2 minute read
Sirkulashon di sanger
ku a bira smal plamá over di e sistema vaskular serka hende muhé mes rápido ku e akumulashon di plak kaminda un vaso grandi a bira smal serka hende hòmber. • Hopi biaha, hende muhé di kua e arterianan koronario a sera ku plak na un manera plamá i riba un largura mas grandi, tin molèster di kramp- òf spasmonan den e arterianan koronario. E vasonan di sanger chikí por kontraé diripiente i bira steif i okashoná un sorto di spasmo di vaso. Hopi biaha esaki ta sosodé den sosiegu, ke men hustamente ora bo no esforsá bo mes. Mayoria biaha, e vaso di sanger no ta sera kompletamente, pero sí t’asina ku ménos sanger ta pasa dor di dje. • Serka hende hòmber ku problema den e vasonan grandi, doló den pechu hopi biaha ta surgi te despues di un esfuerso pisá òf emoshonnan fuerte. En kambio, serka hende muhé ku problema ku e vasonan chikí, e kehonan ta surgi ku aktividatnan diario normal òf ora di strès. Kehonan den sosiegu tambe por surgi. Hopi biaha esakinan ta spasmonan di e arterianan koronario. • E forma femenino di kalsifikashon di ardu di e vasonan chikí por resultá finalmente den biramentu smal di e arterianan koronario tambe, i sin tratamentu e por kondusí na un infarto di kurason fatal. • E rísiko riba malesa kardiako i vaskular serka hende muhé diabétiko ta mas haltu ku serka hende hòmber diabétiko. • Humamentu ta dos biaha mas dañoso pa kurason di hende muhé ku pa esun di hende hòmber. Ta e faktor di rísiko di mas importante serka hende muhé pa haña un infarto di kurason promé ku 50 aña. • Un preshon di sanger haltu ta kondusí na mas problema ku kurason i vaso serka hende muhé ku serka hende hòmber. • Kurason femenino ta mas sensitivo pa strès ku kurason maskulino. Generalmente un hende muhé mester atendé ku mas tantu kos pareu ku un hende hòmber, ku un trabou pafó di kas, kuido dje muchanan, maneho di kas, i tin biaha kuido di mayornan tambe. Tur e bida okupá akí, kombiná ku un sensitividat haltu pa strès di e kurason femenino, por kondusí na problema di kurason. • Kambionan hormonal tin un influensia grandi riba salú di kurason femenino. Influensianan hormonal por kondusí na batimentu di kurason por ehèmpel. • Hende muhé ku preshon di sanger oumentá durante embaraso, ku tabatin diabétis di embaraso (malesa di suku) òf venenamentu den embaraso, na edat mas avansá tin un chèns mas grandi riba un preshon di sanger oumentá, diabétis i malesa kardiako i vaskular. • Otro faktornan di rísiko ku ta spesífikamente pa hende muhé ta: migrena den hubentut (hopi biaha relashoná ku e siklo di menstruashon), (diferente) mal parto, menopou-