Tema
kiruna — staden som rör sig
# 5.2010
Trafikverkets interna tidning
Spränger varsamt under Stockholm Skiftjobb ger mer väg för pengarna
spindel i nätet Pia styr tågen från Norrköping
möte med:
Lena har ett ensamt jobb
iTrafik_510_1-19_TT.indd 1
Håll vägarna rena! Reservbro över Ätran 10-08-23 09.35.16
Ingång Gunnar Malm är Trafikverkets generaldirektör.
»Syftet är att skapa ett smidigare, grönare och tryggare transportsystem.«
Visste du att… … Trafikverket ställer krav på minimilön hos leverantörer. Kravet är en åtgärd efter den så kallade Lavaldomen. Trafikverket vill nu säkerställa att verkets leverantörer följer lagstiftningen för samtliga arbetstagare.
Sveriges effektivaste och modernaste myndighet Nu startar ett arbete som kan vara ett av de mer omfattande förändringsprojekt som drivits i en myndighet – Trafikverket 2013. Vad det handlar om är att fram till 2013 skapa ett modernt och effektivt trafikverk, anpassat till de uppgifter som vi har. Jag vill därför påminna om förutsättningarna för att skapa Trafikverket. Våra huvuduppgifter är att planera på ett bra sätt för alla fyra trafikslag och utveckla och förvalta landets infrastruktur. Vi ska påverka produktivitet och effektivitet i anläggningsbranschen och i vårt uppdrag ingår också att effektivisera Trafikverkets verksamhet. Syftet med arbetet är att skapa ett smidigare, grönare och tryggare transportsystem i hela Sverige. Vårt effektiviseringsprogram drar nu i gång på allvar. Det görs i en organisation som består av ett programkontor med konsultstöd. Vi behöver gå igenom alla våra arbetsprocesser där det handlar om att ställa kostnaden mot den nytta vi gör. Vi vet att sammanslagningen av Vägverket och Banverket skapar synergier och det finns förutsättningar för effektiviseringar.
vi på redaktionen
Göran Fält Borlänge 0243–44 55 73
Kjell Åkerman Borlänge 0243–44 56 46
2
Hannes Forssell Borlänge 0243-753 33
Stefan bratt borlänge 0243-44 26 45
Jennie Mörk Borlänge 0243-755 06
Denny Josefsson Malmö 040-20 20 27
Jag vill betona att programmet omfattar hela Trafikverket och kräver stor delaktighet av hela organisationen. För framtiden behöver vi göra ett ordentligt jobb för att förbättra drift- och underhåll, inte minst mot bakgrund av de revisionsrapporter som kommit på både väg- och järnvägssidan. Dessutom behöver vår inköpsverksamhet förbättras. Jag får en del frågor från medarbetare som säger att de har ont om tid. Själv tycker jag att tiden är vår bästa vän när det gäller det här projektet. Vi behöver fokusera på det som är viktigt och som skapar resultat. Projektet är också en viktig del i vårt kulturarbete att förbättra och utveckla en resultatkultur i Trafikverket. gunnar malm
Vad vill du läsa om?
kenneth nyström malmö 040-20 29 90
Kerstin Ericsson Jönköping 036-19 21 51
Har du ett tips till oss på redaktionen? Vad tycker du om tidningen? Skriv gärna till oss på itrafik@trafikverket.se
Tipsa oss!
I Trafik är Trafikverkets interntidning Ansvarig utgivare: Christer Hårrskog, 0243-751 22 Besöksadress: Röda vägen 1, Borlänge Postadress: I Trafik, Trafikverket, 781 89 Borlänge Fax: 0243-759 85 E-post: itrafik@trafikverket.se Grafisk produktion: t&t information ab, Kristianstad Omslag: Pia Leijon. Foto: Leif Hallberg/Riksbild Tryck: Tabergs Tryckeri AB, Taberg 2010 ISSN: 1653-5286
i trafik
iTrafik_510_1-19_TT.indd 2
10-08-23 09.35.19
Lena unsgaard, tågklarerare i månsarp
Foto: kenne th nyström
Foto: hasse fridén
Om inget oförutsett händer är det väldigt lugnt här.”
12
Trafikverket banar väg för ett nytt Kiruna Väg och järnväg hör till det som berörs först när stora kiruna — staden delar av Kiruna måste flyttas som rör sig på grund av att gruvdriften underminerar staden. Nu byggs den nya banan och nya vägar planeras. 15–19
Tema
Sjoerd Spijkerman är byggledare och ansvarar för cirka 600 meter tunnel bygge i centrala Stockholm.
just nu I slutet av september inleds flytten av Trafikverkets datorer till den nya gemensamma IT-miljön. 11 utveckling Eldrivna lastbilar studeras. 12 porträttet Lena Unsgaard, tågklarerare i Småland. 14 verket syns Första spadtag med biltävling. 15 tema Kiruna – staden som rör sig. 24 reportage Varsam sprängning under kulturskatter. 28 liv & rörelse Mer närvarande med häst. 4
11
illustr ation: ashle y bruce, electric Tbus group
24
Den påminner om en trådbuss, skiss av en eldriven långtradare på väg, under kontaktledning!
Testa din reaktionstid i spelet Stoppsträckan på www.trafikverket.se/nyahastigheter
i trafik
iTrafik_510_1-19_TT.indd 3
3
10-08-23 09.35.22
Just nu
Tylösandsseminariet för 53:e gången ”Från 0 till 100 – ett liv i trafiken” är temat för årets Tylösands seminarium, Sveriges största trafiksäkerhetskonferens. Semi nariet hålls 13–15 september och arrangeras av MHF, Motor förarnas helnykterhetsförbund.
Dags för gemensam IT-miljö l I slutet av september
inleds flytten av Trafikver kets datorer till den nya gemensamma IT-miljön. – Nu blir vi även ett verk IT-mässigt. Det blir enklare för användarna och spar pengar åt Trafikverket, säger Eric Neldemo, projektledare för den nya IT-miljön. När Trafikverket startade fanns intranät, extern webbplats, ekonomi- och personalsystem på plats. Men tiden räckte inte för att skapa en komplett IT-miljö till 1 april. Fram till nu har trafikverkarna arbetat kvar i de gamla myndigheternas skilda nätverk, med olika system och programversioner. Men nu är det dags för övergång till en ny IT-miljö med gemensamt nätverk, nytt operativsystem – Windows 7 och Office 2007-paketet med de vanligaste kontorsprogrammen. Alla datorer ska in i den nya IT-miljön. Resultatenheterna och operativa datorer på exempelvis driftledningscentraler omfattas inte i första skedet. Ett stort jobb krävs för att installera ny programvara och ansluta närmare 6 000 datorer till den nya IT-miljön, berättar delprojektledare Sara Andréasson. Installationen görs av personal från Trafikverket ICT, som åker runt till de kontor där datorerna finns. – Vi börjar i Borlänge sista veckan i september och jobbar sedan genom landet. Vi
4
Ulf Rydén har varit pilot för den nya IT-miljön. Han tycker att den fungerar bra. Foto: gör an fält
har en lista på 17 adresser som vi börjar med. När dessa är klara kommer vi att ha ominstallerat drygt Eric 60 procent av Tra- Neldemo fikverkets datorer, övriga orter tas efter hand. I slutet av november ska hela jobbet vara klart, säger Sara Andréasson. Inför installationen får varje datoranvändare ett mejl med information. Där ombeds man fylla i ett formulär på intranätet med vilka program man behöver ha. – Sedan får varje användare ett besked om att en bestämd vecka, under en bestämd dag, behöver teknikerna låna din
dator under två till fyra timmar för att göra installationen. Datorn måste då finnas på plats i det Sara kontorsrum där den Andréas- hör hemma. Vi förson söker hålla tiderna, men det kan bli förskjutningar i tidsschemat. Vi hoppas att alla har förståelse för detta, säger Sara Andréasson. – Framöver kommer det att bli betydligt enklare att arbeta tillsammans, än när man satt i de gamla verkens skilda ITmiljöer, säger Eric Neldemo. De som har arbetat på Banverket kommer att ha tillgång sin gamla IT-miljö en tid och de tidigare vägverkarna kommer på samma sätt att ha tillgång
till Vägverkets. Men under 2011 ska de gamla IT-miljöerna avvecklas, för att förenkla och spara pengar. – Mitt jobb är inte klart förrän de gamla IT-miljöerna är nedsläckta, säger Eric Neldemo. IT-migreringen har föregåtts av pilotförsök med några användare. Ulf Rydén, controller på Ekonomi har varit en av piloterna. – Jag tycker det har gått jättebra, säger Ulf Rydén. Det är mycket lättare att jobba i arbetsrum. Det nya operativsystemet ger nya möjligheter, man ser exempelvis bättre vilka dokument man har öppna. GÖRAN FÄLT
i trafik
iTrafik_510_1-19_TT.indd 4
10-08-23 09.35.25
rena rastplatser med sms Trafikverket tar hjälp av bilisterna för att hålla rastplatserna i Skåne rena. En dekal på sopkärlen uppmanar trafikanterna att skicka ett sms om kärlet är fullt och Trafikverket får besked om att tömning behövs. Projektet drivs av stiftelsen Håll Sverige rent i samarbete med Trafikverket.
