Artilleri & Luftvärn nr 3 2002 by Höök Design AB

Framtidens eldledningsinstrument … … nu under utprovning Ett nytt eldledningsinstrument utvärderas av FMV och norska HFK i samarbete. Ett system levererat av Simrad Optronics tillsammans med FLIR Systems och Leica är valt som enda system på short-list

131 år med Artilleri-Tidskrift

Systemet omfattar Simrads LP10 Target Locator med inbyggd laseravståndsmätare och elektronisk kompass, FLIR Systems FTI 3:e generationens handhållen IR-kamera samt Leica Gonio-Light goniometer och stativ.

Artilleri-Tidskrift Nr 3 • 2002

Artilleri-Tidskrift, c/o Bo Arvidsson Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN

Systemet möjliggör direkt positionsbestämning av ett mål med enbart en knapptryckning, dag som natt. För mer information, kontakta oss på nedanstående adress.

FLIR Systems Optronics ingår i FLIR Systems Inc., ett världsledande företag inom IR-området med verksamhet inom termografi, övervakning, sikten och helikoptermonterad spaningsutrustning. FLIR Systems AB, Optronics P. O. Box 3 · SE-182 11 Danderyd · Sweden Tel +46 8 753 25 00 · Fax +46 8 731 05 30 E-mail anders.gm.dahlberg@flir.se · www.flir.com

Artilleri & Luftvärn

Posttidning B

131 år med Artilleri-Tidskrift

Artilleri-Tidskrift Nr 3 • 2002

RO Defence - providing total systems capability.

Morgondagens artillerisystem heter APS 07

Support services

to armed forces worldwide

Road Bristol

7RP

United Kingdom T +44 (0)

3702

+44 (0) 117 317 3708 in collaboration with BS

KB T Telephone 08 630 1135 Ammunition

APS 07 har mycket högt skydd tack vare många samverkande egenskaper: - Gun-and-Run-förmåga - Stealth-utformning - Pansrat och minskyddat personalutrymme

- 155mm

Self T

Ar Ar

39/52 Calibre

T 81mm, 120mm Naval Motors and Warheads Small Arms

LCC, Life Cycle Cost, är avsevärt lägre än för motsvarande system på marknaden. Den låga kostnaden baserar sig främst på att APS 07 är installerad på ett civilt standardchassi.

Unrivalled Capability

SE-691 80 Karlskoga, Sweden Tel: +46 586 815 00 Telefax: +46 586 850 30 Internet: www.boforsdefence.se E-mail: info@boforsdefence.se

MS033-01

MRSI, Multiple Round Simultaneous Impact, är exceptionellt stort för APS 07. Mer än 10 skott från samma pjäs kan slå ner i målet samtidigt.

Training, T

RO Defence

APS 07 är ett eldrörsartillerisystem med eldkraft som raketartilleri och som dessutom medger träff i en enskild byggnad med alla skott – på 60 kilometers skjutavstånd.

www.baesystems.com

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte 3 • 2002

Årgång 131

Lave Malmgren AT system på Artilleriregementets hemsida ........................................................ 4 Lave Malmgren 131 årgångar av Artilleri-Tidskrift .................................................................... 15 Lave Malmgren 16 redaktörer under 131 år ............................................................................... 23 Lave Malmgren Major John Lindnérs donationsfond ................................................................. 51 Erika Östling Att (åter)skapa ett bibliotek ............................................................................... 61 Bo Demin Hur vårdas Kungl Göta Artilleriregementes traditioner? ................................... 67

Form och layout: Marie Thelander

Välkommen till Artilleriklubbens höstmöte .................................................... 71 Temanummer ”131 år med Artilleri-Tidskrift” redovisar det arbete som har utförts för att göra Artilleri-Tidskrifts innehåll sökbart för forskning och annan verksamhet, som tar skite på att utnyttja tidskriften som källa för att ta del av Artilleriets och Luftvärnets verksamhet under de år tidskriften har givits ut. Uppläggningen av det som nu kallas AT system har inspirerat till en tillbakablick på tidskriftens tillblivelse och utveckling under de gångna 131 åren. I tre uppsatser har jag med stöd av notiser och

artiklar ställt samman en del uppgifter om detta. Tre tidigare artiklar har varit av särskilt stort värde: Henning Schmiterlöws historik i samband med 75årsjubiléet och Ulf Mosséens i samband med 100årsjubiléet samt Tore Deutgens historik över Artilleriklubben vid 100-årsjubiléet. För föhandsgranskning och värdefulla synpunkter riktar jag ett stort tack till Gösta Gerdin, Rune Hall, Carl Herlitz, Stellan Jansson, Börje Ottosson, Bo Pederby och Sven Sjölander. Redaktören

Omslagsbild: Medlemmarna i Artilleri-Tidskrifts redaktion var från början officerare i karriären. Många hann bli regementschefer under sin yrkesverksamma tid. I ArtSS lokaler finns regementschefsporträtt bl a på Henrik von Stockenström (öv t vr), redaktionsmedlem 1880-90, Gottschalk Geijer (ne t hr), redaktionsmedlem 1883-94, Gustaf af Wetterstedt (öv t hr), redaktör 1903-20 och Hjalmar Thorén (ne t vr), ISSN 004 – 3788 redaktionsmedlem 1926-32. Foto Bosse Johansson.

Saab Tech Systems

SYSTEMS Division Landsystem Systems

systems/

Artilleri & Luftvärn

AT system

Lave Malmgren

Överstelöjtnant Lave Malmgren är tidskriftens redaktör sedan 1997.

AT system på Artilleriregementets hemsida Som det har framgått under Artilleriklubbens senaste möten har ett arbete utförts för att systematisera Artilleri-Tidskrifts artiklar från 1872 till dags dato. Arbetet är nu genomfört och upplagt i en databas. Databasen finns tillgänglig dels på Artilleriregementets hemsida www.artreg.mil.se, dels på regementets intranät i form av en excelfil. Arbetet presenteras i detta nummer av tidskriften tillsammans med några historiska notiser om tidskriften, dess redaktörer och innehåll under 131 år. Databasen omfattar alla artiklar, uppsatser och notiser, som har varit införda i tidskriften sedan dess tillblivelse. Varje artikel (motsv) finns inlagd på en rad med angivande av författare, titel och klassificering enligt ett för Artilleri-Tidskrift anpassat bibliotekssystem – AT system. 4

För närvarande är AT system upplagt i tre sorteringar: • efter kronologi, • efter författare och • efter klassning. Huvudet till varje sortering har utseende enligt bilden på sida 5. Det är av praktiska skäl inte utskrivet i de olika sorteringarna utan får sökas under fliken ”Huvud”. En artikel kan återkomma på flera rader om • artikeln har flera författare och om • den har klassats på mer än ett sätt. Exempel: Författare NN och MM har skrivit om en ammunitionstyp och hur skjutreglerna skall tillämpas just för denna. Artikeln får då fyra rader: NN ammunition och NN skjutregler resp MM ammunition och MM skjutregler.

Artilleri & Luftvärn Författare

Artikel

Förnamn Efternamn Titel Rubrik År

Klassificering Årg

Häfte Sida Huvudavdelning

Förklaringar till kolumnerna A Förnamn B Efternamn C Titel Förnamn och efternamn på författarna har angivits då det förekommer i tidskriften eller på grund av en tolkad signatur. I det senare fallet anges även signaturen inom parentes efter författarens efternamn.

Underavdelning

Tilläggsbeteckning Sekt inom avdelning

Land

Trupp- Tid slag

Utvecklingsstadium

E Årtal F Årgång Både år och årgång har angivits, eftersom det ibland fästs vikt vid tidskriftens årgångar. I bindningar förekommer årtal, årgång eller båda delarna på bokens rygg.

Ursprungligen var mycket få artiklar signerade. Osignerade artiklar ansågs stå för redaktionen. Länge har det också förekommit att signerade artiklar har skrivits under signatur, dvs någon form av förkortning eller kod. Med stöd av rullan och Henning Schmiterlöws historik1 har det i de flesta fall varit möjligt att med någorlunda god säkerhet tolka signaturerna.

G Häfte H Sida Fram till 1990 hade häftena löpande paginering inom varje årgång men olika paginering för det som var själva tidskriften och en del annat material, som trycktes i häftena (se artikel ”131 årgångar av Artilleri-Tidskrift” sida 16). Fram till 1990 behöver man alltså inte fästa någon vikt vid vilket häfte man skall söka i men väl om pagineringen gäller tidskriften eller något annat i bindningen.

Som titel används den som författaren hade då artikeln publicerades. Det är först under andra hälften av 1900-talet som titel har börjat anges regelmässigt. Då den inte har angivits i tidskriften har uppgiften hämtats ur resp års rulla.

Från 1991 finns endast en löpande paginering i samma häfte oavsett vad som står på sidan. Man måste då veta både häfte och sida. I vissa hänvisningar har jag använt en förkortad sidnumrering, t ex 4/12, vilket betyder häfte 4 (inom årgången), sida 12 (inom häftet).

D Rubrik Artikelns rubrik. Många rubriker är långa och utförliga. För att få plats på ett relativt begränsat utrymme har en del oreglementerade (möjligen svårtydda) förkortningar gjorts. 1

AR årg 75 1946 sida 3 ff.

Klassificering av artikel För att underlätta sökningen bland Artilleri-Tidskrifts många artiklar, där innehållet i de allra flesta fall är knutet till det fackmässiga intresset för artilleri- och luftvärnsfrågor, har använts en blandning av bibliotekssystem och en kodning avpassad för tidskriftens innehåll (se tabell sida 914). 5

AT system I Huvudavdelning Enställiga beteckningar för huvudavdelning innebär att det föreligger överensstämmelse med bibliotekssystemet. Söker man t ex något om en viss typ av övningar skall men leta under E/Uppfostran och undervisning. Flerställiga beteckningar innebär att huvudavdelningen är unik för detta klassificeringssystem. Sålunda återfinns flertalet artiklar under huvudavdelningen UTR/Utrustning, system, materiel. J Underavdelning K Sektion inom underavdelning I de flesta fall finns underavdelningar till huvudavdelningen. Dessa kan i sin tur vara indelade i sektioner. Beteckningarna för dessa är genomgående unika för detta klassificeringssystem. L-O Tilläggsbeteckning (se tabell sida 13) För att underlätta sökning finns utrymme för tilläggsbeteckningar. • Kolumn L Land • Kolumn M Försvarsgren/truppslag, • Kolumn N Tid, kan vara av intresse t ex när det gäller historiska artiklar och • Kolumn O Utvecklingsstadium, för att kunna skilja på om artiklar, som handlar om utrustning och system, avser materiel under utveckling eller i bruk. Beteckningarna är genomgående unika för denna klassificering. Beträffande land-beteckningarna kan man ibland spåra en viss överensstämmelse med nationsbeteckning på fordon.

Sökning Sökningen på intranätet (Ledningsstöd – 6

Artilleri-Tidskrift) och på regementets hemsida kan möjligen komma att skilja sig något.I båda fallen måste man dock f n ha Excel installerat för att kunna söka. Här beskrivs nuvarande (2002 aug) status på regementets hemsida på internet. 1.Gå in på Artilleriregementets hemsida www.artreg.mil.se. 2.Gå in under Ledningsstöd. Klicka där på Artilleri-Tidskrift. 3.Där finns f n tre möjligheter: • Klicka på regforfattare.xls, • regkronologisk.xls eller • regklass.xls. Då får man upp en fil med den angivna sorteringen jämte tre ytterligare flikar: • I fliken Klassn finns huvudavdelning, underavdelning och sektion inom underavdelning förtecknade, • i fliken Tillägg finns tilläggsbeteckningarna och • i fliken Huvud är kolumnerna A-O definierade.

RegKron Registret är sorterat i den ordning som artiklarna förekommer i tidskriftens olika årgångar. Letar man nu efter vad som skrevs i tidskriften under andra världskriget går man lämpligen in under fliken RegKron och letar efter rätta årtal i kolumn F.

RegFörf Vill man ha reda på vad J Olof Nyhlén skrev om går man in under fliken RegFörf, där författarna är sorterade i bokstavsordning efter efternamn och förnamn samt där resp författares artiklar sedan ligger i kronologisk ordning.

Artilleri & Luftvärn Vill man veta vem som var medförfattare till Grill, när han skrev om zonrör går man lämpligen in på RegFörf och letar reda på Grill i kolumn B. Där får man rubrik och kronologisk inplacering på artikeln. Då kan man gå till RegKron och leta upp artikeln, som då förekommer på två rader, en med Grill och en med hans medförfattare.

RegKlass Reg Klass är sorterad i bokstavsordning efter kolumn I, J och K och därefter i kronologisk ordning. Skall man göra en utredning om övergången från svartkrut till kemiska krut använder man lämpligen sorteringen enligt RegKlass.

Klassn Då kan man först söka efter klassning (se sida 9-14 i denna artikel), där det framgår att Krut- och sprängmedelslära finns i - huvudavdelningen U/Naturvetenskap, - underavdelning/Krut och att Krut och sprängmedel redovisas i - huvudavdelningen UTR/Utrustning, system, materiel, - underavdelning/Am, - sektion inom underavdelning/Krut. Det finns alltså anledning att leta i båda dessa ingångar

Tillägg Tilläggsbeteckningarna finns definierade under flik Tillägg2. Vill man leta efter äldre svensk artillerihistoria kan tilläggsbeteckningarna vara till viss hjälp. Man går in under 2

Se även sida 13.

- huvudavdelning K/Krigshistoria, krigserfarenheter och tittar där - efter S/Sverige i kolumn L, - efter Art/Artilleri i kolumn M och - efter berörd tidsepok, t ex 1800, i kolumn N. På motsvarande sätt kan man leta efter artiklar som avhandlar svenska studier inför ammunitionsutveckling i luftvärnet genom att gå in i - huvudavdelning UTR/Utrustning, system, materiel, - underavdelning Am/Ammunition och leta efter rader med tilläggsbeteckningen - S/Sverige i kolumn L, - Lv/Luftvärn i kolumn M och - Stud/Studie- och konstruktionsfas i kolumn O. Beroende på innehåll kan samma artikel klassas på mer än ett sätt. Exempelvis klassas alla bokanmälningar dels i - huvudavdelning A/Bok- och biblioteksväsen - underavdelning Bok/Bokanmälningar dels i den klassning, som svarar mot den anmälda bokens innehåll.

Söknyckel För att underlätta orienteringen i klassificeringssystemet finns en söknyckel (sida 14), där avdelningarna är sorterade i bokstavsordning från ”Allmänt och blandat” till ”Utrustning, system och materiel”. Där finns som stöd även en liten slagordsförteckning. 7

AT system Andra vägar Man kan också söka på ett specifikt ord i någon av kolumnerna, t ex ordet radar i kolumn D. Man förutätter då a) att ordet radar förekommer i rubriken och b) att det inte är förkortat, t ex rr. Detta sätt kan ju vara rationellt men är ändå behäftat med vissa svagheter. Letar man efter artiklar om luftvärnszonrör och söker på ordet zonrör, så missar man en av de intressanta artiklarna från 1945 betitlad Radiotändröret – ett av de ”hemliga vapnen”. Söksystemet är under utveckling och kan – möjligen redan när detta läses – vara åtskilligt förenklat, så att man kan gå in i vilken kolumn som helst och få en sammanställning av allt som berör ett visst sökord, t ex alla artiklar av en viss författare. Anvisningar för ett så uppdaterat system kommer att framgå när man har klickat sig fram till rätt länk på hemsidan.

Ändringar och uppdatering Skrivrätt i filerna är förbehållet ArtilleriTidskrifts redaktion. Jag inte bara befarar, jag vet att databasen är behäftad med både fel och inkonsekvenser. Redaktören är därför tacksam för påpekanden via e-posten enligt sista sidan i tidskriften.

Till sist Det räcker ju inte med att bara veta att det finns en artikel om det jag letar efter. Jag vill ju också kunna läsa den. Kompletta årgångar av Artilleri-Tidskrift finns i ArtSS bibliotek och i Artilleri-Tidskrifts arkiv. Enligt Libris finns tidskriften vidare i 8

• • • • · • • •

Armémuseum, Biblioteket – komplett Krigsarkivet, Biblioteket – Komplett Kungl. biblioteket – Komplett Göteborgs universitetsbibliotek – Årg 1(1872-) [Årg. 1-86 med luckor] Lunds universitetsbibliotek – Årg 87(1958-) Umeå universitetsbibliotek – Årg 96(1967-) Uppsala universitetsbibliotek – Årg 92(1963-) Nationalbibliografiska biblioteket i Rana, Depotbiblioteket (Norge) – Årg 158(1872-1929)

Vidare borde man kunna finna den i • FHS bibliotek • HKV bibliotek • LvSS bibliotek • I 19 bibliotek Om jag har fel beträffande dessa senare bibliotek, så skall jag verka för att man kompletterar sina samlingar. I Artilleri-Tidskrifts arkiv finns flera bindningar – om än inte i kompletta serier från 1872 och framåt. Dessa gör utan tvekan bättre nytta där de kan läsas än i tidskriftens källarskrubb. Ett framtidsperspektiv är att man skulle kunna scanna in alla årgångarna och göra dem tillgängliga på nätet. Men dit är vägen förmodligen mycket lång. Hoppas att det som redan nu är gjort skall göra Artilleri-Tidskrifts många värdefulla artiklar tillgängliga på ett nytt sätt. Lycka till med att söka!

Artilleri & Luftvärn

Klassificeringssystem för artiklar i Artilleri-Tidskrift Noter se sida 14 Nivå 1 Nivå 2 A A A A

Bok Rap Tid

AK AK AK AK AK AK AK AK AK

Jl Klb Ksch Pro Red Stg Sty År

Huvudavdelning Underavdelning Nivå 3 Sektion inom underavdelning Bok- och biblioteksväsen Bokanmälningar1 Förteckning över föredrag och rapporter, register till Artilleri-Tidskrift2 Tidskriftsanmälan Artilleriklubben och Artilleri-Tidskrift Stiftelsen John Lindnérs donationsfond Artilleriklubbens verksamhet Karteschen Artilleriklubbens mötesprotokoll Redaktionellt från Artilleri-Tidskrift Stadgar för Artilleriklubben och Artilleri-Tidskrift Styrelsens verksamhet, protokoll och revisionsberättelser Artilleri-Tidskrifts års- och revisionsberättelser

Allmänt och blandat, notiser, varia

D D

Led

Filosofi och psykologi Ledarskap

E E E E E E E E E E

Bu Bu Fb Gu Insp Mtrl Ped Ru Täv

Uppfostran och undervisning, utbildning Befälsutbildning och fortsatt befälsutbildning Teknikutbildning Förbandsutbildning Grundutbildning av värnpliktiga Inspektioner Utbildningsmateriel Pedagogik, utbildningsmetoder Repetitionsutbildning Tävlingsverksamhet, prisskjutning

F K K K K K K

Språkvetenskap, lexikon Krigshistoria, krigserfarenheter Notiser angående förluster i krig och under strid Försvarsindustrihistoria Muséer, arsenaler Tradition, förbandshistoria, jubiléer Vapenhistoria

Förl Ind Mus Trd Vap

L O O O O O O O O O

Biografier, nekrologer

Föv Kom Säk Säk Säk Säk Ä Ä

Ins Mtrl Utv Insp

Samhälls- och rättsvetenskap, försvarsfrågor, debatt, framtidsfrågor Förvaltning inom Försvarsmakten Kommittébetänkanden, propositioner3 Arbetsmiljö, säkerhet Säkerhetsinstruktioner Säkerhetssystem i materiel Säkerhetsplanering i produktutveckling Utdrag ur ämbetsskrivelser Inspektörens underdåniga skrivelser

AT system Nivå 1 Nivå 2 OP OP OP OP OP OP

Int Land Luft M Fjä

ORG ORG ORG ORG ORG ORG ORG ORG ORG ORG

Fred Fred Fred Fred Ind Ind Krig Pers Pers

Huvudavdelning Underavdelning Nivå 3 Sektion inom underavdelning Operationer, strategi Internationella insatser Lantkrigföring Luftkrigföring Sjökrigföring Fjärrkrigföring

Fb Fä Res Res

Info

REGL STUD STUD STUD STUD STUD

Reglementen, instruktioner Studier, utveckling, operationsanalys Försvarsmakts- och armégemensamma Indirekt eld Direkt eld Luftvärn

Fö Ie De Lv

T TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA TA

Organisation, beskrivningar av förband och skolor mm Fredorganisation Förband och skolor Övnings- och skjutfält Reserapporter4 Försvarsindustri Reserapporter4 Krigsorganisation5 Personalens utnyttjande i organisationen Informationstjänst

Matematik

Eber Farb Farb Farb Sb Sb Sjv Sky Sky Sky St Tta Tta Uh Uh Uh Uh Uh Uh Und Vet

Bef Röj Kry

Fort Nbc

Abek Am Int Log Tp Tyg

Metoder, stridsteknik och taktik Eldberedskap Fältarbeten Befästningsarbeten Projektilröjning Samband, kryptotjänst Kryptotjänst Sjukvårdstjänst Hot och åtgärder för skydd Skydd genom befästningar och fortifikatoriska arbeten Skydd mot brand- och NBC-stridsmedel Ledning och stabstjänst Truppslagstaktik och stridsteknik Artilleribekämpning Underhållstjänst Amunitionstjänst Intendenturtjänst Logistik och (planering för) underhållssäkerhet Transporter Tygmaterieltjänst Underrättelsetjänst Vetrinär- och hästtjänst

Artilleri & Luftvärn Nivå 1 Nivå 2 TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE TE

