Hooked on Trail Running by addnature

on trail running nr 1 / 2019

NAKSHE-GHALAT

odd band of scientists, artists, designers and adventurers, weâ&#x20AC;&#x2122;re pushing the boundaries of how outdoor clothing is made. Together with our customers, weâ&#x20AC;&#x2122;re recycling, renting, repairing and reusing our way to a new, sustainable outdoor industry.

TOGETHER WITH AN

Explore our universe at houdinisportswear.com

FÖRORD

Föreställ dig när du upptäcker någonting nytt och helt försvinner in i det. Hur det blir till en lätt besatthet – du vill lära dig allt om utrustningen, allt om tekniken och inspireras av föregångarna som banade vägen. Det är den känslan som får oss att bli uppslukade av planeringen, och samma känsla som sedan skapar en fullständig närvaro där ute. En känsla som är starkare än våra rädslor och som skapar en gemenskap med likasinnade. Det är då vi är hooked. Med vårt nya magasin vill vi ge friluftsintresserade och våra vänner en inblick i det som inspirerar oss. Här vill vi skapa en plats där vi kan vara transparenta med våra idéer, värderingar och tankar. Magasinet är också ett sätt för oss att visa vårt dagliga arbete och att komma närmare er. Det här numret tillägnar vi den sport vi är extra hooked på nu: trail running.

Victor Inggårde

TIDNINGSMAKARE Julia Möller

· Emelie Voltaire · Victor Inggårde

ANSVARIG UTGIVARE Ulrika Lundmark ADDNATURE AB Oxenstiernsgatan 15 A 115 27 Stockholm 08-4030 4703 info@addnature.com / www.addnature.com

MEDARBETARE ·

· ·

Olof Strömbäck Svante Holm Julius Copcutt Anna Kernell Oscar Hentmark Claudia Adamo Mattias Rastbäck Emrik Jansson Kalle Jansson

TACK TILL ·

Robert Svanell Malin Lennartsson Emil Billing Annika Färjh Daniel Estmark Robert Tusseus Lotta Frank Oscar Hessling Bastian Steinecker

OMSLAG Emrik Jansson

COPYRIGHT Innehållet på dessa sidor är skyddade av upphovsrätten. Detta gäller texter, bilder samt grafisk form. Om någon information används i pressmeddelande eller liknande måste källan anges. Användning av innehåll måste avtalas skriftligen med Addnature. Citera oss gärna men glöm inte att ange källan. Med reservation för korrektur- och tryckfel. © Addnature 2019

Magasinet är tryckt hos Holmbergs Svanenmärkt trycksak, 3041 0140

INNEHÅLL 10

The Story of Addnature

Från Noll till Ultra

17 Butiken 18

Träna Rätt för Fjällöpningen

Packa för Långdistanslöpning

Kontinenten Nästa

Epic Gear

The Sky Walkers

Repack x Addnature

Together on the Edge

Fotograf: Kalle Jansson, frĂĽn Noll till Ultra, s.12

Maximum safety for you Minimum impact on nature KlĂ¤ttermusen est. 1975

”

Vårt uppdrag tog form på en vacker, brant bergssida och har drivit oss framåt sedan dess. Att inspirera och stärka banden mellan människor och natur är vad vi gör. Varje dag strävar vi efter att hjälpa människor att leva ut sin passion och jakten på äventyr. Vi är klättrare, skidåkare, paddlare, cyklister, surfare och löpare, som känner oss hemma när intensiteten är hög och vår uthållighet sätts på prov. När det handlar om att ta sig ut och leva ut sina drömmar är inga äventyr vare sig för små eller för stora. Vi går steget längre för att du ska kunna ta steget vidare. Kärleken till våra kunder driver oss att ständigt förnya och förbättra vår service. Med vår delade passion, unika expertis och planetens mest pålitliga outdoorsortiment hjälper vi dig att ta dig an naturen. No matter how you add nature, we’ve got your back. /Addnature

THE STORY OF ADDNATURE Text: Olof Strömbäck & Oscar Hentmark

We’ve got the gear, you just add nature

dude nr 1

dude nr 2

dude nr 3

Addnature föddes ur en önskan att förverkliga drömmar om äventyr. Och blev en butik när kunderna knackade på. ATT SATSA ALLT SJÄLV NÄR INGEN ANNAN VÅGAR Året var 2000 när tre vänner satt i en skidlift i Zermatt och spånade på den idé som skulle komma att bli Addnature. Mathias Hedström, Martin Larsson och Klas Berggren delade ett starkt intresse för friluftsliv och de ville starta en e-butik för att göra friluftsutrustning mer tillgänglig för äventyrare och entusiaster. IT-bubblan hade just spruckit och Addnature hade precis alla odds emot sig, det fanns inte en investerare som vågade satsa på vännernas vision. Att e-handeln hade blivit iskall innan Addnaturegänget ens hann komma på fötter stoppade dem inte.

dude nr 4

– Vi bestämde oss för att finansiera Addnature själva med hjälp av släkt och vänner, berättar Mathias Hedström, en av grundarna av Addnature. De första två åren arbetade de tre utan lön, men motivationen, ihärdigheten och framför allt kunderna bäddade för framgång.

med ett så pass komplett sortiment att kunderna kunde hitta allt som behövdes för en expedition till Everest. Butiken blev en plats för inspiration, både för små och stora köp. – Säg att du ska köpa ett par ullstrumpor, och får syn på en massa klättergrejer som man kan använda i Himalaya, då blir det lite roligare att köpa de där strumporna, säger Mathias. Butiken blev en milstolpe för Addnature och fler och fler märken ville samarbeta. INTERNATIONELL ETABLERING I takt med att lönsamheten ökade hamnade Addnature i blickfånget för större investerare och 2013 köpte EQT-ägda Internetstores bolaget. Addnatures varumärke i kombination med en stark position på den svenska marknaden skulle användas för att starta en komplett frilufts- och cykelhandel med sikte på internationell expansion, och Addnature fick förtroendet att lansera cykelbutiken Bikester i Norden. I dag har Mathias, Martin och Klas lämnat Addnature för nya projekt. Men de är fortfarande vänner och deras idéer lever kvar, om ett sunt bolag där det ska vara kul att jobba tillsammans. Mathias är övertygad om att det är kunderna och personalen som har byggt Addnatures framgång tillsammans, och han beskriver hur han ser på sammanhållningen med sina forna kollegor.

”KLÄTTRING BYGGDE ADDNATURES DNA” Innan Addnature fanns var det knepigt att få tag på klätterutrustning i Sverige och klättrare var hänvisade till utländska postorderföretag. Med Addnature fick klättrare runt om i landet lättare att hitta vad de behövde för att göra sin grej. Mathias menar att det var klättring som byggde Addnatures DNA och att kundrelationerna utgjorde större delen av marknadsföringen. Eller som han själv uttrycker det: Kunderna visade vägen och brandade Addnature.

– Jag är glad, tacksam och ödmjuk över att vi fick jobba ihop. Resan med Addnature svetsade ihop oss ännu mer.

BUTIKEN ÖPPNAS Affärerna rullade på, sakta men säkert, och efter ett tag började kunderna till och med dyka upp utanför lagerdörren och be om att få titta på produkterna. Killarna insåg att det fanns ett behov av att testa och känna på prylarna.

