Krångliga regelverk hindrar svensk fiskodling

Krångliga regelverk hindrar

svensk fiskodling

Att Sverige behöver mer vattenbruk och fiskodling har varit tydliga mål från våra beslutsfattare under lång tid. Men trots ambitiösa mål om att fördubbla det svenska vattenbruket har sektorn tvärtom i stället minskat något. Orsaken är bland annat krånglig och till viss del kontraproduktiv lagstiftning, enligt Jonas Kyrönviita forskare vid Göteborgs universitet.

Jonas Kyrönviita. Jonas Kyrönviita har i sin nya avhandling ”Odla fisk rätt” undersökt hur den rättsliga styrningen av svenskt vattenbruk har påverkat produktion och nyetableringar av fiskodlingar i Sverige. Under ett webinarium inom ramen för Sea and Society Talks, Hav och Samhälle, Göteborgs universitet, berättade han att syftet har varit att ge en bild av det hur det legala systemet fungerar i förhållande till de mål som satts upp när det gäller vattenbruket.

I stället för att titta på vissa delar av lagstiftningen har min utgångspunkt varit att titta på det system som verksamhetsutövare kommer i kontakt med, säger Jonas Kyrönviita.

Även om det har odlats fisk i Sverige i flera hundra år har det varit i en begränsad skala, och de rättsliga ramarna som styr verksamheten är relativt nya. Resultatet har blivit en rättslig styrning av vattenbruket som följer av ett omfattande system av regler som återfinns i olika lagstiftningar. Idag är det olika typer av dispenser och förprövningar som möter den som vill starta fiskodling. Miljöprövning är tidskrävande och kan kosta miljonbelopp.

Trots ett omfattande regelverk menar Jonas Kyrönviita att varken miljömål eller målen för livsmedelsproduktion har nåtts, i de allra flesta fall har man inte ens varit nära. En viktig slutsats i avhandlingen är att de tvära perspektiven saknas, och att olika myndigheter agerar separat utifrån sina egna syften. – När vi har lagstiftning som gör det svårt att få tillstånd för vattenbruk leder det istället till att produktionen läggs utomlands, och att vi importerar mat från länder med högre miljöpåverkan. Det blir ett problem när man har en renodlad miljömyndighet som är den enda som förhåller sig till miljöprövning, säger Jonas Kyrönviita.

Undersökningen visar alltså att systemet för den rättsliga styrningen av vattenbruk i Sverige är fragmenterat och komplext. Det har blivit administrativt tungrott och det finns risk för dubbelprövning och motstridiga beslut.

Finns det då några alternativ? – Det finns en utredning som bland annat tittar på Norge där man samlar allt som rör vattenbruket i en vattenbrukslag för att skapa ”en väg in”. Det innebär en särlagstiftning och det är svårt att säga om det är en effektivare väg, säger Jonas Kyrönviita.

Albin Dahlin