Ie Ie Ie Ie Ie Ie Ie Ie Ie Ie Ie Ie Ie De Flyg Lv Lv Lv Lv Lv Lv Lv M Metr Stat Stat Und Und Und Und Und Und Und Und

U U U U U U U U U U U U U U U

Am Ball El Fort Geo Krut Metr Nbc Rb Serv Sl Spr Vap Ve

Huvudavdelning Underavdelning Nivå 3 Sektion inom underavdelning Tekniska metoder för skjutning mm Skjutmetoder för indirekt eld Abek Artilleribekämpning Bpl Tjänst i batteriplatsgrupp Ei Eldledning Efö Eldförberedelser Eo Eldorder stormeld, moteld, spärreld mm Eti Eldtillstånd Fm Fältmätning Kn Inflytelser, korrektioner Pjgr Pjäsgrundvärden Rgi Registrering, bokföring Ri Inriktning, parallellställning Skj Skjutning, skjutmetoder Direkt eld mot markmål Tekniska metoder inom flygvapnet Skjutning mot luftmål Efö Eldförberedelser Fin Med finkalibriga vapen Kn Inflytelser, korrektioner Rb Skjutmetoder för luftvärnsrobotar Ri Inriktning, parallellställning Pj Skjutmetoder för eldrörsluftvärn Skjutmetoder inom flottan och kustartilleriet Vädertjänst, vind- och temperatursondering Skjutstatistik Ksp Skjutstatistik för kulspruteskjutningar Teknisk underrättelsetjänst Flyg Flygspaning, artilleriflyg Fm Fältmätning, karttjänst Ljm Ljudmätning Opt Observationstjänst, fotospaning, långbas, kortbas Rpv Spaningsrobot, rpv Rr Radarspaning Sign Signalspaning Naturvetenskap Ammunition Ballistik (Inner- och ytterballistik) Elektronik Fortifikation, befästningar Geodesi, kartor Krut- och sprängmedelslära Meteorologi Nukleära, biologiska och kemiska stridsmedel samt brandstridsmedel Raket- och robotteknik Servoteknik, hydraulik Skjutlära Spridning Vapenlära Verkan

AT system Nivå 1 Nivå 2 UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR

Am Am Am Am Am Am Am Am Am Am Am Am Am Am Ansk Art Art Art Art Art Art Art Art Art Art Art Art Dat De De De De De De De De De De Flyg Lv Lv Lv Lv Lv Lv Lv Lv M M M Mrb Pers Sb

Huvudavdelning Underavdelning Nivå 3 Sektion inom underavdelning Utrustning, system, materiel Ammunition Grov Eldrörsammunition >/= 20 mm Fin Finkaliberammunition > 20 mm Flyg Flygvapenammunition och bomber Grk Ammunition till granatkastare Hgr Handgranater Krut Krut och sprängmedel Lv Luftvärnsammunition Nbc Nukleär ammunition, atombomber, kärnladdningar Pa Pansarbrytande ammunition Rak Raketer Rb Robotar Rör Tändrör Sjö Sjömålsammunition Anskaffning av försvarsmateriel Artillerisystem och -materiel Bpl Bplatsmateriel, ballistikräknare Ei Eldledningsinstrumentering Flyg Artilleriflyg, helikoptrar Fm Fältmäturustning Metr Vind- och temperatursonderingsutrustning Pj Eldrörspjäser Rak Raketartilleri, salvpjäser Ri Riktinstrumentering Und Underrättelsemateriel Vo Vo-mätutrustning Övr Övrig utrustning för artilleriförband Datorer, matematikmaskiner Direkteldsvapen, pjäser för infanteri-, pansar och mekaniserade förband Bl Blanka vapen Ehv Eldhandvapen Esp Eldsprutor Grk Granatkastare, kastpjäser Hkp Beväpnade helikoptrar Ksp Kulsprutor, kulsprutegevär Pv Pansarvärnsvapen Strf Stridsfordon Övr Övriga vapen och tillbehör Flygmateriel (även arméflygmateriel) Luftvärnssystem och -materiel Ci Centralinstrumentering Ei Eldledningsinstrumentering och -radar Pj Eldrörsluftvärn Rb Robotluftvärn Ri Riktinstrumentering Srr Spaningsradar och underrättelsemateriel Övr Övrig utrustning för luftvärnsförband Marin materiel (till flottan, kustartilleriet och amfibieförband) Pj Eldrörspjäser Rb Robotmateriel Markrobotar Personlig utrustning Sambandsmateriel och -system

Artilleri & Luftvärn Nivå 1 Nivå 2 UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR UTR

Tab Uh Uh Uh Uh Uh Und Utst Vet

Huvudavdelning Underavdelning Nivå 3 Sektion inom underavdelning Utrustningstabeller och -listor, förteckning över materiel Materiel för kontroll, vård och underhåll Am Ammunition Int Intendenturmateriel Tp Fordon, utrustning för transport och rörlighet Tyg Tygmateriel Underrättelsemateriel Utställningar, mässor Seldon, hästutrustning

Tilläggsbeteckning Land Kolumn Australien Belgien Bulgarien Canada Chile Danmark Finland Flera länder Frankrike Förenta nationerna Grekland Irland Israel Italien Japan Jugoslavien Kina NATO-länder Nederländerna, Holland Norge Polen Portugal Preussen Rumänien Ryssland Schweiz Serbien Slovakien Sovjetunionen Spanien Storbritannien, England Sverige Tjeckien Tjeckoslovakien Turkiet Tyskland (även Öst- och Väst) Ungern USA, Förenta staterna, Nordamerika Warzawapakts-länder Österrike, Österrike-Ungern

Land L Aus Be Bg Cd Ch Dk Sf Fl F Fn Gr Eir Il I J Yu Ki Nato Nl N Pn Pgl Pr Rum Ry Sz Se Slo Su Sp Gb S Tj Cs Tu Ty H Us Wp Ö

Försvarsgren/truppslag Kolumn Försvarsmaktsgemensamt Amfibietrupper Armé/artilleriflyg Armén Artilleri Fortifikation Flottan Flygvapnet Hemvärnet Inenjörtrupper Infanteriet Kustartilleriet Luftvärn Marinen Pansartrupper Signaltrupper Teknisk kår Träng

Trpsl M Fö Amf Afly A Art Fort Flo Flyg Hv Ing Inf Ka Lv M Pa Sign Atk Tr

Tid Kolumn Kan anges som århundrade eller decennium eller årtal om ett begränsat tidsavsnitt avses, t ex tysk-franska kriget 1870- 71, varvid första årtalet anges

Tid N T ex 1700 T ex 1940

T ex 1870

Utvecklingsstadium Kolumn Studie- och konstruktionsfas 1) Försöksstadium I produktion, beslutad och under införande I bruk Anvisningar för användning Tabellinskjutning Under avveckling

Utv O Stud Förs Prod Bruk Anv Tab Avve

Används även som beteckning för granskande och argumenterande artiklar samt för artiklar om materiel har utvecklats av industrin utan att ha anskaffats till någon försvarsmakt.

AT system Söknyckel Huvudavdelning Allmänt och blandat, varia Artilleriklubben och Artilleri-Tidskrift

Liten slagordsförteckning Kod B AK

Slagord

Sök i

ABC-skydd

TA/Sky/Nbc

Besiktning

UTR/Uh

TA/Uh TA/Sky

Biografier, nekrologer

Befästningsarbeten

TA/Farb

Bok- och biblioteksväsende

Bil

UTR/Uh/Tp

Filisofi och psykologi

Eldberedskap

TA/Eber

Krigshistoria, krigserfarenheter

Elevföredrag AIHS

A/Rap

Fordon

UTR/Uh/Tp

Matematik Metoder, stridsteknik, och taktik Naturvetenskap Operationer, strategi

Förluster; sårade

och stupade i strid

K/Förl

Hästtjänst

TA/Vet

Kartor

TE/Und/Fm

Kryptotjänst

TA/Sb/Kry

Organisation, beskrivningar av förband och skolor mm Regelmenten, instruktioner

ORG REGL

Samhälls- och rättsvetenskap,

PrisTävling O

Missiler

UTR/Am/Rb

Pokalskjutning

E/Täv/-/Art

Uppfostran och undervisning, utbildning Utrustning. System, materiel

STUD

Rekrytering

ORG/Pers

Rekylfria vapen

UTR/De/Pv osv

Sjukvårdstjänst

TA/Sjv

UTR

U/Geo

E/Täv/-/Lv

Språkvetenskap, lexikon

Tekniska metoder för skjutning mm

UTR/Vet

Luftvärnets Vandrings

försvarsfrågor, debatt och framtidsfrågor

Studier, utveckling och operationsanalys

Alternativt

UTR/Mrb

Stridsförluster; sårade och stupade i strid

K/Förl

Strålkastare

UTR/Und

Säkerhetsbestämmelser, säkerhet vid skjutning

O/Säk

Vetrinär- och hästtjänst TA/Vet Värvning

Noter till sida 9-10 1

Alla bokanmälningar finns även klassade efter den anmälda bokens innehåll. 2 Bl a föredrag vid AIHS. 3 Kommittébetänkanden klassas även efter rapportens innehåll. 4 Reserapporter kan även vara klassade efter vad som rapporteras. 5 Notiser om utländska organisationer har ofta tyngdpunkten på organisationens utrustning och kan sökas under UTR.

ORG/Pers

UTR/Vet

Artilleri & Luftvärn

Lave Malmgren

Överstelöjtnant Lave Malmgren är tidskriftens redaktör sedan 1997.

131 årgångar av Artilleri-Tidskrift Artilleri-Tidskrift och Artilleriklubben är ungefär jämnåriga. Klubben bildades året före tidskriften. Dess ”första sammanträde egde rum i Januari 1871” 1. Stadgarna angav då som klubbens ändamål ”att väcka och underhålla hågen till yrkesbildning och vänskapen mellan vapenkamrater”. Klubbens och tidskriftens utveckling har sedan löpt parallellt tills klubben 1942 tog över utgivningen av tidskriften2. Dessförinnan hade redaktör och ansvarig utgivare skött tidskriften ”på egen räkning och risk” 3. Att gå igenom 131 årgångar av ArtilleriTidskrift har varit en fascinerande upplevelse på många sätt. Redan vid en ytlig granskning ser man ju att tidskriften har förändrats till form och utförande. Från början hade häftena gröna omslag och saknade bilder. Planscher förekom på utvikningssidor. 1

AT årg 5 1876 sida 59. AT årg 71 1942 sida 1. 3 AT årg 75 1946 sida 7. 2

Första fotografiet hittar man 1885, första bifogade kartan 1886.

Sex häften per år blev fyra Tidskriften utgavs länge med 6 häften per år, men ofta förekom flera häften i samma utgivning. Från 1974 har den utgivits med 4 häften per år. Minskningen var väsentligen ekonomiskt betingad. Återgång till 6 häften per år har diskuterats återkommande men aldrig bedömts ekonomiskt möjlig. Från början bands tidskriften i ett grågrönt omslag med innehållsförteckning på omslagets utsida. 1945 anmäldes tidskriften som ”Organ för artilleriet och luftvärnet” på omslaget. 1947 trycktes omslaget i två färger på något tjockare papper än tidigare. Omslaget hade då en gråblå ton, som året därpå byttes mot artilleri-röd. 1979 tvingades man att övergå till en enklare och billigare tryckteknik4. Detta gav en sämre lay-out och grafik. Omslaget hade 15

131 år med Artilleri-Tidskrift samma utförande som tidigare men en något ljusare röd ton. 1991 lämnades denna teknik och tvåspaltig sättning med smakligare typsnitt infördes. Med modern teknik kunde man ”framställa en ’läsvänlig’ tidskrift till rimliga kostnader”5. Samtidigt flyttade innehållsförteckningen från omslaget till sida 1. Omslaget fick i stället en bild och texten ”Organ för Artilleriet och Luftvärnet” utbytt mot ”Artilleriet” och ”Luftvärnet” med truppslagsbeteckningarna ovanför resp ord.

Artilleri & Luftvärn 1995 fick tidskriften sitt större format, 17x24 cm. Truppslagsemblemen bibehölls men utan text. I stället står texten ”Artilleri & Luftvärn” vertikalställd längs omslagets ryggsida och dominerar framför tidskriftens namn, som är satt med mindre grad. Tidskriften började då också tryckas i tvåfärg, omslaget på de två första häftena i fyrfärg. Från 2001 trycks omslaget åter i fyra färger. Detta berodde egentligen på ett litet misstag. En annonsör hade lämnat underlag för en annons på omslagets insida i fyrfärg. Den hade förlorat mycket information om den skulle tryckas i svartvitt. Redaktören lyckades då utverka ett högre pris för fyrfärgsannonsen, som kunde finansiera den dyrare tryckningen.

Paginering Pagineringen löpte från början i serier över hela årgången. Man hade olika sifferserier för själva tidskriften och andra delar som trycktes i häftena: • Reseberättelser, Kommittébetänkanden och Redogörelse för i Sverige utförda 4 5

AT årg 108 1979 sida 2. AT årg 120 1991 sida 7.

• •

• • •

•

artilleriförsök (1874-1886) – från 1887 sammanfattade under rubriken Meddelanden från svenska artilleriet (18871941). Utdrag ur embetsskrifvelser/ämbetsskrivelser (1873-1938). Nekrologer (1885, 1890, 1898-1900, 1908); senare har nekrologer införts i tidskriftens paginering. Ur svenska artilleriets hävder (1941-45). Föredrag i Artilleriklubben (1884). Register för Artilleri-Tidskrift 1902-1939 (1909, 14, 19, 25, 32, 39); register/index förekommer också för tiden 19401990 men då paginerade i tidskriften och för perioden 1872-1981 sammanställt i AT 4/1984. Artilleriklubbens handlingar, protokoll mm (1942-1953); protokoll förekommer även för senare tidsperiod men då paginerade i tidskriftens ordinarie sidföljd.

Från 1991 används löpande paginering inom varje häfte.

Vetenskap och information Även innehållet har under årens lopp haft delvis olika inriktning. Jag skall här ge en kort sammanfattning av min bild av hur tidskriften har utvecklats i detta avseende. Med nödvändighet blir det en mycket summarisk och subjektiv bild av det hela. Från början hade tidskriften en tydligt vetenskaplig profil med uppsatser och artiklar av hög kvalitet. Några av debattämnena under denna tid återkommer jag till i senare artiklar. Genom korta notiser samlade under rubriken ”Underrättelser från främmande länder” följde man också upp ut-

Artilleri & Luftvärn

Från början bands tidsskriften i ett grågrönt omslag med innehållsförteckningen på utsidan. Observera den skilda pagineringen för Tidskriften, Meddelanden från svenska artilleriet och Utdrag ur embetsskrivelser. 17

131 år med Artilleri-Tidskrift vecklingen utomlands. Vissa projekt kan man nära nog följa år från år. Krigshistoriska artiklar – naturligtvis med tyngdpunkten på artilleri, senare även luftvärn – har varit återkommande teman. Under första världskriget förekommer 12 artiklar, som beskriver krigshändelserna 1914-1918, dessutom ungefär lika många artiklar beskrivande orsakerna till krigsutbrottet och speciella händelser med artilleri- och luftvärnsförtecken. Efter kriget blir häftena något tunnare. Fortfarande dominerar artiklar av hög kvalitet. De korta notiserna ”underrättelser från främmande länder” upphör 1921. Under andra världskriget kunde man förvänta sig samma ambition att följa krigshändelserna som under det första världskriget. Det förekommer emellertid ingen systematisk uppföljning men däremot ett dussin artiklar, som avhandlar krigshändelserna främst från artilleri- och luftvärnssynpunkt. Under samma period förekommer 15 artiklar om Karl XII:s artilleri, 4 artiklar ”Ur svenska artilleriets hävder” (om sammanlagt 263 sidor) och ett halvt dussin artiklar rörande äldre artilleri- och luftvärnshistoria. Man lanserar också artillerifälttävlan under kriget, vilket ges en del utrymme i tidskriften. Efter andra världskriget kommer informativa artiklar om materiel och system efter hand att dominera framför den mera vetenskapliga och utredande typen av uppsatser. Framtidsfrågorna för våra truppslag diskuteras på ett mera övergripande sätt. 18

Påtagligt är också att artiklarnas längd blir kortare. En artikel om stridsgaser på 51 sidor6 hade varit fullständigt otänkbar under 1900-talets senaste decennier; den hade inte ens rymts i ett enstaka nummer. Orsakerna till att man begränsar omfånget är väsentligen ekonomiska men det förekommer även andra skäl. 1947 meddelar redaktören att omfånget måste begränsas p gr a föreskrifter av Statens bränslekommission. Pappersförbrukningen skall minskas, varför tidskriftens häften 4, 5 och 6 begränsas till 56 sidor i st f normala 647.

Debattera mera! Debattartiklar har förekommit rätt så sparsamt även under perioder då redaktören har uppmanat till debatt. Tonen i debatten har städse varit mycket artig och verserad. Exempel: Då emellertid saken torde vara af den betydelse, att den förtjenar närmare skärskådas, vågar jag ännu en gång upptaga samma ämne, äfven med fara att derigenom ådraga mig en och annan olika tänkande läsares otålighet och missnöje.8 I ett meddelande från redaktionen 1921 påtalas ”på förekommen anledning”, att ”signerade uppsatser, som införts i tidskriften, stå för respektive författares egen räkning och få icke anses giva uttryck åt vare 6

C. E. Ljungdahl: Giftiga gaser och deras användning. AT årg 51 1922 sida 123 ff. 7 AT årg 76 1947 sida 242. 8 H-g (lt H B Holmberg): Om fältartilleriets trumpetarepersonal. AT årg 6 1877 sida 13.

Artilleri & Luftvärn

Häfte 1 1948, argång 77. 1947 trycktes omslaget i två färger på något tjockare papper än tidigare. Omslaget hade först en gråblå ton, som redan 1948 byttes mot artilleri-röd 19

131 år med Artilleri-Tidskrift sig Artilleristyrelsens eller redaktionens åsikter i ämnet.” 9

intäkter, som naturligtvis var synnerligen beroende av den allmänna konjunkturen.” 13

1946 skriver Henning Schmiterlöw om artiklar med beteckningen ”Insänt”, att antalet inte har varit ”så stort, i regeln träffade redaktionen överenskommelser om levererandet av artiklar. Detta hindrade ej att insända artiklar kunde vara välkomna, men fordringarna på desamma ställdes någorlunda högt. Det var dock icke fråga om censur. Redaktionen kunde i en fråga tillkännagiva sin åsikt i ett tillägg till artikeln…” 10

Redaktören Ragnar Sjöberg skriver till läsekretsen 195314 och delger den sina bekymmer för tidskriften, som ”röra ekonomin och anskaffningen av lämpliga artiklar. Det gäller ju att upprätthålla denna gamla tidskrifts traditionella standard.” ... ”Inkomsterna utgöras av statsbidrag, prenumerationsavgifter och annonsinkomster.” Statsbidraget hade under de senaste åren varit 3500 kr och Ragnar Sjöberg påtalar vikten av att det höjs, eftersom tryckningskostnaderna har stigit.

Insända artiklar ökade efter hand i antal, särskilt under 1930-talet11. Senare redaktörer torde i allmänhet ha önskat sig fler debattartiklar än de som har influtit. En av de flitigare debattörerna under senare år har varit övlt J Olof Nyhlén12, även han en mycket välformulerad skribent – men kanske hellre spetsig än artig i sina formuleringar. En del svar har understundom influtit, men tyvärr har debattörerna ofta fått stå oemotsagda. Eller så har debatten fortsatt utanför tidskriftens spalter.

Redaktörens ständiga följeslagare – en skral ekonomi Tidskriftens ekonomi har städse varit föremål för bekymmer. Henning Schmiterlöw skriver 1946 att ”inkomsterna utgjordes av prenumerationsavgifter, försäljning av lösa årgångar och häften, bytesexemplar (som inlöstes av Artilleristabens bibliotek), statsanslag, som visade en otrevlig vana att minskas, just då höjning var erforderlig, samt annons9

AT årg 50 1921 sida 89 AT årg 75 1946 sida 5. 11 Ulf Mosséen: AT årg 100 1971 sida 136. 12 Se t ex AT årg 117 1988 sida 33 och 42. 10

”Red har i oktober 1952 gjort framställning härom och har för avsikt att ännu en gång även göra personlig demarche hos statsrådet – med den verkan det hava kan.”

Sätten att dryga ut tidskriftens inkomstsida har under åren varit många. Ulf Mosséen skriver i en PM 197015, att tidskriften i stor utsträckning har ”levat på försäljning av särtryck, vilka varit direkt anpassade för utbildningsarbetet på skolor och truppförband.” Under Jan Anshelms redaktörstid och med stöd av Bo Pederbys förläggarkompetens gav tidskriften ut två böcker (Det svenska Artilleriet 1794-1994 /1994/ och Gunnar Grenander: Arméns eldkraft 1939-1995 / 1996/). Försäljningen av dessa gav inkomster som mer än väl kompenserade ett negativt netto för själva tidskriften. Det var inte första gången tidskriften gav sig in i förläggarbranschen. 1944 gav Artil13

AT årg 75 1946 sida 7. AT årg 82 1953 sida 13. 15 Artilleri-Tidskrift, Redaktören 17.10.23 PM angående tidskriftens innehåll. 14

Artilleri & Luftvärn

1991 ersattes innehållsförteckningen på omslaget med en omslagsbild. Fyra år senare – 1995 – ändrades även formatet och omslaget gavs en lay-out för att att understrycka att tidskriften riktar sig till både artilleriet och luftvärnet. 21

131 år med Artilleri-Tidskrift leri-Tidskrift ut ”Svenska artilleriet förr och nu” till 150-årsminnet av när de fyra regementena bildades: Kungl Svea, Göta, Finlands och Wendes artilleriregemente16. Redaktör för det verket var Ivan Thorson. Det har funnits planer på ytterligare böcker men kraften har inte räckt till detta.

marna. Återstår att finansiera resterande 1020%. Detta har hittills lyckats genom en framgångsrik lösnummerförsäljning av ett temanummer varje år. Men i skuggan av förbandsnedläggningar och budgetnedskärningar finns risk att även denna inkomstkälla sinar.