22 005
personbilar nyregistrerades under juli 2010.
Trafiksäkerhetskameror fångar fler fortkörare l Antalet fortkörare
Bo-Inge Gustavsson förklarar funktionerna i växelvärmens reglercentral. Foto: kenne th nyström
Vinterförberedelser görs på sommaren l Mitt i den svenska hög
sommaren pågår förberedel ser för att klara ännu en hård vinter. På Järnvägsskolan i Ängelholm håller man kurser i växelvärmeteknik för den personal som arbetar med järnvägsunderhåll.
– Det har varit rusning till våra tredagars kurser, säger kursledaren Bo Inge Gustafsson. Skolans omsättning har ökat med 50 procent, beroende på att fler nya företag fått underhållskontrakt. Några kurser på sommaren har vi aldrig tidigare haft, berättar han. Mycket av den gångna vinterns problem berodde på på
snö och is som packades mellan de rörliga delarna i växlarna, vilket gjorde att de inte kunde läggas om. Alla växlar som är avståndsmanövrerade har också växelvärme inmonterat. Den är dimensionerad för att klara temperaturer ner till 20 minusgrader och normalt snöfall. Men när det snöar mycket, när vinden är stark och när temperaturen faller räcker det ibland inte. Då måste det till manuell snöröjning. Värmeelementen i växeln styrs från en reglercentral som får information om rälstemperatur, lufttemperatur och ne-
derbörd. Växelvärmen slås automatiskt på om temperaturen understiger 5 plusgrader. Vid snöfall höjs tröskeln till 15 plusgrader. Reglercentralerna kan vara uppkopplade mot internet, vilket innebär att man kan göra avläsningar och inställningar på distans. Det finns ungefär 8 000 fjärrstyrda växlar att hålla reda på. Strömförbrukningen till en växel motsvarar uppvärmningskostnaderna för en normalstor villa, men av hela järnvägssektorns elförbrukning är den bara fem procent. kenneth nyström
som Trafikverkets trafiksäkerhetskameror fångar ökar mycket kraftigt. 2006 var antalet utfärdade böter 5 274, förra året hade siffran stigit till 64 836 bötesförlägganden. Det framgår av statistik från Rikspolisstyrelsen. I dag finns drygt tusen fasta kameror placerade längs närmare 300 mil. Dessa kompletteras med mobila kameror. Några av de vägsträckor där flest fortkörare ertappas är E4 mellan Umeå och Skellefteå, riksväg 72 Gamla Uppsalavägen– Uppsala och riksväg 70 mellan Sala och Enköping. 2006 uppgick ordningsböterna till 285 miljoner kronor, 2009 hade summan stigit till 671 miljoner.
Svenska bilister kör mindre bil l Svenska bilister körde under
2009 i genomsnitt 1 453 mil. Det är en minskning med 4,3 procent jämfört med föregående år. Genom att köra på ett sparsamt sätt i trafiken kan bilisterna i landet minska sin bränsleförbrukning och klimatpåverkan med cirka 10 procent. Det motsvarar årligen cirka 1 417 kronor och 267 kilo koldioxid per bilist, enligt oljebolaget Statoils beräkningar. I en ranking av Sveriges kommuner, baserat på hur mycket bilisternas körsträckor har minskat i olika kommuner, ligger Södertälje på första plats med en minskning på 12,8 procent. Därefter följer Munkedal och Avesta. Statoils rankinglista baseras på ny statistik från Statistiska Centralbyrån.
i trafik
iTrafik_510_1-19_TT.indd 5
5
10-08-23 09.35.28
Just nu
Syftet med effektiviseringsarbetet är att frigöra resurser för att kunna lägga dem där de bäst behövs. Björn Östlund, chef vo Trafik
Nedskräpning för miljoner drag av Trafikverket kostar en miljon kronor varje år. Nu kommer man att sätta upp affischer vid Malmös in- och utfarter, i närheten av snabbmatställen, på återvinningsstationer, på Bilprovningens stationer och på Malmö Centralstation.
l Nedskräpningen längs våra
vägar ökar. Att städa bort de nästan 10 000 ton skräp som slängs på marken varje år kostar 350 miljoner kronor – pengar som i stället skulle kunna användas till annat.
Trafikverket, Malmö stad och Svevia kommer under vecka 35 att driva en kampanj i Malmöområdet där man uppmanar trafikanter att hålla vägarna rena. Skräpet utgör en trafikfara eftersom det lätt kan blåsa ut i vägbanan. Dessutom har skräpet en negativ inverkan på miljön. Varje dag samlar Svevia in fyra fulla lastbilar med skräp längs vägarna mellan Landskrona och Trelleborg. Denna
Gustav Åström från Svevia plockar skräp längs vägarna i Malmöområdet. Under vecka 35 driver Trafikverket, Malmö stad och Svevia en kampanj för att minska nedskräpningen. Foto: KENNETH NYSTRÖM
renhållning i Malmöområdet, som Svevia utför på upp-
Driftområde Malmö har 95 mil väg att sköta om. Av dessa är 24 mil motorväg. Det finns 43 trafikplatser samt ett antal rastplatser och pendlarparkeringar som alla ska städas. När Gustav Åström från Svevia gav sig ut på den dagliga rundan följde I Trafik med och fick uppleva en hel del märkliga saker på några timmar. – Allt skräp på och vid sidan av vägbanan är inte sådant
som folk har slängt. En hel del har säkert ramlat av från dåligt lastsäkrade släpvagnar, berättar Gustav Åström. Dessutom måste han plocka upp överkörda djur, rester från exploderade lastbilsdäck eller rester från trafikolyckor. – Vi märker också en ökad koncentration av skräp runt de snabbmatställen som ligger i Malmös utkanter, säger Gustav Åström. Städningen längs vägarna är inte bara en kostsam historia. Den är också ganska farlig, eftersom Gustav Åström och hans kollegor måste röra sig på vägbanan och i bland ta sig ut till mittsträngen mellan motorvägsfilerna. KENNETH NYSTRÖM
Flaskhals i Värmland elektrifieras l Moderniseringen av
Inlandsbanan på sträckan Kristinehamn–Nykroppa i Värmland inleddes i slutet av juni. Genom elektrifieringen bygger Trafikverket bort en flaskhals.
