eget helgon för hjälp och stöd. Bagare och hörselskadade, astronauter och arbetslösa har också sina skyddshelgon. Från början sågs helgonen som beskyddare av kyrkor som byggdes över deras gravar, men så småningom spreds det till platser, yrken och sjuka, och till personer med helgonets namn. För katoliken Tommy Johansson har aposteln Tomas en särskild plats i hjärtat, eftersom de båda delar namn. Hemma i sin lägenhet har Tommy en mängd bilder av helgon i form av ikoner, statyetter och tavlor på väggar och hyllor. Som tonåring var han aktiv i Svenska kyrkan, men kände sig överraskande hemma i katolska kyrkans syn på helgonen. – Jag var den enda aktiva troende i min familj, och jag kände att jag behövde en mamma som bad för mig. Eftersom kyrkan talar om Jesus som min bror, måste alltså Maria vara min mor, konstaterar han. 12

Alla helgons dag I Svenska kyrkan och andra protestantiska kyrkor betraktas helgonen inte som förebedjare, eftersom den läran inte anses ha stöd i Bibeln. Däremot ses de som förebilder, människor som levt särskilt goda eller kärleksfulla liv. Vissa helgon, som Maria och Johannes döparen, har egna dagar under kyrkoåret när de uppmärksammas. Övriga helgon firas gemensamt på Alla helgons dag som i år infaller den 5 november.

Tommy blev katolik, och helgonen har fortsatt ha en viktig plats i hans liv. Han beskriver relationen till sina favorithelgon som den till storasyskon. De vet mer om livet, har själva kämpat och kan ge stöd och hjälp. – Jag pratar med dem och de ber för mig. Det är som att de viskar direkt i Guds öra. För ett år sedan inträffade något som fick stora konsekvenser i Tommys liv. Han drabbades av en massiv hjärtinfarkt och hjärtat stannade, men han återupplivades – och fann portugisiska Johannes av Gud. – Han är ett av flera skyddshelgon för hjärtsjuka. Jag fann tröst i att det även i himlen finns de som ber för oss med dåliga hjärtan. ATT FÖRKLARAS SOM HELGON av katolska

kyrkan är en lång process med många steg, bland annat krävs bevis på mirakel efter helgonets förbön. Även om de mest kända helgonen, som Lucia, Nikolaus (Santa Claus) och Franciskus av Assisi, levde för många hundra år sedan är det katolska helgonförklarandet ingen utdöd verksamhet – tvärtom. Senast i juni i år förklarades svenska Elisabeth Hesselblad för helgon. Det gläder Tommy Johansson lite extra, eftersom hon är en av hans favoriter. – Hon tillhörde Svenska kyrkan och blev katolik, liksom jag. Hon gjorde mycket gott, nr 5 2016 tidningen spira

NUTIDA HELGON

MAXIMILIAN KOLBE

En polsk franciskanermunk som i koncentrationslägret Auschwitz erbjöd sitt liv i stället för en flerbarnsfar och uppmuntrade de övriga dödsdömda. Han avbildas med fångjacka över axeln.

ELISABETH HESSELBLAD

Svensk nunna i Rom som organiserade mycket hjälpverksamhet i samband med andra världskriget. Hon grundade en ny gren av Birgittinorden och förde den tillbaka till Sverige. Hon helgonförklarades den 5 juni i år.

Bildtext (centrerad)

gömde judar under andra världskriget och förde Birgittinorden tillbaka till Sverige, berättar han och visar en bild av Elisabeth Hesselblad med en bit av hennes klädnad fastsatt. Tommy berättar också om Maximilian Kolbe, ett annat nutida helgon, som han beskriver som en verklig hjälte. Även om Tommy ser helgonen som förebedjare är de tidningen spira nr 5 2016

– Helgonen ber för mig hela tiden och när jag behöver extra hjälp finns de där, säger Tommy Johansson.

för honom framför allt föredömen för hur han ska leva, och han läser ibland om deras liv för att inspireras. Att vara ett helgon handlar för en katolik om att leva ett särskilt gott och kärleksfullt liv. Ibland är helgonen officiellt helgonförklarade, men de behöver inte vara det. – Att bli helgon, att bli det Gud tänkt att vi ska vara, är målet för alla människor.

MODER TERESA

Teresa av Calcutta var nunna med albanskt ursprung som i över 45 år tog hand om fattiga, sjuka, föräldralösa och döende i Calcutta. Hon mottog Nobels fredspris 1979 och helgonförklarades den 4 september i år.

Cancer vill stötta andra Inom loppet av två år förlorade Ingela Nyman båda sina föräldrar. Nu är hon ambassadör för Cancerkompisar. – Det är svårt att stå bredvid. Allt fokus ligger på den som är sjuk. Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson

Till minne av sin mamma, som dog i cancer för fem år sedan, har Ingela Nyman tatuerat Scorpions låttext ”Still loving you”. – Vi kom varandra väldigt nära på slutet.

nr 5 2016 tidningen spira

TEMA SUPPORT

kompisar

anhöriga

NIO MÅNADER EFTER ATT Ingela Nyman suttit

vid sin mammas dödsbädd ringer hennes pappa på en knastrig telefonlinje från Thailand. ”Sätt dig ner Ingela, jag har en viktig sak att prata med dig om.” – Det var som om någon sparkade undan benen för mig och slog mig i magen, minns Ingela när hon tänker tillbaka på beskedet att pappan skulle opereras akut för en hjärntumör på sin 53-årsdag. Ingela krävde raka besked av läkaren. ”Jag måste veta vad som händer så jag vet när jag kan bryta ihop.” Att vara nära anhörig till en cancersjuk är som att leva ett parallellt liv, både till den sjuke och till omgivningen. – Efter ett cancerbesked rusar resten av världen vidare, men du står där och inget är sig likt. Man kan känna sig väldigt ensam. Under sin mammas sista år, när cancern spridit sig till lungorna och levern, pendlade Ingela mellan sitt vardagsliv i Skåne och hemorten i Västerbotten. Hon hade lovat sin mamma att inte berätta för någon hur lång tid hon hade kvar, eftersom hon ville leva fullt ut in i det sista. Det tog på krafterna. – Jag hade sömnproblem och drömde mycket. Jag orkade inte vara särskilt social och kände mig rätt förvirrad ibland. PÅ JOBBET, KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN I Lund,

träffade Ingela kollegor som också haft cancersjuka anhöriga. Med dem kunde hon dela förbjudna tankar som ”Släpp taget”, stressen över allt praktiskt och tomheten när telefonen tystnar efter begravningen. – De blev mina cancerkompisar, innan Cancerkompisar fanns. Nu finns organisationen Cancerkompisar. På en webbplats kan anhöriga till cancersjuka skapa en personlig profil och matchas tidningen spira nr 5 2016

sedan med andra anhöriga som de kan hålla kontakt med via webbforumet, mejl och sms. Allt startade för fyra år sedan när grundaren Inga-Lill Lellky ville hjälpa fler att ”hitta sin egen Gertrud”. Inga-Lill och Gertrud hade båda män som var döende i cancer och kvinnorna blev ett stort stöd för varandra. – Cancerkompisar hjälper den som hjälper. Ingen ska behöva bli sjuk av att vara anhörig, säger Inga-Lill när hon tidigare i höst besökte Umeå för norra Sveriges första Cancerkompisar Live. SEDAN INGELA FLYTTADE TILL Umeå tidigare i