Motivet symboliserar en människa i naturen och ursprungsversionen hade en bakgrund med fyra färgfält som stod för vart och ett av de fyra elementen: eld, jord, vatten och luft.

Mathias menar att brist på pengar föder kreativitet. Så de köpte helt enkelt in lite begagnade butiksinventarier, hängde upp produkterna, skärmade av kontor och packrum och slog upp dörrarna till Addnatures första butik. Redan då gick det att handla online och hämta sin order i butiken, precis som i dag. Folk vallfärdade från hela Sverige och butiken blev något av en turistattraktion. Addnature-butiken var ensam i sitt slag

SYMBOLIKEN I LOGOTYPEN Addnatures logga formgavs gratis av en reklambyrå, med villkoret att Addnature skulle fortsätta samarbetet och lägga hela sin marknadsföringsbudget hos byrån. Men innan det blev aktuellt hade byrån gått i konkurs, ett offer för ITkraschen.

OCH NAMNET DÅ? Mathias, Martin och Klas satt tillsammans en kväll och spånade på idéer för att hitta ett namn som skulle ringa in verksamheten. Utgångspunkten var också att välja ett namn som börjar på A, för att hamna högt upp på listor över trendande butiker på nätet. Företagets första slogan inspirerade även företagsnamnet och valet föll till slut på slutklämmen ”add nature” som sätter fingret på Addnatures ursprungsidé: att förverkliga kundernas drömmar om äventyr.

FRÅN NOLL TILL ULTRA Text: Julius Copcutt / Fotograf: Kalle Jansson & Victor Inggårde

Nyfikenheten på vad kroppen klarar av fick Robert Svanell att helt utmana sin syn på löpning som sport och livsstil. Tidigare föreställningar om en långsam, tidskrävande och dessutom skadedrabbad sport har fått ge rum för ett driv som på bara några månader har tagit honom igenom en halvmara och gett honom ett otippat mål: att springa Kungsleden i norra Sverige.

Det var när hela arbetsplatsen samlades en gång i veckan för att springa, ledda av en löpcoach, som Robert insåg att löpning kunde vara något helt annat än han hade trott. – Jag har alltid tänkt att löpare är de man ser ute på gatan, springande på asfalt runt kvarteret, och det har aldrig lockat mig. Jag har dessutom haft en del problem med knäskador ända sedan min ungdom. Men om man kan använda det som träning för att sedan springa långt i skogen, i riktiga skogen, på stigar och kanske även över fjäll och i berg, då förändras ju allt. Robert Svanell är 28 år gammal och en av författarna bakom produktbeskrivningarna på addnature.com och bikester.se. Han bor i Hägersten i Stockholm är sedan förra sommaren tvåbarnsfar. En växande insikt om vad människokroppen är kapabel till vad gäller långdistanslöpning har väckt en ny lust hos honom att få uppleva de svenska fjällen med löparskorna på. Och för att nå dit krävs så klart en vardagssituation som tillåter och uppmuntrar till träning. – Löpning är en sport man kan ta med sig i stort sett överallt. Var vi än är med familjen så kan jag ta mig ut och vara borta några timmar och på så vis även upptäcka omgivningarna på ett annat sätt.

”Även om jag tycker att något är kul och vill satsa på det så behöver jag en push från någon som säger åt mig att ”du måste ut i dag”. Nu har jag det i form av ett schema i telefonen som säger till mig att springa en viss distans tre gånger i veckan”

Steget vidare, från att prova på något och gilla det till att grotta ner sig totalt, skedde enligt Robert själv automatiskt. Han ville veta mer om vilka som sysslade med det här, läste böcker och reportage och tittade på dokumentärer. Och jakten på information gav inspiration. – Det handlar inte om tempo och tävlingar i första hand. Jag har insett att det är ett sätt att vara i naturen, att umgås i naturen, att ha kul och röra sig snabbt och smidigt i naturen. Större delen av sitt vuxna liv har Robert främst ägnat sig åt mountainbike, snowboard och surfning, och konstrasten mot löpning kan tyckas stor. Men Robert kan urskilja en röd tråd. – Av löpning kan jag få samma kick som när jag sitter

i havet och väntar på vågor. Löpningen är renare, enklare än cyklingen för du behöver inte en massa prylar. Samma renhet gillar jag med surf. Du har ett hjälpmedel och sedan bistår naturen med resten, utöver vad du gör med din kropp förstås. HÖJDMETER MITT I STOCKHOLM Knappt tre månader in i det nyfunna intresset anmäler sig Robert till ett lopp i Hammarbybacken i södra Stockholm. Han ska springa 23 kilometer, mer än ett halvt maraton, i kuperad terräng som totalt uppgår till 1 020 höjdmeter. – Jag hade sprungit väldigt lite över huvud taget då men var sugen på att testa. Det var annorlunda från allting jag hade gjort tidigare. Jag hade aldrig sprungit så långt, och aldrig kuperat. Det kändes väldigt kul och jag tänkte en hel del på hur jag ville lägga upp det. Leende, som om han skrattar lite åt sin egen naivitet, berättar han om hur förberedelserna gick till. – Jag försökte springa lite längre sträckor innan för att veta om jag hade någon chans att klara av det, men annars var det väldigt lite förberedelser. Jag var aldrig ens där och testade innan så det var väl lite kaxigt, men jag ville ha något kul och motiverande framför mig. Loppet gick bra, Robert tog sig runt och i mål med krafter kvar. – Det var delvis där idén om längre och kuperade distanser på riktigt började formas, eftersom jag insåg att jag nog faktiskt kunde klara det trots ett förflutet med knäskador. Strax efter det började vi prata om Kungsleden och om hur mäktigt det vore att uppeleva naturen på det viset. Fjällöpning var inte den enda tanken som föddes ur de samlade höjdmeterna i Hammarby. Att göra löpningen till en större del av livet och i den mer direkta omgivningen lockade också. De många etapperna på Sörmlandsleden kändes allt närmare och allt mer inspirerande. ALLVARET NÄRMAR SIG Även om löpningen har kommit att betyda något nytt för Robert, där sinnebilden är att vara omgiven av skog och natur eller att lekfullt uppleva fjällstigar och milslånga spår, så ser löpträningen i vardagen lite annorlunda ut. För att utvecklas bestämmer han sig för att ta hjälp utifrån. En solig och frisk torsdagsförmiddag i januari drar Robert på sig cykelhjälmen och trampar de sju kilometerna från Addnatures kontor på Östermalm till Aktivitus i Solna för

