Bortglömda fiskar

I nummer 5 2021 skrev vi om Bortglömda fiskar som då var Kålrotsakademins tema för året. Under året uppmärksammade man projekt, fiskarter och yrkespersoner som lever på att fånga, förädla och tillgängliggöra arter för oss, som vi lite glömt bort. Braxen, id, sarv, asp, mört, siklöja, sutare, simpor, skarpsill och skrubbskädda eller flundra som den också kallas. Temat avslutades på Rutabaga i Stockholm.

I mitten av november samlades alla som varit delaktiga i projektet för en gemensam avslutning. Viktor Vesterberg, ledamot av Kålrotsakademien och projektledare för Bortglömda fiskar, sammanfattade arbetet under året. Det samtalades, diskuterades och åts. Mattias Dahlgren och hans duktiga team bjöd på både friterad skarpsill, boquerones på strömming och sashimi på bland annat id, mört, lake och abborre. Dessutom provsmakades rom från både id, sik och abborre.

Uppmärksammade projekt

Resursfisk, Resursfisk 2.0, Vild vänerfisk och Gutefisk är projekt som uppmärksammats under året. I Resursfisk och Resursfisk 2.0 arbetade man med underutnyttjade fiskarter vilket resulterade i att man arbetade vidare med braxen som är den huvudsakliga bifångsten i gösfisket. Resultat blev en braxenfärs som idag går att köpa både som fryst färs men också i form av fiskbiffar, producerade för konsument av Garant. Projektet Vild vänerfisk är ett samarbete mellan yrkesfiskarna runt Vänern där man bland annat samtransporterar och förädlar fisken lokalt. Utöver de mer vanliga arterna abborre och gös vill man lyfta laken som en underutnyttjad art. På Gotland har yrkesfisket bildat den ekonomiska föreningen Gutefisk där man gemensamt tar till vara på sina fångster och marknadsför dem mot grossister, restauranger och butiker. Flundra (skrubbskädda), skarpsill och id är de arter som Gutefisk framför allt jobbar med. – Projektet har visat på den mångfald av arter och den rikedom av smaker som finns i våra lokala fiskevatten. Det har varit ett enormt engagemang och intresse bland kockarna över att få testa och prata om tillgången på nya och spännande råvaror med lokal förankring. Mötet mellan yrkesfiskare, kockar och andra delaktiga i projektet samt de samtal och nätverk som växt fram ur det är nog projektets viktigaste resultat, berättar Viktor Vesterberg. – Nu måste vi ta vara på det engagemanget och fortsätta arbeta tillsammans för att vårda det yrkesfiske vi har så att vi i framtiden har tillgång till ett rikt utbud av lokal fisk! Avslutar Viktor.

BLÅ MAT

Det här är Blå mat

Om det här är första gången du håller i tidningen Svensk Fisknäring kanske Blå mat är en nyhet för dig.

Blå mat – centrum för framtidens sjömat är en så kallad centrumbildning som samlar fem universitet, två forskningsinstitut, en science park, och ytterligare ett sjuttiotal företag, organisationer, regioner, kommuner och myndigheter, med det gemensamma målet att ta vara på den enorma potential som finns i produktion av näringsriktig mat från svenska vatten och därmed göra Sverige till en ledande producent av hållbar sjömat.

Genom forskning och kunskapsspridning skapar vi bättre förutsättningar för sjömatsproduktion och ökar förståelsen för sjömat. Forskningen fokuserar bland annat på ökad livsmedelsproduktion av vildfångad fisk och hållbar odling av alger, fisk och andra ätbara djur i cirkulära system. Vi ska också utveckla smarta processmetoder där komplexa råvaror omvandlas till nya livsmedelsingredienser och produkter.

Forskningen handlar också om konsumentattityder och sjömatens påverkan på vår hälsa, liksom miljöpåverkan av sjömatsproduktion samt djurens hälsa och välfärd i odlingssystemen. Kärnan i Blå mat är en grupp doktorander och postdoktorer som både bidrar med ny kunskap och kommer att bli framtidens experter. Utöver de ”unga forskarna” genomförs ytterligare forskningsprojekt inom Blå mat och kopplat till centrumbildningen.

Blå mats verksamhet började 2021. Under de första fyra åren får centrumbildningen 48 miljoner kronor från Forskningsrådet Formas. Dessutom bidrar Västra Götalandsregionen och KTH tillsammans med drygt 8 miljoner kronor under samma period.

Läs mer på www.bluefood.se Snuttan och Fredrik

Fredrik Gröndahl och Kristina ”Snuttan” Sundell