år är hon ambassadör för Cancerkompisar i norra Sverige. Det första fysiska mötet med andra cancerkompisar från såväl Skellefteå som Boden och Jukkasjärvi gav mersmak. – Visst är det fantastiskt att kunna mejla någon mitt i natten när man sitter vid en sjuksäng, men det är viktigt att ses i verkliga livet också, säger hon och fortsätter: – Det fanns en connection fast vi aldrig träffats tidigare. När vi gick från restaurangen på kvällen var det som att säga hej då till goda vänner, berättar hon. Cancerkompisar är ett komplement till andra professionella kontakter och privata relationer. För Ingela har en psykiatriker varit jätteviktig under många år. Med släkt och familj vill hon prata gamla minnen av sina föräldrar. – Vänner fyller också en funktion, men många är så upptagna med sitt. Det är svårt att få plats i deras liv, säger hon och önskar att fler skulle våga höra av sig till den som sörjer, om så bara med ett kort eller sms. Framöver hoppas hon kunna inbjuda till kaféträffar i Umeå. – Det blir i den mån jag orkar, det tar tid att hämta sig, säger Ingela Nyman.

Svenska kyrkan har också stödgrupper vid olika typer av sorg.

FÖR DIG SOM...  FÖRLORAT EN LIVSKAMRAT  FÖRLORAT EN FÖRÄLDER  ÄR STUDENT OCH SÖRJER  HAR BARN SOM OCKSÅ SÖRJER  DRABBATS AV STROKE LÄS MER: SVENSKAKYRKAN.SE/ UMEA/SAMTAL-OCH-STOD

CANCERKOMPISAR

Hjälper anhöriga till cancersjuka att få kontakt med varandra. Startade i Skåne 2012, har en ambassadör i Umeå. www.cancerkompisar.se

nr 5 2016 tidningen spira

MÖTET

Präst från Vännäs blir pastor i fält Vanligtvis är hon präst och pedagog i Vännäs. En vecka om året byter Maggan Rehnberg om till uniform och blir fältpastor. Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson

et rullar stridsvagnar längs Umeås gator och från I20-skogen smattrar det mer än vanligt när Hemvärnets 13:e bataljon har övning sommaren 2016. Vilket fingerat scenario som de hundratals soldaterna övar är hemligt, men det skulle kunna vara ett anfall mot kraftverket i Stornorrfors eller attacker på länets nyhetsredaktioner. Styrkorna leds av en stab på 20 personer, där fältpastor Margaretha ”Maggan” Rehnberg ingår. I stabsrummet på I20-området ligger kartor utspridda över borden, så dit får ingen utomstående komma. I stället tar Maggan oss med till fältköket där lunchkärlen som innehållit kycklinggryta precis återlämnats. Snart ska 400 personer i skogen ha viltskav till middag, så för kökspersonalen är övningen egentligen ingen övning – det är alltid skarpt läge. – De här dagarna är lite som ett jättestort rollspel, ett läger för vuxna, konstaterar Maggan efter att ha småpratat med kockarna, som också har avtal med Försvarsmakten om att ta ledigt från sina civila jobb för att årligen göra ett visst antal övningsdagar. Som fältpastor ansvarar Maggan för själavård, andakter och gudstjänster. tidningen spira nr 5 2016

I veckan har hon även fått i uppgift att titta närmare på bataljonens grav- och begravningsrutiner. – Hur gör vi om 30 fiender och 30 av våra soldater dör? Var förvarar vi kropparna? Maggan ska också skriva ett brev till anhöriga som förlorat någon nära. Dagarna framöver funderar hon på formuleringarna medan hon träffar soldater på fältet. Som fältpastor brukar hon besöka olika grupper varje övning. Sist var det båtgruppen utanför Robertsfors där hon fick åka Stridsbåt 90, den här veckan ska hon hälsa på mcordonnanserna, alltså kurirer på motorcykel. Maggan har valt att inte bära vapen. Däremot har hon uniform. – Första gången jag tog på den kändes det som jag klädde ut mig, men nu hör den till. Det är ju fantastiskt bra kläder! I SIN HÖGRA BENFICKA har hon – precis som alla

andra – ett första förband. I sin vänstra har hon den gröna Fältandaktsboken med kända psalmer, böner på olika språk och för skilda trosinriktningar samt tänkvärda verser. – Det är fint att få ha en stilla stund och tänka på något annat. Mycket de gör under övningarna väcker många tankar.

Senast jag… …stod i hejarklacken Allt för länge sedan jag kunde vara på plats, men jag har skaffat C More för att kunna följa Skellefteås framfart i SHL. ...lärde mig något nytt I fredags lärde jag mig att tekniken som använts för att måla altartavlan i Johanneskyrkan kallas för pointilism. ...fick en kram I går när vi hade vår ungdomsgrupp, då kommer många som jag får krama om. ...njöt av livet I helgen då jag verkligen var ledig och njöt med mina närmaste, jag är nybliven farmor.

I sin vänstra benficka har fältpastor Maggan Rehnberg den gröna andaktsboken. På uniformsskjortan är symbolen för fältpastor fastsydd.

Kanske är det därför korum, som gudstjänsterna kallas inom militären, brukar vara välbesökta. Första gången tryckte Maggan upp 40 sångblad, men det kom 80 personer. För två år sedan på Gumboda hed samlades nästan 700 personer utomhus för att sjunga ackompanjerade av Hemvärnets musikkår och höra Maggan predika. DET VAR ÅR 2009 som Maggan Rehnberg,

rätt förvånad över bataljonschefens fråga, tackade ja till att påbörja utbildningen till bataljonspastor. Hon hade ingen erfarenhet av militären, men gillade utmaningen. – Första året satt jag mest som ett frågetecken, säger hon och skrattar. Känslan av att komma in i ett helt nytt sammanhang med speciella kläder och mängder av förkortningar och fackuttryck gav nya insikter. Inte minst för det egna jobbet och engagemanget i kyrkan. – Det är viktigt att vara tydlig och informativ! Ingen ska känna sig osäker eller dum i en gudstjänst. Om jag inte känner mig trygg första gången jag kommer till kyrkan, 18

FÄLTPASTORER

har kunskaper i själavård, personaltjänst, krisstöd och Försvarsmaktens värdegrund är vigd/ordinerad inom de av svenska staten erkända trossamfunden har teologisk examen eller utbildning ansvarar för militära själavården, genomför korum, minnesgudstjänster och utbildar i krisstöd.