I dag måste de eldrivna godstågen mellan Kristinehamn och Bergslagen ta omvägen via Kil eller Hallsberg. Alternativet är energikrävande och dyra transporter med diesellok mellan Kristinehamn och Nykroppa. I moderniseringen ingår också åtgärder för att öka säkerheten vid järnvägskorsningar samt trädsäkring – att ta bort träd efter banan.
6
– Vi får ett miljöanpassat transportmedel. Både gods och persontrafik kan köra med moderna tåg som kapar restiderna och ökar komforten, säger Håkan Olsson, vid Trafikverkets anläggningsdrift i Karlstad.
Arbetet med att elektrifiera bandelen blir klart vintern 2012. Den 3,8 mil långa sträckan är en del av transportsystemet från Dalarna ner mot Vänerregionen. Genom att ersätta diesellok med ellok skapas miljövänligare och effektivare tågtransporter, som gynnar både godsoch persontrafiken.
Infrastrukturministern Åsa Torstensson invigde projektet genom att sätta första fundamentet för kontaktledningsstolparna. Foto: IDA MATSSON
Tankarna på att modernisera bandelen har funnits ända sedan sträckan Laxå– Charlottenberg elektrifierades 1937. Men det var först när riksdagen 2008 beslutade om en närtidssatsning på infrastruktur som 50 miljoner kronor anslogs till projektet. Upprustningen kostar 100 miljoner kronor, varav EU:s strukturfond för glesbygdsstöd bidrar med 35 miljoner. Till finansieringen bidrar också flera kommuner i Värmland. Vid den symboliska starten av projektet deltog infrastrukturminister Åsa Torstensson. KJELL ÅKERMAN
i trafik
iTrafik_510_1-19_TT.indd 6
10-08-23 09.35.32
Rätt ska vara rätt I förra numret av I Trafik smög det sig in ett fel. Vid upprustningen av Bergslagsbanan, sträckan Hällefors–Ställdalen, är det Skanska som är markentreprenör. Inte NCC som artikeln angav.
Foto: kenne th nyström
nya digitala skyltar prövas Nya digitala vägarbetsskyltar prövas på E6 utanför Helsingborg. De kan tändas när det är långa köer eller när det har hänt en olycka. Skyltarna är mobila, styrs med hjälp av en dator och kan tidigt varna trafikanterna.
Vänster: Nybygget (t.v.) och den provisoriska bron (t.h.). Höger: den provisoriska bron har skruvats ihop.
Provisoriska broar för alla tillfällen I Vessigebro utanför Falken berg började man förra sommaren riva den gamla bron över Ätran som stått sedan 1939 och nu blivit uttjänad. En ny 114 meter lång bro för 29 miljoner kronor är under uppbyggnad och kommer att kunna öppnas i höst. Över bron passerar dagligen cirka 2 800 fordon. Vad som i sammanhanget är unikt och intressant är att man vid sidan av brobygget hela tiden har haft en provisorisk bro att leda trafiken på. Denna har byggts av det material för reservbroar som Trafikverket förfogar över. Bromaterialet transporterades i 19 långtradare och bygget av bron tog två och en halv vecka. Personal till monteringen av reservbron har hämtats ur en ”brobyggarpool”. Ett samarbete mellan
dåvarande myndigheterna, Vägverket, Banverket, Räddningsverket och Försvarsmakten som startade för cirka 10 år sedan.
Trafikverket har nu visat ökat intresse för utnyttjande av denna typ av material och kommer nu att ta över huvudmannaskapet för ”brobyggarpoolen”. Vi ser det här som något av en nystart, säger Göran Vestling, beredskapsplanerare på Trafikverket. Den provisoriska bron i Vessigebro blir därmed den sista som MSB, tidigare Räddningsverket, kommer att vara samordnare för. Trafikverket förfogar över material som räcker till 40 vägbroar och 10 järnvägsbroar av denna typ, fackverksbroar i stål som monteras på plats. I en bro av den här typen ingår endast sju olika delar förutom alla de bultar som
behövs för att skruva ihop den. På sätt och vis påminner den om ett gammaldags mekano. I Vessigebro består bron av en del på 40 meter och en del på 60 meter som möts på ett gjutet fundament på en liten ö i mitten av Ätran.
– Vi byggde en reservbro i Vilhelmina av den här typen nyligen efter vårfloden som skapade kraftiga översvämningar, berättar Göran Vestling, beredskapsmaterialförvaltare på Trafikverket. – Men det blir alltmer intressant att kunna använda dem i det planerade arbetet också. När vi fick den provisoriska bron på plats i Vessigebro slapp man göra några omledningar av trafiken, något som varken trafikanter uppskattar eller som är särskilt miljövänligt. kenneth nyström
34
personer omkom i vägtrafiken i juli 2010.
Olycksdrabbad väg byggs om l En av Sveriges mest olycks-
drabbade vägar finns i Norrbotten – nu investerar Trafikverket i väg 97 för att öka trafiksäkerheten. Svevia har fått uppdraget att bygga om sträckan Sävast–Boden. Vägen ska breddas och förses med mitträcke. Det blir tvåfiliga vägar i båda riktningarna för att undvika stopp i trafiken när räddningstjänsten är på plats vid eventuella olyckor. Genom att även bygga bort plankorsningar och vänstersvängar höjs trafiksäkerheten längs vägen som ligger fyra på listan över Sveriges 100 farligaste vägar. Kontraktsumman är cirka 95 miljoner kronor. Byggprojektet startar hösten 2010 och planeras vara klart i september 2012.
Alkolås vid rattfylleri l I en lagrådsremiss föreslår re-
geringen permanenta regler om alkolås i samband med rattfylleri. Förslaget utgår från att alkolås i princip bör vara obligatoriskt för den som har dömts för rattfylleri. Syftet bakom förslaget är att förhindra återfall i rattfylleri. 30 procent av de förare som dör i trafiken är alkoholpåverkade. För singelolyckorna är så många som hälften av förarna påverkade. Man vet också att var tredje rattfyllerist kommer köra påverkad igen. Dels införs längre tidsgränser, för rattfylleridömda, innan ett nytt körkort får utfärdas. Dels minskas kostnaderna för den som beviljas ett villkorat körkort jämfört med försöksverksamheten idag. För högriskgruppen; personer som har begått grovt rattfylleri, som har återfallit i rattfylleribrott inom de senaste fem åren eller har begått ett rattfylleri och har diagnosen alkoholberoende kommer en villkorstid på två år gälla. För övriga blir villkorstiden ett år. i trafik
iTrafik_510_1-19_TT.indd 7
7
10-08-23 09.35.36
Just nu
seko trafikverket formas Förhandlingsorganisation: Charlotte Olsson SSTba, ordförande, Catarina FällströmJacobsen Us, kassör, Helene Lundin Tjdmg, sekreterare, Lennart Andersson Peav, vice ordförande, Per-Arne Utbult FofHö, jämställdhet, Jonny Andersson Tjdst, Ulf Norell Peav, Karl Erik Andersson Pantzare Tjdvg och Åke Ottosson FofIs, ledamöter.
Effektivt skiftarbete ger mer väg för pengarna l Med kort byggtid och
pressat tidsschema gäller det att tänka effektivt. Lösningen för upprustningen av grusväg 772 i Jämtland blev att införa skiftarbete och att krossa gruset på plats.