träningsrådgivning. Där ska han genomgå tester för att få reda på vilken fysisk nivå han befinner sig på och hur han bäst ska lägga upp sin träning för att fortsätta utvecklas i löpningen. I samma veva som testet ska göras börjar Robert få ont i ett knä. Han har gått ut för hårt i sin löpning och skadan är väntad för folk i hans omgivning, men kanske inte för honom själv. Det visar sig att han lider av ett ”irriterat knä” och han får ett anpassat program för att bli av med det, för att sedan kunna bygga upp kroppen sakta med målet att kunna springa långa distanser. – Från testet som mätte syreupptagningsförmåga, puls och mjölksyrestege fick jag veta att jag har bra förutsättningar konditionsmässigt för att springa långa distanser. Jag fick bra resultat men jag behöver bygga upp kroppen för att den ska hålla för påfrestningen. Efter några veckor med träningsprogrammet är knäbesvären nästan helt borta och Robert upplever stor skillnad. Testerna har dessutom blivit en knuff i rätt riktning för att hålla uppe vardagslöpningen, som det är svårt att motivera sig till när varken skogar eller fjäll känns särskilt närvarande. – Även om jag tycker att något är kul och vill satsa på det så behöver jag en push från någon som säger åt mig att ”du måste ut i dag”. Nu har jag det i form av ett schema i telefonen som säger till mig att springa en viss distans tre gånger i veckan. Efter fyra månader kommer Robert att göra ett nytt test för att därefter få ett nytt upplägg. Men målbilden är klar, de långa distanserna är inom räckhåll och tiden då löpning var irrelevant är ett minne blott. – Insikten om att vi människor är ämnade att springa långt fortsätter att vara en drivkraft, och sinnebilden för lyckan och glädjen i det här har kommit att bli Kungsleden. Det behöver inte gå snabbt eller så, jag vill bara att det ska funka.

Progressive craftsmanship since 1914

In 1914, Wiktor Haglรถf made the first stitch in a backpack that went on to inspire generations of people to get outside. From our Swedish heritage, with a commitment to sustainability and innovation, Haglรถfs has continued to create progressive outdoor products at the highest level for hiking, mountaineering and freeriding.

www.haglofs.com

Dalarna Sweden Est. 1914

BUTIKEN

59°20’21.562’’ N | 18°4’ 2.806’’ E Text: Claudia Adamo / Fotograf: Emelie Voltaire

Bland kläder och utrustning i butiken finns ett riktigt passionerat gäng – vår butikspersonal. Som fjälledare och klätterinstruktörer, med skidsäsonger och expeditioner i bagaget, har de butiken som en fast punkt där de delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Möt kollegorna som gör oss stolta.

DANIEL För mig är butiken starten för varenda äventyrssport man kan vilja börja med. Är du till exempel sugen på att börja klättra så kan du dels prata med folk som är kunniga inom sporten och dels testa utrustningen.

ANNIKA I butiken får man en mer personlig kontakt med kunden, man kan dela erfarenheter och upplevelser och det blir även lättare att förstå vad personen behöver. Att få testa, känna och klämma på sakerna och att kunna bolla med någon är väldigt uppskattat och viktigt tror jag.

EMIL Förra året var det en man som kom in i butiken som skulle bestiga Everest, och då hjälpte jag honom med all utrustning under fyra månader. Han var så trevlig och jag lärde mig så mycket själv eftersom jag behövde göra efterforskningar. När han kom hem pratade han med min kollega och sa ”berätta för Emil att jag kom upp på toppen”. Det är ett av mina starkaste minnen. BESÖK OSS PÅ: Birger Jarlsgatan 43, 111 45 Stockholm www.addnature.com

TRÄNA RÄTT FÖR FJÄLLÖPNINGEN Text: Julia Möller / Fotograf: Jens Ottoson & Kalle Jansson

När du springer i fjällen är du långt borta från publikhaven. Här får du en klapp på ryggen från en medlöpare i stället för applåder, utsikten är belöningen och fjällbäckarna är dina vätskestationer. Inte konstigt att fjällöpning har blivit så populärt. Men få bor med fjället utanför dörren och miljön ställer nya krav på kropp och huvud. Vår löparcoach Helena Lundberg växte upp i Jämtlandsfjällen och sedan hon flyttade till plattare regioner har hon blivit expert på att simulera fjällmiljöer i stan. Här ger hon sina bästa tips på hur du förbereder dig för att springa i fjällen, som fungerar var du än befinner dig. Jag tror att många räds höjdmeterna i fjällen. Men våra svenska fjäll är inte så höga att du behöver oroa dig. Faktum är att de absolut flesta kan springa i fjällen bara de tränar rätt. Fjällöpning är snarare snällare mot din kropp än asfaltslöpning, eftersom underlaget är mjukare. Det är också enklare att variera tempot i fjällen – och att ta fikapauser. Underlaget i fjällen är ojämnt och varierande, vilket gör den här typen av löpning till en teknisk såväl som en mental utmaning. När du tränar är det viktigt att du springer i terräng eftersom du kommer att ha ett helt annat steg i fjällterrängen än på asfalt. Springer du ett maraton på asfalt har du samma steg i 42 kilometer, i fjällen är alla steg du tar olika. Därför behöver du öva hjärnan på att ta snabba beslut och läsa terrängen några meter framför dig: Ska du ta steget före eller efter roten? På stenen eller bredvid? När du springer ett långt lopp uppstår ofta ett haveri när du inte längre orkar tänka. Din fot kommer att landa oavsett om ditt huvud är med eller inte, men den landar kanske inte där du vill om du inte är med. Det mjukare underlaget i fjällen gör att steget sjunker ner, vilket ökar kraven på bål och ländrygg. Därför behöver du träna upp en bra stabilitet så att du inte sjunker ihop och blir ännu tyngre i steget. Ska du dessutom springa med packning får coremuskulaturen ännu större betydelse. Terräng har de flesta tillgång till. Starta successivt. Börja på mjukt underlag i elljusspåret och ta sedan ut svängarna på smalare stigar. ANVÄND LOPPENS BANPROFILER Ett bra sätt att lägga upp sin träning på, speciellt inför ett lopp, är att använda loppets banprofil. Banprofilen är perfekt för att visualisera de olika delarna av loppet i din närmiljö. Den visar om loppet innehåller stora höjdökningar

eller främst går längs platta men slingriga stigar. Dela upp profilen i lämpliga bitar och öva på varje moment. Det gör dig mentalt redo, kopplar på hjärnan och förbereder kroppen på det som väntar. BLI KOMPIS MED LUTNINGEN Backar är en stor del av fjällöpningen. Uppför såväl som utför. Det är viktigt att du inte låser dig vid ett träningsprogram till den punkt att du inte tror att det är träningsbart. Om din längsta backe är 50 meter, då är det din långa backe, oavsett vad ett program eller en profil säger att du ska springa. Du kan använda samma backe för olika övningar: Spring den på kortast möjliga tid eller öva på att springa så energisnålt som möjligt. Se vad som händer när du aktivt använder armarna uppför och skillnaden när du bara låter dem hänga längs sidorna. Balansera sedan med armarna i utförslöpningen. Lär dig använda hela kroppen så blir du mindre trött. Har du ingen backe i närheten, spring i trappor. VÄDERLEKAR På fjället möts du av sådant som inte alltid syns på bild, som snålblåst och piskande regn. Vilket kan vara härligt bara du är förberedd och bär bra kläder. Så stick ut och spring när det är riktigt dåligt väder ute. Leta efter motvinden. Vädret kan du inte styra, men du kan vända det till din fördel. ÄR DU TRÖTT ELLER VEK? Att träna för fjällöpning handlar mycket om att lära sig hantera trötthet. Hur känns det i kroppen när du blir riktigt trött? Hur snabbt kan du återhämta dig? Och kan ditt huvud säga åt kroppen att fortsätta? Om du ska springa långt är det bra att redan innan känna igen signalerna på att energin börjar sina. Att springa före frukosten kan likna det scenariot. Testa, men ta med nödproviant i fickan så att du kan ta dig hem om du brakar in i väggen.

