20/579aed59PRODUCT SHEET g DOWNLOADVarje dag ropar
225224/5950%20%282%29.jpg)
jag till dig
75 BETRAKTELSER FÖR KYRKOÅRET
Andere kleuren uit deze serie
ARGUMENT
VARJE DAG ROPAR JAG TILL DIG
© 2020 Respektive skribent och Argument Förlag Bibeltexter från Bibel 2000 – Svenska Bibelsällskapet Omslag: Shutterstock.com isbn: 978-91-7315-580-9 Tryck: Bulls Graphics AB
Argument Förlag Annebergsvägen 4, 432 48 Varberg Tel: 0340-69 80 00 www.argument.se | info@argument.se
Varje dag ropar jag till dig 75 betraktelser fรถr kyrkoรฅret
ARGUMENT
4
Innehåll Första advent........................... 8
Andra sönd ef trett dagen.....32
Andra advent.......................... 10
Tredje sönd ef trett dagen....34
Tredje advent.......................... 12
Fjärde sönd ef trett dagen....36
Fjärde advent.......................... 14
Femte sönd ef trett dagen.....38
Julnatten.................................. 16
Septuagesima.........................40
Juldagen................................... 18
Sexagesima.............................42
Annandag jul...........................20
Fastlagssöndagen...................44
Söndagen efter jul..................22
Askonsdagen..........................46
Nyårsdagen.............................24
Första sönd i fastan...............48
Söndagen efter nyår..............26
Andra sönd i fastan................50
Trettondedag jul.................... 28
Tredje sönd i fastan...............52
Första sönd ef trett dagen....30
Midfastosöndagen..................54
Mitt i villrådigheten
Guds närvaro här och nu
Även om det är en främling
Två riken på kollisionskurs Är vi framme snart?
Hoppets folk
De svagaste bär han i famnen
Alla är profeter
Felsägningarnas evangelium
Gudsrikets kulturkrock
Kom ihåg oss för vad vi är
Ord som drabbar
En kärlekens extremist
En nödvändig övertygelse
I det fördolda
Omsorg om barnet
I prövningens stund
Att se framåt fungerar inte Vi hör alla ihop
Att göra så gott man kan
Tre gåvor i retur
Det kreativa hoppet
Ett annat slags styrka
5
En enda värld och en enda mänsklighet
Femte sönd i fastan................56
Pingstdagen............................84
Palmsöndagen........................58
Annandag pingst................... 86
Skärtorsdagen........................60
Heliga Trefaldighets dag...... 88
Långfredagen.........................62
Första sönd ef tref.................90
Påsknatten..............................64
Andra sönd ef tref................. 92
Påskdagen...............................66
Tredje sönd ef tref.................94
Annandag påsk...................... 68
Fjärde sönd ef tref................ 96
Andra sönd i påsk..................70
Apostladagen......................... 98
Tredje sönd i påsk..................72
Sjätte sönd ef tref................ 100
Fjärde sönd i påsk..................74
Kristi förklarings dag.......... 102
Femte sönd i påsk..................76
Åttonde sönd ef tref............ 104
Bönsöndagen..........................78
Nionde sönd ef tref.............. 106
Kristi himmelsfärdsdagen... 80
Tionde sönd ef tref.............. 108
Söndagen före pingst............ 82
Elfte sönd ef tref...................110
Sanning och försoning
Anden för oss samman
Slutet på berättelsen
Förnyade av Andens vind och regn
Gud möter oss vid bordet
Vår Gud är tre i en
En demonstration i kärlek
Jag döper dina barn
Rakt igenom mörkret
Från betraktare till deltagare
Guds kärlek söker mig
Lita på att Gud letar
Döden rår inte på kärleken
Gå en mil i dina egna skor
Maten är klar
Gud kommer människan till mötes
Gud samlar och hämtar hem
Livet i Jesu fotspår
Utanför murarna
Vår verkliga identitet
Upplyft till kinden
Sanning som förändrar
Funna av Gud i bönen
Ödmjukhet inför skapelsen
Som ett mellanrum
Bli kvar i min kärlek
Alltid och överallt
Det tudelade hjärtat
6
Tolfte sönd ef tref.................112
Domssöndagen..................... 140
Trettonde sönd ef tref..........114
Kyndelsmässodagen............ 142
Fjortonde sönd ef tref..........116
Jungf Marie bebådelsedag... 144
Femtonde sönd ef tref......... 118
Midsommardagen................. 146
Sextonde sönd ef tref.......... 120
Den helige Johannes döparens dag.......................... 148
Mannen som var tyst
Ta ett kliv åt sidan
En bekräftande tumme
Ljuset kommer inifrån
Kärleken och tjafsandet
En mening större än min egen
Att släppa taget om jaget
Att fortsätta hoppas
Olika behov – olika möten
Vår profetiska kallelse
Sjuttonde sönd ef tref......... 122
Den helige Mikaels dag....... 150
En annan rikedom
Vilka är änglarna?
