En utmärkt språngbräda för fortsatta studier Text Isa Hudd Bild Jaska Poikonen
D
et är spännande tider för St:Olofsskolans niondeklassare Emma Hellman och William Malkamäki. Liksom otaliga andra jämnåriga väntar de, i skrivande stund, på antagningsresultaten från vårens gemensamma ansökan till andra stadiet (GEA). Hellmans första val är Åbo yrkesinstituts finskspråkiga närvårdarlinje, Malkamäkis Katedralskolan i Åbo. Att välja väg efter grundskolan är ett stort beslut, där studiehandledningen spelar en viktig roll. Studiehandledaren Kim Johansson, berättar att niorna vanligtvis, läs i pandemifria tider, gör många studiebesök till andra stadiets läroinrättningar. Utflykterna till bland annat Katedralskolan, Åbo yrkesinstitut och Axxell, brukar vara mycket uppskattade. En del elever har därutöver självständigt bekantat sig med utbildningar som inte besökts i grupp. ”Studiebesöken ger eleverna en uppfattning om studierna, chans att ställa frågor och känna på stämningarna. Lyckligtvis har utbildningarnas representanter, trots coronan, kunnat besöka niornas lektioner i St:Olofsskolan precis som vanligt”, berättar han. Det var på ett sådant tillfälle, då Åbo yrkesinstitut presenterade Social- och hälsovårdsområdet med inriktning på barn, som Hellman gjorde sitt val. ”Jag har alltid velat arbeta med barn. Då ”TAI” presenterade sin närvårdarlinje, som dessutom kan
grundskolan är bäst
44
kombineras med idrottsakademin, föll allt på plats för mig”, beskriver hon. Skolan hade en avgörande inverkan på Hellmans GEA-beslut, medan Malkamäki understryker hemmets roll i sin beslutsprocess. Båda poängterar vikten av att bolla tankar med vuxna, särskilt om studiemotivationen svajar. Johansson betonar att både elever och vårdnadshavare bör ta del av informationsflödet. ”Normala läsår” hålls föräldramöten för att säkerställa hemmens delaktighet, vilket nu skett enbart på distans. ”Distansträffar och uteblivna studiebesök innebär att allt upplevts mer abstrakt än vanligt, vilket försvårat beslutsfattandet för vissa”, säger Johansson. Hellman och Malkamäki upplever ändå att tillgången på information, stöd och hjälp varit tillräcklig. Handledningen inför GEA skedde genom individuella samtal, eller diskussion i smågrupper. Därutöver fanns det obegränsad tillgång till individuella träffar. Pandemin har försvårat mycket, men Johansson påpekar på skämtsamt allvar något positivt: ”Nu om någonsin har eleverna tränat på de praktiska it-kunskaper som framtidens arbets- och studieliv kräver. De besitter synnerligen goda färdigheter i distansmötesdeltagande, skärmdelande, filbifogande och länkskickande.”
