Löjromsfisket i Norrbotten

Löjromsfisket i Norrbotten är tillbaka efter förra årets halvering av kvoten

Efter förra årets chockerande halvering av löjromskvoten i Bottenviken var fisket efter det röda guldet denna höst tillbaka på mer normala nivåer. Nu satsar en av de större aktörerna på att utveckla produkter för att kunna använda hela fisken som livsmedel – och inspirationen kommer från Finland!

Islutet av september gav sig 35 trålare ut från olika hamnar i Norrbotten för årets löjromsfiske i ett väder som var blåsigare än vanligt. Det är ett betydelsefullt fiske som innebär intensivt arbete under några få höstveckor. Mest fisk fångas de första dagarna, och sedan avtar det till dess att årets kvot är uppfiskad. I år fick yrkesfiskarna i Bottenviken ta upp 800 ton siklöja jämfört med fjolårets 454 ton. Ökningen är något som fisket och beredningsindustrin arbetat hårt för då man uppfattade att förra årets sänkning av kvoten byggde på en ny analysmodell som inte speglade verkligheten. – Årets kvot är på den nivån som den ska vara. Vi har tillsammans med SLU gjort ett omfattande arbete med benchmarking och analys av data som gjort att vi fått till en bra modell, säger Teija Aho som är vd för Guldhaven pelagiska, en av Sveriges största producenter av löjrom.

Enligt Teija är det naturligt att bestånden fluktuerar över tid, men sälens påverkan har också stor betydelse då sälarna äter mer än 4 gånger så mycket siklöja som fisket fångar. Den nya kvotnivån är satt så att både sälen och yrkesfisket ska få sin del, och skapa en förutsägbarhet för flera år framöver.

För att löjrom ska få kallas för äkta Kalix Löjrom är ett kriterium att siklöjan fiskats i området mellan Torne älv i norr och Åbyälven i söder. När fångsterna tagits i land börjar ett intensivt arbete i Guldhavens nya fabrik i Kalix. Fisken lossas i intagningskylrummet och fortsätter sedan till ett sorteringsband där personalen står redo att separera honlöjor från fångsten. Sist hamnar romlöjorna på rensningsbord och kläms för hand på rommen. Genom att trycka ut rommen på ett mer gammaldags sätt blir det möjligt att använda själva fisken till olika produkter. Siklöjan är nämligen en laxfisk som är mycket god att äta, men än så länge finns det ingen tradition i Sverige att äta löja. På andra sidan gränsen, i Finland, uppskattas däremot siklöjan som matfisk sedan länge. Där äter man den gärna hel, och friterad siklöja är ingen ovanlig rätt på finska lunchrestauranger. Nu hoppas Teija och hennes kollegor på Guldhaven att marknaden ska öppnas även i Sverige. – Vi behöver förändra sättet vi äter fisk, så att de här delikata fiskarna kan användas till mat. Kanske kan det bli ett större intresse för ny typ av mat nu när vi går in i en lågkonjunktur, säger Teija Aho.

I samband med att Guldhaven nu satsar på löja för den svenska marknaden har man tagit fram en ny produkt där löjan läggs in på burk i antingen tomatsås eller som rökt i olja. Det ska till skillnad från romen vara en prisvärd produkt som passar som vardagsmat. För Guldhaven och de andra producenterna är det ändå rommen som fortfarande ger de stora inkomsterna. Förra året då det rådde begränsat fiske kostade Kalix Löjrom omkring 3000 kronor kilot men priset i handeln är ofta betydligt högre. Trots ökade kvoter blev det ingen tydlig prisnedgång i år. – Vi ser en fortsatt väldigt stark efterfrågan, och det gör att priserna inte gått ned så mycket, säger Teija Aho.

Albin Dahlin