Artonde sönd ef tref............ 124
Tacksägelsedagen................ 152
Ett öppet hjärta
Ögon utåt och inåt
Nittonde sönd ef tref........... 126
Alla helgons dag................... 154
Missmodets motkraft
Jordens salt
Tjugonde sönd ef tref.......... 128
Sönd ef Alla helgons dag..... 156
Små gester av stor kärlek
Alla vill till himmelen men ingen vill dö …
Tjugoförsta sönd ef tref...... 130 Jag tillhör Gud
Medverkande skribenter..... 158
Tjugoandra sönd ef tref....... 132 Min frälsning och andras
Textöversikt.......................... 164
Tjugotredje sönd ef tref...... 134 Både svårt och enkelt
Tjugofjärde sönd ef tref...... 136 Tillgång till livets källa
Sönd före domssöndagen.... 138 Att hålla hastigheten
7
Första advent Ett nådens år
Guds närvaro här och nu Texten utgår från Matt 21:1–9.
vi firar början på ett nytt kyrkoår. Ett nådens år. Om vi som kyrka ska få kraft att vara ljus i en mörk värld behöver vi stanna upp, tända det första ljuset och förbereda oss för Jesu ankomst. Advent betyder ankomst. Vi förbereder oss både för Jesu ankomst – barnet i krubban – och för Jesu andra ankomst. Jesus har kommit och han ska komma åter, men först och främst: Jesus kommer till oss här och nu. Jesus rider in på en åsna i Jerusalem för att en sista gång undervisa på tempelplatsen. Profetorden från Sakarja bok ekar: »ödmjuk, ridande på en åsna«. Gud kommer till oss som en betjänande människa. När Jesus talar om sig själv säger han oftast »människosonen«, vilket betyder »son av mänskligheten« eller »en av oss«. Gud blir en av oss. Jesus, som sann människa mitt ibland oss, vill lära oss att bli sanna människor. Vi har ofta förandligat detta jordnära budskap. Men Jesus sa aldrig »tillbe mig«, utan »följ mig«. Jesus lär oss inte att bli mer andliga utan att bli mer sanna människor. Jesus kommer till oss. Jesus är med oss. Mitt i allt det som nu är våra liv. Mitt i vår ångest, i allt det som vi ångrar att vi sa eller gjorde, eller i allt det som aldrig blev sagt eller gjort. 8
Vi kräver ofta omöjliga saker av livet, till exempel att ångest och tvivel ska försvinna. Vi kräver ofta omöjliga saker av den som vi älskar. Det kan innebära kravet att en annan människa ska vara »allt« för oss. Vi kräver omöjliga saker av Gud: »Du måste ge mig frid.« I samma stund som vi uttalar kraven, kommer frustrationen och krampen. Och vi undrar: Varför försvinner inte ångesten? Varför gör den här människan mig besviken gång på gång? Varför ger inte Gud mig det jag ber om? Och så blickar vi uppåt och knyter näven. Något förändras inom oss när vi tar emot att Jesus kommer till oss här och nu. Det är som om krav och kontrollbehov minskar. Kanske är problemet inte att Gud är för distanserad, utan att Gud är för nära? Är det därför vi ibland har svårt att erfara Guds närvaro? När vi blir stilla och andas djupt, kan vi upptäcka: Jag är redan i Gud. Och den erfarenheten tar vi emot här och nu. Varken det förflutna eller framtiden existerar. Vi har oftast bara vaga minnen eller tolkningar av det förflutna och framtiden kommer alltid till oss som ett nu. Varje morgon när vi vaknar är vi med om ett ögonblick som kan göra all skillnad för resten av dagen. Adventsbudskapet om att Jesus Kristus kommer till oss innebär att vi har allt som vi behöver här och nu. Med det perspektivet befrias vi till att bli människor som ger och som välsignar. Oavsett hur våra liv ser ut. Robert Eriksson