Den tre mil långa grusvägen 772 mellan Kompaniet och Skyttmon i Jämtland har fått en rejäl upprustning de senaste två åren. – De boende längs sträckan är glada att äntligen få köra på en bra väg till och från jobb och fritidsaktiviteter, säger Majid Nasrollah, Trafikverkets projektledare. I Jämtland är barmarksperioden inte lång vilket innebär kortare byggtid. Projektet har ett pressat tidsschema och de inblandade från Trafikverket och entreprenören Skanska funderade på hur de skulle bli effektiva och snabbt få resultat. Lösningen blev att tänka industriellt. Projektet valde bland annat att införa skiftgång. Arbetet är indelat i två tiotimmarsskift där det arbetar 10–13 personer per skift. Första gänget börjar klockan 06.00 och jobbar till klockan 17.00. Nästa arbetslag går på sitt pass klockan 18.00 och arbetar till klockan 05.00. – Det här vägprojektet är ett bra exempel på industriellt tänkande. Trafikverkets mål
8
Gruskrossen vid vägprojektet i Jämtland spar både tid och pengar åt Trafikverket. Foto: JEANETTE ASPLUND
är att jobba effektivare för att få ut mer väg och järnväg för pengarna. Det skapas genom Majid att öka produktiNasrollah viteten, innovationsgraden och konkurrensen, säger Majid Nasrollah och fortsätter: – Enkelt sagt innebär det att använda maskinerna så mycket som möjligt, i stället för att låta dem stå. Genom att tänka mer industriellt blir arbetet effektivare och vi sparar pengar, säger han. Att arbeta i skift kräver en stor insats av arbetsledningen, bland annat när det gäller
i vilken ordning maskinerna ska gå samt hur många maskiner som ska vara i rullning samtidigt. Projektet har tagit hänsyn till de boende längs sträckan för att inte störa nattetid. Därför används nätterna till att enbart transportera grus medan allt övrigt arbete sker dagstid. En bit in i skogen, i närheten av vägprojektet, tornar flera stora grushögar upp sig. En grustäkt har byggts upp för att producera det grus som används till vägen. Berg sprängs bort och krossas i en gruskross och körs ut av lastbilar.
vad händer?
Projektet: indelat i två etapper, vardera 15 kilometer långa. Vad görs? grusväg som nu fått ny överbyggnad och nya vägtrummor. Vägen har breddats på några ställen, diken har fixats till och stenar sprängts bort från sidoområdena. Halva sträckan förblir grusväg och den mest trafikerade asfalteras. När klart? beräknas vara klart i september.
– När vi krossar gruset på plats sparar vi både tid, pengar och miljö eftersom vi slipper köpa och transportera grus från något annat ställe, säger Majid Nasrollah. JEANETTE ASPLUND
i trafik
iTrafik_510_1-19_TT.indd 8
10-08-23 09.35.38
62
Tack vare att vi kan renodla spåren för persontrafik och godstrafik och förbättra mötesmöjligheterna, då minskar vi störningskänsligheten på järnvägen och ökar punktligheten.
nya ramavtal med IT-konsulter finns för Trafikverket.
Pernilla Merkenius, projektledare 50–11.
är nu beslutade av riksdagen och 1 januari 2013 möts bilisterna av cirka 50 betalstationer som håller reda på deras turer in och ut ur staden. Det är två och ett halvt år dit och mycket ska hinnas med innan det.
Utöver det inte helt okomplicerade byggandet av betalstationer ska 19 plattformar på sträckorna Kungsbacka– Göteborg och Alingsås–Göteborg förlängas för att räcka till åt elva nya och längre pendeltåg som Västtrafik har beställt. Det blir också ett antal nya pendelparkeringar, busskörfält och en utbyggnad av busshållplatser. Några så kallade trimningsåtgärder kommer att genomföras, som bland annat går ut på att anpassa kollektivtrafiken till den ökande tillströmning av resenärer som väntas. Erfarenheter från Stockholm visar att införandet av trängselskatt leder till att allt fler väljer att åka kollektivt. I september startar byggandet av betalstationer – där är tidsramen som snävast. Göteborgs Stad gör också vissa åtgärder på sina gator och vägar. De arbetena samordnas med Trafikverkets. Kollektivtrafikens andel av det totala resandet i Göteborgsområdet är i dag 24 procent. Den andelen ska öka till
Fler nya bilar Foto: PETER BEHRMAN
l Trängselskatter i Göteborg
Foto: ker stin Ericsson
Göteborg gör plats för trängselskatt
Maria Ackerot arbetar med införande av trängselskatt i Göteborg.
40 procent 2025. Det är med andra ord en rejäl ökning som det nu rustas för. – Det här är sådant vi gör varje dag, men lite större. Det gäller att vara ödmjuk och inte bli överväldigad, säger Maria Ackerot, som är samordnare för de initiala åtgärderna. Det kommer att bli många entreprenader i projektet och många kommer att involveras och påverkas. Maria Ackerots uppgift är att hålla koll på allt och alla.
maria ackerot
Ålder: 38 år Roll: Samordnare för initiala åtgärder i Västsvenska infrastrukturpaketet Bor: I Mölndal (utanför tullarna) Tar sig till jobbet: Till fots eller på cykel Fritidsintressen: Huspyssel och löpning
Hur kommer boende och re senärer att informeras? – Störningar under byggtiden är att räkna med och det kommer att bli stökigt för trafikanterna. Vi ska informera i våra vanliga kanaler, men också titta på hur sociala medier kan stötta oss i vår sak. Där hoppas vi kunna dra lärdom av det vi nu gör inom Mobility Management på väg 155, säger Maria Ackerot. Vad är roligast i projektet? – Kombinationen av enkelhet och komplexitet. Å ena sidan är det här något som Trafikverket gör till vardags. Men eftersom det är så många enkla åtgärder som ska utföras på en mängd olika ställen med ett stort antal berörda under en synnerligen begränsad period blir det något exceptionellt, säger Maria Ackerot. PETER BEHRMAN
l Registreringarna av personbilar
och lätta lastbilar ökade med 40 procent i juli, jämfört med samma månad förra året. Det visar statistik från branschorganisationen Bil Sweden. 20 375 nya personbilar registrerades, varav 8 056 klassas som miljöbilar. Andelen bränslesnåla bilar, med koldioxidutsläpp på högst 120 gram/km, ökade under juli med 202 procent. När det gäller både lätta och tunga lastbilar ökade registreringarna med 34 procent till 2 496 fordon.
Danskt brobygge över Årsta-spår l Danska Pihl & Søn bygger järnvägsbron över Årsta spårområde i Stockholm. Kontraktet är värt 315 miljoner kronor. Därmed har Citybanan upphandlat den sista av totalt åtta stora anläggningsentreprenader. Arbetet ska vara klart 2014. Bron tas i bruk samtidigt som Citybanan öppnar för trafik 2017 och är en förutsättning för ett effektivt utnyttjande av banan. Det blir en cirka 1,4 kilometer lång enkelspårsbro med en högsta höjd på 16 meter.
E22 rustas upp l E22 mellan Gårdstånga och
Hurva byggs om. Genom att bygga vägrenar blir vägsträckan motorväg och hastigheten höjs till 110 kilometer i timmen. Trafikverket använder mittremsan och vägkanterna för att få plats med vägrenar. Arbetet beräknas pågå till december. i trafik
iTrafik_510_1-19_TT.indd 9
9
10-08-23 09.35.43
Just nu
Det här innebär att vi får ett bättre flyt i trafiken. Med modernare komponenter blir underhållet också lättare. Kenneth Stjerndorff, Kvalitetschef Do Öst/Stockholm
Lyftbron sedd från kanalen. Nu kan större djupgående fartyg passera. Foto: K JELL ÅKERMAN
Ett klipp för nya lyftbron över Södertälje kanal. Björn Östlund, chef för Trafikverkets verksamhetsområde Trafik, höll i invigningen. Foto: K JELL ÅKERMAN
Entreprenörer och konsulter bjöds på invigningstur. Foto: K JELL ÅKERMAN
Bro nytt landmärke i Södertälje l Ceremonin hölls på en skärgårdsbåt när den nya lyftbron över Södertälje kanal invigdes. I strålande midsommarsol klippte Björn Östlund, chef för Trafik, det blågula bandet samtidigt som båten passerade under bron. – Lyftbron är ett extremt välkommet projekt, sa han.
