Fackprogrammet, utbildningsområde Ledarskap

Ledarskapsutbildning Patrik Nilsen

Kapten Patrik Nilsen är handledare för yngre befäl samt rekryteringsofficer vid Artilleriregementet och tjänstgör vid Artilleriets Stridsskola. Han är nyutnämnd Fackman i ämnet Ledarskap.

Ledarskap i förändring?

Att vi är inne i en stor förändringsprocess inom Försvarsmakten kan knappast ha undgått någon, en ominriktning från ett invasionsförsvar mot ett insatsförsvar, där den tekniska utvecklingen snurrar allt snabbare och ställer allt högre krav på den enskildes kompetens och där vi ska omorganisera oss och verka i nätverk istället för hierarkier.

Hittills har det mesta inom denna ominriktning handlat om teknikutveckling, hur vi tekniskt ska kunna leda, styra, samverka och korta insatstiderna till verkan i målet. Nästa stora utmaning är kompetensutveckling, hur vi ska kunna bemästra tekniken med rätt kompetens på rätt befattning. Man kan nästan ana en önskan om att individen har en streckkod tatuerad i pannan där kompetensen går att utläsa.

Men hur kommer ledarskapet att fungera i en nätverksorganisation? Vem har mandatet att leda och under vilka förutsättningar? Hur skapar man tillit i en organisation där chefsrollen växlar med gällande uppgift?

Mycket talar för att den mänskliga dimensionen av det nätverksbaserade försvaret kommer att bli den svåraste nöten att knäcka. Hur ska vi lyckas vända på den starkt hierarkiska organisationen, bryta upp dess gränser och göra det möjligt för kompetens att växa samtidigt som nivåtänkandet suddas ut? Detta blir ingen enkel omställning då

nivåtänkandet är starkt rotat genom vår officerstradition. Det är ungefär här som fackprogram ledarskap tar sin utgångspunkt. Hur vi ska lyckas med den mänskliga delen i denna förändringsprocess vi nu alla står inför.

Fackprogram Ledarskap

Studierna innebär en icke nivåhöjande utbildning om 40 poäng1 där man specialiserar sig inom ett specifikt område. I mitt fall ämnet ledarskap. Denna utbildning ersätter den förra KLLOK-kursen (Fd högre ledarskapskurs i FHS regi) och har genomförts två gånger totalt. Innehållet i denna utbildning har inte många likheter med KLLOK utan är mer anpassad mot akademiska normer och förhållningssätt.

Målsättning

Efter utbildningen ska deltagarna kunna verka som fackmän. Denna roll kan innebära en heltidsbefattning som expert, men också en tillikauppgift som resursperson åt chef/organisation, exempelvis: •Organisationsutvecklare •Ledarskapslärare •Verksamhetsutvärderare •Internkonsult •Resursperson vid förändringsarbete. Utbildningen innehåller följande kurser: •Förändringsarbete 5p (poäng) •Organisationsteori 5p •Lagutvecklingslaborationer 5p •Allmän kurs i psykologi och ledarskap 10p •Vetenskaplig metodik 5p •Uppföljning och utvärdering 5p •Eget arbete om organisatorisk förändring 5p

1 En poäng motsvarar i princip en veckas studier Artilleri & Luftvärn Genomförande

Utbildningen genomfördes på halvfart, vilket innebar att studier på helfart i fem veckor varvades med ordinarie tjänst vid hemförbandet i fem veckor. Utbildningen omfattade totalt 40 p och bedrevs i huvudsak vid FHS i Stockholm. Varje fempoängskurs var fristående, med delkursansvarig kursledning med ansvar över både innehåll och examination.

Vi var åtta elever från alla tre försvarsgrenarna och med elever från F21 i norr till P7 i söder. Studierna pågick under två års tid och vi slutexaminerades 2004-02-18. Upplägget och innehållet på utbildningen har varit fantastiskt bra, med handplockade föredragshållare av rang och med ett flertal intressanta studiebesök. Beroende på att vi enbart var åtta elever fanns det gott om utrymme att diskutera den enskildes frågor och ståndpunkter. Lärare, föredragshållare och studiebesök har nästan uteslutande varit civila personer och firmor, men däremot har vi i examinationsdelarna alltid dragit dessa lärdomar till vår egen organisation och vardag. Ytterligare en fördel med studierna har faktiskt varit att de gick på halvfart, och att man i och med detta hann smälta intryck och verkligen läsa kurslitteraturen mellan delkurserna. Man kände sig aldrig ”mätt” utan såg alltid fram till nästa delkurs.