9
Andra advent Guds rike är nära
Två riken på kollisionskurs jesus favoritterm var inte »Guds församling« eller »Guds folk« utan »Guds rike«. Begreppet hade en politisk dimension, en kritisk udd mot den tidens härskare: Romarriket. Med ordvalet ställde han Guds ordning mot den romerske kejsarens. Israels Gud ville fred och rättvisa för alla, kejsaren ville erövring och underkastelse under Rom. Två olika riken på kollisionskurs. »Guds rike är nära«, förkunnar Jesus i Markus 1:14–15. Det sker i en situation som nog var svår för honom. Hans vän Johannes hade fängslats för att ha kritiserat Herodes Antipas, Roms lokala lydfurs te. Kanske var det med ångest över vännens öde som Jesus predikade budskapet om rikets närhet. Vår tid upplevs av många som mörk och ångestfylld. Klimatkrisen fortsätter, men världens regeringar vidtar inga kraftfulla åtgärder. Flyktingströmmarna fortsätter och främlingsfientliga partier utnyttjar vår rädsla och vinner valframgångar. Guds rike av fred och rättvisa verkar avlägset. Ändå kan det vara nära. En annan ordning döljer sig måhända alldeles under ytan. De som i går röstade på högerpopulister kan i morgon rösta på motsatsen: solidaritetspolitik. Människans väsen ger hopp. Evolutionen har gjort oss sociala, samarbetsvilliga och empatiska. De 10
egenskaperna delar vi med alla flockvarelser. Naturen är inte ett allas krig mot alla utan full av samverkan. Sådan är nödvändig för att vi ska kunna leva tillsammans i grupper. Om vi började lägga märke till vår välvilja skulle vi slås av hur ofta den rinner upp i oss. En bil sitter fast i en snödriva. Vi erbjuder oss spontant att skjuta på. En pojke har ramlat av sparken och gråter. Vi frågar hur det är fatt. En pensionär fumlar med sin portmonnä. Vi väntar tålmodigt i kön. Våra altruistiska impulser uttrycks genom att vi finner glädje i att hjälpa andra, även främlingar. Bilen tar sig upp ur snön, chauffören ler och vinkar tack. Vi ler och vinkar tillbaka, och förnimmer en våg av värme i bröstet. Vi känner inte bilisten och har inget egenintresse i att hjälpa till. Ändå är vi glada över att kunna göra en insats. Liksom vi kan vara rädda och konkurrensinriktade kan vi vara öppna och solidariska. Liksom rädslan kan solidariteten politiseras. Allt som krävs är att det uppstår rörelser som kanaliserar den. Gryningsljuset kan bryta fram hastigt. Under 1900-talets slut fick vi se oväntade frihetsrevolutioner. Kommunistdiktaturerna i öst och apartheidregimen i Sydafrika föll utan att någon förutspått det. Kanske blir vi snart överraskande igen. En god tid kan vara nära. Pelle Strindlund
11
Tredje advent Bana väg för Herren
Är vi framme snar t? Texten utgår från Ps 146:3–9 och Matt 11:2–11.