I centrum för uppmärksamheten stod annars projektledare Roy Björkman som sken i kapp med solen. – Jag tycker arkitekten lyckats med sin ambition att få bron till ett landmärke för Södertälje. De fyra pelarna har en varm mörkröd färgton som har trollats fram genom att järnoxid blandats med betongen.
förhållandena vid kanalen tvingade fram en försening av grundläggningsarbetena på drygt ett halvår. Roy En annan kompli- Björkman kation har varit närheten till den gamla klaffbron där tågtrafiken pågått som vanligt. Men den 11 maj i år kunde det första tåget passera.
Projektet startade sommaren 2007. De besvärliga mark-
Den segelfria höjden på lyftbron är 26 meter. Vid bro-
10
öppning lyfts brons fackverk upp till 41,5 meters höjd. I projektet ingår också en 750 meter lång järnvägssträcka som ansluter till spåren på bron. Björn Östlund konstaterade att bron är viktigt för både gods- och persontransporter. Varje dygn passerar 150 tåg, främst pendeln mellan Södertälje och Stockholm. – Klaffbron var i tjänst i 90 år, men var trött och sliten på slutet. Den pysslades om, men behövde ständig tillsyn. Med den nya bron minskar risken för problem för både tågtrafik och sjöfart. Pendlare är som bekant mycket krävande kunder och accepterar inga stör-
ningar oavsett ålder på anläggningen. Bjudna till invigningen var Trafikverkets projektledning samt entreprenörer och konsulter. – Ett stort tack till er alla, ni har gjort ett fantastiskt jobb, sa Björn Östlund. KJELL ÅKERMAN
fakta Lyftbron
Projektkostnad: 500 miljoner kronor. Första spadtaget: september 2007. Första tåg på nya bron: 11 maj 2010. Invigning: 23 juni 2010. Kapacitet: 30 tons axellast på vagnarna, tidigare 22,5 ton. Brons arkitekt: Bo Kjessel.
i trafik
iTrafik_510_1-19_TT.indd 10
10-08-23 09.35.50
utveckling / infrastruktur
Eldrivna godstransporter på väg Professor Harry Frank hade precis läst klart en debattar tikel i Svenska Dagbladet där ett antal politiker föresprå kade en satsning på nya snabbtågslinjer när han fick den motsatta idén. Ett samtal senare och idén var född som nu resulterat i en satsning för att utveckla idén om elektrifiering av godstransport på väg.
Trafikverket och några av landets tillverkare av tunga lastbilar satsar nu resurser på att utveckla idén om elektri fiering av godstransporter på väg. illustr ation: ashle y bruce, electric Tbus group
som i dag produceras inte är Själva idén med elektrisk drivning av väggående fordon beroende av fossila bränslen. Vi har redan gjort den omär långt ifrån ny. Trådbussar ställning som många andra har funnits i många städer, europeiska länder står inför, inte minst i centraleuropesäger Harry Frank. iska länder sedan början av förra seklet. Professor Franks idé om elekDet som nu Harry Frank, trifiering av långväga godstidigare forsknings- och uttransporter fick gehör inom vecklingschef inom ABB, dåvarande Vägverket. Så sent hoppas ska driva utvecklingsom förra hösten beslutade en vidare och föra fram Svestiftelsen Vägverkets Jubirige i en världsledande poleumsfond att dela ut ett stisition är helhetstänket med pendium på 100 000 kronor införandet av en gemensam till Harry Frank med infrastruktur för samtuppdraget att utreda liga fordon. och analysera för– Annars komoch nackdelar med mer vi inte att att införa eldrift kunna realisekronor går till av långväga godsra projektet om projektet från transporter på det det ska vara olika Vägverkets jubileumsfond svenska vägnätet. standarder som gäl– Harry Frank fick ler för olika typer av fondens uppdrag att befordon. Det blir en soppa lysa problem och möjligheter utan dess like liksom fallet med att använda el som enbörjar bli i dag med ett stort ergikälla vid långväga godsantal olika bränslealternativ. transporter på väg. Det har Det som talar för vår induvarit mycket snack om att elstris framgång är att den el
100 000
Professor Harry Frank har fått pengar från Vägverkets jubileumsfond för sin idé. Fonden bildades i samband med verkets 150-årsjubileum 1991. Foto: STEFAN BRATT
drivna godstransporter skulle vara en galen och oseriös idé. Nu vill vi inom fonden att det genomförs en seriös analys om vilka för- respektive nackdelar som finns med en elektrifieringssatsning, inte bara ur ett tekniskt perspektiv utan även samhällsekonomiskt, säger fondens förvaltare, Hans Ingvarsson.
Parallellt med analysen sker också studier om hur fordonsindustrin ska utveckla fordon som anpassas för eldrift. Bland annat bedriver både Scania och Volvo Power Train forskningsprogram med inriktning mot framtida hybridsystem där el är högintressant. – Inom Scania ser vi professor Franks tankar som synnerligen intressanta. Han är dock inte ensam om att vilja genomföra stora satsningar på elektrifiering av vägar. Såväl i Frankrike som i andra europeiska länder pågår omfattande forskningsprojekt. Med rätt förutsättningar, det vill säga enhetlig standard i hela Europa, helst världen, är elektrifiering av såväl väginfrastrukturen som fordon en logisk utveckling av hur transporttekniken kommer att utvecklas i framtiden, säger Nils-Gunnar Vågstedt, ansvarig för utveckling av hybridsystem inom Scania. STEFAN BRATT
i trafik
iTrafik_510_1-19_TT.indd 11
11
10-08-23 09.35.52
möte med / lena unsgaard
Ensamt jobb som tågklarerare Månsarp ligger några kilometer söder om Taberg i Småland. Efter veckor av solsken och torka regnar det äntligen när I Trafik är på väg dit för att träffa tågklareraren på stället. Längst ner i dalgången går järnvägen mellan Vaggeryd och Jönköping – en enkelspårig bana utan fjärrblockering och elektricitet. Månsarp är enda stället där två tåg kan mötas. En liten station med två spår och en perrong däremellan. Text & foto kenneth nyström
H
är arbetar Lena Unsgaard denna dag. Hon lägger växlarna så att södergående tåg från Jönköping kan stanna på ena sidan plattformen och norrgående tåg från Vaggeryd på den andra. Från Månsarp går också ett stickspår till Torsvik, där många företag har stora lager, men spåret är för närvarande inte i drift. Lenas arbetsplats är en ombyggd container. Den är visserligen klädd med röda fasadbrädor och fylld med elektronik, men likväl en container, omgiven av – som det förefaller – nedlagda industrier med graffiti på väggarna och krossade fönster. Stationen ger ett påfallande öde intryck.