F n (2002) kostar tidskriftens fyra nummer omkring 220 000 kr årligen. De tunga posterna är lay-out, tryckning och distribution med posten. Till detta kommer arvoden till redaktör och ekonomichef m fl jämte skatter. Inkomsterna består i huvudsak av annonsintäkter (ca 40%), statsbidrag (knappt 20%) och prenumerationer (även det knappt 20 %, varav ArtSS och LvSS står för merparten genom att fördela tidskriften till elever under utbildning). Medlemsavgifterna täcker knappt distributionen till medlem-

Artilleri-Tidskrift torde fortfarande fylla ett behov även om det inte är lika uppenbart som de första entusiastiska redaktörerna anmälde i sitt första nummer (se nästa artikel). Det finns anledning att instämma i Henning Schmiterlöws konstaterande 194617:

Fast numera får man nog snarare se det som en uppmaning och en förhoppning.

AT årg 118 1989 sida 45.

Det har också alltid betraktats som en oskriven lag, att varje artilleriofficer skall inneha och studera tidskriften.

AT årg 75 1946 sida 1

Ät Din lunch på Militärsällskapet. Du som är medlem i Officersförbundet och tjänstgör i Stockholm, ta för vana att då och då äta lunch på Militärsällskapet (servering kl 11 30 – 13 30). Är Du reservare kan Du mot avgift bli medlem och inta Din lunch. Medlemmar har dessutom möjlighet att disponera lokalerna för högtidsdagar eller andra sammankomster på kvällstid. Njut av den vällagade och rikliga maten och koppla av i den trivsamma atmosfären. Ta gärna med gäster. Ett konferensrum är iordningställt för sammanträden. Adress: Kommendörsgatan 9 1 trappa Tel 08-662 62 53 eller 08-662 62 54

Artilleri & Luftvärn

Lave Malmgren

16 redaktörer under 131 år ”Det svenska försvaret var på 1860-talet starkt föråldrat. Kärnan utgjordes av den gamla indelta armén på ca 25000 man, illa rustad och ledd och ofullständigt övad.” – Så inleder Lars-Arne Norborg en beskrivning av försvarsdsebatten under 1800-talets senare del1. Debatten rörde väsentligen behovet av att övergå från indelningsverket till en värnpliktsarmé och hur denna skulle finansieras. Efter nära 20 års förhandlingar och politiska kompromisser nådde man 1885 fram till en lösning, som innebar en värnplikt med 42 dagars övningstid och 12 års värnpliktstid parallellt med att indelningsverket bibehölls och de s k grundskatterna skrevs ned med 30 %.

av refflade kanoner, och 1863 antogs ett reffelsystem… Snart var hela artilleriet försedt med refflade kanoner… De svenska kanonerna bibehöllo sin framstående plats - - - men med afseende på sättet för artilleriets skjutning och användande gingo preussarna efter 1866 före oss, utan att vi hade vetskap därom, förr än 1870 års krig väckte oss liksom andra folk.”

Om det svenska artilleriet skriver C. O. Nordensvan2 : ”Efter den franska förebilden upptog man i Sverige frågan om införandet

Tidskriftens första årgång – 1872 – inleddes med en anmälan3 av utgivarna • H. Wennerholm, • Hj Palmstierna och • D. Weber.

Lars-Arne Norborg: Sveriges historia under 1800- och 1900-talet sida 169. 2 C. O. Nordensvan: Krigsväsendet och den militära uppfattningen i Sverige under de femtio åren 1860-1910 sida 35.

Det var under intryck av dessa stämningar och i skuggan av krigshändelserna i samband med Bismarcks enande av Tyskland – framför allt det fransk-tyska kriget 18701871 – som Artilleri-Tidskrift grundades.

AT årg 1 1872 sid 1.

131 år med Artilleri-Tidskrift Sedan flera år tillbaka har man ibland artilleribefälet hört den önskan uttalas, att en tidskrift, huvudsakligast avsedd för behandling av artilleristiska ämnen, inom vårt land måtte utgivas, utan att denna önskan likväl blivit förverkligad. - - - ju längre frågan undanskjutits, desto lifligare har hon åter uppträdt; detta desto mer som de sednare årens krigshändelser4 för hvar och en officer, ja för hvarje fosterlandsvän allt klarare ådagalagt vigten af, att vi, ”medan tiden räcker till”, söka så bereda oss för striden, att vi, när ofred står för dörren, ej må finnas oförmögne att värna det land, der vi till bruk för vår mannakraft fått i arf en frihet, större, mera verklig än den, som åt Europas folk i allmänhet blifvit förunnad, och som det är vår pligt att åt våra efterkommande lämna i okränkt skick.

Frågan tycks framför allt ha diskuterats inom Artilleriklubben. Genom en rundskrivelse av den 31 januari 1872 sonderas stämningarna ute på förbanden5. Tillräckliga ekonomiska garantier erhölls och bl a beslutade officerskåren vid Svea regemente att bidra med 200 kr årligen mot att6 ”till Regementets förfogande ställdes 12 exemplar av nämnda tidskrift”.

blifvit en möjlighet för dem, som utöfva krigarens yrke, att genom studier och öfvningar redan under fredstid, förskaffa sig den skicklighet i krigets värf, som utgör segerns vilkor.” På denna idealistiska grund och i fosterländsk anda tog man sig alltså verket an ”att utgifva en artilleritidskrift - - - utan all föreställning om sjelftillräcklighet… ” Vi göra det tvärtom i den förhoppning, att vårt arbete skall i väsentlig mån delas af våra yrkesbröder, och att derigenom skall uppkomma det tankeutbyte, som af olika åsigters framläggande härflyter. Gemensamt arbete utgör ett oeftergifligt vilkor för tidskriftens bestånd, och vi räkna derföre på kamraters kraftiga medverkan; men kan tidskriftens utgifvande väcka detta gemensamma arbete till lif, tro vi också det förnämsta ändamålet med dess tillvaro vara vunnet.

Det är när Henning Schmiterlöw i sin tillbakablick på tidskriftens 75-åriga tillvaro7 hänvisar till denna anmälan som han även fäller kommentaren8: ”Det har också alltid betraktats som en oskriven lag, att varje artilleriofficer skall inneha och studera tidskriften.”

Initiativtagarna konstaterar vidare: ”Krigets konst har alltmer blifvit föremål för vetenskaplig behandling; men på samma gång både vapnen och deras användning vunnit en allt större fullkomning, har det äfven

Tre medlemmar i redaktionen

Tysk-franska kriget 1870-71. Ulf Mosséen AT årg 100 1971 sida 133. 6 Protokoll av den 13 februari 1872.

Fram till 1938 gavs tidskriften ut av tre artilleriofficerare9. Av dessa var en redaktör och ansvarig utgivare. De två övriga fungerade som granskningsutskott. AT årg 75 1946 si2 3 ff. Jfr föregående artikel. 9 AT årg 75 1946 sid 4.

Artilleri & Luftvärn I förteckningen på sida 46-48 över tidskriftens redaktion är de tre utgivarna förtecknade i den ordning, som de tas upp i resp årgång. Redaktören är angiven med fet stil. Man ser att de flesta redaktionsmedlemmarna har varit artilleristabsofficerare och att chefen för artilleristaben nästan genomgående har ingått i redaktionen. Bestämda regler för utskottets verksamhet och ställning har av allt att döma aldrig fästs på papper10. Några handlingar från tidskriftens första 66 år har inte återfunnits vare sig i tidskriftens eget arkiv eller i Krigsarkivet. Man kan väl förmoda att de tre utgivarna har arbetat tämligen solidariskt och att en av dem har utsetts att bära det formella ansvaret. Om tidskriftens förste redaktör, Dagobert Weber, skriver Svenska män och kvinnor11: ”När försvarsdebatten på 1870-talet flammade upp, inspirerad av erfarenheterna från det fransk-tyska kriget, och reformvännerna helt ville avskaffa indelningsverket, försvarade W., framför allt i Stockholms Dagblad, och i broschyrer denna som han ansåg omistliga sv. institution. Betydelsefullare var hans insats som en av grundarna av Artilleri-Tidskr., vars utgivare han var 1872-83. Denna tidskr. fick stor betydelse för spridande av en ny anda inom det sv. artilleriet och bidrog till att bana väg för dess modernisering (min kursivering).” Redan i den första årgången känner sig redaktionen föranlåten12 att påtala ”att, äfven 10

Ulf Mosséen: AT årg 100 1971 sida 134. Svenska män och kvinnor del 8 sida 228; Bonniers förlag 1955. 12 AT årg 1 1872 sida 162. 11

En av tidskriftens grundare och dess förste redaktör Dagobert Weber 1872-1882. Foto efter Svenska män och kvinnor. om en till införande i Tidskriften inlemnad afhandling meddelas utan att Red. dervid gjort några anmärkningar, Red. i dess helhet ej derför får anses godkänna alla de satser, som af artikelförfattaren blifvit uttalade.” Uttrycket ”Red. i dess helhet” talar ju för att de tre utgivarna har verkat som ett arbetslag. 1921 har det återigen funnits anledning att ”framhålla, att sådana redogörelser och uppsatser, jämväl signerade, som återfinnas bland ’meddelanden från svenska artilleriet’, offentliggjorts enligt Artilleristyrelsens önskan, men att andra signerade uppsatser, som införts i tidskriften, stå för respektive författares räkning och få icke anses giva uttryck åt vare sig Artilleristyrelsens eller redaktionens åsikter i ämnet.” 25

131 år med Artilleri-Tidskrift Återigen ser man att de tre utgivarna betraktar sig som en redaktion. Man noterar också tidskriftens halvofficiella prägel genom det material som presenteras enligt ”Artilleristyrelsens önskan”. Med artilleristabsofficerarnas tunga roll i redaktionens sammansättning är detta inte ägnat att förvåna sig över.

1931 förekommer en notis, som vittnar om redaktionens ansvar för tidskriftens innehåll13. En professor skriver och ondgör sig över att en författare 1927 har plagierat ett bokmanus, som denne har haft tillgång till. ”För undvikande av framtida misstag” vill han han få detta fastslaget. Författaren gör avbön och bekräftar att han har haft tillgång till professorns manus vid utarbetande av artikeln.

Jacob de Laval (ovan), redaktör 1883-1891 och Gunnar Werner (nedan)19211923. Foto från svenska porträttgalleriet.

Redaktör och granskningsutskott Åren 1939-1941 var en övergångsperiod i fråga om tidskriftens redaktion. I en PM från 193914 regleras förhållandena för tidskriftens verksamhet i tio punkter. 1. ”Tidskriften utgives av en av Inspektören för artilleriet efter eget medgivande utsedd redaktör i egenskap av ansvarig utgivare. Redaktören äger att disponera över eventuellt statsanslag, men åtnjuter i övrigt inget understöd av allmänna medel. Redaktören förbinder sig vid antagandet att, mot ersättning av för tidskriftens fortsatta utgivande gjorda utlägg, avstå ägan13

AT årg 60 1931 sida 226. PM i Artilleri-Tidskrifts arkiv, f n förvarad i en av John Lindnér skänkt protokollsbok för stiftelsens styrelsemöten. PM saknar datering och ansvarig författare men av innehållet kan man sluta sig till att den är skriven 1939 för att reglera tidskriftens ledning detta år, möjligen av redaktionssekreteraren. 14

derätten till tidskriften till den person Inspektören för artilleriet därtill utser.” 2. ”Tidskriften utgives i 6 häften årligen…”. Även omfånget regleras. 3. Innehållet föreskrivs omfatta ”avhandlingar om artilleriets materiel, utbildning, användning och utveckling såväl inom som utom landet, redogörelser för inom Sverige gjorda försök, avgivna kommittébetänkanden och utkomna förordningar m m angående artillerivapnet samt utdrag ur Inspektörens för artilleriet och Generalfälttygmästarens ämbetsskrivelser.” An-

Artilleri & Luftvärn nonser anbefalls för att göra tidskriften ekonomiskt bärkraftig. 4. ”Redaktören är ensam ansvarig för tidskriftens innehåll. Icke signerade artiklar och notiser, som tilläventyrs icke äro författade av redaktören, äro att betrakta som av denne godkända.” 5. Tidskriftens innehåll skall övervakas av ett granskningsutskott. Utskottet skall biträda redaktören med råd och dåd (artiklar) men skall även ”till Inspektören för artilleriet avgiva förslag vid ifrågasatt eller önskvärt ombyte av redaktör.” Granskningsutskottet utgörs av Cheferna för ArtSS och AIHS, Fälttygmästaren och chefen för ett truppförband. 6. Redaktören biträds dels av ett antal fasta referenter, dels av ombud vid artilleritruppförbanden. De fasta referenterna är fyra grupper vid ArtSS, AIHS, Artilleriinspektionen och Tygdepartementet. De har sina särskilda bevakningsområden och skall lämna förslag till artiklar och referera utländsk fackpress. Ombuden skall utses av truppförbandscheferna. De skall föreslå artiklar och bevaka prenumerationer. 7. Granskningsutskottets medlemmar erhåller tidskriften gratis. Redaktören bestämmer taxa enligt vilken författare m fl skall ersättas. 8. ”För 1939, som är att betrakta som ett övergångsår, har Inspektören för artilleriet utsett Major J. Lindnér att fortfarande vara redaktör och ansvarig utgivare.” Till redaktionssekreterare utser redaktören med inspektörens medgivande mj T. Hedqvist.

Sune G:son Wennerberg, redaktör 18921902. Porträttet finns i ArtSS lokaleer. Foto: Bosse Johansson. 9. Inspektören utser Chefen för A 6, öv H. Schmiterlöw att vara truppförbandschefen i granskningsutskottet. 10. PM avslutas med ett av redaktionssekreteraren tämligen noggrant utformat förslag till granskningsutskottet angående tidskriftens innehåll – både allmänt och för den närmaste tiden. Han föreslår härvid att ”utdrag ur ämbetsskrivelser skall utgå, eftersom tillkomsten av T. L.15 synes fylla detta behov.

Tjänstemeddelande angående Lantförsvaret.

131 år med Artilleri-Tidskrift

Gustaf af Wetterstedt, redaktör 1902-1920. 1939 anges således mj John Lindnér som redaktör och ansvarig utgivare och mj Tor Hedqvist som redaktionssekreterare. Henning Schmiterlöw anger i sin historik16 att den förre var ansvarig utgivare och den senare redaktör. Schmiterlöw var ju väl insatt och bör således veta hur konstellationen i praktiken fungerade. 1940 och 1941 hade Tor Hedqvist båda funktionerna. Av PM framgår att redaktörens frihet var noga reglerad. Han skulle bära de ekonomiska riskerna men fick inte förfoga över ev vinst. Han skulle ensam ansvara för tidskriftens innehåll men satt löst om detta inte motsvarade Inspektörens förväntningar.

Henning Schmitterlöw, redaktör 19241930. Han skrev bl a tidskriftens historik till dess 75-årsjubileum, se AT häfte 1 1946.

Granskningsutskott Granskningsutskottets funktion klarlades aldrig i några stadgar utan tycks snarast ha varit ett historiskt arv från tiden före 193817. Granskningsutskottet utvecklades efter hand till att bestå av 5-7 medlemmar: regementschefer vid artilleri- och luftvärnsförband, fälttygmästare och skolchefer. Från och med 1947 utgjordes granskningsutskottet enligt beslut av Generalfälttygmästaren samt Inspektörerna för artilleriet och luftvärnet av18 17

AT årg 75 1946 sida 7.

Ulf Mosséen AT årg 100 1971 sida 134. Jfr dock not 12. AT årg 76 1947 sida 49.

Artilleri & Luftvärn • • • • • •

Fälttygmästaren, Chefen för AIHS, Chefen för ArtSS, Chefen för LvSS, Stabschefen vid Ainsp/Art och Stabschefen vid Ainsp/Lv.

1953 reviderades utskottets sammansättning genom att ”Inspektören för artilleriet efter samråd med Generalfälttygmästaren och Inspektören för luftvärnet” bestämmer att det skall utgöras av följande medlemmar19: Fälttygmästaren eller byråchef vid KAFT, Cheferna för ArtSS, LvSS och AIOS, försteläraren vid KHS högre vapentekniska linje samt regoff till förfogande vid Ast/Art och Ast/Lv. Genom denna revidering blir således även Krigshögskolan, sedermera Militärhögskolan, representerad.

John Lindnérs donationsfond Utskottets sammansättning redovisas på omslagets insida fr o m 1942. Från 1968 kallas utskottet ”Granskningsutskott John Lindnérs donationsfond”. Från 1988 är granskningsutskottens sammansättning inte längre införd i tidskriften, men utskottets protokoll finns bevarade till 1991, då den sista utdelningen under 1900-talet beslutades. De närmare omständigheterna omkring major John Lindnérs donationsfond tillblivelse och fortbestånd redovisas i särskild artikel (sida 51 ff ).

Artilleriklubben tar över 1942 tar Artilleriklubben över utgivning19

AT årg 82 1953 sida 12.

Tor Hedqvist, redaktör under övergångsåren 1939-1942. Foto Kungl Wendes artilleriregementes historia 1794-1994. en av Artilleri-Tidskrift. Artilleriklubbens ordförande, tillika tidskriftens redaktör, uppmärksammar detta i en anmälan20. Tidskriftens förre ägare, mj Tor Hedqvist har ”på för klubben särskilt gynnsamma villkor ställt erforderligt kapital till förfogande.” Han önskar inte ”kvarstå såsom redaktör och ansvarig utgivare” och därför har ”Inspektören för artilleriet jämlikt stadgar för Artilleri-Tidskrift utsett undertecknad (Ivan Thorson) till hans efterträdare.” Den nye redaktören finner inga skäl att frångå riktlinjerna för tidskriftens innehåll. Men han vill ”utan åsidosättande av de rent artillerivetenskapliga undersökningarna och utredningarna, vilka alltid med rätta tillmätts stort utrymme - - - söka bereda 20

AT årg 71 1942 sida 1.

131 år med Artilleri-Tidskrift • att tidskriften ägs av klubben, • att Inspektören för artilleriet, på förslag av Artilleriklubbens styrelse, utser tidskriftens redaktör och ansvarige utgivare, • att redaktören och ansvarige utgivaren före befattningens tillträdande hos Inspektören för artilleriet skall deponera en till chefen för justitiedepartementet ställd, odaterad anmälan om frånträde av utgivningsrätten och • att beträffande granskningsutskott och fasta referenter till tidskriften gäller vad Inspektören för artilleriet har bestämt eller kommer att bestämma. Man kan således konstatera att Artilleriklubbens ägarroll – precis som tidigare redaktörens – var något kringskuren. Vinsten fick man dock disponera enligt en övergångsbestämmelse: • 70 % för att amortera lånet hos förre ägaren, • 10 % för tantiem till redaktören och • 20 % till Artilleriklubbens kassa.

Ivan Thorson var 1943-1946 tidskriftens förste redaktör, sedan tidskriften övergått i Artilleriklubbens ägo. Under en tid var han tillika Artilleriklubbens ordförande. Foto AIHS 1818-1992. ökad plats åt trupputbildningsproblem, aktuella synpunkter på artilleriets uppträdande under olika förhållanden, exempel på tillämpning av bestämmelser i reglementen, instruktioner m. m.” Han vill också ge utrymme för referat av Artilleriklubbens sammanträden och för kamratföreningarnas meddelanden. Slutligen uttrycker han förhoppningen att det nya ägarförhållandet skall kunna medverka till att vidga läsekretsen.

Stadgar för klubb och tidskrift I samma nummer är också såväl tidskriftens som klubbens stadgar införda för första gången21. Av dessa framgår 30

Även om jag inte har kunnat utläsa det av källorna var detta sannolikt en prolongering av tidigare förhållanden. Chefen för Artilleriet och Artilleristaben torde ha haft ett direkt inflytande över tillsättningen av tidskriftens redaktion även före 1938.

Henning Schmiterlöws historik I det första häftet 1946 presenteras Henning Schmiterlöws historik över tidskriften. Denna är mycket initierad. Schmiter21

AT årg 71 1942: Stadgar för Artilleri-Tidskrift sida 75 ff. Stadgar för Artilleriklubben sida 81 ff.

Artilleri & Luftvärn främst artilleri- och luftvärnsofficerarna kunnat hållas à jour med utvecklingen…” Han påtalar vidare att det alltid kommer ”att förbliva redaktionen angeläget att hålla tidskriftens innehåll på ett högt vetenskapligt plan samtidigt som frågor rörande utbildning m m erhålla sin sakliga belysning.” Härefter övergår han till att anmäla Henning Schmiterlöws historik. Han tackar tidigare redaktörer och avslutar med att önska att ”Artilleri-Tidskrift och Artilleriklubben allt fortfarande (må) få tillfälle att verka i artilleriets och luftvärnets och därmed i försvarets tjänst.”