Studieresa

Inom ledarskapsområdet både militärt och civilt har Sverige lånat nästan alla sina idéer och modeller från USA. Att påstå att USA är världsledande inom ledarskapsområdet är en kraftig underdrift. Vår studieresa gick självklart dit och den genomfördes 19.- 29.

februari som en avslutning på utbildningen och även ingående i delkursen uppföljning och utvärdering. Det övergripande målet med resan var: Förståelse och insikt kring framstående ledarskapsforskning och ledarskapsutveckling. De viktigaste besöken under resan var: •Studiebesök på Pentagon, Washington •Studiebesök USMA, Westpoint. •Studiebesök Nebraska University, prof

Bruce Avolio, Lincoln •Studiebesök Post Naval Graduate School,

Monterey, Kalifornien.

Resan var väldigt lyckad, mycket tack vare professor Torsten Björkman kursansvarig och ”reseledare”, vars kontakter och engagemang gjorde att vi blev extremt väl emottagna vid alla tillfällen.

Det är givetvis stora skillnader och till viss del problematiskt för oss svenskar att lära av USA, i synnerhet att hämta hem lärdomar från deras försvarsmakt. Sveriges roll i världen är mer blygsam hur viktiga vi än säger oss vara. De har en helt annan inställning och helt andra resurser, men det var väldigt lärorikt att få chansen att förstå hur de tänker genom dessa besök. Vi har en tendens att ”köpa grisen i säcken” när det gäller nya ledarskapsmodeller, men denna resa gav definitivt en större inblick i att överbrygga de skillnader som finns mellan våra sätt att tänka inom ledarskapsområdet. Resan som helhet var väldigt lyckad, men personligen tycker jag seminariet med Bruce Avolio var mest värdefullt. Konceptet Utvecklande ledarskap2 som är under implementering i försvars-

2 Gerry Larsson, Kjell Kallenberg, Direkt Ledarskap, 2003, kap 2. Studiebesök vid Univ. Of Nebraska den 24 feb 2004. Från vänster, övlt Sean Hannah, vår värd professor Bruce Avolio, samt dr Dave Olson.

Vi hade förberett besöket genom att skicka ett antal frågeställningar vi gärna ville ha belysta under vårt möte. Här följer ett exempel:

Vad får det utvecklande ledarskapet att fungera?

–En viktig komponent menar Bruce Avolio är ”Rules of engagement” fritt översatt –handlingsutrymme, dvs vad är tillåtet och vad är det inte, vad krävs av individen för att denne ska agera/välja att engagera sig?

Detta är frågor som man som individ bör fundera på, men också ha som teman att fortlöpande föra en dialog om i sitt arbetslag/arbetsorganisation. –”Trust”– förtroende, var ett nyckelord som kunde identifieras i Avolios syn på vad

makten bygger till stora delar på Avolios forskningsresultat. Då vi är handledarutbildade i denna modell var det oerhört värdefullt att få ta del av kunskap direkt från källan.

som är gynnsamt för ledarskapet. –Agera autentiskt var ett annat budskap, vi behöver inga fler teorier, det är dags att agera som ledare. Att vara genuin eller transparent utifrån avsikt till handling.

Vad är på gång?…

Jag avslutar denna artikel med att kort kommentera vad som är på gång inom ledarskap i försvarsmakten idag.

Internationell tjänst

”Det som händer under internationell tjänst, händer även här hemma, men inte lika snabbt.” En av grunderna till att FHS utvecklat en ny ledarskapsmodell bygger på forskning från internationella insatser. Det har visat sig att ledarskapet inte har hängt med i teknikutvecklingens och nedskärningarnas fotspår. Vi har tappat fokus på vad som är viktigt när man leder människor.