kanske jag aldrig kommer tillbaka, säger Maggan, som tycker att Hemvärnet påmint henne om vikten av att se människors olika styrkor och ge dem uppgifter. – Ibland nedvärderar vi människor och vad de kan, säger hon lite självkritiskt. DELAKTIGHET OCH VI ÄR ord som återkommer

när Maggan pratar om kyrkans liv. Under torsdagarnas ungdomskvällar lagar ungdomarna mat tillsammans och ansvarar för andakten. Själv ser hon sig oftast som coach. Någon reklam för gruppen har hon aldrig gjort – ”är det tillräckligt bra berättar man för kompisarna”. Och det verkar fungera – i år går 30 ungdomar ledarutbildningen i Vännäs. Även helgernas gudstjänster ska präglas av delaktighet. Olika gudstjänstgrupper med varierade åldrar turas om att planera söndagarna. – Det är inte att jag är lat, utan det är bibliskt att dela på uppgifterna. ”Vi” är ett av den helige andes vanligaste ord! Redan som tonåring, när hon som nykristen var engagerad i EFS i Boliden, fick hon nr 5 2016 tidningen spira

MÖTET TRE MILSTOLPAR I MAGGANS LIV ÅR 1980

1990

1996

Reste till Sankt Petersburg Vänförsamlingen i Sankt Petersburg som vi besökte från gymnasiet och tio år framåt. Mötet med den underjordiska församlingen där kyrkan var förbjuden har påverkat mig jättemycket. Det var jättefarligt att gå dit, men de firade fantastiska gudstjänster där alla som var med bidrog med en sång, en bön eller något annat.

Fick sjuk son Vår nyfödde son var svårt sjuk och vi levde i dödsskugga i sex år innan han som genom ett mirakel blev friskförklarad. Jag lärde mig hur man bemöter någon som har ett sjukt barn och som är rädd för döden. Ingen vågade prata med mig om döden, om hur det kändes att han kunde dö. Många ville förmedla ett hopp, men ibland måste man få stanna i det svåra.

Började i bönegrupp Sedan jag flyttade till Vännäs är jag med i en bönegrupp som funnits i 30 år. Det är ett helt otroligt nätverk med kvinnor som träffas varannan vecka. Vi pratar och delar böneämnen med varandra. Jag påminns om att bönen är ett vi. Om jag inte orkar be, så orkar någon annan bära mig i bön.

”Första året satt jag mest som ett frågetecken” vara mötesledare. Sedan följde tio år av årliga besök i en kyrka i Sankt Petersburg där delaktigheten var helt avgörande för den underjordiska församlingen, som träffades på olika platser varje vecka. – Alla som var med på gudstjänsten skrev vad de ville bidra med på små lappar och skickade fram till mötesledaren, minns Maggan. Det var fantastiskt! ÄVEN INOM HEMVÄRNET ÄR ”vi” ett viktigt be-

grepp. – Många är ju med för att de känner ansvar för samhället och kan bli utkallade vid bränder och eftersökningar. Efter senaste årets terrordåd i Europa och diskussioner om att återinföra allmän värnplikt tycker Maggan Rehnberg att det verkar som att fler unga, både män och kvinnor, söker sig till Hemvärnet. Om två år träffar hon soldaterna igen för nästa stora övning i fält. Dessförinnan ska hon till Enköping tillsammans med stabspersonal från hela Sverige. Och förstås fortsätta vara präst och pedagog i Vännäs församling. tidningen spira nr 5 2016

Maggan Rehnberg har kaptens grad. ”Det är lite skämmigt eftersom alla andra jobbar jättemycket för att bli kapten och jag blev det direkt som fältpastor”.

nr 5 2016 tidningen spira

”Vi behöver fler språk för att prata om livet” Efter 45 år som präst vill Lisa Tegby fortsätta att brottas med tron. Nu genom en ny kultursatsning inom kyrkan. Text Ulrika Ljungblahd Foto Malin Grönborg

Lisa Tegby tycker att kultur ska vara tillgänglig. Som här vid Sara Lidmancitatet i centrala Umeå. tidningen spira nr 5 2016

et går knappt att föreställa sig en kyrka utan kultur, att tänka bort musiken, textilierna, berättelserna, bilderna och arkitekturen. Lika självklar har kulturen varit för Lisa Tegby sedan uppväxten i Skellefteå på 50- och 60-talet. I barndomshemmet var bokhyllan lika viktig som köksbordet, att gå på teater och utställningar lika självklart som att be aftonbön. Kultur, tro och politik hörde ihop. – Det handlar om att reflektera över hur vi kan hjälpas åt att göra livet så gott som möjligt för så många som möjligt. HSB-gårdens lekplats har Lisa inga tydliga minnen av, däremot kommer hon ihåg hur kompisgänget satt i timmar vid de små björnstatyerna vid fontänen. Alla hade varsin favorit. Hon minns också de vuxnas diskussioner runt köksbordet om offentliga utsmyckningar och bokbussar till små byar, kultur skulle finnas tillgängligt för alla. Fortfarande hör kultur till Lisa Tegbys dagliga föda. Under åren som präst, kyrkoherde och offentlig debattör har hon fortsatt att läsa varje dag, gå på teater och vara uppmärksam på mönster och ord som passerar. – Konst är inte bara tavlor, utan även vackra färger, blombuketter och mönster. Vad man ser har att göra med vad man lärt sig att se, och vad andra uppmuntrar en att se, säger hon och konstaterar att hon inte 21

alls har samma blick för att uppfatta det vackra i ett hockeymål. Hon ser i stället skönhet i barnens lek, fjällens storlek och dansens rörelse. – Gud är all skönhets källa och Gud talar genom skönheten, säger hon i en radioandakt från kulturhuvudstadsåret Umeå2014, där Lisa var en av de drivande bakom Svenska kyrkans satsningar. – Jag blir glad varje gång jag går förbi Umeå stads kyrka och ser att statyn Hoppare sitter kvar, säger hon. Andra satsningar var musikalen med 300 barn, en nyskriven kyrkopera och videofilmen som projicerades på Ålidhemskyrkans yttervägg. NU HAR LISA LÄMNAT den röda träkyrkan på

Ålidhem där hon predikade vid invigningen 1973. Eller lämnat och lämnat. Den ligger tre minuter hemifrån och är fortfarande Lisas hemförsamling, men den första oktober slutade hon som församlingsledare. I stället får kulturfrågorna större utrymme i hennes yrkesliv. För även om hon fyllt 67 år, och jobbat som präst i 45 år, känner hon sig inte mogen att gå i pension. Hon ”går ner till 100 procent” och ser fram emot lite mer frihet. – Präst är jag ju alltid och det är klart att jag vill fortsätta att ha dop, vigslar och begravningar! Ett år framåt ska hon i huvudsak jobba med kultur och teologi för hela Svenska kyrkan i Umeå. Hur kan kyrkan använda kulturen mer och på nya sätt? – Vi behöver hitta fler språk och hjälpa människor att ta sitt eget språk på allvar. Kyrkan, i vid bemärkelse, ska vara en plats där det går att möta Gud i dag och där det går att uttrycka både sin klagan och sin glädje.