SPRING MED ENERGI På fjället bär du själv med dig din energi. Så du måste också förbereda näringen du stoppar i dig under turen. Vad händer i kroppen med olika typer av energi? Vad gillar magen och vad gillar du själv? Testa olika när du är ute och springer. TRÄNA MED UTRUSTNINGEN Träna redan på hemmaplan med all utrustning och packning du ska ha med dig till fjällen. Spring med ryggsäcken så märker du var den skaver och kan åtgärda det inför längre turer. För ju mer ont du får, desto sämre blir upplevelsen. Många tävlingar tillåter stavar och med dem blir det en helt annan teknik, som du behöver öva på. Ta också god tid på dig att hitta den utrustning som är rätt för just dig. När du väl kommer upp till fjällen är mitt bästa tips att göra någon av de många fina dagsturer som finns, med ett fast boende som utgångspunkt. Och glöm inte att lyfta blicken. Titta på utsikten. Njut.

FYRA SNABBA TIPS: • • • •

Variera din träning Använd det du har i ditt närområde Träna på det du kommer att möta i fjällen Spring i backar, både uppför och utför

PACKA FÖR LÅNGDISTANSLÖPNING Text: Olof Strömbäck / Fotograf: Emelie Voltaire & Carl Cerstrand

Långdistanslöpning i terräng är en aktivitet som lockar allt fler att lämna asfalt och elljusspår och ge sig ut i naturen. Men vad behöver du tänka på innan du snör på dig skorna? Här kommer några tips för dig som vill springa riktigt långt, kanske till och med ge dig ut på en flerdagarstur i ett avlägset naturområde. Med några enkla förberedelser får du en bättre upplevelse på din långtur. KLÄ DIG RÄTT När du springer på fjället under sommarhalvåret rekommenderar vi en kortärmad underställströja i merinoull på överkroppen med en vindjacka över, samt ett par shorts eller tights på underkroppen. Om du springer i lågland kan det räcka med en t-shirt, men ta med vindjackan för säkerhets skull. Välj underkläder i merinoull och yllestrumpor då de inte luktar lika illa som syntet och dessutom håller värmen om du skulle behöva vada eller råkar trampa i en bäck. Det är även viktigt att satsa på en bekväm sporttopp som inte skaver. RACEVÄST ELLER LÖPARRYGGSÄCK? En raceväst kännetecknas av sin västliknande design och har småfack för energi framtill och en ryggficka bak. En löparryggsäck har oftast inte fickor framtill, utan

i stället ett huvudfack som är anpassat för en lite större mängd packning. Racevästar sorteras egentligen också in under samlingsnamnet löparryggsäck, men har en mer minimalistisk och smidig design. En renodlad löparryggsäck är stabilare och kan hantera en större mängd packning än en raceväst, som känns knölig på ryggen när den är helt fullpackad. Så om du behöver mer utrymme är det bättre att uppgradera till en löparryggsäck. För dagsturer är racevästen att föredra, men om du ska springa en tur med övernattningar så kommer du att behöva en löparryggsäck. Både raceväst och löparryggsäck har sina klara fördelar beroende på situation. Om du ska springa ett lopp får du mycket energi serverad vid stationerna och behöver inte ha med dig lika mycket som när du springer själv. Då kanske en raceväst är att föredra även om du ska springa

ett ultramaraton. Du kan behöva testa ett par varianter innan du hittar din favoritlösning. Ett tips är att basera ditt val på nästa stora utmaning. VÄTSKESYSTEM Löparryggsäckar och racevästar är förberedda för vätskesystem som utgörs av antingen en vätskeblåsa eller flaskor som är placerade i fickor. En vätskeblåsa rymmer mer vätska än flaskor men är lite knepigare att hålla ren. Flaskor är enklare att fylla på direkt från en fjällbäck och det är lättare att hålla koll på hur mycket vätska du har kvar. Både vätskeblåsa och flaskor är bra alternativ och det är egentligen mest en fråga om personliga preferenser. DET MEST NÖDVÄNDIGA Det finns ett par saker du alltid bör ha med dig på en långtur. Mobilen är en central säkerhetsdetalj ifall du skulle snubbla och bli liggande. Såvida inte din ryggsäck har en integrerad visselpipa bör du även packa ner en visselpipa för att påkalla uppmärksamhet från dina kamrater eller från omgivningen. Tänk på att inte välja en visselpipa med kula eftersom den inte fungerar när den blir blöt. Packa alltid ner en räddningsfilt som hjälper dig att hålla värmen om du gör dig illa och behöver vänta på undsättning. Slutligen bör du även ta med ett första hjälpen-kit med innehåll som speglar dina kunskaper inom första hjälpen.

PACKA FÖR DAGSTUR För en dagstur kommer en raceväst att rymma allt du behöver. Vid fjällöpning bör du alltid packa ner en skaljacka för plötsliga väderomslag samt en tunn mössa och ett par softshellvantar. Fyll upp vätskesystemet och packa ner energi, till exempel gel, bars eller mackor med något energitätt pålägg. Ta med torrt ombyte i form av en extra t-shirt eller långärmad tröja som du kan ta på dig direkt efter turen. SPRINGA MED TÄLT Välj en löparryggsäck på cirka 20–25 liter och packa enligt den ultralätta principen ”three for three” som innebär att tält, liggunderlag och sovsäck tillsammans får väga max tre kilo. Ett par vindbyxor är bra att ha framåt kvällen när myggen kommer fram, och tänk på att packa allt som måste vara torrt, som mat och ombyte, i vattentäta drybags. Välj ut ett lätt friluftskök och packa ner ett extra underställ att sova i. När du har sprungit klart för dagen hänger du upp dina svettiga kläder och byter om till ditt torra underställ. Tänk på att varva ner och eftersvettas en liten stund innan du byter om. Glöm inte att njuta av den enkla tillvaron, och försök att omfamna skitigheten. Du kommer att få en grym upplevelse.

PACKLISTA GRUNDUTRUSTNING

• • • • •

Vätskesystem Mobiltelefon Räddningsfilt Visselpipa Första hjälpen-kit

LÄGG TILL FÖR DAGSTUR

• • • • • •

Skaljacka Mössa och vantar Förstärkningsplagg Energi Solskydd Myggmedel

LÄGG TILL FÖR FJÄLLTUR MED ÖVERNATTNING

• • • • • • • • • •

Vindbyxor Extra underställ Strumpor och underkläder Kök och bränsle Mat (t ex torkad friluftsmat) Pannlampa Handduk Karta och kompass Drybags Tält, sovsäck och liggunderlag

UPPGRADERA DINA ANSTÄLLDA En riktigt bra profilprodukt är någonting som kommer till användning. Oavsett om det gäller reklamtröjor, skidställ inför konferensresan eller presenter till anställda så kommer ert företag förknippas med kvalitet när profilprodukten är någonting mottagaren vill ha. Vi arbetar med ledande varumärken, produkter av högsta kvalitet och vi hjälper till att hitta rätt produkt för just er. Kontakta b2b@addnature.com för mer information.