”Hur ska man annars förstå att chefer som lyckas på hemmaplan lyckas sämre eller misslyckas under tjänstgöring i de fredsbefrämjande förbanden.”3 Kanske övar vi inte rätt saker i momentövningarnas tidevarv? Kanske är inte ambitionen att spara pengar den viktigaste egenskapen hos en svensk officer?

Vi får ofta höra att bataljonen löst sin uppgift bra, budgeten hölls och inga allvarliga förluster uppstod! Men verkligheten under denna yta har visat sig vara en helt annan, vilket nedanstående teoretiska modell försöker påvisa.

3 Lars Andersson, Militärt ledarskap – när det gäller, 2001, sid 193. 4 Ibid, sid 187. 5 Torsten Björkman, FHS 2002, Uppsats, Vad kommer känneteckna vårt framtida försvar, om NBF utformas med amerikanska Network- Centric Warfare som förebild.

netehnE rah tsöl

anis retfigppu arb

pmaktkaM re atsölO aksilarom

d eli namm ttorbyciloP

K ira ms ta si tk hco P sa is tv neortröF esirked r

del paksra

G” nihtpuor k ” tS itkaersser btU/reno tehdnär

danlliksrutluK re ylssiM dnakc ne

Kä ll a: fE ret nA d re oss n & oJ h sna os n, 1999

Det militära isberget.4

Nätverksbaserat försvar NBF Även här har det bedrivits forskning och där finns aktuella ledarskapsutmaningar av omedelbar relevans:5

1. Man har svårt att göra korrekta bedömningar när det gäller avsikter, trots att sensorerna ger precis information om läget. 2. Decentraliseringstankarna är fortfarande främst en vision, då man inte presterat några tankar på vem som ska ha beslutsrätt i olika situationer. 3. Toppstyrning har ökat, inte minskat, främst i lågintensiv verksamhet. Möjligheten till centralism på högre nivåer har utnyttjats nästan undantagslöst. 4. Handlingsfriheten har visat sig minska på grund av den stora mediala insynen som följer av den tekniska utvecklingen.

Utvecklande ledarskap Det är tänkt att bli den samlade ledarutvecklingsfilosofin inom totalförsvaret. Konceptet bygger på amerikansk och israelisk forskning, men är omarbetat av FHS för att passa svenska förhållanden. Omarbetningen bygger vidare på våra gamla teorier från Ledarskap 1976, Chefen och ledarskapet 1986 samt Pedagogiska grunder 2001.

LoS, konceptet Ledarskap och Självkännedom Det är ett program omfattande tre dagar som ingår i YOP utbildning. LoS tar sin utgångspunkt i den klassiska devisen ”För att kunna leda andra, måste man kunna leda sig själv och för att kunna leda sig själv behöver man insikt om sig själv som person och som ledare.”

UBS, Utvecklande bedömningssystem Detta kommer att ersätta tjänstgöringsomdöme och vitsord. UBS är en del av Utvecklande ledarskap och har samma forskning som grund. UBS utgår ifrån en 180 graders bedömning där både underoch överordnade gör en skattning av dina prestationer.

Direkt ledarskap, 20036 . Detta är en ny bok i ledarskap vars stomme utgörs av modellen Utvecklande ledarskap.

6 Gerry Larsson Kjell Kallenberg, Direkt ledarskap 2003.

Biträdande redaktören:

Detta nummer av Artilleri-Tidskrift distribueras till Artilleriets reservofficerare som ett led i Artilleriregementets informationsverksamhet. Nästa nummer kommer på motsvarande sätt att distribueras till Luftvärnets reservofficerare.

Detta nummer har tillkommit under den turbulenta tid då regeringen har sökt stöd för höstens försvarsproposition bland övriga riksdagspartier. När tidskriften når mottagarna har propositionens innehåll förmodligen blivit känt. Vad som däremot inte är känt är vilken mangling propositionen kommer att utsättas för i utskotts- och riksdagsarbetet.

När jag skrev Artilleriets svanesång? var situationen kring propositionen än mindre känd och en del av mina utgångspunkter var troligen felaktiga. Ändå kan jag inte frigöra mig från farhågorna att resultatet av förbandsnedläggningar och omflyttningar kan vara första spiken i kistan då man vill låta Artilleriet gå i graven.

(Fast jag önskar naturligtvis att jag har fel!)

Lave Malmgren