snart, säger psalmisten. Om en liten stund. Orden känns bekanta. Så har jag också sagt, många gånger, på långa bilresor med otåliga barn. »Är vi framme snart?« undrade mina barn i bilen redan efter en halvtimme. Jag har insett att »snart« är en väldigt töjbar tidsangivelse. Med stigande ålder verkar tidsspannet som ryms bara bli längre och längre. På evighetens språk är »snart« miljontals år. Vad är snart på Guds språk? undrar jag. Snart är vi framme, sjunger psalmisten, om en liten tid blir allting ställt i ordning. Då är det slut med tyrannerna, borta är de hänsynslösa. När? undrar jag. Jag är otålig. Medan vi väntar sker så mycket hemskt, så många lider. När är vi äntligen framme? »Är vi framme snart?« undrar Johannes från fängelset. »Är du den som skall komma, eller skall vi vänta på någon annan?« Johannes är också otålig där han sitter i fängelset utan möjlighet att påverka det 12
som sker. Han vet: när Messias kommer är vi framme, det är därför han undrar. Jesus svarar varken ja eller nej. Han pekar bort från sig själv när Johannes pekar på honom. Han säger inte: Titta vad jag kan! Du måste väl förstå att jag är Messias. I stället pekar han på det som sker där han går fram. »Blinda ser och lama går, spetälska blir rena och döva hör, döda står upp och fattiga får ett glädjebud.« Jesus droppar himmelrike omkring sig. Där han botar sjuka, upprättar syndare, bekräftar den som inte räknas, där landar små droppar av himmelrike och flyter ut åt alla håll. Var Johannes nöjd med svaret? Är vi nöjda med svaret? Vi får i alla fall veta vart vi är på väg. Vi får veta hur världen ska bli när vi äntligen är framme: ingen sjukdom, ingen död, ingen fattigdom. Psalmisten nämner ännu fler av himmelrikets kännetecken: det grönskar och spirar, öknar blir trädgårdar och all ondska upphör. Snart, om en liten tid, sjunger psalmisten. Jag är fortfarande otålig. Varför måste det gå så långsamt? Snart är vi framme, i morgon eller om några miljoner år – Guds tidsperspektiv är evigheten. Men projektet är i gång och då och då stöter vi på Jesu fotspår, där han droppat himmelrike omkring sig. Det kan ske när sår läks, när fred skapas, när människor upprättas, när vi möts och när vi delar bröd och vin med varandra. Hanne Stichel
13
Fjärde advent Herrens moder
De svagaste bär han i famnen Texten utgår från Jes 40:9–11,Luk 1:46–55 och Rom 10:4–8.
budet om guds ankomst är inte nytt. Jesaja är bara en av många röster som genom historien har förkunnat att Gud är på väg som segrare. Man kan höra hans mäktiga stämma ljuda. Kontrasten blir stor i Marias lovsång. En ung kvinna förkunnar att härskare ska störtas och rika bli utblottade. Hon är inte van att höja rösten. Skillnaden mellan de omvälvande orden om maktordningar som ställs på ända och Marias späda gestalt hade kunnat verka absurd, kanske också väcka löje, om det inte vore för att hon är ett med sitt budskap. Maria är fylld av trons visshet om att Gud har vänt sig till henne och gett henne ett uppdrag. Guds löfte om seger uppfylls inte med krigshandlingar och maktövertagande. Det sker på ett helt annat sätt. Gud handlar i det fördolda av omsorg om dem som behöver det mest. Vår längtan efter att Guds rättvisa ordning ska upprättas kan förleda oss att söka efter mäktiga ledare som på Guds uppdrag strider mot dem som har fel. Det kan göra att vi missar att Jesaja inte heller målar bilden av någon krigsherres segertåg. Det är ingen bataljon som kommer, det är en herde som vallar sina får. De svagaste bär han i famnen.
14
Gud kommer så nära att vi kan höra Guds hjärta slå nära vårt eget. »Ordet är nära dig, i din mun och i ditt hjärta«, skriver Paulus. För Maria är det konkret på ett sätt som varje kvinna som burit ett barn inom sig känner igen, samtidigt som gränsen för det vanliga överträds. Kontrasterna finns också hos oss. Trons öga ser den oväntade bilden. Den som många betraktade som en person med makt visar sig vara vanmäktig, medan någon annan, som saknar de vanliga tecknen på styrka, är fylld av oväntad kraft. Ibland kan det ofattbart stora ta gestalt i det lilla. Ett barn visar på det som verkligen betyder något genom sin lek och får allt annat som pågår i rummet att avstanna. Kontrasterna formar vår tro. Gud verkar med kraft och barmhärtighet, även när vi inte märker det eller