Pensionerad inspektör som redaktör Ragnar Sjöberg, redaktör 1946-1960. löw hade själv varit engagerad i redaktionen sedan 1915, redaktör 1924-32 och senare engagerad i granskningsutskottet. Utöver en beskrivning av bakgrunden till tidskriftens tillblivelse och dess fortlevnad ger han en omfattande resumé av viktiga ämnen, som hade behandlats av skilda författare. Uppsatsen har bl a varit en viktig källa till denna artikel. I samma nummer blickar även redaktören övlt Ivan Thorson i en anmälan tillbaka på tidskriftens och klubbens 75-åriga verksamhet22. ”Såväl tidskriften som klubben har under de gångna åren haft en stor uppgift att fylla såsom det enda forum utom läroanstalterna, där bl a de artillerivetenskapliga problemen mera ingående behandlats och diskuterats. - - - varigenom 22

AT årg 75 1946 sida 1-2.

1946 sker ett trendbrott i hur redaktörer utses. I stället för en officer i karriären eller en etablerad officer med nära knytning till rådande utveckling utses nu den pensionerade luftvärnsinspektören Ragnar Sjöberg. I sin anmälan23 anknyter han till Ivan Thorsons programförklaring och förutskickar att tidskriften skall bibehålla sin traditionella profil. Han poängterar att det är önskvärt med bidrag från truppofficerare angående utbildningsfrågor mm och han uttalar förhoppningen att ”Underrättelser från utlandet” skall kunna beredas större plats ”sedan utländska facktidskrifter nu efter krigets slut blivit mera lättillgängliga”. ”Redaktionen hoppas också på alla artilleri- och luftvärnsofficerares välvilliga stöd dels genom prenumeration på tidskriften, dels genom medarbetarskap…” 23

AT årg 75 1946 sida 75.

131 år med Artilleri-Tidskrift Nu liksom alltid tidigare och alltid senare frestas man säga. Ragnar Sjöbergs anmälan röjer en realistisk bild av svårigheterna att få tidskriften att gå ihop ekonomiskt, en bild som dessvärre visade sig stämma alltför väl. I ett brev till läsekretsen24 delger han sina bekymmer. ”Under 1951 och 1952 ha tryckningskostnaderna per sida stigit med omkr 40 %…” Inkomsterna, som består av statsbidrag, prenumerationsavgifter och annonsinkomster har ”visat en riskabel tendens att stagnera eller rent av minska”. Han går igenom dessa tre inkomstkällor och berättar om sina ansträngningar att beveka statsmakterna om att höja bidraget. Han vädjar återigen om lojala prenumeranter och han redovisar industrins obenägenhet att annonsera.

ett extra understöd. 1949/50 var detta 2500 kr och har sedan varierat från 2000 kr upp till som mest 3500 kr. Efter tidskriftens 89:e årgång avslutar Ragnar Sjöberg sin verksamhet som redaktör. I några avskedsord tackar han Artilleriklubbens styrelse, redaktionen, tryckeripersonal och författare. ”När jag nu efter nära 15 års arbete som redaktör lämnar denna tjänst, är det med ett visst vemod jag lägger ned pennan efter de sista raderna…” Slutligen önskar han Tidskriften framgång under ledning av en yngre drivande kraft. Vad Ragnar Sjöberg däremot inte berör är betydelsen av ett antal tunga artiklar, som publicerades under hans tid: Åke Silfverhielm: Projektilbanans beräkning, Per Olof Svantesson: Atombombens teori, Marklund: Förbränningsproblem i krutraketer, Tord Gustafsson: Målföljningsfel och deras inverkan på skjutelementberäkning samt temanummer Grill/Rosell: Zonrör för fältartilleriet och Bo Stenström: Radar och dess militära användning. Detta är bara ett urval av artiklar, som genom sin vetenskapliga halt har kunnat ges ut som ”intressanta och säljbara särtryck, (som) i hög grad medverkat till att göra tidskriften ekonomiskt bärkraftig”.

Så vädjar han återigen till läsekretsen om ”artiklar och uppsatser, men här är bilden något ljusare. Red har nämligen de senaste åren haft glädjen att mottaga flera spontant insända artiklar - - - men det finns plats för fler”. Under de följande åren (1955-1959) förekommer inte mindre än sex notiser om redaktörens dialog med statsmakterna om höjda bidrag. Resultatet är emellertid magert25. ”Sedan 1946 har det ordinarie statsunder stödet - - - höjts från 1000 kr (1946/47) till 2900 kr (1958/59).” Dessutom har ”på särskilda framställningar av red” beviljats

24 25

AT årg 82 1953 sida 13. AT årg 88 1959 sida 149.

Det sist citerade är Åke Silfverhielms ord i ett tack till den avgångne redaktören26, vilken ”har gett tidskriften ett rikt och facetterat innehåll, som väl avspeglat artilleriets och luftvärnets aktuella frågor, liksom de allmänt vapentekniska”. 26

Silfverhielm AT 90 1961 sida 2.

Artilleri & Luftvärn stat.” Redaktören vill nu finna både läsare och medarbetare bland dessa. 1967 gör Ulf Mosséen en summering av tidskriftens ställning inför det kommande 100-årsjubiléet28. Han nämner om upplaga och ekonomi, och han går igenom innehållet de två senaste decennierna med omnämnande av viktiga artiklar inom olika ämnesområden. (Sammanställningen återkommer i något utvidgat skick fyra år senare, se nedan!)

Ulf Mosséen, svensk mästare i redaktörskap för Artilleri-Tidskrift. Redaktör 1961-1980.

Svensk mästare i redaktörskap Den yngre drivande kraften, som 1961 tog vid efter Ragnar Sjöberg var kaptenen Ulf Mosséen, svensk mästare i redaktörskap för Artilleri-Tidskrift: 20 år som redaktör och över 100 signerade artiklar. I sin anmälan27 menar den nye redaktören att det är ”angelägnare än någonsin, att artilleriet och luftvärnet slår vakt om sitt eget forum”. Liksom sin företrädare vädjar han till alla artilleri- och luftvärnsofficerare om stöd genom prenumeration och medverkan. Men han vill vidga kretsen till att gälla fler kategorier: ”Maktpåliggande och ansvarsfulla befattningar har i allt större utsträckning anförtrotts reservofficerare samt underofficerare och underbefäl på aktiv 27

AT årg 90 1961 sida 3.

I en sammanfattning29 uttrycker han att en specialtidskrift som Artilleri-Tidskrift ”borde ha en väsentlig uppgift att fylla såsom debattforum”. Så menar han att tidskriften har utnyttjats för några decennier sedan men ”under senare år endast mera sällan”. Han tror att detta beror på att tidskriften utkommer för sällan och att det inte passar ”vår egen tids jäkt och otålighet”. Redaktören skriver vidare att ”flera av de vetenskapligt-tekniska artiklarna utan tvivel har varit av utomordentlig halt och även kommit till användning i utbildningen vid militära skolor”. Han gläder sig åt ett mycket positivt omdöme hämtat ur Historisk Tidskrift30: All artillerihistorisk forskning förutsätter grundlig kännedom om de artiklar som under årens lopp publicerats i ArtilleriTidskrift… Det vore av intresse att någon gång ägna Artilleri-Tidskrift och dess betydelse för svenskt artilleri ett särskilt studium. 28

AT årg 96 1967 sida 1 ff. AT årg 96 1967 sida 6. 30 Historisk Tidskrift nr 2/1966. 29

131 år med Artilleri-Tidskrift Mosséen menar att tidskriften har haft en ansenlig bredd och ”redaktören är därför benägen anse, trots att han är part i målet, att tidskriften i flera avseenden nått det uppsatta syftet ’att väcka och underhålla håg för yrkesutbildning’ ”. Så avslutar han med den obligatoriska vädjan till ”artilleriet och luftvärnet att med kraft slå vakt om sitt eget forum och språkrör” och med att redovisa tre olika alternativ för att stärka ekonomin. Han vill höja författararvodet från 11 till 20 kr/sida. Detta, menar han, kräver höjda medlemsavgifter och prenumerationspriser (från 20 till 25 kr resp från 25 till 30 kr) och dessutom fler prenumeranter.

Artilleri-Tidskrift 100 år I tidskriftens 100:de årgång återfinns ett block med historik över Artilleriklubben, Artilleri-Tidskrift och John Lindnérs donationsfond samt en framåtblick av klubbens ordförande31. Alla artiklarna är väl läsvärda för den som är intresserad av klubbens och tidskriftens verksamhet under årens lopp. Inte minst Tore Deutgens historik över Artilleriklubben är viktig, eftersom den – såvitt jag vet – är ensam i sitt slag32. För första gången tonar en klubbordförande, Carl Herlitz, ned klubbens betydelse. ”Man måste då – först som sist – konstatera att varken klubben eller tidskriften spelar så stor roll som förr om åren.” När tidskriften kom till fanns bara 31

AT årg 100 1971 Tore Deutgen: Artilleriklubben 100 år sida 119 ff, Ulf Mosséen: Artilleri-Tidskrift 100 år sida 133 ff och John Lindnérs donationsfond sida 143 f samt Carl Herlitz: Inför framtiden sida 143 ff. 32 I en återblick i AT årg 118 1989 sida 43 ff refererar Lars Lindholm i stora drag Tore Deutgens artikel med några kompletteringar avseende 100-årsjubiléet och tiden därefter.

Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift i samma janger. Vid 100-årsjubiléet finns ett tiotal publikationer med liknande syften.

Herlitz påtalar vidare att ”tvärkontakterna” mellan stab, förvaltning, skolor och trupp är bättre än på 1800-talet. Vidare finns på nästan varje förband en kamratförening med tidskrift, som bevakar förbandens historia. Han slår ett slag – inte för sammanslagning – men för samarbete med föreningar med likartade syften, även i våra nordiska grannländer. Så avslutar han – naturligtvis – med att verksamheten måste stödjas ”av så många officerare som möjligt från de angivna personalkårerna. Stödet kan ges i form av medlemskap i klubben och genom författarskap i tidskriften.”

Ny tryckeriteknik Artilleri-Tidskrift trycktes från början hos Ivar Haeggströms boktryckeri i Stockholm, från 1911 hos Almqvist & Wiksells boktryckeri AB. 1972 övergår man från sättning i det gamla de Vinne, som inte längre tillverkades, till Times, som har fått sitt namn efter den kända engelska dagstidningen33. Skillnaden är tydlig men tryckningen håller samma höga standard som tidigare. (Numera används typsnittet Garamond.) 1974 tas nästa steg i utvecklingen. Handoch maskinsättning med typer ersätts med fotosättning och offsettryckning. Metoden beskrivs i häfte 1/197434. 33

AT årg 101 1972 sida 3. AT årg 103 1974 sida 4 ff. 35 AT årg 107 1978 sida 103. 34

Artilleri & Luftvärn 1978 är denna epok slut. 1977 går tidskriften med 4244 kr i förlust 35. Artilleriklubbens styrelse ger redaktören uppdrag att hitta en tryckningsmetod som inte får kosta mer än 10 000 kr/år. Han tvingas med sorg i hjärtat lämna Almqvist & Wiksell och hitta en billigare tryckare. Lösningen blev att tryckfärdigt manuskript framställdes på minnesskrivmaskin av redaktören själv. Efter erforderlig förminskning och framställning av tryckunderlag trycktes tidskriften i rotaprintmaskin på försvarsstabens reprocentral. Första numret med denna metod kom 197936. Försvarets reprocentral utnyttjades till 1994, men från 1991 används ordbehandlare för att ta fram tryckunderlag37

Flera tryckerier Från 1995 har fyra tryckerier utnyttjats, i tur och ordning • Norstedts tryckeri AB 1995-1996, • GuidenTryck, ett häfte 1997, • Katarinatryck, 1997- 2000 och • Från häfte 4 2000 Rolf & Co tryckeri AB i Skövde. Vid övergången till Norstedts ändrades också formatet från A5 till 17*24 cm (se föregående artikel, sida 16). Nysatsningen var ägnad att ge Artilleri-Tidskrift ”en rejäl ansiktslyftning i avsikt att bli bättre och mer intressant för hela läsekretsen” 38. När man lämnade Norstedts berodde det på att framställningskostnaderna hade bli36

AT årg 108 1979 sida 2. AT årg 120 1991 sida 1/8. 38 Ove Fahlén, ordf Artilleriklubben, AT årg 124 1995 sida 1/II. 37

vit för höga. När biträdande redaktören Bo Pederby, reservofficer och erfaren skolboksförläggare, under en tid tog över ansvaret för tidskriften efter den avlidne Jan Anshelm, hittade han andra vägar39. ”Förutvarande redaktören Jan Anshelm gjorde helt färdiga original i digital form som tryckeriet sedan kunde ta direkt till tryck. Detta proffsjobb som Jan utförde till varje nummer, måste vi nu låta tryckeriet utföra, ett moment som kostar pengar. Genom att välja en annan tryckmetod har vi lyckats att i fortsättningen – inklusive det som Jan gjort – producera tidskriften till lägre pris än tidigare.” Efter ett häfte, som trycktes hos Guiden Tryck, anlitades en särskild designer för tidskriftens lay-out och för att göra det färdiga tryckunderlaget. Denna (Birgitta Pederby, sedermera Marie Thelander) hade kontakt med Katarinatryck och tryckningen förlades dit. När Bo Pederby sedan med ålderns rätt lämnade befattningen som biträdande redaktör och jag själv skulle ta över kontakterna med tryckeriet fann jag det ändamålsenligt att välja ett nytt tryckeri på min bostadsort. Det blev Rolfs tryckeri i Skövde.

Artilleriklubben vidgar kretsen Under denna rubrik redovisar redaktören 1978 en ändring i Artilleriklubbens stadgar, som medger medlemskap även för kompani- och plutonsofficerare40. Redaktören menar att detta är en naturlig följd av de senaste årens utveckling, men man förstår också, att ett annat – kanske viktigare – syfte är att kunna värva fler med39 40

AT årg 126 1997 sida 1/2. AT årg 107 1978 sida 3.

131 år med Artilleri-Tidskrift lemmar till klubben och därmed bättra på tidskriftens ekonomi. Ty ”på tio år har den totala kostnaden per trycksida tiodubblats (Mosséen menar ”tiofaldigats”, min anm) medan t ex medlemsavgiften i klubben ungefärligen fördubblats.” Han framhåller även att klubben främst lever genom sin tidskrift. Klubbens sammankomster har sedan några år begränsats till två. Här har alltså skett en väsentlig ambitionssänkning. Då klubben etablerades hölls en sammankomst per månad mellan oktober och maj41. Ännu under 1930-talet föreskrev stadgarna fyra sammankomster, men efter andra världskriget begränsades det alltså till två.

Epoken Mosséen till ända Efter exakt 20 år lämnade Ulf Mosséen 1981-01-01 befattningen som redaktör. Han belönades med klubbens hedersutmärkelse, en S:ta Barbarastatyett, och hedersmedlemskap i Artilleriklubben. Klubbens ordförande Gösta Gärdin konstaterar i sitt tack till den avgående redaktören42 att han genom olika grepp ”har lyckats hålla kostnaderna på en acceptabel nivå”. Men viktigare än detta är de ambitioner som Mosséen genom sitt oegennyttiga arbete har förverkligat: Resultatet har blivit en fin blandning av framåt- och bakåtblickar inom alla områden som berör de båda truppslagen. Många arga unga män har konstruktivt ventilerat sina synpunkter, många har 41

AT årg 100 1971 sida 119. AT årg 110 1981 sida 1. Öv 1 Gärdin bekräftar också muntligen den avgörande betydelse, som Mosséen har haft för tidskriftens kvalitet och bredd under dennes redaktörstid.

med sina erfarenheter sökt knyta ihop det som varit med framtiden, många har demonstrerat djupa tekniska kunskaper.

Själv sammanfattar Mosséen de många greppen för att hålla kostnaderna på en acceptabel nivå i några avskedsord, anspråkslöst rubricerade ”Redaktionellt” 43: • En långsam utveckling av arvoden till författare och funktionärer, • en ”motvillig” höjning av medlemsavgiften från 12 till 30 kr, • återkommande värvningskampanjer, som tyvärr sällan har haft mer än temporära framgångar, • en lönsam lösnummerförsäljning av temahäften, • en minskning av antalet häften från sex till fyra per år från 1974, • en successiv begränsning av sidomfånget och • den tidigare nämnda övergången till en förenklad framställningsteknik 1979. Han riktar så ett tack till författare, Artilleriklubbens styrelse och medlemmar och tidskriftens läsare och avslutar: Det är inte utan saknad jag lämnar redaktörsskapet.

Nya stadgar 1981 1981 ändras Artilleri-Tidskrifts stadgar. Ändringarna innebär44 1. att Artilleriinspektören inte längre ensam utan tillsammans med Luftvärnsinspektören och chefen för FMV-A vapen43 44

AT årg 109 1980 sida 137 f. AT årg 110 1981 sida 121.

Artilleri & Luftvärn avdelning, på förslag av Artilleriklubbens styrelse, utser redaktör och ansvarig utgivare, 2. att redaktören utser annonsredaktör och ekonomichef, men inte som tidigare expeditionsföreståndare, 3. att anmälan om frånträdande av utgivningsrätten skall vara ställd till Patentoch Registreringsverket, men fortfarande deponerad hos Inspektören för artilleriet, 4. att det inte längre nämns något om granskningsutskott och fasta referenser.

Ragnarsson och Wedén Det blev majoren Bo Ragnarsson som avlöste Ulf Mosséen. Då han tillträdde tjänstgjorde han på Försvarsstaben, där hans tjänster hade blivit attraktiva med hänsyn till hans språkkunskaper. I tidskriften medverkade han med åtskilliga översättningar av artilleriartiklar från Sovjet. Däremot lämnade han aldrig någon programförklaring eller någon annan redaktionell notis.

Curt Wedén, redaktör 1986-1990. Artilleriklubbens ordförande Sven Sjölander konstaterar i sina avskedsord45 att tidskriften har utvecklats inom dataområdet under Ragnarssons tid, och att detta ”är en starkt bidragande orsak till att de avgiftshöjningar som genomförts varit så ringa”. Ragnarsson lämnade redaktörskapet på egen begäran, eftersom tiden för tidskriften inte räckte till sedan han lämnat aktiv tjänst och startat en egen firma. Efter Ragnarsson kom den sedan 1982-10-01 pensionerade överstelöjtnanten Curt Wedén. Samtidigt som Sjölander anmäler detta46 meddelar han också att ”som medhjälpare till redaktören, på ’konsultbasis’ har major 45

Bo Ragnarsson, redaktör 1981-1985.

AT årg 114 1985 sida 129. AT årg 114 1985 sida 129 f.

131 år med Artilleri-Tidskrift Bo Pederby välvilligt ställt sig till förfogande”. Wedén inför ”Redaktören har ordet”, av Jan Anshelm senare ändrat till ”Redaktörens spalt”. I det första häftet 1986 drar redaktören en lans för att få med även yngre skribenter47. Större delen av tidskriftens material är information om beslut som redan är fattade och om vapensystem som redan är införda. ”Mera sällan har artiklarna avhandlat frågor, som ännu inte avgjorts, och där olika alternativ fortfarande övervägs. Ännu mera sällsynta har artiklar med en kritisk granskning av rådande förhållanden varit. Tidskriftens läsare måste rimligtvis spänna över mycket stor bredd vad gäller intressen, kunskaper och erfarenheter inom artilleriets och luftvärnets verksamhetsområden. Det borde då också finnas delade meningar om en rad frågor väl värda och möjliga att debattera.”

Han uttrycker sedan förhoppningen att kunna locka nya unga skribenter och ”en livaktig läsekrets med brett intresse- och kunskapsområde” för att ”skapa en bra och intresseväckande tidskrift”. 48 47

AT org 115, 1996, sida 3. Rune Hall (se not 50) bekräftar att redaktören och han själv i egenskap av Artilleriklubbens ordförande hade en gemensam strävan ”att förmå unga artilleriofficerare att bli skribenter (och medlemmar i Artilleriklubben). Detta medförde bl a, att jag vid förbandschefsmöten försökte förmå förbandscheferna att göra reklam i detta syfte ute på förbanden. Jag brukade även själv ta upp det främst vid de årliga besöken på AIOS.” 48

Något av ett facit på redaktörens ambitioner redovisas något år senare49: ”Tack alla nya medarbetare från A 4! Detta häfte av tidskriften är således en fortsättning på den typ av temanummer, som tidigare utkommit och där skribenterna utgjorts av personal vid ett förband eller en skola.” Curt Wedén avtackas av Artilleriklubbens ordförande Rune Hall50. Wedén har av privata skäl funnit för gott att lämna tidskriften med utgången av 1990. Rune Hall tackar honom för att ha fullgjort sitt värv på ett utmärkt sätt och hälsar den nye redaktören Jan Anshelm välkommen.

Nya stadgar 1992 1987 ändras Artilleriklubbens stadgar men inte tidskriftens. Nästa stadgeändring kommer 1992 och är bl a föranledd av att Artilleriinspektören med stab nu utgör en del av Artillericentrum. För tidskriftens del innebär stadgeändringarna 1. att innehållet är något mer detaljerat beskrivet – bl a skall tidskriften innehålla artiklar om truppslagens ”organisation och operativa användning”, 2. att artiklar ”om de industriföretag, som genomför och medverkar i” truppslagens materielutveckling skall ges utrymme men inte regements- och kamratföreningars meddelanden, 3. att ”redaktör och ansvarig utgivare - - utses av Artilleriklubben”, 49

AT årg 116 1987 sida 127. AT årg 120 1991 sida 4. Öv 1 Rune Hall bekräftar muntligen det goda samarbetet mellan klubbens ordförande och redaktören och hur deras gemensamma ansträngningar att vidga klubbens medlemskrets har burit frukt. 50

Artilleri & Luftvärn 4. att anmälan om frånträdande av utgivningsrätten skall deponeras hos Artilleriklubbens ordförande, 5. att biträdande redaktör och ekonomichef utses av Artilleriklubbens styrelse medan annonsredaktör, expeditionsföreståndare och ombud utses av redaktören. Det tycks alltså vara först 1992 som de formella banden med inspektörerna löses upp. Samtidigt ändras emellertid Artilleriklubbens stadgar och föreskriver51 att ”Ordförande är i regel artilleri- eller luftvärnsinspektören”. Tidigare stadgar52 föreskrev att ”den till tjänsteställningen främste ledamoten (på aktiv stat) är styrelseordförande”. Detta har nog – åtminstone de senaste decennierna före stadgeändringen – inneburit att en inspektör har varit ordförande.

