KRÖNIKA
0 7(1 2&+ (9(17 , '(7 1<$ 1250$/$ Efter nära ett och ett halvt år ser vi ut att kunna få många av våra friheter tillbaka i höst. Det innebär att vi åter kan börja göra saker på det sätt vi vill och inte som vi måste. Men att tro att livet återgår till så som det var före pandemin är att lura sig själv. Nya värderingar och att vad vi vill och får är lika starka som vad vi kan kommer ha en stor påverkan på hur det nya normala blir.
ntligen! Det blev ett undantagstillstånd på 477 dagar. I alla fall om man är positiv och ser den 1 juli 2021 som dagen då vi fick tillbaka stora delar av de friheter pandemin hindrat oss från att utöva. Nu väntar en sommar med hemester. Några kanske gör en utlandsresa med sitt nya covidpass. För andra blir sommaren en väntan på att få i sig sina båda covidvaccinationer. Sen kommer hösten och vad ska man då tro om den? Några larmar om risken för en fjärde våg. Sett till vilken vaccinationsvilja svenskarna visat så får man nog se den risken som rätt liten. Pandemin kommer så småningom att övergå till att klassas som en endemi, i sällskap
34 Affärsresenären
med sjukdomar som vattkoppor och kikhosta. Då och då kommer lokala utbrott att uppstå men som vården och medicinen kan hantera. Men även om pandemin nu är över snart så kommer vi att få leva med effekterna av den under en lång tid framåt. I vissa fall kanske för alltid. Ett kollektivt och globalt paradigmskifte som det pandemin varit exempel på gör nämligen något med oss människor. Vi har lärt oss att hantera videomöten och gått från teknikrädda och blyga till nu blivit hyfsat bekväma med att visa upp oss i videoformat. Vi har fruktat döden och lärt oss uppskatta de små sakerna i livet. Vi har insett värdet av
att få mötas och socialt interagera med andra människor, det vi ju till stor del är designade för. Det mesta talar för att vi får uppleva en höst med en återgång till många fysiska möten, event och andra sammankomster. Det som är mer intressant är att se vad som händer sen, under nästa år. Jag brukar prata om att vi alltid glömmer myggen och bromsarna när vi längtar efter sommaren. På samma sätt är det nu. När vi saknar kvällarna på dansgolvet glömmer vi lätt alla de mindre angenäma kroppsdofterna och alla fulla människor som knuffas, gör konstiga läten och säger korkade saker.