plötsligt överraskas av den gudomliga närvaron. Gud kallar oss till uppdrag som ibland finns så nära att vi kan ha svårt att uppfatta dem. Guds verklighet förenas med vår. Ordet blir kött på många sätt, och vi får lära känna Gud genom det barn Maria väntar. Det vägleder oss så att vi får hjälp att upptäcka evangeliet i vardagen. I dag ligger förväntan i luften. När vi vänder oss mot det som ska komma och inte mot det som var förra året eller det som vi känner igen år från år, då kan det ske: vi överraskas av Gud i kontrasten mellan ljus och mörker, det storslagna och det knappt märkbara. Nära Jesusbarnet kan rädslan försvinna, tilliten växa till och hoppet få ny kraft. Cristina Grenholm
15
Julnatten Den heliga natten
Felsägningarnas evangelium »det är julotta. Och när organisten ska inleda en högtidlig psalm råkar han lägga armen på tangenterna. Han spelar hela skalan uppåt, som om han inledde en swinglåt. Konfirmanderna fnissar. Men kanske är det i det ögonblicket Gud når igenom till oss. Mer och mer tänker jag att stillhet, ro och högtid förmedlar stillhet, ro och högtid. Men inte helighet. Kanske är helighet inte helhet, utan mellanrummen. Inte mening utan det brustna. För Gud läggs i djurens krubba. Dör slavarnas död. Kanske är helighet smutsen bakom spisen. Dit du inte når. Inte ens med den längsta borsten.« (Gyrid Gunnes i Hellig, sårbar, min översättning) Jag tror på felsägningarnas evangelium. De dåligt vallade skidornas bakhala evangelium. Den vidbrända julmatens evangelium. Det som inte blev som jag tänkt. Jag tror på det som egentligen inte skulle ha hänt, misslyckandet eller tillfälligheten. Att just då var du där. Var jag där. Stod stjärnorna i position. Stod stjärnan i position. Och hon födde sin förstfödde och lade honom i en krubba, för det fanns ingen annanstans. Det fanns ingen annanstans. Det fanns ingen annan. Vart skulle Gud annars ha tagit vägen, mitt i natten, som alldeles nyfödd? Och Gud skrek, använde all kraft i sina lungor, skrek för att världen var så kall och ny och allting så osäkert. Att bli lagd i en krubba. Tillfälligheter, omständigheter. Och Maria fanns där, Josef var där. Det som behövs för att överleva. Leva. 16
Och den natten sjöng änglarna för trötta herdar, som nästan gett upp. Den natten fällde de ut sina vingar. Brast ut i ett gloria, med en halv tonartshöjning inför sista refrängen. Ära vare Gud i höjden och frid på jorden bland människor som Gud älskar. Och herdarna förstod ingenting men visste att de måste gå. Söka efter det där barnet. Att de inte kunde stanna kvar. Och ingen undrade vad som hände med fåren, för herdarna måste gå. De måste. Allt det jag vill styra men inte kan rå på. Kärleken, hur den plötsligt drabbar eller tas ifrån mig. Hur kroppen plötsligt sviker med sin sjukdom och skröplighet eller mirakulöst läker från svåra sår. Eller livet som trots allt går vidare, med cancerbehandingar och jul firande. Vad är det som får oss att våga, ändå? Kanske är det julnatten. Att helighet finns, eller om vi kallar det för kärlek. Där vi aldrig skulle leta, när vi redan slutat leta. Det försiktiga hoppet. Att Gud föds i ett stall, läggs i en krubba. Det är felsägningarnas evangelium. Långtifrån det som borde vara. Det är heligheten i smutsen, längst in, bakom spisen – dit du egentligen inte når. Eller platsen dit du inte vill gå. Men måste. Susanne Dahl
17
(/uploads/sq 1183-5a60-be Varje dag ropar jag till dig innehåller en betraktelse till varje dag i kyrkoåret, och blir en fin följeslagare under ett års tid. Texterna har tidigare varit publicerade i serien Kyrkoårets gudstjänster.
I boken medverkar Annika Spalde, Britta Hermansson, Camilla Lif, Carin Dernulf, Carl-Henric Jaktlund, Caroline Krook, Carl Magnus Adrian, Cristina Grenholm, Esther Kazen, Eva Brunne, Fredrik Beverhjelm, Fredrik Ivarsson, Fredrik Modéus, Hanne Stichel, Jenny Karlsson, Jonas Eveborn, Karin Cedersjö, Kristina Nielsen-Jerneck, Kristoffer Lignell, Lars Björklund, Lina Mattebo, Linda Alexandersson, Ludvig Lindelöf, Magnus Sundell, Malin Aronsson, Maria Hanner, Maria Küchen, Maria Ottensten, Martin Lind, Martin Modéus, Patrik Hagman, Pelle Strindlund, Per Harling, Peter Halldorf, Robert Eriksson, Sara Wrige, Stefan Nilsson, Susanne Dahl, Sven Hillert och Urban Ringbäck.
WWW.ARGUMENT.SE
68a79129cde