Biträdande redaktör Som tidigare nämnts byter granskningsutskottet 1968 namn till Granskningsutskott John Lindnérs donationsfond. 1988 redovisas sammansättningen inte längre i tidskriften, men styrelsen för major John Lindnérs donationsfond fungerar ännu 1991 som granskningsutskott (jfr sida 57) Detta förhållande torde kunna tolkas så att någon granskning av tidskriftens innehåll inte längre skedde före utgivning utan i efterhand för att nominera belöningar ur fonden. Ulf Mosséen uppger 1971 att utskottet då inte hade varit i funktion vid

något tillfälle under de senaste 25 åren, dvs från 194653, Till stöd för redaktören inträder i stället en biträdande redaktör i verksamheten 1986. Mj Bo Pederby var reservofficer på Lv 3 och skolboksförläggare. Hans medverkan tycks ha varit betingad av att man då sökte en medarbetare som kunde bevaka intressena för både luftvärnet och reservofficerarna. Han kom att medverka i redaktionen under 15 år ända fram till 2001. Under denna tid fungerade han även som redaktör i skarven mellan Jan Anshelm och Lave Malmgren. Fr o m 1998 presenteras även redaktionskommittén i tidskriften. Utöver redaktör, biträdande redaktör och ekonomichef omfattar den representant för artilleriet och luftvärnet. I själva verket torde motsvarighet till redaktionskommitté ha funnits långt tidigare. Redan 1953 meddelas att medlemmarna i granskningsutskottet54 ”benäget torde utse fasta referenter till tidskriften inom resp. KAFT, ArtSS, LvSS, AIOS, KHS, Ast/Art och Ast/Lv. Referenternas uppgift är att anskaffa artiklar och uppsatser, referat ur facklitteraturen och meddelanden av aktuellt intresse.”

Redaktörens spalt 1991 tillträder överstelöjtnanten Jan Anshelm, FMV-A, som redaktör samma år som han går i pension. I ”Redaktörens spalt” introducerar han en form av ledare i tidskriften. Dessa handlar ofta om Försvarsmaktens

Stadgar för Artilleriklubben fastställda 1992-05-05 § 12. 52 1942 § 13, 1981 och 1987 § 16

53 54

AT årg 100 1971 sida 134. AT årg 82 1953 sida 12.

131 år med Artilleri-Tidskrift utveckling i det politiska perspektivet och kommentarer till detta: • ”1996 års försvarsbeslut lär knappast komma att gå till hävderna som något av de mera framsynta och flexibla!” 55 • ”Resultatet - - - har blivit att Försvarsmakten - - - vidkänns en neddragning - - värre än 1925 års försvarsbeslut.” 56 Och han var ambitiös med dessa ledare. I sina minnesord över Jan Anshelm57 skriver hans biträdande redaktör, Bo Pederby: ”Jag skall nu skriva min Redaktörens spalt till Artilleri-Tidskrift nr 4”. Dessa ord yttrade Jan till mig 4 dagar innan cancern helt tog befälet över honom och han avled.

Men man kan i dessa spalter även följa redaktörens tankar och ambitioner för tidskriften. I sitt första nummer skriver han om en ”läsvänlig” utformning av tidskriften 58. Men han menar att ”läsarvänligheten” är en följd av de bidrag som kommer in och ett friskt debattklimat. Han menar att detta är så mycket viktigare när truppslagscentra har lämnat Stockholm. För att rätt kunna påverka utvecklingen behövs ”tre saker, nämligen: • teknisk och taktisk information om aktuell utveckling • vederhäftig och kontinuerlig information om den tekniska utvecklingen och de möjligheter denna ger • en frisk och saklig debatt om hur truppslaget skall utvecklas” 55

AT årg 125 1996 sida 1/2. AT årg 125 1996 sida 3/2. 57 AT årg 125 1996 sida 4/4 f. 58 AT årg120 1991 sida 7 f. 56

Jan Anshelm, redaktör 1991-1996, lade tillsammans med Bo Pederby grunden till tidskriftens nya lay-out. Han nämner också om arbetet vid ordbehandlaren. Den har ”praktiskt taget bokstavligen förslavat den nye redaktören”. Det är dock ”trevligt och stimulerande att arbeta med datorn, men ack, så jobbigt!”

Större format Tidskriftens övergång till det större formatet kommenteras av Artilleriklubbens ordförande Ove Fahlén i det första häftet 199559. Med glädje presenterar han detta första nummer i den 124:e årgången och räknar upp allt som tidskriften har ”att förmedla: • Allmän information om vad som rör sig inom artilleriet och luftvärnet 59

AT årg 124 1995 sida 1/II.

Artilleri & Luftvärn • Breddning av de allmänna kunskaperna • Truppslagens utveckling av taktik och stridsteknik • Den tekniska utvecklingen och dess inverkan på våra vapensystems effektivitet • Utbildningsverksamhet, -hjälpmedel och -erfarenheter på alla nivåer (Glöm inte bort att många artiklar ofta kan användas som underlag i utbildningsarbetet!) • Den svenska försvarsindustrin och dess arbete inom Sverige och internationellt • Förändringar av försvarsmaktens, arméns och truppslagens ledning och grundorganisation” Fahlén påtalar vidare att innehållet vänder sig till både aktiva och reservare och gör slutligen ett uttalande värt att notera: Artilleri-Tidskrift är inget officiellt organ för arméledningen, den utgör ett självständigt forum för Artilleriklubben!

I en spalt 1995 tar redaktören åter upp temat med reservare och ”vädjar till alla lärare vid truppslagens skolor att komma in med bidrag om utbildningsproblemen och hur ni bemästrar dem!” 60

intressant.” Inför tidskriftens stundande 125-årsjubileum påtalar han också hur våra föregångare uppfattade sin verklighet och hur de har skrivit om detta i tidskriften. Ytterligare någon gång hinner Jan Anshelm återkomma till mödorna som redaktör62. ”Även denna gång har det gått ihop sig med alla manus och bilder… Det är roligt och stimulerande att redigera en tidskrift, även om det många gånger blir mer än ett heltidsjobb.”

Artilleri-Tidskrifts böcker Man noterar att under Jan Anshelms tid förekommer inte någon klagan över dålig ekonomi. Det beror nog knappast på att affärerna var mer lysande än annars. Men man fann ett annat sätt att bättra på ekonomin. Med Anshelm som redaktör och med stöd av Bo Pederbys förläggarkompetens utgavs böckerna Det svenska Artilleriet 1794-1994 (1994) och Arméns eldkraft 1939-1995 (1996) (se föregående artikel, sida 20)63. Så i häfte 4 1996 är Jan Anshelms nekrolog införd, skriven av Carl Herlitz och Stig Schyldt64: Efter pensioneringen 1991 blev Jan Anshelm redaktör och ansvarig utgivare för Artilleri-Tidskrift. Han åstadkom snabbt en genomgripande förnyelse av tidskriften. Han var också huvudredaktör för den genom tidskriften utgivna boken ”Det svenska artilleiriet 1974-1994”.

1995 väljs en ny ordförande i Artilleriklubben, överste 1 Stig Schyldt. I en programförklaring61 skriver han också om tidskriften ”som en viktig del av Artilleriklubbens verksamhet”. Detta kräver medverkan av en engagerad läsekrets. ”Det är de insända bidragen som påverkar och förändrar tidskriften och gör budskapet mera 62 60

AT årg 124 1995 sida 2/II 61 AT årg 124 1995 sida 4/2

AT årg124 1995 sida 4/31. AT årg 125 1996 sida 3. 64 AT årg125 1996 sida 2. 63

131 år med Artilleri-Tidskrift Jan Anshelm var i allt han företog sig en noggrann, effektiv och drivande man med en positiv grundsyn både till arbetet och till livet.

Tillsammans med nekrologen, som är klippt ur Svenska Dagbladet, ger Bo Pederby sina personliga minnesord över Jan Anshelm. Och det är där han skriver om Jans planer att skriva Redaktörens spalt fyra dagar innan han går bort.

En tillförordnad redaktör I det kritiska skedet då Jan Anshelm hade gått bort och innan jag hade möjlighet att ta över redaktörskapet; då tvekade inte Bo Pederby att axla hela ansvaret. Det kom på hans lott att ge ut det sista numret 1996 och de första 1997.

Den sextonde redaktören Då är vi framme vid min egen tid som redaktör. Någon programförklaring avgav jag aldrig, men när jag blev tillfrågad och innan jag var utsedd till redaktör, bad mig Bo Pederby att presentera mig i tidskriften. Jag skrev då Tankar hos en tilltänkt redaktör65 och utvecklade där samma tankar som så många redaktörer före mig. En del av tidskriftens existensberättigande ligger just i att det skall kunna föras en initierad och utvecklande debatt parallellt med ärendens behandling i linjeorganisationen. Den kunskap och erfarenhet, som finns bland våra yrkes- och reservofficerare måste äga sin kanal för att komma till uttryck. 65

AT årg 126 1997 sida 3.

Debatten måste föras och läsas bland dem, som lever nära de praktiska problemen. För officerare i stabs- och förvaltningstjänst finns andra kanaler att föra fram åsikter och erfarenheter. Och dessutom är de ibland genom sin befattning låsta till att framföra en uppfattning, som snarare är organisationens än deras egen.

Och jag har – liksom tydligen mina företrädare – blivit desillusionerad vad gäller debatten. Många goda alster har passerat mig som redaktör, men tyvärr alltför få rena debattartiklar. Jag tillträdde medan jag ännu var i tjänst, men genom att Bo Pederby fanns med som biträdande redaktör fick jag en mjukstart. Hans insatser var helt utslagsgivande, för att inte säga oumbärliga, i det skede då jag tog över tidskriften. Genom hans råd och dåd kunde tidskriften behålla och utveckla sin väl upparbetade lay-out. Med tillgång till hans erfarenheter lärde jag mig bedöma sidomfång och förstå behovet av bilder och bildkvalitet. Jan Anshelms tradition med ledare (Redaktörens spalt) har jag upprätthållit genom att i något nummer per år kommentera och värdera utvecklingen som jag har upplevt den från min horisont. Under mitt första år diskuterades fortsatt bokutgivning. Det skulle då handla om luftvärn. Men kraften räckte inte till. Det som i stället kom att bära upp ekonomin var temanummer. Det första, som planerades av Pederby i samråd med Artilleri-

Artilleri & Luftvärn Vid sidan av temanumren är det en växande annonsstock, som har stabiliserat ekonomin. Trots detta lämnade tidskriften en underbalanserad budget för 2003 till att godkännas av årsmötet 2002-05-02. Om bokslutet ger det förmodade underskottet, kan det likväl kvittas mot en blygsam men dock vinst under de senaste åren.

2001 års stadgar Med det nya seklet var det åter dags att revidera stadgarna. Efter Arméns omstrukturering återstår ett artilleriregemente i Kristinehamn och ett luftvärnsregemente i Halmstad jämte artilleri- och luftvärnsbataljonerna i Boden. Stadgarna anpassades till detta och daterades samtidigt upp till rådande praxis.

Bo Pederby, biträdande redaktör 19872001. Efter Jan Anshelms bortgång och före Lave Malmgrens övertagande tog Bo på sig ansvaret för det sista numret 1996 och de första numren 1997. centrum, handlade om artilleri66 och gavs ut som dubbelnummer (72 sidor). De följande har varit • Luftvärn (nr 3 1998, 80 sidor), • Internationella insatser (nr 3 1999, 48 sidor), • Artilleri och luftvärn mot 2010 (nr 3 2000, 64 sidor), • Materielförsörjning i demonstratorernas tidevarv (nr 3 2001 64 sidor) samt • Detta nummer (nr 3, 2002 72 sidor) ”131 år med Artilleri-Tidskrift”. 66

AT årg 126 häfte 2-3.

För tidskriften innebär detta små justeringar67. § 1 Till tidigare föreskrifter angående tidskriftens innehåll fogas att den skall innehålla debattartiklar samt ”artiklar och bokanmälningar om truppslagen och deras historia”. § 3 ”Tidskriften utges normalt med 4 häften per år.” Tidigare skrivning var 4-6 häften per år. § 5 Biträdande redaktör och kassör utses som tidigare av Artilleriklubbens styrelse. Övrig sammansättning av redaktionskommittén regleras inte längre i detalj. Det anges endast att ”redaktören knyter vid behov kontaktmän för berörda funktioner 67

Stadgar för Artilleri-Tidskrift fastställda vid Artilleriklubbens höstmöte den 29 november 2001.

131 år med Artilleri-Tidskrift och intressegrupper till redaktionskommittén”. § 6 ”Tidskriftens budget bereds i Artilleriklubbens styrelse och fastställs av årsmötet.” Med denna stadgeändring får man anse att klubben slutgiltigt har tagit befälet över tidskriften. Förhållandet förstärks ytterligare av att det inte längre är en inspektör som skall vara ordförande68. ”Ordförande skall vara yrkesofficer med omfattande erfarenhet av ledande befattningar inom artilleriet eller luftvärnet.”

16 redaktörer Redaktörerna har självfallet varit tongivande för tidskriften och dess innehåll. Under 131 år har 16 redaktörer förekommit. Den som har innehaft ämbetet längst tid är Ulf Mosséen (20 år), tätt följd av Gustaf af Wetterstedt (18). Därefter följer Ragnar Sjöberg (15), Dagobert Weber (tidskriftens förste redaktör) och Sune G:son Wennerberg (vardera 11 år). Kortast tid har Gunnar Werner och Tor Hedqvist upprätthållit ämbetet (vardera 3 år). Kronologiskt kan man se en tendens att medlemmarna i de tidiga redaktionerna har varit yngre officerare i karriären. Många har slutat sin bana som överstar och generaler, ja tom statsråd.

är han major i A 8 reserv. Det var i ett kritiskt läge69 – annonsintäkterna var i spåren av 1931 års finanskris kraftigt beskurna70 – men under sin tid lyckades han gör tidskriften ekonomiskt bärkraftig. Det var av överskottet som han lät instifta major John Lindnérs donationsfond för belönande av förtjänstfullt arbete inom artillerivetenskapen. Ensamredaktörerna under andra världskriget var återigen officerare i karriären. Tor Hedqvist slutar sin karriär som överste och chef för A 3, senare också militärattaché i Bryssel, London och Haag. Ivan Thorson slutar som överste och chef för A 6. Därefter har redaktörerna haft en annan karaktär. Ragnar Sjöberg var pensionerad luftvärnsinspektör. De följande har i de flesta fall varit äldre, pensionerade överstelöjtnanter. Denna utveckling kan ge en fingervisning om vilken betydelse tidskriften har tillskrivits under olika skeden av sin tillvaro. Självfallet har inte en pensionerad officer samma inblick och tillgång till information som en artilleristabsofficer vid Artilleristaben. Men kanske har inte heller det senare 1900-talets officerare i karriären haft samma tid att lägga på en tidskrift vid sidan av tjänsten som officerare omkring sekelskiftet 1900 hade.

1933 tar John Lindnér över som redaktör och ansvarig utgivare. Han har då länge medverkat som författare – första artiklarna införda 1910. När han tar över tidskriften

Tidskriften tillkom ju på ett privat initiativ och de första redaktörerna stod förmodligen ganska självständiga under de

Stadgar för Artilleriklubben fastställda vid klubbens höstmöte den 29 november 2001 § 12.

AT årg 75 1946 sid 7. Ulf Mosséen: AT årg 100 1971 sida 143.

Artilleri & Luftvärn första åren. Så småningom övergick tidskriften till att bli ett halvofficiellt organ för artilleriet. Med förändringarna i redaktionen i början av 1940-talet och än mer sedan Artilleriklubben tagit över tidskriften formaliserades detta förhållande. Efter andra världskriget upplöstes banden mer och mer – kanske inte stadgemässigt men väl i praktiken. Den slutliga frigörelsen från linjeorganisationen kan man nog hänföra till 2001 års stadgar. Fortfarande skall man dock veta att ekonomin är beroende av både praktiskt och ekonomiskt stöd från artilleri- och luftvärnsregementena. Och att detta stöd hittills inte har uteblivit. Bilden av redaktörernas ambitioner under årens lopp är förvånansvärt lika: • kämpa med ekonomin, • vidga läsekretsen, • entusiasmera skribenter och • uppmuntra till debatt.

Man får nog med Carl Herlitz instämma i att varken klubben eller tidskriften har samma betydelse som när de bildades (se sida 34). Det är inte lätt att konkurera med Försvarsmaktens fyra officiella organ, en rad militära facktidskrifter, både svenska och utländska, och alla de kamratföreningstidningar som ges ut, både vid levande och nedlagda förband. Trots detta finner klubben att det är angeläget att klubbens verksamhet vitaliseras och att tidskriften lever vidare och anpassar sig till utvecklingen. Jag – och kommande redaktörer efter mig – får kämpa vidare med innehåll, ekonomi och läsekrets. Inte förstod jag det när jag en gång tillfrågades om jag ville bli redaktör, men när bilden av mina företrädare har växt fram under det här arbetet, känner jag både stolthet och tacksamhet att ha fått vara en i raden av Artilleri-Tidskrifts redaktörer.

Redaktörer i kronologisk ordning

Ordningsföljd 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

Namn Dagobert Weber Jacob de Laval Sune G:son Wennerberg Gustaf af Wetterstedt Gunnar Werner Henning Schmiterlöw John Lindnér Tor Hedqvist Ivan Thorson Ragnar Sjöberg Ulf Mosséen Bo Ragnarsson Curt Wedén Jan Anshelm Bo Pederby Lave Malmgren

Tid 1872-1882 1883-1891 1892-1902 1903-1920 1921-1923 1924-1932 1933-1938 1939-1941 1942-1946 1946-1960 1961-1980 1981-1985 1986-1990 1991-1996 1996-1997 1997-

Antal år 11 9 11 18 3 9 6 3 5 15 20 5 5 6 1 5

Redaktion

Redaktion för Artilleri-Tidskrift 1872-2002 År 1872 1873 1874 1875 1876 1877 1878 1879 1880 1881

Redaktion (redaktör angiven med fet stil) / Titel och befattning resp år Hugo Wennerholm/Kn A 1 Hjalmar Palmstierna/Kn A 3, Frih, Lä KHS Dagobert Weber/Lt A 1 Hugo Wennerholm/Kn A 1 Hjalmar Palmstierna/Kn A 3, Frih, Lä KHS Dagobert Weber/Kn A1 Hjalmar Palmstierna/Mj, Frih, C Artstaben Hugo Wennerholm/Kn A 1 Dagobert Weber/Kn, Artstabsoff Hjalmar Palmstierna/Mj, Frih, C Artstaben Hugo Wennerholm/Kn A 1 Dagobert Weber/Kn, Artstabsoff Hjalmar Palmstierna/Mj, Frih, C Artstaben Hugo Wennerholm/Kn A 1 Dagobert Weber/Kn, Artstabsoff Hjalmar Palmstierna/Mj, Frih, C Artstaben Hugo Wennerholm/Kn A 1 Dagobert Weber/Kn, Artstabsoff Hjalmar Palmstierna/Mj, Frih, C Artstaben Hugo Wennerholm/Mj A 1 Dagobert Weber/Kn, Artstabsoff Hjalmar Palmstierna/Mj, Frih, C Artstaben Hugo Wennerholm/Mj A 1 Dagobert Weber/Kn, Artstabsoff, Lä KHS Hjalmar Palmstierna/Övlt, Frih, C Artstaben Henrik von Stockenström/Kn A 1 Dagobert Weber/Kn, Artstabsoff, Lä KHS Hjalmar Palmstierna/Övlt, Frih, C Artstaben Henrik von Stockenström/Kn A 1 Dagobert Weber/Kn, Artstabsoff, Lä KHS

1882 1883 1884 1885 1886 1887 1888 1889 1890 1891

Hjalmar Palmstierna/Övlt, Frih, C Artstaben Henrik von Stockenström/Mj, C Artstaben Henrik von Stockenström/Mj, C Artstaben Henrik von Stockenström/Mj, C Artstaben Henrik von Stockenström/Mj, C Artstaben Henrik von Stockenström/Mj, C Artstaben Henrik von Stockenström/Mj, C Artstaben Henrik von Stockenström/Övlt, C Artstaben Henrik von Stockenström/Övlt, C Artstaben Gottschalk Geujer/Mj, C Artstaben

Henrik von Stockenström/Kn A 1 Gottschalk Geujer/Kn, Artstabsoff Gottschalk Geujer/Kn, Artstabsoff Gottschalk Geujer/Kn, Artstabsoff Gottschalk Geujer/Kn, Artstabsoff Gottschalk Geujer/Kn A 1 Gottschalk Geujer/Kn A 1 Gottschalk Geujer/Kn A 1 Gottschalk Geujer/Kn A 1 Jacob de Laval/Kn A 2, insp kruttillv