»Om inget oförutsett händer är det väldigt lugnt här.« 12
De båda tågen möts här ungefär en gång i timmen. När Lena har ställt tågvägen fälls bommarna över vägen automatiskt. Hon lämnar sitt lilla hus och går ut och ser efter att ingen försöker gå över spåren. Ungefär 25 tåg passerar här under dygnet. Under den eftermiddag I Trafik var där steg ingen av och ingen klev på. Efter det lilla uppehållet körde tågen vidare. Lena skrev en kort rapport, därefter följde en timme av väntan. På andra stationer där Lena också arbetar kan det vara lite annorlunda. I Vaggeryd finns det informationstavlor som ibland måste få tilläggsinformation. Det kan gälla förseningar, inställda tåg eller ersättningsbussar. I Månsarp finns inga informationstavlor. Efter att ha arbetat som tandsköterska började Lena vid järnvägen 1987. Det var mer liv och rörelse på stationerna på 90-talet, berättar hon. Mer folk och fler arbetskamrater. Tills för några år sedan fungerade tågledningen på så sätt att tågklarera-
i trafik
iTrafik_510_1-19_TT.indd 12
10-08-23 09.35.53
ren som skickade iväg ett tåg ringde upp nästa station och meddelade detta. Efter den svåra olyckan i Hok 2003, då 20 personer skadades när ett godståg körde in i ett stillastående Lena Unsgaard persontåg, sker detta numera elektroniskt. Ett meddelande dyker upp på skärmen och ska signeras av mottagande station. Därmed minskar man riskerna med den mänskliga faktorn, men man tar samtidigt bort den mänskliga kontakten. – Om inget oförutsett händer är det väldigt lugnt här, säger Lena. Det blir lite konstigt med ensamheten och sysslolösheten och man är lika trött när man kommer hem ändå, om inte tröttare. Men om det händer något längs linjen kan det bli kaotiskt, eftersom Månsarp är det enda stället där tågen kan mötas. Lena arbetar också på andra stationer i området. Den här veckan har hon växlat mellan Månsarp, Vaggeryd, Skillingaryd och Klevshult. Det blir resor på minst tio mil varje dag. Lena Unsgaard har drygt 400 kollegor runt om i landet som leder trafiken på en tredjedel av alla spår. Kollegor som hon sällan träffar, eftersom det blir svårt med arbetsplatsträffar för operativ personal som är så utspridd. Två–tre gånger i månaden jobbar Lena även som skolinformatör i trakten och berättar för barn från förskolan till sexan om riskerna med att vistas i närheten av spåren.
lena unsgaard
Månsarp station i Småland.
Det ryms mycket i en container.
Född: 1962. Titel: Tågklarerare, arbetar även som skolinformatör. Bor: I Stockaryd, ett litet samhälle utanför Sävsjö i Småland. Bakgrund: Har arbetat som tandsköterska. Började vid järnvägen 1987. Åker: Reser minst tio mil i jobbet varje dag.
i trafik
iTrafik_510_1-19_TT.indd 13
13
10-08-23 09.35.56
verket syns
Första spadtaget för mötesfri väg 56 äg 56 mellan Västerås och Sala ska byggas V om till en mötesfri landsväg och först ut är delen mellan Västerås och Tomta. För att fira byggstarten hölls en ceremoni måndagen den 16 augusti där infrastrukturminister Åsa Torstensson deltog. Platsen för det första spadtaget var Nortuna Herrgård, norr om Västerås. Arbetet med att bygga om den 16 km långa sträckan startar under september 2010 och beräknas bli klart till hösten 2011. Entreprenör är Peab. − Väg 56 mellan Västerås och Sala är en del av den så kallade Räta linjen och fyller en viktig funktion för såväl personbilstrafiken som godstransporterna. Ombyggnationen kommer medföra en säkrare trafikmiljö och ökad framkomlighet, säger Einar Schuch, regionchef på Trafikverket Region Öst.
Foto: l ar s linds tröm
Fakta väg 56
genomfördes rningar och höga hastigheter. Tävlingen arbart att försv Det blev en hård kamp, med djärva omkö det är nan gsba tävlin på var tydligt – endast äcke. ajerr med radiostyrda bilar och budskapet mittv och lt körfä om till mötesfri väg med 2+1 köra fort och ta risker. Nu byggs väg 56 , GD Trafikverket, Malm ar Gunn v. Fr. en. ighet koml m fram Trafiksäkerheten kommer att öka likso råd Sala, Elisalands län, Carola Gunnarsson, kommunal turminister. Ingemar Skogö, landshövding Västman struk infra on, en, Västerås och Åsa Torstenss beth Unell, ordförande kommunstyrels
Vägen ska byggas om till mötesfri landsväg där körbanorna separeras av ett vajerräcke. Den nya vägen kommer att öka trafiksäkerheten genom de uppsatta räckena och de säkrare sidoområdena. Hastigheten på den nya vägen kommer bli 100 km/timmen. Gång- och cykelbanor byggs parallellt med vägen för att öka säkerheten för de oskyddade trafikanterna. Produktionskostnad är c:a 94 miljoner kr. Starttiden för etappen mellan Tomta och Sala, en sträcka på 10 km, är beroende av ekonomiska förutsättningar och är ännu icke fastställd.
En p-plats för pendlare och nya gång- och cykelvägar till två nya hållplatser – en i södergående körriktning och en i norrgående ska öka tryggheten och tillgängligheten för bland annat pendlare till Helsingborg. Den invigdes i början av juli av Ulrika Westlund, Trafikverket och Gun Kempe, kommunalråd Örkelljunga kommun. Jens Thuresson har varit projektledare. Barn från en förskola i Örkelljunga deltog i firandet och en farfar till ett av barnen sjöng: En busschaufför, en busschaufför, det är en man med glatt humör. Anette Söderlund-Tomasson på järnvägsmuseét i Ängelholm fixade en tävling med vägmärken där man kunde vinna cykelhjälm bland annat. Skånetrafiken var på plats och delade ut tidtabeller. KERSTIN ERICSSON
14
Foto: ELISABETH KONNEBÄCK
Busshållplats Eket invigd vid E4 i Örkelljunga
i trafik
iTrafik_510_1-19_TT.indd 14
10-08-23 09.35.58
Tema
Foto: gör an fält
kiruna — staden som rör sig
Ett intensivt byggande pågår vid Råtsi söder om Kiruna. Här ska den nya banan vika av från den befintliga järnvägen och gå under väg 870, som läggs på en ny bro över spåret.
Banar väg för nytt Kiruna Gruvbrytningen underminerar Kiruna. Inom några år måste stora delar av staden flyttas. Järnväg och vägar hör till det som berörs först. Bygget av en ny bana väster om Kiruna pågår för fullt och nya vägar planeras. Följ med till Kiruna, staden som rör sig. i trafik
iTrafik_510_1-19_TT.indd 15
15
10-08-23 09.36.00
Tema
kiruna — staden som rör sig
Jessicha Nilsson mäter in läget för en växel som ska ansluta den nya banan till det befintliga spåret vid Råtsi, söder om Kiruna,
Vid Råtsi, några kilometer söder om Kiruna, står Jessicha Nilsson och Christin Clausen på botten av en djup grop i banvallen. Christin håller en gps-mottagare som ser ut som ett stort tefat på en stång. – Tio centimeter för djupt, säger Jessicha, efter att ha läst av. Ett stort betongfundament till en kontaktledningsstolpe ska ner i gropen. Det är viktigt att det hamnar på rätt nivå. Text & foto Göran fält
vad är grejen?
Ny järnvägssträckning förbi Kiruna Varför: Malmbrytningen i Kiruna leder till deformationer i marken. Därför måste järnvägen i Kiruna ersättas med en ny sträckning utanför deformationszonen. Nuläge: Byggfas. Byggstart: Byggnation av ny järnväg påbörjades 2009. Kostnad: 1,9 miljarder kr Spårlängd: 18 kilometer Trafikstart: Beräknas ske oktober 2012. Ny omformarstation togs i drift sommaren 2008.