Det kräver ett mångfacetterat språk med många olika uttryckssätt. Själv anar hon ofta Gud i musiken. – Ibland är det som om Gud som spelar för mig och ropar ”Kom! Vila, här finns nåd, här finns kraft.” HON HITTAR ÄVEN GUD gömd bland orden i poesi

och skönlitteratur. Den ställer både frågor och ger svar. Sara Lidman är en av många KULTUR OCH KYRKA viktiga författare genom hennes oräddhet och blick för det svaga. Sång, musik, – Och så var hon så livgivande arg! När arkitektur och konst kan uttrycka hon låg på Axlagården var hon arg över att andlighet och belysa hon inte skulle hinna stoppa Irakkriget, existentiella frågor. minns Lisa Tegby. Hon fick oss andra att Vi ska: glöda och komma igång! Desmond Tutu är • öka de kulturella inslaockså sån – väldigt arg och väldigt glad! gen i kyrkan. Just ärkebiskopen från Sydafrika kanske • använda olika kulturella inte dyker upp på författarsamtal i Umeå, uttryck för att hjälpa fler att känna igen sig i men i Lisas nya uppdrag ingår också att kyrkans tro. försöka fylla något av tomrummet efter Din boks författaraftnar. Läs hela måldokumentet En annan del av projektet är det kommansom kallas FIN, församde reformationsjubileet. 2017 är det 500 år lingsinstruktion, på svenskakyrkan.se/umea sedan munken Martin Luther spikade upp sina teser på en tysk kyrkport och en förnyelse av kyrkan tog fart på allvar. – Kyrkan behöver ju ständigt förnyas. Martin Luther använde sin tids kultur, inte minst boktryckarkonsten. Han skrev psalmtexter som folk förstod och upphöjde varje människas vardagsarbete. Visst skrev han en hel del som varken Lisa eller andra teologer står bakom i dag, men som inspiration för förnyelse finns en hel del att ta av. – Det är spännande att tillsammans få treva sig fram i ett samtal. Det är ett av privilegierna med att vara präst – att få prata om Lisa Tegby vill hitta fler sätt att använda kulturen. livets viktigaste frågor.

LISAS KULTURTIPS! 1

Böcker Det finns ju massor, men Västerbottensförfattarna förstås: Hjortronlandet av Sara Lidman är en pärla och hela Jernbaneepostet. Merabs skönhet av Torgny Lindgren och Skrivandets sinne av Elisabeth Rynell. Och så ser jag just nu fram emot att läsa Bruce Springsteens självbiografi Born to run.

Poesi Karin Boye, Ylva Eggehorn, Gustaf Fröding, Lars Björklund, Elisabet Hermodsson. När det gäller poesi kan man hitta fynda i samlingar med många författare från olika tider. Och glöm inte Britt G Hallqvist, Lennart Hellsing och Tage Danielsson! Och så dikterna som Ola Nordebo presenterar som helgord på lördagarna i VK - politik och poesi!

Konst Gå runt i kyrkorna och titta på detaljer - det finns massor att upptäcka i varenda kyrka. Stjärnorna i taket i Umeå stad, Emil Sandbergs sniderier i Ålidhemskyrkan och Mariakyrkan. Och titta på alla kyrkotextilier med fantastiska vävmönster och symboler - Margit Westin har bidragit med mycket i Västerbotten.

Muséer Vi har fantastiska muséer här i Umeå. Bildmuséet tänker ständigt nytt och Västerbottens museum är en pärla. Jag älskar Tate i London och Moderna i Stockholm. Millesgården är en så fin museimiljö med både Jesus och Franciskus lite dolda i trädgården mitt ibland alla storslagna skulpturer. Snart öppnar en Tove Jansson-utställning där. nr 5 2016 tidningen spira

VARDAGSTANKAR

Amadeus Mozart

REQUIEM Söndag 6 november kl 18.00 Umeå stads kyrka

Oratoriekören, Jonas Östlund Sopran Charlotte Kuisma, Alt Karin Lundholm, Tenor Anders Eriksson, Bas Johan Wållberg Fritt inträde

tidningen spira nr 5 2016

”I slutändan är vi alla frukter” HÄROM MORGONEN GJORDE JAG

i ordning frukt till Tim att ta med sig till skolan. Äppelbitar längst ner i burken och apelsin ovanpå så att äppelbitarna inte blir bruna. ”Äpple och apelsin” tänkte jag och kom att tänka på filmen Mitt stora feta grekisHELENA ALDEREON ka bröllop. Den handlar om Diakoniassistent Umeå stads församling Toula Portokalos som förälskar sig i amerikanen Ian Miller. Till hennes pappas förtvivlan är Ian en icke-grek, en xeno, alltså en främling. Vegetarian dessutom! Efter många vändor blir det till slut bröllop och på festen håller Toulas pappa tal: ”Välkommen familjen Portokalos och välkommen familjen Miller! Som ni vet kommer Miller från det grekiska ordet miloh, som betyder äpple! Och vårt namn kommer från det grekiska ordet portokali, som betyder apelsin. Så här i kväll har vi äpplen och apelsiner. Vi är alla olika men i slutändan är vi alla frukter. In the end we are all fruits.” Ja, i slutändan är vi kanske alla frukter, tänkte jag medan jag skalade frukt till min sexåring. Det är ingen större skillnad på oss. Vi ser alla lite olika ut, vi har olika hårda skal. Vissa har taggarna utåt och andra är mjuka som persikor. Men inuti, under allt det där, är vi ändå alla frukter, vi är alla människor. Jag tänker att Gud ville ha det så, en fruktsallad om man så vill, en salig blandning av allt. Vi är olika och vi är unika. Vi är faktiskt inte skapade för att passa in i en EU-standard för bananer och gurkor. Jag har Jesus som förebild, min ”stjärna och kärna” som Luther uttrycker sig. Jesus befriade från tanken att vi är olika och därför har olika värde. För olika är vi ja, men med lika stort värde! Om vi bara anstränger oss lite så kan vi faktiskt inse detta, vi är inte xenos, inte främlingar för varandra. Vi är olika men ändå ett. ”In the end we are all fruits.” 23

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: SEIVAN SALIM/LWF

UTBLICK IRAK

Shemaa, 8 år, och Bushra, 9 år, bor i flyktinglägret Davudija i Dohuk i norra Irak. Huset som de delar med sju andra familjer har byggts av träpallar och kartong. Svenska kyrkans lokala partner, LWF, bidrar med matpaket, sanitet och hygien, psykosocialt stöd och utbildning. Läs mer på svenskakyrkan.se/irak

Läsardikt

Rop från en trappuppgång

Det ogjorda

Lindehell om sin uppväxt med en missbrukande mamma. Nu har hon släppt diktsamlingen LÄST Rop från en trappuppgång som utgår från de närmare 20 adresser hon bodde på som barn. I versform berättar hon om matbrist, misshandel och mammans många män. Anneli bor i Umeå och föreläser om sin uppväxt ihop med sina döttrar. Dikterna har hon skrivit för att bearbeta sin egen historia. Med boken vill hon uppmana vuxna att våga se de barn som lever i otrygga hemförhållanden.