Den här bilden tog jag i underbart vackra Storulvån i Jämtland, ett fantastiskt ställe som ligger drygt en timme från Åre. Personen som visade mig detta ställe för första gången är hon som sitter och lagar kvällsmat, löparen och skimo-tjejen Erika Borgström, som också pryder omslaget på det här numret. Kvällar som den här kommer jag att minnas länge: solen som går ner, vinden som fläktar tillräckligt mycket för att skrämma bort mygg och svett, och dessutom att få tälta och sova ute. Det kan låta hur klyschigt som helst, men det är helt fantastiskt. /Emrik Jansson

KONTINENTEN NÄSTA Text & fotograf: Svante Holm Att ta tåget till semestern, eller låta tågresan vara semestern, blir mer och mer populärt. Facebookgruppen Tågsemester har gjort sig känd för att vara fylld av inspiration och hjälpsamma tips. För många handlar det om att upptäcka ett nytt sätt att resa långt, för ännu fler handlar det om att bespara planeten koldioxidutsläpp från flyget. Men hur funkar det att göra även jobbresor med tåg? Inom Sverige är det ganska enkelt att räkna ut när det är möjligt eller inte – det går nästan alltid. Men hur funkar det för längre resor? Förutsättningarna för att kunna ta tåget i arbetet börjar i regel med arbetsgivaren. Hur man än vrider och vänder på det så kommer det att kosta mer, det kan bli extra övernattningar med traktamente och biljettpriset är i regel högre. Biljetterna blir främst dyrare om resan går till städer dit man kan flyga direkt; om även flygresan kräver byten är vår erfarenhet att prisskillnaden minskar och blir mer beroende av hur välplanerade vi är. De högre kostnaderna är dock strikt ekonomiska, i dag tar många företag ett större ansvar för att minska belastningen på vår planet och underlättar för arbetstagaren att vara en del av det arbetet, då blir kostnaden en investering. På Addnature ses tågresande som en investering och mängden tågresor handlar mer om ifall det är praktiskt möjligt med längre restider och allt vad det innebär i form av att inte kunna hämta barn på förskolan och fler nätter på resande fot. Vi tog tåget till den årliga inköpsmässan Ispo i München, kanske kan vår berättelse inspirera även andra. RAKA SPÅRET TILL MÜNCHEN Mässan öppnar redan på söndagen, så vi börjar med att ta X2000 från Stockholm till Köpenhamn en tidig lördagsmorgon. Mobilnätet är snabbt och de bekväma

platserna har tillgång till eluttag, så visst skulle vi lätt kunna jobba, men det är trots allt lördag så vi börjar med vila. Efter några timmar tar vi oss ur dvalan och äter en andra frukost. Att planera mässbesöket går lika bra i en restaurangvagn som på kontoret. Utsikten är trevligare men kaffet har svårt att stå still på bordet. I Köpenhamn har vi valt att inte ta första bästa anslutning till Hamburg, i stället har vi lite mer tid på oss, vilket minskar risken att missa anslutningar om vi blir försenade. Vi får även chansen att sträcka på benen samt köpa med oss riktigt bra lunch. Danska tåg är bekväma men erbjuder ingen servering, även om DSB har meddelat att de kommer att börja med det igen. Men även med servering kommer utbudet att vara minimalt, så att köpa med sig mat är en god idé även i framtiden. När man väljer anslutning från Köpenhamn till Hamburg är det bra att känna till att det finns två olika dragningar av sträckan. Den ena innefattar ett byte i Danmark, vilket styckar upp resan och ger möjlighet att köpa förtäring för den som missade det i Köpenhamn. Det andra valet är mer intressant, det innebär att tåget tar färjan mellan Rödby och Puttgarden. På färjan får du inte vistas på tåget, så även om det inte är ett regelrätt byte tvingas du lämna din plats under cirka 50 minuter. Att ta färjan är spännande första gången för nästan alla, sedan går nog åsikterna isär. För den som vill jobba är den sannolikt mest ett störningsmoment, du tvingas bort från din plats och det kan bli en kostsam historia att råka koppla upp datatrafik mot det nät som erbjuds på öppet vatten mellan danska och svenska operatörer (flygplansläge eller full koll på roaming-inställningarna är att rekommendera). Ombord finns matservering och enklare shopping, men om vi säger currywurst med pommes och avskalad taxfree med

fokus på sprit, parfym och godis så tror vi att de flesta förstår att det är trevligare att gå ut på däck och titta på lastfartygen i fjärran. För den miljömedvetna har vi svårt att vägleda. Färjorna använder modern teknik för att fånga och begränsa utsläppen, de danska tågen går fortfarande på diesel(!). Det är fortfarande bättre än flyget, men om du ska välja tågbyte eller färja, där tar vi gärna emot tankar på vad som är minst dåligt för miljön. På den här resan valde vi tågbytet och passade på att jobba samt fördriva tiden med lekar som kanske mest har ett underhållningsvärde för personer som har problem att sitta still i mer än en kvart. I Hamburg var väntan lite längre på det österrikiska nattåget Night Jet till München. Det gav möjlighet till en längre promenad samt en lugn middag på restaurang. Hamburg är lite av ett svenskt nav i Tyskland, vilket märks på att det är gott om svenska butikskedjor, till och med en Espresso House. Men vi stannade inte till i Hamburg för att shoppa på Clas Ohlson, så vi fokuserade på god mat.

RESAN I SIFFROR: RESTID: ~ 24 TIMMAR NATTSÖMN: ~ 8 TIMMAR TID PÅ TÅG: ~ 20 TIMMAR ARBETSTID: ~ 10 TIMMAR

God mat i Tyskland betyder ganska ofta även tung mat. Sjukt bra om man ska åka nattåg. Vi bordade tåget runt halv nio, var sociala med våra kupékamrater en stund och sov sedan djupt. Tidig morgon väcktes vi av konduktören som serverade ”frukost”. ÖBB envisas med att servera en bricka med kaffe eller te samt två frallor, marmelad och smör. Det är lite gulligt, men det är inte en riktig frukost, och för de flesta innebär brickan med skålhett kaffe mest ett logistiskt problem. Framme i München alldeles för tidigt på söndags morgonen letade vi upp ett hotell för en stadig hotellfrukost. München är inte större än att det märks att det är mässa, de första branschkollegorna såg vi redan på detta hotell och sedan var det fullt ös i flera dagar. På vägen hem passade vi på att besöka huvudkontoret i Stuttgart, ytterligare ett smart sätt att effektivisera och motivera jobbresor. Det går givetvis att arbeta ännu mer, men vi tänker arbetstid som möjlighet att i lugn och ro sitta på ett tåg med god tillgång till mobilt nät och el.