16
J
essicha Nilsson arbetar som mätingenjör hos Metria, medan Christin Clausen läser till civilingenjör och sommarjobbar som mättekniker hos Infranord. De är två av det dryga hundratal personer som nu arbetar med att bygga den nya järnvägen förbi Kiruna. – Det är kul att få vara med och bygga den nya banan. Annars arbetar jag mycket med husbyggnation. Järnvägen är ett mycket större projekt och det är intressant, säger Jessicha.
Vid Råtsi är arbetet med det nya Kiruna i full gång. Järnvägsanslutningarna mot det befintliga spåret förbereds. Mot nordväst pågår markarbetena för den nya banan. En ny bro för väg 870 mot Nikkaluokta byggs också inom järnvägsprojektet. Stora dumprar som fraktar schaktmassor driver upp stora moln av damm i det torra gruset. Men även handkraft behövs. En bit norrut hörs ljudet av hammarslag. Den nya banan korsar en renflyttningsled och här bygger den finska entreprenören Destia en viltpassage. Just nu pågår
i trafik
iTrafik_510_1-19_TT.indd 16
10-08-23 09.36.03
E10
Luossavaara
KIRUNA
Tuolluvaara E10
GRUVA Kirunavaara
Kiruna flygplats
Råtsi 870
En viltpassage byggs där banan korsar en renflyttningsled. Formsättningen pågår.
formsättningen med trävirke inför gjutningen av väggarna på det som ska bli en betongtunnel över spåret. Tunneln kommer att täckas med schaktmassor och jord, så att en säker övergång skapas för renarna. – När den 50 meter breda viltpassagen är byggd kommer rennäringen att få en förbättring jämfört med i dag. Vi har ett bra samarbete med same byarna och försöker ta hänsyn till deras behov, säger Trafikverkets projektchef Arnold Wonkavaaara. Vi följer den nya banans sträckning in på LKAB:s område väster om Kirunavaara, genom ett öde månlandskap mellan gigantiska slamdammar och 120 meter höga tippar av gråberg. Är det lätt att bygga järnväg här? – Vi kan ösa på rätt bra. Men det finns hänsyn att ta även här, säger Arnold. Några käppar med gulröda plastband markerar KP4; det är en ledning i marken som är hjärtat i gruvans försörjning med processvatten. Om den skadas stannar gruvan.
Den nya banan dras väster om Kirunavaara. Korridorer för nya vägar öster om staden. gr afik : k a jsa fredholm
– Vi måste arbeta oerhört försiktigt där banan korsar ledningen. Längre mot norr, strax innan den nya banan möter det befintliga spåret, finns ett annat känsligt område där banan sprängs fram genom berg intill den nedlagda koppargruvan Viscaria, med stora vattenfyllda schakt. Det gäller att schakten inte skadas, så att vattnet börjar strömma ut. – Vi löser det med att spränga försiktigt med på små laddningar på 200–300 kilo, jämfört med normala laddningar på 3–5 ton, säger Arnold Wonkavaara. Hittills har jobbet gått bra. Tidplanen håller. Arnold trivs, trots långa veckor borta från hemmet i Luleå. – Det är ett fantastiskt projekt. Det finns ett sådant engagemang i samhället för det här. Vi har bra samarbete och dialog med kommunen, LKAB och rennäringen. Det är roligt att få vara med och skriva om historien. Vi drar om Malmbanan, dryga 100 år efter att den blev klar. Man blir lite ödmjuk inför det perspektivet, säger Arnold Wonkavaara.
»Vi har ett bra samarbete med samerna«
Arnold Wonkavaara, projektchef för bygget av den nya järnvägen i Kiruna.
i trafik
iTrafik_510_1-19_TT.indd 17
17
10-08-23 09.36.07
Tema
kiruna — staden som rör sig
Både järnvägen och väg E4 påverkas inom några år av sprickor från gruvbrytningen i Kiruna och måste flyttas.
Enligt minerallagen måste gruvföretag ersätta byggnader och infrastruktur som påverkas av malmbrytningen. LKAB betalar närmare två miljarder kronor av Trafikverkets kostnader för den nya järnvägen. LKAB är skyldigt att ersätta funktionen hos dagens infrastruktur, men behöver inte betala för förbättringar. Det innebär att exempelvis den nya renpassagen betalas av Trafikverkets anslag. – Att LKAB betalar större delen av bygget gör att vi måste granska varje kostnad i projektet extra noga, säger Arnold Wonkavaara. Vi måste hela tiden fråga oss vad LKAB ska betala. LKAB:s mätplint är det enda som skvallrar om den pågående deformationen i marken.
18
I oktober 2012 måste en ny järnväg runt Kiruna stå klar. Längre än så kan inte säkerheten garanteras för den nuvarande banan. – Man brukar tala om att ett projekt har en deadline. I vårt fall är uttrycket bokstavligt. Vi måste vara klara då, annars blir det stopp för tågtrafiken, säger Arnold Wonkavaara. Malmkroppen lutar snett in under Kiruna. Ju djupare brytningen drivs, desto närmare bebyg-
– Det här är ett jättebra sommarjobb, säger Christin Clausen som läser
gelsen kommer de sprickor i marken som gruvbrytningen orsakar. Inom några år drabbas järnvägen och väg E10. Därefter kommer bostadshus, stora delar av centrum och sådana landmärken som stadshuset och kyrkan att behöva flyttas. Järnvägen är mest akut. För E10 finns det möjlighet att använda Hjalmar Lundbomsvägen som genomfart tills en ny väg är klar. Nikkaloukta vägen behöver också en ny sträckning. Framtagande av arbetsplaner för de nya vägarna pågår. Det finns beslut om korridorer där de ska dras, nordost respektive sydost om staden. Inne i Kiruna syns ännu inget av deformationen. Staden ligger lugnt där den legat sedan 1900. Turisterna som kliver av tåget söderifrån vet inte att de just passerat en av Sveriges mest välbevakade järnvägssträckor, där mätinstrument hela tiden håller koll på eventuella rörelser i marken. – Vi har full kontroll över att berget inte rör sig så att det påverkar järnvägen. Det här är den säkraste sträckan i landet att åka på, intygar Arnold Wonkavaara.
i trafik
iTrafik_510_1-19_TT.indd 18
10-08-23 09.36.12
till ci
läser
till civilingenjör.
De sprickor som hittills har uppstått ligger bakom stängsel på LKAB:s område. Det enda som syns i staden är de mätplintar där företaget kontrollerar rörelserna i marken. Men under ytan fortsätter deformationen enligt prognoserna. Linjerna på gruvbolagets kartor som visar riskområdets förväntade utbredning kommer att vara bister verklighet om några år. Kommunen planerar att omvandla området närmast gruvan till en gruvstadspark, där folk kan vistas ännu några år, men inga byggnader och ingen infrastruktur får finnas. Samtidigt fortsätter diskussionerna om var stadens nya centrum ska byggas. Tidigare pekade kommunen på ett område i nordväst intill berget Luossavaara. Men i juni presenterade kommunalråden Kenneth Stålnacke och Lars Törnman en ny inriktning att flytta centrum österut, mot Tuolluvaara och flygplatsen. Den nya järnvägen byggs väster om Kiruna. Ligger banan fel om centrum flyttas mot öster?
Stor försiktighet gäller när banan ska dras förbi ledningen med processvatten till LKAB.
– Nej, vi har utrett även det östliga alternativet för järnvägen. Med hänsyn till miljö, rennäring och kostnader är den västliga dragningen bättre. Här ligger järnvägen även rätt för framtiden. I väster finns inga kända malmförekomster och vi riskerar inte att behöva flytta banan igen, om gruvdriften skulle utvidgas, säger Arnold Wonkavaara.