I dag har jag inte gjort mycket men i morgon ska jag göra ännu mindre Och på den sjunde dagen se tillbaka på allt jag inte gjort och konstatera att det ogjorda med allt elände det besparat mig var ganska gott Leif Haglund

I SPIRA NR 6 2015 berättade Anneli

Gud, vår jord är bara ett stoftkorn i världsalltet. Det är vår uppgift att göra den till en planet där ingen ska behöva plågas av krig, hunger eller fruktan eller vara utestängd från andra i meningslöst främlingskap för sin härstamnings, hudfärgs eller världsåskådnings skull. Gud, ge oss mod och förutseende att ta itu med detta redan nu, så att våra barn och barnbarn en gång med stolthet kan bära namnet människa. FN-bönen nr 5 2016 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: LINA ERIKSSON

MITT KYRKOÅR

När vi blir genomskinliga ETT HELGON SYNS INTE i en spegel. Helt

ELDSJÄLEN Sigvard Johansson har varit ordförande i Innersjö-Degersjös EFSförening i 70 år. ”Det gäller bara att jag inte är så dum att jag inte slutar medan jag har vettet kvar”, säger han med ett leende.

90-årige Sigvard är ordförande i föreningen sedan 1946 Innersjö-

– Det kändes konstigt att ta över efter den Degersjö förra ordföranden. missionshus Han var ju rektor och Ligger i sluttningen jag en vanlig bonde! ner mot Bjännsjön. Sigvard må vara Här hålls varje år gammal men minnet missionsauktion, sommarmöte, – Det är svårt att neka fungerar och det är en fettisdagsfest och när du blir föreslagen del att hålla koll på. gudstjänster. Hyrs till en post. Det är Datum för gudstjänster även ut till privatpersoner. självklart att ställa då präst och musiker upp, säger Sigvard kan komma, serveJohansson. ring till kyrkkaffet och så ska Sigvard växte upp när väckelannonserna skickas in i god tid. sen svepte fram i Västerbotten, Tolv personer är medlemmar i också över byn Degersjö. Han föreningen, men till auktioner minns kvällsmöten i det som då och andra aktiviteter kommer var skolan, men senare blev mis- många fler. sionshus, och symöten i hemmen – Det bor femtio familjer i byn med både kvinnor och män. med femton barn. Jag tycker det Våren 1946 blev Sigvard, 20 är viktigt med ett missionshus i år, vice ordförande i EFS-förenbygden, men det svårt att få folk ingen. Redan på hösten fick han att engagera sig så visst befarar gå in som ordförande. Där har jag att det ska dö ut, säger han. han blivit kvar – i 70 år. Eva Gustafsson I 70 år har Sigvard Johansson varit ordförande i EFS-föreningen i Innersjö-Degersjö. Han firade självklart sin 90-årsdag i byns missionshus.

KÄNNER DU EN ELDSJÄL? tidningen spira nr 5 2016

Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se!

enkelt därför att vi tittar på oss själva i just speglar och då ser vi allt annat än det helgonlika. Men vi kan få syn på ett helgon när vi blickar bakåt mot händelser och handlingar som fått allt större betydelse med tiden. Och vi inser vad en människas insats kan betyda. Den där gången när jag behövde hjälp. Vid det tillfället när allt stod på spel. Eller genom att alltid finnas där. Vi får syn på helgon i ljuset av deras insatser. Det behöver inte alltid vara stordåd, det stora kan ske i det lilla. Och så är det ofta när vi människor blir genomskinliga så att Gud syns genom oss. Detta år har innehållit ett par uppmärksammade helgonförklaringar i romersk-katolska kyrkan. I vår svenskkyrkliga tradition utser vi inte officiella helgon, men de finns där ändå i liv och gärning, visar på Gud och räcker till för andra. Att rädda en annan människa är som att rädda hela världen. I detta räddningsarbete, där helgonen går före, är vårt hopp att Kristus går vid vår sida. Det gör att vi kan luta oss mot Gud. KENNETH NORDGREN kyrkoherde

PSALMEN

”De heliga i landet, de lever i ett ljus som genomlyser dem” Ps 484:1 (Svenska psalmboken)

ANDLIG FRISKVÅRD

Öva dig i radikal medkänsla!

1 SE NÅGON I ÖGONEN Ge någon full uppmärksamhet en stund genom att se honom eller henne i ögonen medan ni pratar. Ögonkontakt skapar närvaro och känsla av att vara sedd.

BEGREPPET ANDLIG UTVECKLING KAN ge vibbar av

verklighetsflykt eller fokus på sitt eget välmående. Sund andlighet är tvärtom att sträcka sig ut mot sin medmänniska, betonar kyrkoherde Olle Carlsson i boken Kristendom för ateister. ”Jesus säger att det vi gör mot de minsta, svagaste i samhället, det gör vi mot Gud” fortsätter han. Han kallar det ”radikal medkänsla”. Och som med alla andra goda vanor krävs en del övning. I de flesta andliga traditioner är omsorgen om andra central. Modern lyckoforskning visar dessutom att en människa mår bra av att hjälpa och vara vänlig mot andra.

FÖRSÖK FÖRSTÅ

Sansa dig en stund när du scrollar i sociala medier. Lägg en stund på att försöka förstå innan du skriver en upprörd kommentar. Eller sitt ner en stund med någon som du inte håller med och försök förstå i stället för att övertyga.

HJÄLP EN FRÄMLING Var lite uppmärksam på människor i omgivningen som verkar behöva hjälp. Gå inte bara förbi den trötta föräldern med barnvagn på bussen eller barnet som inte når upp till pantautomaten.

SÄG IFRÅN!

Reagera när du ser enskilda personer eller grupper behandlas orättvist. Bli medlem i en förening, eller kyrka, så fler tillsammans kan driva opinion, påverka samhället och politiker.

5 BE FÖR ANDRA Känns det väl utmanade att göra som Jesus föreslog och be för dina fiender? Börja med att be för, eller tänka gott om, människor du bara har lite svårt för. Kanske en om dagen.

Text Ulrika Ljungblahd Illustration Anna Karlsson 26

nr 5 2016 tidningen spira

KORSORDET FOTO: LINA ERIKSSON

STARK KÄNSLA KOMMUN I NORR

MODERN DISKMASKIN GRÖNSAK

HENNES HEMVÄRNSÖVNING

Spira nr 5

BERGBLIR STRÖM OFTA I KYRKOPÅSTRUKEN MÖTET

OFTA UTSLAGSGIVANDE

HÖR MAN EKO I ÄR VITT

MAN PÅ MAN

VÄTSKA MED BAKTERIEKULTUR

TAR BORT ETT SKEPP KOMMER LASTAT

DÄR ÄR HON MED PÅ ÖVNINGAR

SINAR UT

HAR TUMMEN TILL HÖGER HÖRNA

BÖR MAN SITT SKÄGG SOLGUD

KÖR MED KORS I TAKET

ÄR UPPKASTAT SNART

HENNES KRIGSPLACERING

BREDA

VAR HON SOM ETT I BÖRJAN

DJURPARK HON FRÅN DRAGARBRUNN

GJORDE FOLK FÖRR I SÄNGEN TAR METARE HAND OM

SYS FÖR STORT SPELADE QUINN

ETT SEDLIGHETSBROTT

DANSANT HERRE I VISAN SUR

DET ÄR EN EN SJÖNG LAPPLISA OM KAN POJKE PÅ PAPPA GRÄS I KRYSS

TAS FRAM FÖR BAK USCH!