Dagobert Weber/Kn, Artstabsoff, Lä KHS Jacob de Laval/Lt A 2, Lä KS Jacob de Laval/Lt A 2, Lä KS Jacob de Laval/Kn A 2, insp kruttillv, Lä KS Jacob de Laval/Kn A 2, insp kruttillv, Lä KS Jacob de Laval/Kn A 2, insp kruttillv, Lä KS Jacob de Laval/Kn A 2, insp kruttillv, Lä KS Jacob de Laval/Kn, Artstabsoff Jacob de Laval/Kn, Artstabsoff Otto Virgin/Kn, Artstabsoff

1892 1893 1894 1895 1896 1897 1898 1899 1900 1901

Gottschalk Geujer/Mj, C Artstaben Gottschalk Geujer/Mj, C Artstaben Gottschalk Geujer/Övlt, C Artstaben Jacob de Laval/Mj Gst Jacob de Laval/Övlt, C Artstaben Jacob de Laval/Övlt, C Artstaben Sune G:son Wennerberg/Mj, C Artstaben Sune G:son Wennerberg/Mj, C Artstaben Sune G:son Wennerberg/Mj, C Artstaben Sune G:son Wennerberg/Mj, C Artstaben

Axel Stendahl/Kn, Artstabsoff Sune G:son Wennerberg/Kn, Artstabsoff Sune G:son Wennerberg/Kn, Artstabsoff Sune G:son Wennerberg/Kn A 5 Sune G:son Wennerberg/Kn A 5 Sune G:son Wennerberg/Kn A 5 John Moberg/Kn, Artstabsoff John Moberg/Kn, Artstabsoff John Moberg/Kn A 1 John Moberg/Kn A 1

Sune G:son Wennerberg/Kn, Artstabsoff Herman Fleming/Kn, Frih, Artstabsoff Herman Fleming/Kn, Frih, Artstabsoff Herman Fleming/Kn, Frih, Artstabsoff Herman Fleming/Kn, Frih, Artstabsoff Herman Fleming/Kn, Frih, Artstabsoff Nils Salander/Kn, Artstabsoff Nils Salander/Kn, Artstabsoff Carl Hamilton/Kn, Frih, Artstabsoff Carl Hamilton/Kn, Frih, Artstabsoff

1902 1903 1904 1905 1906 1907 1908 1909 1910 1911

Sune G:son Wennerberg/Övlt, C Artstaben John Moberg/Mj, C Artstaben John Moberg/Mj, C Artstaben Karl Osvald Toll/Mj, C Artstaben Karl Osvald Toll/Mj, C Artstaben Karl Osvald Toll/Mj, C Artstaben Karl Osvald Toll/Mj, C Artstaben Ludvig Hammarskiöld/Mj, C Artstaben Ludvig Hammarskiöld/Mj, C Artstaben Ludvig Hammarskiöld/Mj, C Artstaben

John Moberg/Kn A 1 Carl Engström/Kn, Artstabsoff Carl Engström/Kn, Artstabsoff Carl Engström/Kn, Artstabsoff Gustaf af Wetterstedt/Kn A 9, Lä KHS Gustaf af Wetterstedt/Kn A 9, Lä KHS Gustaf af Wetterstedt/Kn A 9, Lä KHS Gustaf af Wetterstedt/Kn A 9, Lä KHS Gustaf af Wetterstedt/Kn A 9, Lä KHS Gustaf af Wetterstedt/Kn A 9, Lä KHS

Carl Hamilton/Kn, Frih, Artstabsoff Gustaf af Wetterstedt/Kn, tjg v Artstaben Gustaf af Wetterstedt/Kn A 9, Lä KHS Gustaf af Wetterstedt/Kn A 9, Lä KHS E E Ljungberg/Kn, Artstabsoff E E Ljungberg/Kn, Artstabsoff E E Ljungberg/Kn, Artstabsoff E E Ljungberg/Kn, Artstabsoff E E Ljungberg/Kn, Artstabsoff Nils Ekelöf/Kn, Artstabsoff

1912 1913 1914 1915 1916 1917 1918 1919 1920 1921

Gustaf af Wetterstedt/Mj A 9 Gustaf af Wetterstedt/Mj A 9 Gustaf af Wetterstedt/Mj A 9 Gerdt Lundeberg/Mj, C Artstaben Gustaf af Wetterstedt/Mj A 9 Gustaf af Wetterstedt/Övlt A 9 Gustaf af Wetterstedt/Övlt A 9 Gustaf af Wetterstedt/Övlt A 9 Gustaf af Wetterstedt/Öv, C A 9 Nils Ekelöf/Mj, C Artstaben

Gerdt Lundeberg/Kn A 1 Gerdt Lundeberg/Mj, C Artstaben Gerdt Lundeberg/Mj, C Artstaben Gustaf af Wetterstedt/Mj A 9 Nils Ekelöf/Mj, C Artstaben Nils Ekelöf/Mj, C Artstaben Nils Ekelöf/Mj, C Artstaben Nils Ekelöf/Mj, C Artstaben Nils Ekelöf/Mj, C Artstaben Gunnar Werner/Mj A 1

Gunnar Werner/Kn A 1 Gunnar Werner/Kn, Artstabsoff Gunnar Werner/Kn, Artstabsoff Henning Schmiterlöw/Kn, Artstabsoff Henning Schmiterlöw/Kn, Artstabsoff Henning Schmiterlöw/Kn, Artstabsoff Henning Schmiterlöw/Kn, Artstabsoff Henning Schmiterlöw/Kn, Artstabsoff Henning Schmiterlöw/Kn, Artstabsoff Wilhelm Lindberg/Kn, Artstabsoff, Lä KHS

Artilleri & Luftvärn År 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931

Redaktion (redaktör angiven med fet stil) Gunnar Werner/Mj A 1 Gunnar Werner/Mj A 1 Axel Lagerfelt/Mj, Frih, C AIHS Axel Lagerfelt/Övlt, Frih, C AIHS Axel Lagerfelt/Övlt, Frih, C AIHS Axel Lagerfelt/Övlt, Frih, C AIHS Axel Lagerfelt/Öv, Frih, C AIHS Axel Lagerfelt/Öv, Frih, C AIHS Axel Lagerfelt/Öv, Frih, C AIHS Hjalmar Thorén/Öv, C Artstaben

Gunnar Salander/Mj, C Artstaben Gunnar Salander/Mj, C Artstaben Gunnar Salander/Mj, C Artstaben Gunnar Salander/Mj, C Artstaben Hjalmar Thorén/Mj, Fälttygmästare Hjalmar Thorén/Mj, Fälttygmästare Hjalmar Thorén/Övlt, Fälttygmästare Hjalmar Thorén/Övlt, Fälttygmästare Hjalmar Thorén/Övlt, Fälttygmästare Henning Schmiterlöw/Övlt A 1

Wilhelm Lindberg/Kn, Artstabsoff, Lä KHS Wilhelm Lindberg/Kn, Artstabsoff, Lä KHS Henning Schmiterlöw/Kn, Artstabsoff, Lä KHS Henning Schmiterlöw/Kn, Artstabsoff, Lä KHS Henning Schmiterlöw/Mj, tf C Artstaben Henning Schmiterlöw/Mj, SC Artinsp. Henning Schmiterlöw/Mj, SC Artinsp. Henning Schmiterlöw/Mj, SC Artinsp. Henning Schmiterlöw/Övlt A 1 Knut Gyllenstierna/Kn v Artstaben, Frih

1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938

Hjalmar Thorén/Öv, C Artstaben Henning Schmiterlöw/Öv, C Artstaben Henning Schmiterlöw/Öv, C Artstaben Henning Schmiterlöw/Öv, C Artstaben Henning Schmiterlöw/Öv, C Artstaben Henning Schmiterlöw/Öv, C A 6 Henning Schmiterlöw/Öv, C A 6

Henning Schmiterlöw/Övlt A 1 John Lindnér/Mj A 8 reserv John Lindnér/Mj A 8 reserv John Lindnér/Mj A 8 reserv Knut Gyllenstierna/Övlt v Artstaben, Frih Knut Gyllenstierna/Övlt, Frih, C ArtSS Knut Gyllenstierna/Övlt, Frih, C ArtSS

Knut Gyllenstierna/Kn v Artstaben, Frih Knut Gyllenstierna/Mj v Artstaben, Frih Knut Gyllenstierna/Mj v Artstaben, Frih Knut Gyllenstierna/Mj v Artstaben, Frih John Lindnér/Mj A 8 reserv John Lindnér/Mj A 8 reserv John Lindnér/Mj A 8 reserv

År 1939 1940 1941

Ansv utgivare John Lindnér/Mj A 8 reserv Tor Hedqvist/Mj A 5 Tor Hedqvist/Mj, Lä ArtSS

Redaktör Tor Hedqvist/Mj, Lä AIHS Tor Hedqvist/Mj A 5 Tor Hedqvist/Mj, Lä ArtSS

År 1942 1943 1944 1945 1946

Utgivare Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben

1947 1948 1949 1950 1951

Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben

Redaktör och ansv utgivare Granskningsutskott Ivan Thorson/Övlt Artinspektionen C A6, C A11, C A3, Fälttygm, C ArtSS, C AIHS Ivan Thorson/Öv, C AIHS C Lv3, C A3, Fälttygm, C A8, C LvSS, C ArtSS, SC Artinsp Ivan Thorson/Öv, C AIHS C Lv3, C A3, Fälttygm, C A8, C LvSS, C ArtSS, SC Ainsp/Art Ivan Thorson/Öv, C AIHS C Lv3, C A3, Fälttygm, C A8, C LvSS, C ArtSS, SC Ainsp/Art Ivan Thorson/Öv, C A 8 C Lv3, Fälttygm, C A8, C LvSS, C A3, C ArtSS, SC Ainsp/Art, Ragnar Sjöberg/Öv IV. Milo res, fd Lvinsp Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Fälttygm, C AIHS, C ArtSS, C LvSS, SC Ainsp/Art, SC Ainsp/Lv Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Fälttygm, C AIHS, C ArtSS, C LvSS, SC Ast/Art, SC Ast/Lv Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Genfälttygm, C AIHS, C ArtSS, C LvSS, SC Ast/Art, SC Ast/Lv Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Byråch KAFT, C AIHS, C ArtSS, C LvSS, SC Ast/Art, SC Ast/Lv Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Byråch KAFT, C AIHS, C ArtSS, C LvSS, SC Ast/Art, SC Ast/Lv

1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961

Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben

Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Ragnar Sjöberg/Genmj Gen res Ragnar Sjöberg/PA Genmj Ragnar Sjöberg/PA Genmj Ragnar Sjöberg/PA Genmj Ulf Mosséen/Kn Artinspektionen

Byråch KAFT, C A3, C ArtSS, C LvSS, SC Ast/Art, SC Ast/Lv Avdch KATF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä KHS, Off Ast/Art o /Lv Byråch KAFT, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä KHS, Off Ast/Art o /Lv Byråch KAFT, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä KHS, Off Ast/Art o /Lv Avdch KATF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä KHS, Off Ast/Art o /Lv Byråch KAFT, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä KHS, Off Ast/Art o /Lv Byråch KAFT, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä KHS, Off Ast/Art o /Lv Avdch KATF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä KHS, Off Ast/Art o /Lv Avdch KATF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, SC Ast/Art o /Lv Avdch KATF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, SC Ast/Art o /Lv

1962 1963 1964 1965 1966 1967

Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben

Ulf Mosséen/Kn Artinspektionen Ulf Mosséen/Kn A 1 Ulf Mosséen/Mj A 1 Ulf Mosséen/Mj A 1 Ulf Mosséen/Mj A 1 Ulf Mosséen/Mj A 1

Avdch KATF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, SC Ast/Lv Avdch KAF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, SC Ast/Art o /Lv Avdch KATF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, SC Ast/Art o /Lv Avdch KAF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, SC Ast/Art o /Lv Avdch KATF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, SC Ast/Art o /Lv Avdch KAF, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, SC Ast/Art o /Lv

Granskningsutskott C A6, C A9, Fälttygm, C AIHS, C ArtSS Sammansättning ej tillgänglig Sammansättning ej tillgänglig

Redaktörer År 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985

Utgivare Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben

Redaktör och ansvarig utgivare Ulf Mosséen/Mj A 1 Ulf Mosséen/Övlt A 7 Ulf Mosséen/Övlt A 7 Ulf Mosséen/Övlt A 7 Ulf Mosséen/Övlt A 7 Ulf Mosséen/Övlt A 7 Ulf Mosséen/Övlt, C Ast/Adm Ulf Mosséen/Övlt, C Ast/Adm Ulf Mosséen/Övlt, C Ast/Adm Ulf Mosséen/Övlt, C Ast/Adm Ulf Mosséen/Övlt, C Ast/Adm Ulf Mosséen/Övlt, C Ast/Adm Ulf Mosséen/Övlt, C Ast/Adm Bo Ragnarsson/Mj Fst Ledn Bo Ragnarsson/Mj Fst Ledn Bo Ragnarsson/Mj Fst Ledn Bo Ragnarsson/Mj Art resstat Bo Ragnarsson/Mj Art resstat

År 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996

Utgivare Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben

Red och ansv utgivare Bitr redaktör Curt Wedén/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl Curt Wedén/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl Curt Wedén/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl Curt Wedén/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl Curt Wedén/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl Jan Anshelm/PA Övlt TSO, FMV Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl Jan Anshelm/PA Övlt TSO, FMV Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl Jan Anshelm/PA Övlt TSO, FMV Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl Jan Anshelm/PAÖvlt TSO, FMV Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl Jan Anshelm/PAÖvlt TSO, FMV Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl Jan Anshelm/PAÖvlt TSO, FMV Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl Lave Malmgren/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl Lave Malmgren/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl Lave Malmgren/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl Lave Malmgren/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl Lave Malmgren/PA Övlt Art Bo Pederby/Mj Lv 3 res, skolboksförl Lave Malmgren/PA Övlt Art Lennart Gustafsson/Övlt, C ArtSS

1997 Artilleriklubben 1998 1999 2000 2001 2002

Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben Artilleriklubben

Granskningsutskott Stifelsen J Lindnérs donationsfond C KAF vapavd, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIOS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIRS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIRS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIRS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIRS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIRS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIRS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIRS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIRS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv C FMV-A /Vap, C ArtSS, LvSS o AIRS, Lä MHS, C Ast /Art o/Lv Från 1983 till 1991 har styrelsen för John Lindnérs donationsfond fungeras som dess granskningsutskott.

Artilleri & Luftvärn

Personteckningar över redaktörer och redaktionsmedlemmar Namn

Nekrolog i Artilleri-Tidskrift

Jan Anshelm Nils Ekelöf Carl Engström Herman Fleming Gottschalk Geijer Knut Gyllenstierna Carl Hamilton Ludvig Hammarskiöld Tor Hedqvist Axel Lagerfelt Jacob de Laval Wilhelm Lindberg John Lindnér E E Ljungberg Gerdt Lundeberg John Moberg Ulf Mosséen Hjalmar Palmstierna Bo Pederby Bo Ragnarsson Gunnar Salander Nils Salander Henning Schmiterlöw Ragnar Sjöberg

Annan biografi

Sida 50 Sida 50 Sida 52 Sida 53

Lv-chefer1 sida 11

1996 årg 125 sid 4/2

1924 årg 53 sid 234 1962 årg 91 sid 189 1958 årg 87 sid 191 1979 årg 108 sid 1 1899 årg 28 sid I-V

A 3 historia2 sida 565 Sida 57 Sida 58 Sida 70 Sida 70

A 3 historia2 sida 565 AIHS 1818-19923 sid 81 Sv porträttgalleri VII/48

1950 årg 79 sid 1 Sida 73 Sida 74 Sida 76 1990 årg 119 sid 37 Sida 82

1900 årg 29 sid I-V 1953 årg 82 sid 1 1975 årg 104 sid 77

Axel Stendahl Henrik von Stockenström Hjalmar Thorén Ivan Thorson 1993 årg 122 sid 4/3 Karl Osvald Toll Otto Virgin Dagobert Weber Curt Wedén Sune G:son Wennerberg1908 årg 37 sid I-VI Hugo Wennerholm Gunnar Werner Gustaf af Wetterstedt

Biografi i Minnesskrift med anledning av Artilleristabens 100-årsdag 4. Maj 1907

Sida 85 Sida 85

A 2 II Peronhist4 sida 84

AIHS 1818-19923 sid 81 Lv-chefer1 sida 16 Sida 92 Sida 93

Sida 96 Sida 98

Ant om A 15 sida 310 A 6 årsbok 19427 sid135 AIHS 1818-19923 sid 82 A 3 historia2 sida 561 A 6 minnesskrift6 sid 65 Ant om A 15 sida 410

Sida 99

1956 årg 85 sid 59

Ant om A 15 sida 411, Sv män o kvinnor 8/2649 Sv porträttgalleri VII/510 Ant om A 15 sida 414

Luftvärnets chefer under 1900-talet. Porträttsamling Kungl Wendes artilleriregementes historia 1794-1994 3 AIHS minnesskrift med anledning av högskolans etthundrasjuttiofyraåriga tillvaro 4 Kungl. Göta artilleriregemente II. Regementets personhistoria 1794-1962 5 Anteckningar om Kungl. Svea Artilleriregemente 1794-1894 6 Kungl. Smålands Artilleriregemente. Minnesskrift 7 Kamratföreningen Smålandsartillerister årsbok 1942 8 Svenskt porträttgalleri del VII 4. Tredje arméfördelningen 9 Svenska män och kvinnor del 8 sida 264 10 Svenskt porträttgaller del VII 5. Fjärde arméfördelningen 2

Artilleri & Luftvärn

Lave Malmgren

Major John Lindnérs donationsfond Major John Lindnér var tidskriftens redaktör 1933-1938.

Broder Per !

Stockholm den 30.VII I.1939

I början av september 1939 anländer ett handbrev till dåvarande arméchefen, geneÄntligen se rallöjtnant Per Sylvan. Det är redaktören r jag mig i st ånd att för länge närd ve för Artilleri-Tidskrift, majoren John dröm! Och jag vänder rkliga en personligen mig då till Lindnér, som i samband med att han läm. Det var D Dig u, s nar ifrån sig ansvaret för tidskriften vill edan väckte inte bara som för mer än 30 år mitt utan ö göra en donation för att stimulera fverhufvudtaget de s v en artillerivetenskapligt författarskap. Han intresse för artillerive ska artillerister nas t e nsk a rbetat läng söker nu stöd hos sin gamle vapenbroe för att öfv apen, och Du har e der för att få donationen instiftad och teoretiska studier och rvinna motståndet mo h t a r – oc men mycke stadgar fastställda. t återstår ä kså lyckats göra det nn det som om jag i någon u. Därför känner jag mån ersätt skuld, däri er en gamm Donationsbrevet liksom Lindnérs genom att al jag handbrev finns bevarade i Artilleri- öfverlämnar närslutn i Dina händer a ha använda D Tidskrifts arkiv. in makt och ndling och ber Dig myndighet vårt – som fö jag vet – g emensamm r att främja a intresse. T illgivne v ä nnen

John Lindnérs handbrev till Per Sylvan.

John Lindn ér

John Lindnérs donationsfond Donationsbrevet och ri-T idskrift le il rt A f a att göra g utgifvare rit ansvari lyckats mig a t v t e g d r ja a m h , so tid, rit min afsik ch risk a o v g g ri in n ld k a Under den rä egen r mitt emellertid ött den på ot arvode fö g. Det har g ri å ä n b a t g k sålunda sk is ta m tt o ång a relsen ekon vid min afg ing af eller n a n in n v u k k is tt m a tidskriftsrö ekono ai fvat efter mig någon ärmed kunn har jag strä d t o tt a m r att bereda re fö ä p D . ett belop doms stora tidskriften öfverlämna n, min ung e n p e arbete med a st o sk p n re te a e artilleriv rig utgifv från ansva arskap inom tt a rf fö ja stöd tresse. någon mån ocknade in sl lt n kan e h g ri ld utgång, me rs å a tt och sedan a e d ed ed därför härm rift först m r a sk h id g -T ja ri h c le Artil sultat. O iotuvisserligen 10.000:- (t detta års re a r. n K k a rä d e Jag lämnar n b ä t d n 1933xel öfvers nu i stort se rift för åre tna postvä sk lu id rs dock redan ä -T n ri i le n il lens rt ll Generale gående med rskottet å A n e a v l ö å l m ta äran att ti e t a sk d ande ön nde i afrun amföra följ fr få sen), utgöra tt a g digt ber ja 1939; samti en årliga g: rande. Af d ä b användnin te n rä s rstoden nd, som göre , medan åte fo n d e il d k n rs fo sä ll n läggas ti rialtas som e n femtedel) inom artille (e p a 5 k / Medlen förv 1 rs a st tt in a fullt förf tdela en en skall m heten att u af förtjänst afkastning g ig jl in ö n m lö e ig b m rida t das till illig att best ar jag tänk v h d id e skall använ rv rm ä ä h D . larar mig ns område uld, och förk vetenskape g f a lj a d e glad m aljstamp. särskilt prä ning af med ff a sk melser, n a r a fö ller bestäm e r a g d a kostnadern st syftet. tfärda de ed afsedda eralen vill u rm n ä e h G t e d tt a a , g rverkli r slutligen iga för att fö rl Jag anhålle e rd o rf e s na anse g som må kun t högaktnin Med utmärk ér John Lindn Major

. ri-T idskrift le il rt A f a tgifvare Ansvarig u

Stadgar fastställdes av arméchefen Per Sylvan, som även 1939-11-13 förordnade revisorer för fondens förvaltning1. 1

Stadgarna finns bl a återgivna i AT 108 1979 sida 36 f.

Stadgarna innebar att donators intentioner beträffande syfte följdes. Förvaltningen skulle ombesörjas av en styrelse bestående av inspektören för artilleriet som ordförande och tidskriftens granskningsutskott.