TIPS - Att välja längre bytestider gör resan väldigt mycket behagligare och mer lättplanerad. Vi har en kollega som regelbundet tar tåget till huvudkontoret i Stuttgart och som aldrig varit försenad mer än en halvtimme vid slutdestinationen. Men så bokar han aldrig kortare bytestider än 30 minuter. - Gruppen Tågsemester har många tips på hur man enklast bokar internationella tågresor. - Vi använder SJ för att boka tåg inom Sverige och sedan det tyska järnvägsbolaget DB för tågresor från Köpenhamn och söderut. Apparna från SJ och DB är guld värda, Danska DSB kan man dock vara utan. För nattågen med ÖBB kan det vara värt att boka direkt på deras sajt. När avgången är slutsåld på DB kan ÖBB nämligen ha platser kvar. - Nattågen med SJ och ÖBB är det bästa sättet att korta ner den upplevda restiden. Att sova ombord är en baggis för de flesta. Bor man i Stockholm och har barn hinner nog de flesta med att natta och sedan ta sig till tåget. - Planera din arbetstid. Du kommer att ha relativt god tillgång till mobildata, men bäst är att ändå att förbereda lite offline-arbete. Vår erfarenhet är att du får mer gjort på tåget än på kontoret, i synnerhet om du är en spindel i nätet som folk gärna drar in i möten eller spontant bollar med. - Mynt är en bra grej för att kunna betala för toabesök på tågstationer. Oftast mycket fräschare än toaletterna ombord på tågen. - Mat ombord är inte en självklarhet. På X2000 kan man i dag få riktigt bra mat, men det gäller inte på alla långdistanståg. Försök utöka bytestiden så att du får mer tid att köpa och äta riktig mat. Att kunna ta sig bort från tågstationen brukar dessutom öka chanserna att hitta bra mat. Att resa långt med tåg i jobbet är inte bara fullt möjligt, för oss har det blivit det sätt vi föredrar. Bland fördelarna finns att kunna få en dag för sig själv, chansen att djupdyka i ett ämne eller bara komma i kapp. Om du tvekar – testa. Och glöm inte att tacka den livskamrat som stannar hemma och ställer upp, även den personen har bidragit till att du kunnat göra ett mer miljömedvetet val.

THE ONLY GPS MULTISPORT WATCH WITH A SWIMRUN APP

EPIC GEAR [/ˈepɪk ɡɪə(r)/]

Text: Oscar Hentmark / Fotograf: Emelie Voltaire Epic meaning particularly impressive or remarkable. ”the climb last night was epic.” Gear meaning equipment or apparatus that is used for a particular purpose. Like ”I would never survive without my camping gear.” Together ’epic gear’ forms a noun describing the epicness of the equipment provided by Addnature. Det är utrustningen som varit med oss till toppen, ner i en avgrund och sedan upp igen. Det är prylen vi vägrar släppa taget om, plagget som har vindpinats tillsammans med oss och tältet som skyddat oss otaliga nätter i oturligt väder. Det är utrustningen som får oss ut igen nästa dag och den som aldrig sviker oss på en expedition. De här produkterna – som vi har testat och älskat – har äntligen fått ett eget segment, som vi har valt att kalla EPIC GEAR. I ett redan noga utvalt sortiment är EPIC GEAR ett tillskott, en ytterligare kvalitetsstämpel på någonting vi vill framhäva lite extra. Håll utkik efter symbolen.

Coffee maker [/ˈkɒfi ˈmeɪkə/]: Jag har sedan en relativt ung ålder älskat kaffe, och även jobbat med det under en period. Jag har väl smaksinne som de flesta men tycker mig ändå under åren ha lärt mig att verkligen uppskatta en riktigt välgjord kopp kaffe. Trots det känner jag att det oftast har varit lättast att ta med sig lite snabbkaffe när det är dags att ge sig ut på tur.

Swimrun suit [/swɪmrʌn suːt/]:

Men skillnaden mellan att ta en kopp kaffe bara för att, och att få en kopp du verkligen njuter av till 100 procent är enorm. För mig stavas den skillnaden javapressen från GSI. Den är EPIC av just den anledningen. För oavsett om det är för att ta en paus under vandrings- eller skidturen, eller den där första koppen på morgonen för att komma i gång, är den smidiga javapressen redo att göra sitt jobb och leverera den där första smutten av lite gudomligt nymalet pressokaffe. Att få vakna upp i naturen och kika ut ur sitt tält är så klart en fantastisk känsla i sig, men att kombinera den med en kopp av sitt favoritkaffe är rent ut sagt oslagbart!

Det här är inte en våtdräkt du springer i. Det är en löpardräkt du simmar i. ARK:s dräkter skiljer sig från många andra märkens. De startade med swimrun som utgångspunkt, vilket har haft en stor betydelse för hur dräkterna är utformade. Att springa långa sträckor på land är en stor del av sporten och i den här dräkten gör jag det utan att känna något skav. Den har mycket rörlighet över höfterna som gör mig mycket smidigare. Med ben gjorda helt i slitstark nylon håller den bättre i kontakt med klipphällar när du ska i och ur vattnet. Det som också gör den speciell är att den kommer med korta ärmar, som du kan bära med sleeves för extra längd. I vanliga fall brukar dräkterna komma med långa ärmar som du sedan klipper av till önskad längd. Race eller träning spelar ingen roll, jag drar på mig den så fort jag får chansen.

Anna, Product Content Manager Friluftsentusiast & kaffekonnässör

Victor, Marketing Manager Nordics Swimrunner & gearhead

Backpack [/ˈbækpæk/]: Min ryggsäck har följt med mig på många äventyr, rundor och lopp. Den är EPIC av många anledningar och det som sticker ut lite extra är att den har ett bärsystem med remmar som korsar sig över bröstet och som gör att den sitter på plats. Det är skönt att kunna pendla med armarna utan att känna axelremmarna och det går lätt att andas och känna sig fri i rörelser. Vadderingen i ryggen är fantastisk och även när den var fullpackad med överdragskläder och whiskyglas under ett lopp mellan destillerier i Skottland så kändes ingenting igenom vadderingen. Sidofacken har små praktiska hakar och där kan du bära löparjackan och lättillgänglig energi. Vill du använda vätskeblåsa eller packa ner en flaska går det alldeles utmärkt. Tack vare den tajta profilen så skumpar inget runt i väskans huvudfack. Ryggsäcken får följa med mig på de flesta av mina turer eftersom den är så himla bekväm, men det stannar inte bara vid löpning utan den fungerar alldeles utmärkt även vid dagsturer på fjället, pendlingen med matlåda till jobbet och till snabba dopp i närmaste sjö. Det är EPIC GEAR för mig!

Malin, Product Content Manager Löpare & livsnjutare

Tent [/tent/]: Det är lätt som tusan, vilket föga förvånande betyder att det inte är speciellt gott om utrymme. Men för den som främst ska springa, cykla eller vandra snabbt på dagarna så handlar ett tält mest om att få plats att sova och utrymme att förvara minimal packning. Stabilt nog för de flesta fjällmiljöer och går ändå ner i större löparryggsäckar. Jag älskar det, och jag är inte ensam; leta upp bilder från övernattningsplatserna på flerdagarsloppet OMM, det är som en stor kärleksförklaring till denna lättviktsklassiker. Min enda rekommendation är: Byt ut de löjliga tandpetarna till markpinnar som följer med.