KAN KOLOSS HA FÅGELBO

MITT I FOLDER

TEMPO FÖR STRÖVTÅG

INLEDER FÖRKLARING PÅ B....

BLADSES OCH SÄLLAN RANKOR- HÖRS EJ NAMENT I FLORAN

BÖR MAN VARA I KYRKANS ARBETE

RETRÄTT STÅR MOT ANDRA

MANDRILL LAG MED MADRID

ANGER NOTLÄGE CIVILSTÅND

OLLE CARLE MÅNGEN HAR SO

VATTENFALL

KUPERAD

RINNER GENOM STRATFORD

DISHARMONISK

STAD I STATEN SER VI TIDEN

VILL DU EJ SE I VÄSTERBOTTEN

MOSKVITJ RYSK FLOD

DOPPA BLAD KAN MAN MACKA

Konstruktör: Anders Perstrand

TIDIGARE LÖSNINGAR PÅ TIDNINGENSPIRA.SE Grattis Elisabeth Engström, Märta Backman och Kerstin Bäckström som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får nästa gång I skuggan av ett geni av Anna Sundström Lindmark. Två vinnare får presentkort på böcker. Lösningen vill vi ha senast den 21 november till Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk kuvertet ”Korsord”.

tidningen spira nr 5 2016

Namn: Adress: Ort:

Vi finns när du behöver oss

Vänd Er med förtroende till oss!

Du får hjälp med allt inom begravning, gravsten, familjejuridik och försäkring. Varmt välkommen!

Anne-Lis Hermansson, Christina Wendel, Ulf Påhlsson

Katarina, Christer, Stefan, Annika

Umeå, Västra Norrlandsgatan 18 B, tel. 090-14 20 80 Vännäs, ombud Roland Lövgren, tel. 0935-127 70

Med personlighet, värdighet och professionalitet hjälper vi Er med att planera en minnesvärd begravning. Begravningar – Bouppteckningar – Gravstenar Jour dygnet runt

Alen

Begravninsbyrå

V. Norrlandsg. 40 Umeå, 090-434 77 S. Drottning. 29 Vännäs, 0935-123 00 www.alenbegravningsbyra.se

Hembesök • Jour dygnet runt • fonus.se

Mån-Fre 10–17 Lör 10–14 Öppet Alla Helgons dag 10–15 Östra järnvägsgatan 20 0935-100 70, Jour dygnet runt 073-824 49 36

Kan jag läsa barnbibeln

Välkommen in till oss om Du funderar på ny gravlykta eller behöver ljus till gravplatsen.

UMEÅ BEGRAVNINGSBYRÅ Rodmark Åbergs, Östra Kyrkogatan 85, Umeå Telefon: 090-77 71 60 www.umeabegravningsbyra.se

Nr 5 2016 Utges av Svenska kyrkan

fast jag inte tror?

i Umeå

” Vill ge kraft och energi”

En annons i Spira når över 50 000 hushåll sex gånger per år i Umeå. Kontakta Elin Örebrand Frost, 090-348 44 41 elin@sensibelle.se

Robert Edlund, supporter och pedagog

DÅ TAR PRÄSTEN PÅ SIG UNIFORM VILL STÖTTA ANDRA ANHÖRIGA KULTURTI PS AV LISA TEGBY

Tema SUPPORT

nutida helgon

tidningen spira nr 5 2016

nr 5 2016 tidningen spira

Allhelgona 2016 Välkommen för stillhet och ljuständning På kyrkogårdarna

Minnesgudstjänster i kyrkorna

Välkommen att tända ljus på kyrkogården eller i kapellet. Personal från kyrkan och kyrkogården finns på plats vissa tider under helgen.

Vi läser upp namnen och tänder ljus för de som avlidit under året.

Backens kyrkogård

Röbäcks kyrkogård

Fredag 4 november

Kyrkan är öppen fredag kl 12–20, lördag och söndag kl 12–18 för besök och ljuständning. Fika. Måla dina minnen – eget bildskapande.

Öppet kapell fredag kl 12.30–18.00, lördag kl 12–17. Visning av gravdatabasen kl 13–16.

Ålidhemskyrkan fredag kl 18.00. Monica Andersson, Tomas Pleje.

Minnesrogudstjänst fredag kl 18.00, Röbäcks kapell. Vi minns de som dött i samband med medberoende, misshandel, kriminalitet, missbruk. Marian Karlsson, Per Wållberg, kören Prisma.

Bjurholms kyrka fredag kl 19.00.

Visning av gravdatabasen fredag och lördag kl 13–16. Ord och ton i stillhet fredag kl 15.00. Inger Lohmander, Ingemar Grahn, Maria Axéll.

Bjurholm Öppen kyrka Bjurholms kyrka fredag kl 13–17.

Norra kyrkogården Kapellet är öppet fredag kl 13–19, lördag kl 11–17. Ljuständning, samtal och fika. Kyrkogårdspersonal hjälper till att hitta gravar. Musikgudstjänst fredag kl 18.00 Christina Hultdin, Maria Grahn. Ljusandakt lördag kl 16.00. Erik Holmlund och Christina Isacson.

Temagudstjänst lördag 15.00

Tavelsjö kyrkogård Öppet kapell fredag kl 13–20. Välkommen in för en stunds eftertanke, samtal, varm korv, glögg och pepparkakor. Visning av gravdatabasen kl 13–16. Allhelgonacafé med ljus och värme lördag kl 14–16, församlingsgården.

Vännäs–Vännäsby Öppet kapell Mariakapellet i Vännäs och kyrkan i Vännäsby fredag kl 13–17. Välkommen in i värmen, sätt dig gärna ner och ta en kopp kaffe Ljuständningsandakt Mariakapellet fredag kl 18.00.

tidningen spira nr 5 2016

Lördag 5 november Tavelsjö kyrka lördag kl 16.00. Michael Brodin, Ingegerd Holmberg. Backens kyrka lördag kl 18.00. Inger Lohmander, Eva Branzell, Maria Axéll, kyrkokören, Lotta Kuisma, sång, Per Brännström, violin. Mariakyrkan Sånger till tröst lördag kl 18.00 Maria Lundgren, Björn Malmehed, Mariakören. Tegs kyrka lördag kl 18.00. Mats Pelo, kören Aqua Viva, Eric Carlsson, piano, Åsa Berglund, cello, Per Wållberg, körledare.

Kyrkan Vännäsby lördag kl 18.00. Johanneskyrkan Vännäs lördag kl 18.00. Umeå stads kyrka lördag kl 18.00. Anders Sandberg, kyrkokören och Turbulens.

Söndag 6 november Ersmarkskyrkan söndag kl 10.00. Mattias Winblad von Walter, Sebastian Fors. Ersbodakyrkan söndag kl 11.00. Kyrkokören, Christofer Sjödin, Maria Grahn. Stöcksjö missionshus söndag kl 14.00. Lars-Martin Nygren, Anna Hörnvall. Mariakyrkan Minnesgudstjänst med Spädbarnsfonden söndag kl 14.00. Västerslättskyrkan söndag kl 18.00. Erik Holmlund, Christina Isacson, Staffankören med solist Anna Duveskog. Ulrika Mottmann.