Artilleri & Luftvärn Donator skulle äga rätt att delta i styrelsens sammanträden. Kassaförvaltare skulle utses av inspektören för artilleriet. Sammanträde skulle äga rum en gång varje år, varvid beslut skulle fattas avseende förvaltningen och belöningar för att stödja förtjänstfullt författarskap. Styrelseberättelse skulle årligen tillställas chefen för armén, som också skulle disponera fondens medel i enlighet med fondens ändamål för den händelse att tidskriften skulle upphöra eller dess organisation förändras.

Den Lindnérska guldmedaljen Konstituerande sammanträde hölls 1939-1128 med genmj S. H. Gadd som ordförande och kn R. G. U. Löfgren som sekreterare2. Övriga närvarande var donator, major Lindnér, samt överstarna Schmiterlöw, Sjöberg, Stendahl, Gyllenstierna och Hedqvist. Ordförande framförde Svenska Artilleriets tack för den storartade gåvan och anmodade major Lindnér att föreslå hur donationsmedlen skulle placeras. Styrelsen beslöt enligt donators förslag. Vidare anmodades major Lindnér att utveckla sitt erbjudande om att anskaffa en medaljstamp. Överste Gyllenstierna åtog sig att kontakta Riksheraldikerämbetet i ärendet.

Slutligen framförde major Lindnér en önskan om att få skänka en protokollsbok till fondens styrelse, vilket tacksamt bejakades (se not 2). 1940-02-24, när John Lindnér har slutavvecklat sin del i Artilleri-Tidskrifts rörelse finner han att det går att överlämna ytterligare 2000 kr till fonden3. Kontakterna med Riksheraldikerämbetet ger vid handen, att medaljen fördelaktigast utformas av en vederhäftig firma. Ämbetet ger vissa rekommendationer, varefter Sporrong anlitas för utformningen och tillverkning av en provmedalj. 1940-04-15 översänder John Lindnér slutligen en medalj godkänd av Riksheraldikerämbetet till styrelsens sekreterare och kassaförvaltare kn Rolf Löfgren. Vid styrelsens nästa sammanträde 1941-0203 visades provexemplaret av medaljen (och vann tydligen styrelsens gillande). John Lindnérs tillägg till donationen noterades tacksamt liksom chefens för armén tillägg till stadgarna föranlett av detta. Styrelsen beslutade vidare om den första utdelningen av belöning ur donationsfonden. Den tilldelades kaptenen vid kustartilleriet S. G. Rydberg för hans artikel ”Nenonens innerballistiska metod i modifierad form”. Under följande år har årliga sammanträden hållits t o m 1991, varvid har av-

2 Protokoll fört vid stiftelsen ”Major John Lindnérs donationsfond” konstituerande sammanträde den 28 november 1939. Alla protokoll t o m 1978 finns inskrivna i den av mj Lindnér skänkta protokollsboken i ArtilleriTidskrifts arkiv.

Brev till Inspektören för Artilleriet, Generalmajoren m. m. Sture Gadd 24. Februari 1940. I Artilleri-Tidskrifts arkiv.

John Lindnérs donationsfond

Den Lindnérska medaljen för förtjänstfullt författarskap inom artillerivetenskapen (inbegripet även luftvärnsartilleri) tillverkades från början i rent guld. Fr o m 2002 har den tillverkats i förgyllt silver. handlats belöningar, fondens förvaltning och anskaffning av medaljer. I AT årgång 100 1971 finns en sammanställning av till den tidpunkten utdelade guldmedaljer (sida 144). Guldmedaljer 1940-1991 redovisas på sida 60.

Penningbelöningar Utöver medaljer har även penninggåvor delats ut – ungefär dubbelt så många gånger som medalj. Vissa år, sammanlagt 12, har ingen utdelning ägt rum – med den något kärva motiveringen ”på grund av att ingen författare ansågs hava gjort sig förtjänt av belöning under året”. Vid ett tillfälle – 1958 – fick frågan om tilldelning av belöning lösas genom sluten omröstning. Det var Grill/Rosells artikel ”Zonrör för fältartilleri” och Granströms ”Träffsannolikhet vid bombfällning mot målyta innehållande flera mål” som ställdes emot varandra. Omröstningen utföll 54

till kapten C E Grills och ingenjör W Rosells fördel. Dessa tilldelades var sin guldmedalj. Noterbart är också att året före och året efter utdelades ingen belöning. Ytterligare en stadgeändring föreslogs 1954-02-15 och godkändes av Chefen för armén1954-02-19. Det var § 1 som fick ny lydelse: Major John Lindnérs donationsfond har till ändamål att stödja förtjänstfullt författarskap inom artillerivetenskapen.

Meningens tidigare avslutning ”utövat av svenska artilleriofficerare” hade således utgått, och därmed kunde kretsen av mottagare vidgas, så att bl a ovan nämnde Rosell kunde erhålla belöningen. 1956 uttalar ”styrelsen som sin åsikt, att av stiftelsens stadgar § 10 indirekt framgår, att de artiklar, som kan komma ifråga

Artilleri & Luftvärn för belöning, skola ha varit införda i Artilleri-Tidskrift”. Det är väl tveksamt om donator har haft denna intention, men formuleringen ”i den händelse Artilleri-Tidskrift skulle upphöra” (stadgarna § 10) indikerar onekligen att Lindnér knappast har tänkt sig något forum vid sidan av tidskriften för publicering av artillerivetenskapliga arbeten av artilleriofficerare. Man kan också notera att överste 1 Carl Herlitz 1981 tilldelas stiftelsens guldmedalj för hans arbete med ”Luftvärnets historia”, vilket syns vara det enda avsteget från publicering i Artilleri-Tidskrift.

Frågan om diplom 1966 föreslog överste Clas Carlsten, ”att kontantbelöningarna borde ersättas med utdelning av silvermedaljer, eller på annat sätt givas ett mera bestående värde”. Frågan dryftades och styrelsen beslutade att undersöka möjligheterna att ta fram ett diplom eller en adress att komplettera penninggåvan med. Fram till 1966 hade ingen större utdelning än 200 kr givits. Efter 1971 har utdelningarna som regel varit större än 200 kr, den största på 500 kr 1986 till Leif Tyrfelt för hans artikel ”Artilleribekämpning”. 1967 uppdrogs åt sekreteraren att ta fram ett särskilt diplom att bifogas penninggåvor. I samma protokoll avtackades avgående sekreteraren, kapten Thorsten Magnusson. Han avlöstes av major Bo Anshelm, som tjänstgjorde 1968, och året därpå av kapten Börje Ottosson. Vad som har hänt i avlösningen mellan dessa är inte bekant,

men något diplom har aldrig tagits fram. Troligen har uppgiften uppfattats som personligen ställd till Thorsten Magnusson och aldrig blivit fullföljd4.

Medaljer och guldpris 1974 diskuterades första gången möjligheterna att under flera år ackumulera fondens avkastning. På tio år hade då bara delats ut en medalj. Fondens avkastning i förhållande till guldpriset vållade uppenbarligen en del bekymmer. För 1975 och 1976 delades inga belöningar ut. Frågan om guldpriset återkom 1978. Sekreteraren fick i uppgift att ”undersöka möjligheterna att inköpa 3-5 medaljer samt att med hänsyn till kostnadsutvecklingen på guldmedaljer undersöka andra valörer”. Då frågan behandlades året därpå gavs uppgiften till ordförande och sekreterare att utreda om fonden kunde ”förstärkas genom exempelvis stöd från företag”. 1979-12-21 skriver ordförande, Artilleriinspektören öv 1 Gösta Gärdin, till AB Bofors, Philips Electronic Industrier AB, Datasaab i Sverige AB, Förenade Fabriksverken och Telefon AB L M Ericsson. Han beskriver bakgrunden till fondens tillkomst och framhåller, att det även ligger i industrins intresse att stimulera författarskap inom artillerivetenskapen. Man har behov av en engångsanskaffning av minst fem medaljer till en kostnad av ca 15 000 kr medan hela fondens innehav uppgår till 20 000 kr. Så uttrycker han en förhoppning om att industrin skall kunna ”stödja fonden, så att sär4

Muntlig uppgift från Börje Ottosson.

John Lindnérs donationsfond skilt förtjänta kan erhålla den stadgade utmärkelsen även i framtiden” och föreslår, att medel till en medalj per företag skulle kunna ställas till förfogande.

ning. ”Luftförsvar av pansarbrigad” och ”Pansarluftvärnsproblem” (Herlitz, Hagberg m fl 1965 och 1966) rör ju både luftvärn och stridsteknik.

Efter en del korrespondens har sekreteraren, major Torvald Alzén, 1980-06-09 anledning att skriva till • Bofors Försvarsmateriel, • Förenade Fabriksverken, • Philips Elektronikindustrier AB, • Saab-Scania AB och • Artilleriklubben och tacka för de generösa bidrag, som har möjliggjort anskaffning av fem guldmedaljer.

1988 uppmärksammades det förhållandet att medel, som enligt stadgarnas § 6 skall vara placerade i statsobligationer, hade placerats på företagskonto, då tidigare premieobligationer förföll till betalning 1982. Mötet konstaterade att någon stadgeändring aldrig hade föreslagits och uppdrog till sekreteraren att utarbeta ett ändringsförslag, som kunde insändas till Chefen för armén för godkännande.

Särskilt förtjänt – J Hedberg 1983 fattades ett extraordinärt beslut i styrelsen. Inför Jonas Hedbergs 80-årsdag diskuterades möjligheterna att uppvakta honom, trots att han redan 1974 hade erhållit fondens guldmedalj. Beslutades att ordförande erhöll fullmakt att bestämma former och uttryck för fondens uppvaktning av överste J Hedberg på hans 80-årsdag i april –83. Som riktvärde för fondens omkostnader beslutades 2000:-.

Behov av stadgeändringar 1985 har styrelsen tydligen känt sig föranlåten att uttala, att ”artillerivetenskap” skall tolkas som både artilleri- och luftvärnsvetenskap och detta i sin tur i vid bemärkelse, så att det inbegriper även utbildning, stridsteknik mm. Vad tolkningen är föranledd av är svårt att veta. Något trendbrott är det emellertid inte. ”Utbildning av eldledare” (Cronholm 1965) rör utbild56

Vidare ”framkom att donatorn strukturerat styrelsen kring granskningsutskottet i redaktionen för Artilleri-Tidskrift”. Då detta utskott, ”såvitt nu är känt,” hade upplösts, beslutade styrelsen att uppdra åt kassaförvaltaren att ”utreda sakförhållandet och vid behov utarbeta förslag till nyskrivning/ justering av stadgarna”. Som framgår på sida 29 i detta nummer bytte granskningsutskottet namn 1968 (utan att detta föranledde någon ändring av stiftelsens stadgar) och kallas från detta år Granskningsutskott för stiftelsen John Lindnérs donationsfond. Sista gången som utskottets sammansättning redovisas i tidskriften är i det första häftet 1982. 1988 känner man alltså inte till dess existens – eller rättare sagt: att styrelsen för John Lindnérs donationsfond är dess granskningsutskott. Till styrelsens sammanträde 1988 har kassaförvaltaren, major Paap Reeder, utarbetat förslag till ny lydelse av stadgarnas § 3.

Artilleri & Luftvärn Donationsfondens medel förvaltas av en styrelse bestående av artilleri- och arméflyginspektören samt medlemmarna C FMV:VAPEN C ArtSS C LvSS C AIHS Lä teknik/understöd MHS/Ali Lä luftvärnstjänst MHS/Ali C Ast/Art C Ast/Lv Ordförande i styrelsen är artilleri- och arméflyginspektören och vid förfall för denne den ledamot av styrelsen, som därtill utses av övriga styrelsemedlemmar. Kassaförvaltaren ålades att inlämna förslaget till Chefen för armén för fastställelse. Detta har troligen också skett men framgår inte av stiftelsens bevarade handlingar. 1991 föreslogs ytterligare en förändring genom att C AIHS borde strykas fr o m 92-09-01, då skolan upphörde. Genom den 1988 föreslagna stadgeändringen kan man säga att granskningsutskottet definitivt har upphört, både som instrument för vetenskaplig granskning av tidskriftens artiklar och som bedömare av artiklarnas kvalitet. Den senare funktionen övertas av stiftelsens styrelse, som ju i realiteten har haft denna funktion i stort sett sedan donationens tillblivelse. Ytterligare organisationsförändringar har även senare påverkat styrelsens sammansättning och möjligheter att fullgöra sitt uppdrag.

Önskemål om skattebefrielse Vid styrelsemötet 1989 diskuterades skatte-

frågorna ingående. Kassaförvaltaren hade gjort en grundlig genomgång av alla turer med skatteförvaltningen omkring möjligheterna att nå skattebefrielse. Vid mötet låg frågan hos Länsrätten efter överklagande. Någon skattebefrielse erhölls aldrig och detta påverkade i hög grad möjligheterna att utdela belöningar. Fonden omfattade vid tidpunkten omkring 25 000 kr och gav en utdelning mindre än 500 kr. Priset för en guldmedalj översteg 3 000 kr. Man förstår styrelsens vånda inför möjligheterna att leva upp till donators intentioner. 1990 återkom man till placeringsfrågorna. Efter 1982 hade fondens medel inte varit placerade i statsobligationer enligt stadgarna. Under hösten hade även obligationer i Stockholms läns landsting förfallit till betalning och medlen var placerade i företagskonto. Man var medveten om att detta inte var i överensstämmelse med stadgarna. Någon stadgeändring kom emellertid aldrig till stånd. 1991 skrevs det sista protokollet5 undertecknat av sekreteraren och kassaförvaltaren, major Nils-Folke Eriksson, och justerat av ordförande, överste 1 Rune Hall, och justeringsmannen, överstelöjtnant Stellan Jansson. Placeringsfrågorna avhandlas i protokollet, varav också framgår att kassförvaltaren fick uppdraget att undersöka bästa placeringsalternativ. Frågan om behov av stadgeändring berörs inte i protokollet. Här finns också det sista beslutet om utdelning av belöningar. Carl Carlsson och 5

CA Stiftelsen Major John Lindnérs donationsfond 1990-03-30 475:61392.

John Lindnérs donationsfond Claes Sundin belönades med vardera 450 kr för förtjänstfullt författarskap. 1992, då Artilleriinspektören har flyttat till Artillericentrum i Kristinehamn, skriver Artilleristabens stabschef, överstelöjtnant Stellan Jansson, till styrelseledamöterna6 och föreslår ett styrelsemöte i Stockholm 1992-05-05 i samband med Artilleriklubbens möte. Föredragningslista, styrelseberättelse, förvaltningsberättelse och revisionsberättelse bifogas. Man kan att notera att skrivelsen går ut som en officiell skrivelse från Artilleristaben, handlagd av kassaförvaltaren/sekreteraren och underskriven av Artilleriinspektörens stabschef. Mötet kommer aldrig till stånd. Av styrelseberättelsen7 framgår att fonderade medel finns på ett sparkonto och ett allkonto på Svenska Handelsbanken i Kristinehamn. 1993, 1994 och 1995 skickas handlingar avseende resp verksamhetsår ut till styrelseledamöterna8. Styrelseberättelserna förkunnar enahanda att ”något formellt årsmöte har ej hållits” och att ”inga belöningar har utbetalats”.

Fondens överlåtelse till Artilleriklubben 1996 skriver Artilleristabens stabschef, överstelöjtnant Stellan Jansson, till Högkvarteret med en hemställan om att fonden skall överföras till Artilleriklubben9.

Ärendet handläggs på Arméledningens produktionsledningsavdelning, där man meddelar att CA inte har något att erinra mot att Artilleriklubben tar över förvaltningen10. ”Det är dock viktigt att fondens styrelse kontaktar Kammarkollegiet för att säkerställa att korrekt handläggning sker enligt Permutationslagen…” Beslut meddelas att ”till C ArtC delegeras beslutsrätten för överförande av Major John Lindnérs donationsfond då handlingsregler” är uppfyllda. Ärendet fördröjs ytterligare i avvaktan på utlåtande från Kammarkollegium, och när det åter aktualiseras finns inte längre vare sig myndigheten Chefen för Armén, som ju enligt donatorn ägde fonden och fastställde dess stadgar, eller Artilleriinspektören. Det hade emellertid framgått under ärendets handläggning att Kammarkollegiums medgivande inte krävs, när fondens tillgångar inte överstiger ett basbelopp11. Chefen för Artilleriregementets stabsavdelning, mj Mats Almlöw, får ärendet under 2001 och konstaterar att det krävs ett beslut för att överföra fonden till Artilleriklubben. Vid styrelsemöte 2001-05-1612 redovisar han situationen för klubbens styrelse, som uppdrar åt ”Bo Arvidsson (klubbens ekonomichef) och Mats Almlöw att utarbeta förslag till riktlinjer för fortsatt hantering av donationsfonden…” Vid styrelsemöte 2001-09-21 meddelar ekonomichefen Bo Arvidsson, att nu är 9

ArtC 1992-04-15 475:20212. 7 ArtC 1992-04-15 ArtS 475:20212 bilaga 2 § 4. 8 ArtC 1993-02-08 475:20103, 1994-02-14 475:20142 resp 1995-02-09 16 932:60106.

ArtC 1996-08-21 16 930:70440 HKV 1996-08-27 16930:69522. 11 Muntlig uppgift från övlt Stellan Jansson. 12 Protokoll från Artilleriklubbens styrelsesammanträde 2001-05-16 p 6. 10

Artilleri & Luftvärn ”alla handlingar hos ekonomichefen. Handlingarna är nu sorterade och gallrade, ny adress anmäld och avregistrering kommer att ske.” Vid styrelsemöte 2001-11-16 återkommer Bo Arvidsson med utkast till bestämmelser för John Lindnérs fond. ”Bland annat föreslogs att framtida belöningar skall ges i form av medalj. Uppdrogs åt Bo Arvidsson att ytterligare överarbeta förslaget och redovisa detta vid nästa styrelsemöte.” Vid styrelsemöte 2002-02-08 fattades beslut om försäljning av fondens tre guldmedaljer och anskaffning av nya ”medaljer i förgyllt silver för de medel som finns i fonden”. 2002-04-26 fastställdes slutligen bestämmelser för John Lindnérs donationsfond (se textruta). Fondens medel hade då ”omsatts till 50 st medaljer att utdelas enligt donationsfondens bestämmelser”. Man beslutade ”att tilldela Roland Jostrup och Dan Hagman medaljer ur John Lindnérs donationsfond för förtjänstfullt

författarskap i Artilleri-Tidskrift under 2001”. Dan Hagman erhöll sin medalj i samband med klubbens årsmöte 2002-05-02. Roland Jostrup mottog medaljen av nyvalde ordförande Jan-Erik Jakobsson vid en personalsamling på Luftvärnsregementet 2002-08-15.

Protokollsboken Vid klubbens årsmöte 02-05-02 visades den av major John Lindnér skänkta protokollsboken upp. Den väckte berättigat intryck på mötesdeltagarna och då man fick reda på att alla protokoll tom 1978 var införda väcktes förslag om att även senare protokoll skulle införas. Uppdraget gavs åt ArtilleriTidskrifts redaktör och jag har i min tur bett om hjälp av min gamle regementskamrat och äldrekursare, Börje Ottosson, som välvilligt har åtagit sig uppgiften. Arbetet kommer att utföras under hösten 2002 och vi hoppas att under höstmötet kunna visa upp resultatet och möjligen kunna komplettera med en och annan namnunderskrift av f d ordföranden och sekreterare.

Bestämmelser för Major John Lindnérs donationsfond Fondens ändamål är att uppmärksamma och belöna förtjänstfulla skriftliga arbeten som har publicerats i Artilleritidskrift. Fonden disponeras av Artilleriklubben och förvaltas av dess styrelse. Beslut om tilldelning av utmärkelser fattas av Artilleriklubbens styrelse.

Utmärkelser bör ges i närvaro av Artilleriklubbens medlemmar. Förteckning över tilldelade utmärkelser förs av Artilleriklubben. Fonden avvecklas efter beslut i Artilleriklubbens styrelse då fondens tillgångar är utnyttjade.

Utmärkelser utgörs i regel av särskild medalj.

John Lindnérs donationsfond Guldmedaljer ur Major John Lindnérs donationsfond

1 2 3

1940 1943 1945 1946 1947 1948 1949 1950

Kn S G Rydberg Kn T Rydenstam Kn Sten Löfgren Kn H Nordenfelt Kn Å Sifverhielm Öv E Hellström Öv K Gyllenstierna Kn P O Svantesson

1951 1952 1953 1955 1957 1957 1959 1960 1963 1967 1974

Kn G Weibull Mj T Deutgen Kn U Mosséen Lab T Marklund Kn C E Grill Ing W Rosell Öv H Jentzen Genmj R Sjöberg Ing Å Håberg Öv C Carlsten Övlt J Hedberg

1974 1978

Lt Toomas Ting Mj Yngve Schröder

1978 1981 1981

Öv Sven Perfors Öv 1. Carl Herlitz Övlt Ulf Mosséen

Nenonens innerballistiska metod i modifierad form Teoretisk bestämning av gördelmotståndet Träffsannolikheten vid luftvärnets spärrskjutning Rotationshastighetens nedgång vd projektiler Krutets minsta dimension Om beräkning av luftvärnskanoneldens verkan Några tankar om det svenska fältartilleriet Artilleriets pjäser och ammunition under ett halvsekel och Atombomens teori Nomogram för artilleriraketer Artiklar införda i Artilleri-Tidskrift 1952 Artiklar införda i Artilleri-Tidskrift 1952-1954 Förbränningsproblem i krutraketer Zonrör för fältartilleriet Zonrör för fältartilleriet Rekylfria vapen Motivering ej angiven1 Motortekniska synpunkter på markraketvapen Artilleriskjutskolan 100 år Förtjänstfullt och mångårigt författarskap av stort värde för kunskapen om det svenska artilleriets historia och dess traditioner Förtjänstfullt författarskap2 Mångårigt förtjänstfullt arbete med Artilleri-Tidskrift och i Artilleriklubben till gagn för artillerivetenskapen Förtjänstfullt författarskap3 Luftvärnets historia Mångårigt arbete som redaktör för Artilleri-Tidskrift

Ragnar Sjöberg lämnade 1960 befattningen som redaktör efter 15 år. Toomas Ting skrev 1974 Tyska arméns bandgående eldrörsartilleri 1942-1972 Sven Perfors skrev 1978 Morgondagens artilleri och Yrkesskicklighet – förmåga som artillerist

Kursgård Lvbyn Väddö Öppen 15/4-15/10 Naturskönt belägen vid Ålands hav

Tel. 0176-542 19 alt. 0708-99 06 32 60

Ring för information eller offert!