Svante, Outdoor Manager Nordics Fjäderlättviktare

THE SKY WALKERS Text: Julia Möller / Fotograf: Smiley Videography

”Jag kunde inte hantera kroppen, klamrade mig fast på linan och kunde inte resa mig. De första tre gångerna försökte jag inte ens ställa mig upp.”

För tre år sedan gick inte David Sjöström på highlinen – han kunde inte förmå benen att veckla ut sig under honom. Men han skulle inte ge upp.

ankare som de spände i olika sektioner, tills att linan hängde kvar i två. Det tog sedan flera timmar och kraften hos 20 personer för att få spänning i den.

Nu befinner sig David på den två och en halv centimeter breda linan. Under honom finns luft – och långt därnere marken. Han har knutit in sig och börjar hasa sig ut. Bakom honom är linan säkrad i ett ankare, med vad som bäst kan liknas vid ett trassligt, överdimensionerat garnnystan av webbing. Men han vet att varje del av nystanet är noggrant beräknad för att säkra linan. Fjorden tvingar upp luften längs bergsväggen och vinden flyttar stötvis linan från sida till sida. Med fokuserad blick reser han sig upp och balanserar i väg. Rädslan är bortblåst.

– Att efter en vecka till slut se linan ta höjd var en fantastisk upplevelse.

David är på plats i Senja i Nordnorge tillsammans med ett stort team för att ta sig an tre olika världsrekord i highline. Ursprungsidén till projektet väcktes – som så många andra bra idéer – en sommarkväll vid lägerelden. – Jag kommer ihåg att Sam Volery sa någonting i stil med: ”Om jag gör ett stort projekt igen, då vill jag göra 3K. Varför 2K, när vi kan försöka dubbla det nuvarande rekordet direkt?” Idén lät helt galen, så vi visste att vi var tvungna att göra det, berättar David. Highlining innebär, precis som slacklining, att man balanserar på en lina uppspänd mellan två fästpunkter. Skillnaden är ett tillägg på (ofta) flera hundra meter i höjd och att du (oftast) bär en klättersele som är säkrad i linan. Webbingen i linan är densamma oavsett om den riggas mellan träd eller, som i det här projektet, mellan berg. Någonting som skulle pröva teamet i dess första världsrekordförsök, att rigga en 3 000 meter lång highline. Hur webbingen beter sig i den längden, på den höjden, i Nordnorges mest oförutsägbara väder och starka vindar – var okänd mark för teamet. De började med att rigga highlinen i sektioner, kopplade ihop 50 meter i taget. Från två ankare på vardera sida om vattnet drogs linan genom brant fjällskog på ena sidan och längs bergväggen på den andra. För att koppla ihop linan åkte de med resterande webbing med motorbåt över vattnet. – På dag tre, precis innan mörkret föll, hade vi kopplat ihop linan. Men samma natt drog ett oväder in och slog sönder den. Varje dag hände någonting som fick oss att känna att nu pallar vi inte en dag till. Men så samlade vi krafterna under natten och körde på. Teamet hade en stor fördel av att de hade byggt linan i flera sektioner, för dagen efter ovädret kunde de byta ut den skadade delen. De bytte också ut båten mot fyra provisoriska

Tack vare teamets samlade styrka slog man alla tre rekorden. Ett nytt rekord för kvinnor av Mia Noblet, som gick 1 000 meter, Quirin Herterich slog rekordet för män när han gick 2 600 meter och så slog man rekordet för den längsta riggade highlinen, med en längd på 2 800 meter. – Teamet betyder allt, utan det hade ingen gått på linan. Det finns enklare projekt än det här som inte kan genomföras på grund av att teamet inte fungerar. De var uppe på linan flera timmar i sträck, en enorm bedrift som kräver extremt bra kondition, uthållighet och omkring 1 000 timmars övning på slackline. Det de åstadkom var för bara några år sedan nästintill otänkbart. – När vi gick 500 meter var det helt tokigt. 1 000 meter kändes orimligt. Nu gick fyra personer vår 2 800-meterslina, samtidigt som de behöll sitt fokus hela vägen under flera timmar med kyla och vindar. Att tillbringa den tiden på en highline – det är mental styrka. Vi backar bandet och tar oss tillbaka till Davids första erfarenheter på highlinen. – För tre år sedan såg jag ett klipp på highlining i Schweiz (det visade sig vara Sam Volery i klippet) och tänkte att jag måste testa. Jag tränade upp de viktigaste färdigheterna och åkte till närmaste träff. Jag tänkte att ”det kan inte vara så svårt”. Första gången på linan frös hela kroppen fast och jag fick panik. Det var inte konstigt att David reagerade som han gjorde. Han var nämligen sedan innan livrädd för både höjder och att falla i klätterselen. Men rädslan inspirerade honom, och fascinationen – med en stadig grund i hans yrke som psykolog – fick honom att fortsätta utmana sig själv. Han vet att hjärnan vänjer sig och att rädslosystemet kan lugna ner sig. – Jag blev såld på att utmana den känslan, eftersom highlining är extremt säkert trots att det ser extremt farligt ut. Davids mentala träning hjälper honom lika mycket i dag, för även om han inte blir rädd längre så kan han fortfarande känna sig nervös och orolig, ofta när han precis har knutit

in sig i highlinen och har 150 meter stup mellan sig och hård granit. – Det kan handla om en nervositet över om systemet håller: Litar jag på den som riggat? Håller ankaret? Har jag sett en repa i webbingen?

”Att falla är inget misstag, det är en del av processen”

– Jag har tränat in att först odla ett lugn och att andas djupt. Sedan intar jag en kroppsposition som signalerar närvaro, styrka och avslappning, för att bjuda in rätt attityd och tankar i sinnet. När jag ställer mig upp har jag bestämt mig. Nervositeten lägger sig snabbt och omvandlas till fokus. David understryker vilken enorm mental kapacitet som krävs för att fokusera i flera timmar på en highline; frågor börjar snurra i huvudet och du måste reglera oro och rastlöshet. – Vi kan själva påverka vad som sänds i vår egen inre radiokanal. En mental strategi som jag lärt mig är att låta sinnet flöda av bilder av dem du älskar och att bada i tacksamhet över det du har. Det ger mig en energi som gör mig närvarande och lugn. Någonting som ofta varar en lång tid efter att jag klivit av linan. Testa själv en stund, om du badar i tacksamhet i en timme mår du väldigt bra efteråt. Han säger att det är just det som lockar många till sporten: möjligheten att få känna sig väldigt lycklig. – Alla som tillbringat tid på en highline vet att det kan liknas

vid meditation. Är du inte här och nu, i just det här steget, då faller du. Men han beskriver också hur fallen – som kan skicka ilningar genom fötterna på den mest härdade åskådare – fyller ett syfte, de blir som en metafor för livet.