FOTO: MATILDA AUDAS BJÖRKHOLM

SPIRA BESÖKER Prästen Susanne Dahl var en av prästerna som vigde par när Umeå stads kyrka var öppen för drop in-vigslar.

Nio par sa ”ja” på drop in-vigsel Jeans eller spetsklänning. Enbart brudparet eller flera gäster. Det spelar ingen roll, under drop in-vigsel står själva vigseln i centrum.

DROP IN-VIGSEL

När? Har arrangerats tre gånger i Umeå, senast i samband med Umeå Pride. Nästa gång blir på nyårsafton. Hur? Ta med giltig hindersprövning och id-handling. I kyrkan finns präst, musiker och bröllopsvittnen. Välj psalm, musik och solosång på plats. Läs mer! www.dropinvigsel.se

Visserligen går alla vigslar i kyrkan att göra enkla och utan krav på vissa kläder eller många gäster. Ändå verkar drop invigslar fylla ett behov av att komma till skott med att gifta sig, utan att behöva pressa in ett bröllop i vardagsschemat. Vid drop in-vigseln i Umeå stads kyrka den 30 september gifter sig nio par. Några par kommer själva, ett ringde och bjöd sina föräldrar dagen innan, flera par har med sig sina barn. – Vi har varit förlovade sedan 1994 och tänkt gifta oss i många år. Men det finns ju aldrig tid, berättar Patrik Ericsson medan han och blivande frun Christina Udd väntar i nedre Martasalen. Bara de två tonårsbarnen är med. Ingen annan vet något än. – Det blir en dag för vår familj! säger Patrik innan det är dags för vigselsamtalet. Trots att samtal och vigsel sammanlagt bara tar 40 minuter tycker prästen Liza L Lundkvist att stunden är helig. – Det är helt fantastiskt! Riten bär oss in i en annan närvaro som gör det möjligt att bejaka sin kärlek, säger hon. I kyrkan har Jonas Östlund börjat spela nästa ingångsmusik. Brudparet står beredda utanför dörren och solist Emma Örnberg är redo med gitarren.

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan 28 oktober till 14 december 2016. Kulturarrangemang i samarbete med Sensus. Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea

MUSIK & KONSERT

Orgelkonsert lördag 29 oktober kl 18.00, Umeå stads kyrka. Anders Winterstam spelar musik av Rheinberger, Lukaszewski och J.S Bach. Mozarts Requiem söndag 6 november kl 18.00, Umeå stads kyrka. Oratoriekören under ledning av Jonas Östlund. Gospelkonsert söndag 13 november kl 15.00, Tegs kyrka. Kören For Heavens Sake. Orgelkonsert söndag 13 november kl 18.00, Backens kyrka. Backens kyrkas orgel 20 år. Maria Axell spelar verk av Bach, Reger, Piazzolla, Ayres. Konsert Umeå stads kyrkas manskör söndag 13 november kl 18.00, Umeå stads kyrka. Dennie Hansson Waiting For My Time lördag 19 november kl 19.00, Backens kyrka. Dennie Hansson. Inträde 150 kronor, varav 50 kronor går till diakoni i församlingen.

KVÄLLSKONSERT JONAS KNUTSSON ”Tänd ljus i en mörk tid” lördag 12 november kl 21.00, Mariakyrkan Jonas Knutsson: ”Välkommen till en annorlunda konsert där var och en får en vilopunkt med sina egna tankar och bilder.”

Orgelkonsert söndag 27 november kl 18.00, Backens kyrka. Anders Winterstam spelar verk av J.S Bach, Josef Rheinberger och Louis Vierne. Sjung i advent söndag 4 december kl 14.00 i Scala, Sjöfruskolan. Vuxenkören och Kazoo. Juloratoriet söndag 4 december kl 18.00, Tegs kyrka. Kör, orkester, solister. Biljettcentrum 100 kr. Julkonsert måndag 5 december kl 19.00, Ersbodakyrkan. Julkonsert onsdag 7 december kl 19.00, Tegs kyrka. Simon & Samuel. The Gospel of Christmas fredag 9 december kl 19.00, Ålidhemskyrkan. Frank Ådahl, Evelina Gard, körerna Bless Is More, Great Joy, Backen Gospel. Änglaljus fredag 9 december kl 19.00, Backens kyrka. John Kluge, Py Bäckman, Backens kyrkokör. Biljettcentrum 320 kr. Musik i juletid lördag 10 december, Johanneskyrkan Vännäs. Johanneskören, Happy Singers, solister och instrumentalister. Luciakonsert söndag 11 december kl 18.00, Tegs kyrka. Catrin Ström, barnkörernas och gruppernas luciakonsert. Traditionellt Luciafirande tisdag 13 december kl 19.30, Umeå stads kyrka. Körerna Näktergalarna och Turbulens.

RETREAT & FÖRDJUPNING

Temahelg Lärjungaskap lördag–söndag 29–30 oktober, Carlskyrkan. Tobias Hadin, Kristoffer Lingdell.

Ulrika Ljungblahd

nr 5 2016 tidningen spira

KALENDARIET

Kvällsro i tystnad onsdag 9 november kl 19.00, Tavelsjö kyrka. 2 x 20 minuters tystnad. Även 16/11, 23/11. Livsväg Konferens för unga vuxna. Fredag–söndag 11–13 november, Vasakyrkan. www.livsvagnorr.se Reträttdag lördag 10 december kl 10–16, Mariakyrkan. Temahelg Anahita Parsan lördag–söndag 10–11 december, Carlskyrkan. Lördag kl 15.00 möte på farsi, kl 19.00 på svenska.

GUDSTJÄNSTER

Kvällsro onsdag 2 november kl 18.30, Tavelsjö kyrka. Varva ner i kyrkans rofyllda rum. Även 7/12 Vardagsgudstjänst med kvällsfika onsdag 9 november kl 18.00, Röbäcks kyrka. Taizémässa torsdag 10 november kl 19.30, Mariakyrkan. Festhögmässa söndag 13 november kl 11.00, Bjurholms kyrka. Biskop Hans Stiglund, pastoratets präster, diakoner och musiker. Kyrklunch. Buss från Vännäs och Vännäsby. Gudstjänst – Salig röra 13 november kl 15.00, Ersbodakyrkan. Gudstjänst på ett kreativt sätt. Helande gudstjänst söndag 20 november kl 18.00, Carlskyrkan. Samuel Bengtsson och Elsa Rydin. tidningen spira nr 5 2016

FOTO: ERIK LUNDBACK

PSYKEVECKAN 2016 Temavecka Västerbotten. Från han till hon. Ann-Christines resa till sig själv. Tisdag 8 november kl 18.00, Väven Kafé Fika. Ann-Christine Ruuth, präst, transperson. Att inte beröva människor hopp! Samtal mellan hiv-aktivisten, diakonen Steve Sjöquist och sjukhusprästen Lars Segerstedt. Söndag 13 november kl 18.00, Umeå stads kyrka Hela veckans program regionvasterbotten.se

KNOPP & KROPP

HALLÅ DÄR!