Artilleri & Luftvärn

Erika Östling

Erika Östling är fil mag och gymnasielärare. Sedan november 2000 är hon anställd som lärare och bibliotekarie på ArtSS bl a med ansvar för att iståndsätta biblioteket.

Att (åter)skapa ett bibliotek… En beskrivning av biblioteket på Artilleriets Stridsskola, Artilleriregementet i Kristinehamn. Officersyrket är på väg att bli ett akademiskt yrke och utbildningen är idag forskningsanknuten. Utbildningen är uppbyggd kring en mängd olika kurser, teoretiska och praktiska. All högskoleutbildning ställer höga krav på litteratur/ informationsförsörjning och biblioteksservice. Tillgången på vetenskaplig litteratur och information är en självklar och nödvändig förutsättning för en högskolas pedagogiska och vetenskapliga arbete. Läromedel och vetenskapliga publikationer, i tryckt form eller på andra medier, utgör verktygen i den process, som ger högskolans arbete på alla nivåer dess kvalitetsmärke: förmågan att allsidigt hantera och värdera information.1

Detta citat av FHS Bibliotekschef Barbro von Malmborg, får bilda den naturliga utgångspunkten för denna artikel vars syfte är 1

von Malmborg, Barbro (2000) Förslag till Försvarsmaktens Skolbiblioteks framtida utformning, Stockholm: FHS

att helt kort beskriva biblioteket på ArtSS i Kristinehamn. Omdaningen av Försvarsmaktens skolsystem och synkroniseringen mot den civila universitets- och högskolevärlden är en process som har pågått under ett antal år. I enlighet med de kvalitetskrav som Högskoleverket2 ställer på tillgång till information, anställdes jag i november år 2000 för att bygga upp ett fungerande bibliotek vid Artilleriets Stridsskola. Målsättningen var från början att erbjuda studenterna möjlighet till informationssökning, samt att säkerställa tillgången på adekvat källmaterial. Med tiden har dock målsättningen vidgats en del, men mer om det senare…

Böcker från Kongl Artilleriregementet Biblioteket är egentligen en kombination av flera olika bibliotek3. Omstrukture2 Ett av de styrdokument FM skolor har att ta hänsyn till. Se 16 kap 1 § 3 Avsnittet baserat på artikel av Ulf Mosséen, införd i Artilleritidskrift 1953, häfte 2.

ArtSS bibliotek ringen av Försvarsmakten har inneburit att ett antal olika artilleribibliotek nu har sammanfogats till ett enda. Ryggraden i biblioteksbeståndet är en deposition från A 1 som kom till dåvarande ArtSS 1997. Eftersom A 1 har sina rötter i det första artilleriregementet som sattes upp i Stockholm på 1600-talet innehåller denna deposition ett stort antal, historiskt mycket intressanta och i vissa fall unika, böcker och handskrifter. Det är mycket troligt att stora delar av det första artilleriregementets (Kongliga Artilleriregementet) litteratur tillföll Svea Artilleriregemente, då de fyra artilleriregementena (Svea, Göta, Wendes och Finska) bildades 1794. Det verkar också helt logiskt när man väger in det faktum att Svea Regemente placerades i Stockholm. I biblioteket finns endast enstaka volymer med det förstnämnda regementets namn, medan det finns ett stort antal böcker från 1600-talet. Det är inte troligt att de inköptes så sent som 1794 eller därefter. Beträffande den äldsta litteraturen, som till största delen handlar om matematik, kan man inte vara helt säker. Denna vetenskap är mer tidlös till sin karaktär än övriga vetenskaper. Men för resten av böckerna från 1600- och 1700-talen kan man i alla fall säga att de inte är införskaffade av det nybildade regementets officerskår. Som exempel kan nämnas: · Fortification, en handskrift med vackert färglagda fortifikationsritningar med dedikationen ”Gifwen til Kongl Artillerie regementets bibl av Underlöjtnanten friherre Carl Fredrik Ehrensvärd, Stockholm 1. May 1782.”

· Även Swea Rikes Ecclesiastique Wärk i alfabetisk ordning är av intresse. Den är skriven av Sven Wilsman och tryckt i Skara 1760. Den har sitt ursprung i Kongelige Artillerikyrkan, vilket också står i guldtryck på boken. År 1739 utnämndes Augustin Ehrensvärd (Sveaborgs skapare) till ”kapten matematikus och mekanikus”. I realiteten innebar det att han blev chef och lärare vid den nybildade artilleriinformationsskolan. 1741 fick skolan namnet Cadettcompagniet vid Kongliga Artilleriregementet. Efter avbrott för finska kriget 1741-42, där Ehrensvärd deltog, fortsatte han sin lärarverksamhet vid skolan som hade en högre och en lägre kurs. Ämnen som ingick i den högre kursen var bl.a. geometri, artilleri, fyrverkeri, fortifikation och bombkastning. För undervisning i det sistnämnda ämnet skrev Ehrensvärd 1741 en lärobok: Anledning til skiuta och kasta bomber i almenhet och i synnerhet vid en belägring, som återfinns bland böckerna. Efter Ehrensvärds avgång 1746 upplöstes skolan. 1748 bildades en ny skola som dock självdog efter några år. Trots att skolorna låg vid Kongliga Artilleriregementet verkar det som de haft ett eget bibliotek, skilt från regementets. Biblioteket hade också ett eget och mycket vackert exlibris. Kadettskolans böcker (181 st.) införlivades omkring år 1779 i Kongliga Artilleriregementets samlingar. Dessa böcker är främst vetenskapliga verk i ämnena matematik, fysik, mekanik och taktik. Flera världsberömda fysiker och matematiker finns representerade, däribland: Hugenus,

Artilleri & Luftvärn Swärdsordens Stora Kors, Riddare af Kongl. Franska Orden Pour les Merites militaires och Sacksiska orden Hvita Falken, HÖGVÄLBORNE BARON HERR CARL GIDEON SINCLAIR Gaf denna Boksamling, til Svea Kongl: Artillerie Regemente år 1801.”

Bibliotekets äldsta bok från 1588 är betecknande nog - en lärobok i matematik. L´Hospital, d´Alembert, Euler, Bernoulli och Maclaurin. Alla dessa verkade på 1700talet. Flera av bibliotekets äldsta böcker kommer från Kadettskolan. Några exempel är Arithmeticorum libri sex, en lärobok i geometri från 1653 och bibliotekets äldsta bok, Matematicae, tryckt i Venedig 1588. Även Architectura militaris, tryckt 1654, är av stort intresse. Det beror inte i första hand på själva boken, utan mer på att den på försättsbladet har Erik Dahlbergs namnteckning.

Det Sinclairska bokskåpet ”Konungens Högtbetrodde Man, Generalen Generaladjutanten Commendeuren af Kongl:

Detta är inskriften på det s.k. Sinclairska skåpet (idag placerat i ArtSS lokaler på Artilleriregementet). Detta skåp är en av Sveaartilleristernas käraste ägodelar. Tyvärr finns inte någon fullständig förteckning över bokgåvans storlek, men då generalen satte sin namnteckning i samtliga sina böcker har man kommit fram till en minimisiffra på 67 volymer. Nästan alla är inbundna i helfranska band med guldtryck. Böckerna är till största delen på franska, 1700-talets världsspråk och är mest olika självbiografier tryckta mellan åren 174095. En volym är tryckt 1664. Endast några enstaka böcker har något större värde. Här kan nämnas Eugens av Savojen historia och marskalkarna Noailles och Coignys beskrivningar över dåtida fälttåg. En skönlitterär dyrgrip är första upplagan av Oden eller Asarnas utvandring, av Carl Gustaf Leopold, tryckt 1790.

Många av bibliotekets böcker har mycket vackra ex libris. En har också en inte helt obekant persons namnteckning: Erik Dahlbergs! 63

ArtSS bibliotek

En antik klenod i modern miljö: Det Sinclairska bokskåpet. Generalen gav andra hälften av sin boksamling till det s.k. Fortifikationskontoret, varifrån den lämnats vidare till Krigsarkivet. Där finns den fortfarande, men tyvärr inte samlad. Det är främst olika topografiska skisser och beskrivningar av Sinclairs fälttåg med den franska armén under åren 1746-76.

Encyklopedier och samlingsverk Utöver redan nämnda verk finns kompletta serier av flera Encyklopedier och samlingsverk, av vilka följande kan nämnas: 64

• Pierre Larousses Grand dictionnaire… Del I-XXVII, tryckt 1865-78, • The Encyclopedia Britannica Del IXXIV, tryckt 1875-88, • Historiskt lexikon från Rotterdam 1697, av Boyle, • Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift samt • Artilleritidskrift. Härutöver finns även flera årgångar av Kongl Vetenskapsakademiens handlingar,

Artilleri & Luftvärn åminnelse- och inträdestal från Akademins instiftande 1739. Dessa verk är av stort värde för forskare av olika kategorier.

Ett levande bibliotek Allt sedan biblioteket fick sin nuvarande organisation har förnyelsen av bokbeståndet varit ett prioriterat område. Ambitionen är givetvis att erbjuda besökaren ett stort utbud av artillerilitteratur, svensk som utländsk, men även böcker inom andra ämnesområden köps in. Eftersom biblioteket är skolans och hela regementets resurs behöver vitt skilda områden representeras. Det kan handla om allt från pedagogik, psykologi, historia, idrott och hälsa, till modern datalitteratur och böcker om organisationsutveckling.

Vilken service kan biblioteket erbjuda? • Boklån. Det enklaste sättet är naturligtvis att låna böckerna direkt på plats i bib-

lioteket. Av naturliga skäl har vi inte alla efterfrågade böcker och då finns det två sätt att gå vidare på. Vi har ett utmärkt samarbete med biblioteket på FHS och personalen i Stockholm förser oss ofta med efterfrågad litteratur. Finns inte den önskade boken där kan låntagaren via Kungliga Bibliotekets fjärrlånesystem få tillgång till ca 200 universitets- och specialbiblioteks runt om i landet. • Databaser. Eftersom aktuell information är färskvara innebär detta att ny information ofta publiceras först på Internet. Biblioteket abonnerar på ett antal databaser, några med allmän information såsom Nationalencyklopedin och Mediearkivet, några med specifik information om artilleri från Jane´s Company. (Samma förlag som ger ut tidningen Jane´s Defence Weekly m.fl.) • Tidningar. I biblioteket finns även tillgång till ett antal dagstidningar samt facktidskrifter med tyngdpunkt mot militär information i allmänhet och artilleri i synnerhet.

ArtSS bibliotek; bibliotekarien själv med intresserad kund, mj Arne Åsberg. 65

ArtSS bibliotek Vilka framtidsplaner finns? Eftersom biblioteket är präglat av historien faller det sig naturligt att vara en del i regementets traditionsbevarande arbete. Det unika källmaterialet ger också möjlighet till större delaktighet i undervisningen på skolan, eftersom de yngre officerarna då helt naturligt får ta del av yrkets utveckling under 350 år. Då antalet förband minskat under senare år ökar också behovet av samarbete mellan

olika skolor. Därmed är det vår förhoppning att vid behov kunna försörja Försvarsmaktens skolor med aktuell artillerilitteratur. Även möjligheten att ställa vårt material till förfogande åt forskare och intresserad allmänhet har diskuterats. Oavsett vilka spår vi väljer att följa är ett specialanpassat biblioteksdatasystem nästa steg i utvecklingen. Den stora utmaningen blir då att kombinera unikt historiskt källmaterial med ny teknik och nya medier för att nå så många som möjligt.

Åt-respektive frånsida på Luftvärnsregementets standar.

Artilleri & Luftvärn

Bo Demin

Överingenjör Bo Demin har bl mycket annat varit standarförare vid Kungl Göta Artilleriregemente, är numera ryttare till högvaktshästen Zita.

Hur vårdas Kungl Göta Artilleriregementes traditioner? I samband med att Artilleriregementet och Luftvärnsregementet fick nya standar konstaterade jag att i de redogörelser som gavs av dessa ceremonier i Artilleri-Tidskrift resp Arménytt det inte med ett ord framgick att nu Luftvärnsregementet är traditionsbärare till Kungl Göta Artilleriregemente. Ej heller framgår det av den beskrivning Luftvärnsregemetets hemsida ger av standaret. Enligt överintendenten vid SFHM1 Leif Törnqvist gäller följande (se bilder sida 66): Lejonet på standaret syftar på lejonet i staden Göteborgs vapen och är den vapenbild som fanns i Lv 6 gamla standar. Traditionsarvet efter A 2 är markerat på standarets yttre sida. I tre av hörnen återges luftvärnets vingade eldrör men i det fjärde (inre) motsvarande eldrör utan vingar vilket hänsyftar på A 2. A 2 standar förde i övre inre hörnet det med öppen krona krönta lejonet i riksvapnets s k folkungavapen.

I detta sammanhang vill jag peka på att i Göteborgsguiden står det att Kvibergs museum skildrar Göteborgs luftförsvar, vilket är fel. Det skildrar militärlivet på Kviberg under A 2- och Lv 6- tiden från 1895 till flytten av Lv 6 till Halmstad 1994. För att skildra den militära verksamheten i Göteborgsområdet och därmed artilleriet och A 2 före 1895 föreslår jag, att man ordnar ett försvarshistoriskt museum i Kronhuset, som då skulle skildra Göteborgs stads historia allt från Lödöse fram till idag parallellt med hur dess försvar var och är ordnat; då i denna historiska miljö, där 1660 års riksdag hölls och Carl XI som fyraåring utropades till konung.

Statens försvarshistoriska muséer

E G O N

Teknologi för en värld i ständig förändring.

Att utveckla morgondagens produkter, tjänster och system inom områden som försvar, flyg och rymd kräver kvalificerade kunskaper inom några av teknikens mest avancerade områden. Saab är ett av få företag i världen som har den kompetens som krävs – inom exempelvis systemintegration, datafusion, simulerings- och sensorteknologi – för att möta utmaningar i teknikens absoluta framkant. Och som äger förmågan att omvandla ny kunskap till funktionella och nyttiga lösningar för kunder världen över. Vill du veta mer om Saab och de tekniska utmaningar vi är engagerade i, är du välkommen att besöka oss på www.saab.se

68 SAAB ÄR ETT AV VÄRLDENS LEDANDE HÖGTEKNOLOGISKA FÖRETAG MED HUVUDSAKLIG VERKSAMHET INOM FÖRSVAR, FLYG OCH RYMD. INOM SAAB FINNS EN RAD SPETSKOMPETENSER OCH FÖRMÅGAN TILL SYSTEMINTEGRATION.

Artilleri & Luftvärn

Artilleriklubbens höstmöten Försvarshögskolan Sverigesalen Valhallavägen 117, Stockholm Tisdagen den 26 november

Fästningen, Boden Samling utanför kanslihuset I 19 Onsdagen den 27 november

Program (lika vid båda tillfällena) 1800– 1910 Övlt Göran Pettersson, Strategiledningens utvecklingsavdelning, Övlt Anders Callert och Övlt Dan Brundin, båda från Armétaktiska kommandots utvecklingsavdelning, redovisar Artilleri och Luftvärn inför försvarsbeslut 2004 1920– 1950 Frågor och diskussion. 2000 Gemensam middag. Fortsatt diskussion.

Anmälan (gärna skriftligt) senast fredag 22 november till Överstelöjtnant Sören Möller Bergsgatan 20 A 76142 NORRTÄLJE E-post soren.moller@swipnet.se Pris för middagen 120 kr

senast måndag 25 november till Överstelöjtnant Jonny Börjesson Norrlands Artbat, I 19, 0921-68439 E-post jonny.borjesson@i19.mil.se Pris för middagen 80 kr

Äldre årgångar av Artilleri-Tidskrift I Artilleri-Tidskrifts arkiv finns ett flertal bindningar av tidskiftens äldre årgångar. Bindningarna ligger i kortare eller längre serier med enhetliga pärmar och ryggar, ibland försedda med tidigare innehavares Ex Libris. Flera av dessa årgångar kan bjudas ut till försäljning, i första hand till institutionella bibliotek, men även till enskilda personer. Varje årgång betingar ett pris av 20 kr jämte porto. För ytterligare information – kontakta tidskriftens redaktör se adresser mm sida 72.

Artilleriklubben Artilleri-Tidskrift Tidskrift för Artilleriet och Luftvärnet • Utgiven av Artilleriklubben Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad Redaktör, ansvarig utgivare och annonsansvarig: Överstelöjtnant Lave Malmgren, Säter Änggården, 541 91 SKÖVDE Tel och fax: 0500–461 761 E-post: lave.malmgren@swipnet.se Biträdande redaktör: Överstelöjtnant Lenart Gustafsson, ArtSS 681 82 KRISTINEHAMN, tel 0550-355 03 E-post: lennart.gustafsson@artreg.mil.se Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN Tel: 0550–141 71 (bost) 352 06 (arb). Fax: 0550–350 31. E-post: bo.arvidsson@artreg.mil.se Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef samt representanter för Art öv Göran Mårtensson, Artilleriregementet, 681 82 KRISTINEHAMN tel 0550–350 14 och Lv övlt Roland Jostrup, Lv 6, Box 1515, 301 80 HALMSTAD tel 035–266 38 01 Redaktionsadress: Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till ekonomichefen enligt ovan.

Artilleriklubben Adress: Artilleriregementet, Att: Övlt Bo Arvidsson 681 82 KRISTINEHAMN

Artilleri-Tidskrift

Ordförande: Överste Jan-Erik Jakobsson, Lv 6, Box 55 301 80 HALMSTAD Tel: 035–266 30 01

Prenumerationspriser:

Sekreterare Överstelöjtnant Sören Möller, Bergsgatan 20 A, 761 42 NORRTÄLJE Tel: 0176–145 09. E-post: soren.moller@swipnet.se

Lösnummerpriser: Enkelnummer

180 kr per år 240 kr per år

70 kr

vid köp av minst 10 ex 50 kr Dubbel-/Temanummer 90 kr vid köp av minst 10 ex 70 kr

125 kr 1 000 kr

Medlemsavgifter betalas till Artilleriklubbens postgiro 5 47 31–5

Inom Europa Utom Europa

ROLF & CO TRYCKERI AB, SKÖVDE 2002

Medlemsavgifter: Årsavgift Ständigt medlemskap

postgiro 19 09 19-1 bankgiro 833-4278

RO Defence - providing total systems capability.

Morgondagens artillerisystem heter APS 07

Support services

to armed forces worldwide

Road Bristol

7RP

United Kingdom T +44 (0)

3702

+44 (0) 117 317 3708 in collaboration with BS

KB T Telephone 08 630 1135 Ammunition

APS 07 har mycket högt skydd tack vare många samverkande egenskaper: - Gun-and-Run-förmåga - Stealth-utformning - Pansrat och minskyddat personalutrymme

- 155mm

Self T

Ar Ar

39/52 Calibre

T 81mm, 120mm Naval Motors and Warheads Small Arms

LCC, Life Cycle Cost, är avsevärt lägre än för motsvarande system på marknaden. Den låga kostnaden baserar sig främst på att APS 07 är installerad på ett civilt standardchassi.

Unrivalled Capability

SE-691 80 Karlskoga, Sweden Tel: +46 586 815 00 Telefax: +46 586 850 30 Internet: www.boforsdefence.se E-mail: info@boforsdefence.se

MS033-01

MRSI, Multiple Round Simultaneous Impact, är exceptionellt stort för APS 07. Mer än 10 skott från samma pjäs kan slå ner i målet samtidigt.

Training, T

RO Defence

APS 07 är ett eldrörsartillerisystem med eldkraft som raketartilleri och som dessutom medger träff i en enskild byggnad med alla skott – på 60 kilometers skjutavstånd.

www.baesystems.com

131 år med Artilleri-Tidskrift

Artilleri-Tidskrift Nr 3 • 2002

Artilleri-Tidskrift, c/o Bo Arvidsson Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN

Systemet möjliggör direkt positionsbestämning av ett mål med enbart en knapptryckning, dag som natt. För mer information, kontakta oss på nedanstående adress.

Artilleri & Luftvärn

Posttidning B

131 år med Artilleri-Tidskrift

Artilleri-Tidskrift Nr 3 • 2002

Artilleri & Luftvärn nr 3 2002

Articles inside

Lave Malmgren Major John Lindnérs donationsfond

Lave Malmgren 16 redaktörer under 131 år

Välkommen till Artilleriklubbens höstmöte

Erika Östling Att (åter)skapa ett bibliotek

Hur vårdas Kungl Göta Artilleriregementes traditioner?

Lave Malmgren 131 årgångar av Artilleri-Tidskrift

Lave Malmgren AT system på Artilleriregementets hemsida