– Du går och går. Det händer saker som du korrigerar med kroppen. Och ibland faller du. Det är inget misstag, utan en del av processen och det betyder att du är mänsklig. Det är lätt att värdera ett fall, att gå i strid mot det och bli självkritisk. Men alla faller till slut. – Rent tekniskt testar ett fall dig till det yttersta läget vilket gör att du hela tiden vet var gränsen går. Att falla är en källa till utveckling. Lukas Irmler, en av världens främsta på highline, lärde David ett tänkesätt som hänger kvar: ”Gör det till en del av sporten att falla.” De senaste tre årens lärdomar har följt med David ner på fast mark. – Highlining har lärt mig att jag kan mer än vad jag själv tror. Jag kan utmana de reflexmässiga tankarna mer praktiskt eftersom jag känner igenom dem från linan. Highlinen har tagit mig på en mental resa som har spillt över till resten av mitt liv.

REPACK X ADDNATURE Text: Olof Strömbäck

VILL DU OCKSÅ MINSKA FÖRPACKNINGSSKRÄPET? 2011 grundades en hållbar designbyrå som beslutade sig för att göra något åt den stora mängd engångsförpackningar som förbrukas inom e-handeln. Resultatet blev den återanvändningsbara förpackningen RePack. Genom att använda samma förpackning flera gånger reducerar vi både mängden avfall från använda engångsförpackningar och koldioxidutsläpp från produktionen av nya förpackningar. En RePack kan användas upp till 20 gånger innan den går till återvinning.

HUR GÅR DET TILL? Lägg till en RePack i kassan nästa gång du handlar på addnature.com. När du har fått din order viker du bara ihop förpackningen enligt instruktionerna på baksidan och lägger den i närmaste brevlåda så att den kommer till nytta för någon annan. Använd gärna RePack nästa gång du handlar hos oss. Tillsammans kan vi minska förpackningsskräpet.

TOGETHER ON THE EDGE Text: Anna Kernell Fotograf: On Edge Community & Hjalmar Andersson

Det sägs att kärt barn har många namn och visst finns det många citat, ordspråk och metaforer som berör det här med att leva ”on the edge”. Utsikten är bättre, livet börjar där din komfortzon slutar, vi ångrar bara det vi aldrig vågade testa och så vidare. Och visst är det så, att i det ovardagliga, okända och snudd på farliga väcks någonting till liv. Att utmana sina gränser är en sak, men att hitta trygghet i gemenskapen med likasinnade när man står där vid randen av det okända – det är för tusan dubbel jackpott, det! Inte minst när det handlar om äventyr och extremsport. När Evelina Björk hade kommit hem efter en säsong på Kebnekaises fjällstation plingade hennes telefon till. Det var ett direktmeddelande på Instagram från en beundrare som hade fastnat för hennes konto fyllt med inspirerande bilder av skidåkning bland norrländska vidder. Beundraren var Ebba Cronqvist och hon hade en idé. Ebba bodde i Lund och hade svårt att genomföra och hitta inspiration till de fartfyllda äventyr hon längtade efter att uppleva. Hon saknade ett forum för tjejer som brinner för extremsport och äventyr, och ville skapa en mötesplats som skulle göra det enklare att hitta likasinnade att dela sin passion med. Konceptet och namnet hade hon redan, nu behövde hon bara fler tjejer som ville vara med och skapa mötesplatsen. Och vem passade bättre än den tjej hon själv blev inspirerad av på Instagram? Evelina nappade direkt och nu fanns ingen tid att förlora. Tillsammans med sin gemensamma vän Line Asp kickade de i gång projektet bara en månad efter sitt första samtal, och så i december 2016 skapades den mötesplats på Facebook som skulle komma att kallas On Edge. Förhoppningen var att lyckas skrapa ihop runt 100 medlemmar inom en vecka, genom att använda sig

Bilder frĂĽn @annabokz, @carolinaahlberg, @linn.olssson, @majaljung, @jennyholms, @egabbe

”Det var ett sådant där ögonblick när tiden står stilla, där man känner sig så stor och så ynkligt liten på samma gång. Så klarvaket medveten om vibrationerna i kroppen som jublar och påminner en om att man lever”

av sina kontakter och be dem bjuda in tjejer som de trodde skulle passa. Intresset var bra mycket större än de trott – redan första dygnet hade de fått in 800 medlemsansökningar. I dag är Facebookgruppen uppe i över 11 000 medlemmar, med en stadig ström av 10–20 medlemsförfrågningar per dag.

Att leva ”on the edge” innebär för Evelina att pusha sina gränser, att testa nya saker trots att det är läskigt, men även att fortsätta utvecklas och bli bättre på det hon redan kan. På skidorna känner hon sig som mest hemma, då hon har åkt sedan hon var två år, men hon duckar aldrig för en utmaning. I tonåren beslutade hon sig för att åka på en veckas skicrossläger – eftersom hon aldrig hade testat det förut. När den veckan var till ända bestämde hon sig rakt uppochner för att byta handbollsgymnasiet i Kiruna mot skidgymnasiet i Åre och satsa på skicross. Efter flera års intensiv träning och tävling tog sig nästa utmaning formen av offpist- och turskidåkning. Med lysande ögon berättar hon om den gången hon besteg fjälltoppen Tolpagorni, ett berg i Kebnekaisemassivet, första gången. Det var en krispig morgon, under långt ifrån ideala väderförhållanden, som årets första grupp började den långa vandringen på skidor uppför berget. Timmar av ständigt flåsande, muskler på högvarv och vackra vyer

förflöt, tills de möttes av den sista branta passagen som leder upp till toppen. När de till slut nått fram stod de där uppe, på 1 662 meters höjd, och blickade ut över de ståtliga vidderna som utgör Sveriges högsta bergslandskap. Det var ett sådant där ögonblick när tiden står stilla, när man känner sig så stor och så ynkligt liten på samma gång. Så klarvaket medveten om vibrationerna i kroppen som jublar och påminner en om att man lever. Efter att ha firat ner sig fem meter i Tolpagornis karaktäristiska krater, även kallad ”Skålen”, kom dagens andra belöning i form av ett bortom-alla-ord-åk nedför kratern, i fluffigt puder som dansade i svängarna. Liknande äventyrshistorier från andra grymma tjejer kryllar det av på On Edges hemsida, Instagram och Facebookgrupp. Här utbyter de erfarenheter, lyfter och inspirerar varandra. I utmaningen #rookierally uppmuntrades alla onedgare att våga vara nybörjare igen och testa något de aldrig hade prövat förut. Under hashtagen #närventyr var det många som hoppade på tåget och injicerade mer äventyr i vardagen. Förutom att fungera som ett digitalt nav för inspiration har On Edge skapat möten i den analoga världen i form av after work, inspirationsföreläsningar och köp- och säljevent. Våren 2019 tog de matchmakandet i egna händer och parade ihop tjejer med varandra som suktade efter samma äventyr. Det var starten på många nya vänskaper som blomstrade, och fortsätter blomstra – vid klätterklippan, i löpspåret, på resan och i iskalla surfvågor. När du står där, på väg att kasta dig ut i det okända, och du hör den där lilla rösten i huvudet som får dig att tvivla på din egen förmåga, då är det en enorm styrka att ha ett helt community bakom dig som påminner dig om att jo, du kan visst. Och är ditt infall alltför dumdristigt kan det vara bra att det finns de som håller dig tillbaka. Att leva On Edge gör man bäst tillsammans.

Hur รถverlever du jobbveckan?

Hooked on Trail Running

Articles inside