STEVE SJÖQUIST Sjukhusdiakon och hiv-aktivist som pratar om hopp

Hur förmedlar man hopp? – Genom att möta människor där de är, inte där jag önskar att de var. Även om dåtid och framtid är viktigt vill jag hela tiden knyta an till ”vad är viktigt just nu?”. Ingen av oss vet ju någonting säkert om vår framtid. Du har själv levt med hiv i snart 30 år – hur märks det i dina möten? – I dag är jag väldigt bekväm med att använda min erfarenhet, även om jag inte alltid berättar om den. Mänskliga möten har inget med objektivitet att göra – vad har jag att bjuda på annat än mig själv?

Gemenskapsdag söndag 30 oktober kl 11.00, Tavelsjö kyrka. Inleds med gudstjänst, lunch. Vänskapscafé torsdag 3 november kl 18.30, Böleängskyrkan. Även 17/11. After work tisdag 8 november kl 12.00, Carlskyrkan. Anhörigstöd i kommunen, Lena Tannfors. Paltlunch 50 kr. Anmälan sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se Kyrköppet torsdag 10 november kl 13.00, Ersmarkskyrkan. Vad har Luther, nyläsarna och folkbildning gemensamt? Temafrukost lördag 12 november kl 9–11, Carlskyrkan. Livet med stroke. Susanne Kostet, sjukhuspräst. 50 kr. Anmälan: sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se Temakväll torsdag 17 november kl 19.00, Grisbackakyrkan. För anhöriga till personer med missbruk eller psykisk ohälsa.

Har du något konkret exempel? – Ofta drar sig sjuka personer bort från gemenskap, men man får ofta vara med om man bjuder in sig! Som sjuk kunde jag vila på en soffa i rummet intill. Samtal under Psykeveckan Söndag 13 november kl 18.00 i Umeå stads kyrka

Bön och lovsång fredag 25 november kl 19.00, Grisbackakyrkan. Mathias Jansson med team från Kustkyrkan. Adventsvesper lördag 26 november kl 18.00, kyrkan Vännäsby. Samarr. med Röda Korset. Andakt och appell, luciatåg, lotteri. Gudstjänst för stora & små söndag 4 december kl 11.00, kyrkan Vännäsby. Barnen framför ”Pappa Panov”. Temamässa: Kanske Gud bor på andra sidan Gud? söndag 4 december kl 11.00, Ålidhemskyrkan. Feministteologiska gruppen. Ord och ton i juletid måndag 5 december kl 19.00, Backens kyrka. Maria Axéll, Magdalena Ljunggren,

kören Gaudium, Ingemar Grahn. Gospelmässa onsdag 7 december kl 18.30, Ålidhemskyrkan. Körerna Bless Is More och Heads Up! Efter mässan: kladdkaka, ungdomar från Umeå stadsförsamling berättar om sin resa i Brasilien. Familjegudstjänst 11 december kl 10.00, Innertavle Missionshus. Familjegudstjänst med luciatåg söndag 11 december kl 16.00, Tavelsjö kyrka. Gröt efteråt. Familjegudstjänst med luciatåg söndag 11 december kl 16.00, Västerslättskyrkan. Barnkören.

GLOBALA VECKAN Kyrkornas gemensamma temavecka i hela Sverige. Läs mer globalaveckan.se Söndagskafé med Stefan Edman, biolog och författare söndag 13/11 kl 18.00, Ålidhemskyrkan. Filmen Om du kommer härifrån tisdag 15/11 kl 18.30, Vasakyrkan. Marika Griehsel visar sin film om flyktinglägret Kakuma i Kenya. Vi-skogen i Kenya onsdag 16/11 kl 19.15, Ålidhemskyrkan. Naturresursekonom Göran Bostedt. Global marknad lördag 19/11 kl 11–14, Mariakyrkan Globalgudstjänst söndag 20/11 kl 11.00, Backens kyrka.

VARDAGSMIDDAGAR Tacotorsdag, klimatsmart middag, matdax, sopplunch... Hela utbudet finns på svenskakyrkan.se/umea/ traffas-och-umgas Världens café torsdag 17 november kl 18:30, Carlskyrkan. Samtal och fika. Skaparglädje lördag 19 november kl 12–17, Tavelsjö församlingsgård. Även 3/12 Swap 'Til You Drop söndag 20 november kl 13–15, Ålidhemskyrkan. Klädbytardag. Inlämning måndag–fredag kl 9–16 och söndag kl 9–12. Adventspyssel tisdag 22 november kl 18.30. För vuxna och barn i vuxnas sällskap. Upp till 15 år 50 kr, övriga 100 kr. Synpunkten – Filmkväll onsdag 23 november kl 19.00, Mariakyrkan. Filmdag lördag 26 november kl 10–17.30, Biorummet Tegs kyrka. Tema: Hemligheter och gömställen. Trivselträff tisdag 29 november kl 12.00, Tavelsjö församlinggård. Lunch, underhållning och andakt. Studiecirkel. Lär känna Romernas Rumänien onsdag 30 november kl 18.30–20.30, Manusgränd 3. Tre träffar i vår. Nya deltagare välkomna till varje träff. Tegs filmklubb tisdag 6 december kl 17.30, Biorummet Tegs kyrka. Filmvisning och samtal.

Kyrkguiden

En gratisapp om allt som händer i Svenska kyrkan. Ladda ner från App Store eller Google play.

Yngve Gustafson

VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT?

MIN FRU, SOM JAG firar 40-årig bröllopsdag

med nästa år, barn och barnbarn betyder mycket för mig. En av mina söner har byggt om vårt hus till ett generationsboende, så nu bor vi tre generationer tillsammans. Mina föräldrar jobbade mycket när jag var barn så för mig blev mormor en viktig person. Hon var en from och gudfruktig kvinna och många av hennes värderingar lever kvar i mig. Känslan för vad som är rätt och fel och tanken att man alltid ska göra rätt för sig. Det jag fick både från mormor och min far är nog engagemanget. Det där som gör att jag inte kan låta bli att bry mig när något är fel. Pappa var mot nazisterna under andra världskriget och aktiv inom naturvården. För mig är det situationen för de äldre i Sverige som engagerar. När vi blir gamla verkar vi inte ha något värde längre och det finns så många fattigpensionärer som inte har råd att betala för hjälp och vård. Jag reser mycket för att föreläsa om de här frågorna, så när jag kommer hem är det viktigt att hitta den inre harmonin. Då tar jag hundarna på en promenad, gärna i Grössjöns naturreservat. Jag skulle önska att jag hade mer tid för ett aktivt gudstjänstliv, men fågelliv och årstidsväxlingar kan också få mig att varva ner. Då reflekterar jag över andra värden i livet. Berättat för Eva Gustafsson. Foto: David Dahlberg Yngve Gustafson, professor i geriatrik Umeå, är aktuell i tv-programmet ”Sveriges bästa hemtjänst” från Vännäs.

nr 5 2016 tidningen spira