»Vi har full kontroll över att berget inte rör sig«
– I närtid kan vi använda dagens järnvägsstation med infart norrifrån några år till. Den blir en säckstation, men den kommer att fungera. När inte den kan användas längre kan vi flytta stationen en bit norrut. På längre sikt får vi se vilken lösning det blir, beroende på var kommunen väljer att bygga nytt centrum, säger Arnold Wonkavaara. Det är ingen brist på förslag om hur Kiruna ska se ut i framtiden. Kommunens idéskiss för stadsomvandlingen innehåller såväl en järnvägsslinga till ett nytt resecentrum intill flygplatsen, som en kabinbana.
i trafik
iTrafik_510_1-19_TT.indd 19
19
10-08-23 09.36.18
Pia Leijon styr tågtrafiken på ett antal järnvägssträckor i Södermanland och Östergötland. Här i samtal med tågledaren Per Göransson.
iTrafik_20100820.indd 20
2010-08-20 16.07
en dag på jobbet / fjärrtågklarerare
Spindel
i järnvägsnätet
Klockan är kvart i sju torsdagen den första juli. Pia Leijon undertecknar ett dokument med sin signatur. En åtgärd som nu innebär att Pia kommer att ha det fulla trafiksäkerhetsmässiga ansvaret för ett antal järnvägssträckor i Östergötland och Sörmland fram till klockan två denna dag. Morgonpasset på driftledningscentralen i Norrköping Text & foto: STEFAN BRATT har inletts.
P
ia Leijon är långt ifrån ensam vid sina skärmar och telefoner denna morgon. Ytterligare tre fjärrtågklarerare är i full fart med att leda och övervaka tåg, ha koll på arbetslag och fordon sysselsatta med underhållsåtgärder samt ge nya tågvägar för kommande tåg. Samtidigt håller den ansvarige tågledaren för detta pass, Per Göransson, ett vakande öga och öra över tågklarerarnas arbetsbelastning.
Frukostmackan är halvvägs uppäten när något inträffar som kräver Pia Leijons fulla uppmärksamhet.
Lugnet och tystnaden tyder på att allt fungerar som det ska. Klockan har precis passerat sju och fortfarande behagar telefonerna att vara tämligen tysta. – God morgon Pia, är vi på spåret? undrar Per Göransson. – Jaa, det är ganska lugnt. Vi har ett spårbeläggningsfel mellan Hälleforsnäs och Mellösa. Det är allt just nu, svarar Pia Leijon.
Hon hinner knappt avsluta sin korta rapport till tågledaren innan telefonen ringer. – Fjärren Norrköping. Ja, hej du! Du kan få bron om sex–sju minuter. Ok? Bra, då har du tillstånd för broöppning 08.21. Ok, vi hörs, hej då, säger Pia och avslutar samtalet. Ett samtal av flera som hon kommer att föra med tjänstgörande brovakt vid Norsholmsbron längs med Göta Kanal. Kanalens sommartrafik har börjat och brovakten vill öppna bron ett antal gånger under förmiddagspasset. Ibland får han vänta på flera passerande tåg då tättrafikerade Södra Stambanan passerar över bron. Telefonen ringer igen. Denna gång är det tillsyningsman Petersson som vill starta sitt A-skydd, det vill säga arbete med avstängt spår, på sträckan Sjösa–Tystberga, norr om Nyköping. Pia Leijon meddelar med lite mer formell röst:
timme för timme 06.45 Passet börjar. Pias skriver in sig för övertagande av det operativa ansvaret.
09.15 Frukost, ett par hårda mackar och en kopp kaffe intas vid operatörsplatsen.
08.24 Brovakten från Norsholmsbron ringer och vill öppna bron. Han får tillstånd och dagens första broöppning sker.
13.40 Avlösande fjärrtågklarerare Roger Waerme anländer. Pia lämnar över trafikläget och Roger tar över ansvaret.
12.20 Direktiv från tågledaren att Västeråståget 2136 skall vänta i Norrköping på det sena X2000-tåget. Meddelar trafikinformatören att det blir ändring av plattform från spår 7A till 6A. i trafik
iTrafik_20100820.indd 21
21
2010-08-20 16.07
Det är åtskilliga växlar och stationer som Pia Leijon och hennes kollegor ska ha minutiös kontroll på.
– Då har tillsyningsman Petersson ett A-skydd sträckan Tystberga–Sjösa 08.21–08.30. Repetera. Rätt uppfattat. A-skydd har starttillstånd, Petter David. Petter David är inte någon anropssignal utan Pias signatur. Klockan tickar på och när morgontrafiken dämpas tar Pia fram sin matlåda och hugger in på morgonens frukost – två hårda mackor och en kopp kaffe. Sedan 2001 har Pia arbetat som fjärrtågklarerare. Det var pappa som tipsade henne om att ett arbete som tågklarerare kanske kunde vara något.
Tangentbord modell ovanligt. Med flinka fingrar styr tågklareraren växlarna genom att programmera in särskilda kommandon.
22
Pappa visste också vad han pratade om eftersom han själv arbetat som eldriftledare i många år inom SJ och sedermera Banverket. – Jag varslades från Ericsson som beslutat lägga ner produktionen i Norrköping. Själv var jag mammaledig när varslet lades. Jag hade inte mycket koll på vad en tågklarerare gjorde men ångrar absolut inte att jag fick chansen att omskola mig. Mitt arbete är både roligt, stimulerande och ibland ganska stressigt. Efter ytterligare ett antal omkopplingar med fri tågväg för såväl X2000 som pendeltåg är det dags för Pia att lämna över ansvaret till avlösande kollegan, Roger Waerme. Efter en kort överlämning säger Pia hej då till arbetskompisarna och nu är det en dag kvar för Pia innan årets semester hägrar. Tältet och familjen väntar liksom fortsatt förkovran med golfklubborna.
i trafik
iTrafik_20100820.indd 22
2010-08-20 16.07
så funkar det / fjärrtågklarerare
Fjärrtågklareraren har trafikledningsansvar Sedan järnvägens begynnelse har alltid någon form av tågklarerare haft ansvaret för att leda och övervaka tågtrafiken på ett i förväg tilldelat avsnitt av järnvägsnätet. I dag har antalet tågklarerare minskats markant i takt med att den digitala tekniken blivit ett viktigt stöd för klarerarens arbete.
Vid Trafikverkets åtta driftledningscentraler sköter tågklarerarna sitt operativa arbete via ett antal bildskärmar som visar samtliga, befintliga tågs aktuella position. En av skärmarna visar en översiktsbild över hela det område som tågklareraren för det aktuella arbetspasset fått sig tilldelat. Andra skärmar visar detaljbilder över särskilda områden, till exempel större bangårdar. På skärmen ges information om hur växlarna ligger, tågens rörelser och inte minst de olika signalernas ställning. Arbetet som tågklarerare innebär, i dag liksom förr, att styra trafiken genom att tilldela tågen en väg att färdas på, så kallad tågväg, vilket innebär att växlarna måste ligga rätt och vara låsta i rätt läge för att tåget ska få körsignal. På stora bangårdar med omfattande och komplexa spårsystem har också klareraren hjälp av ett system som i förväg via förpro-
Tågledaren Per Göransson planerar och gör förändringar i den grafiska tidtabellen för kommande 24 timmars trafik utfrån operatörers och entreprenörers senaste behov av extratåg, spärrfärder med mera.
grammerad automatik lägger tågvägar. Fjärrtågklareraren övervakar också arbetslag och arbetsfordon i färd med underhållsåtgärder på och i närheten av spåren. Tågledningssystemet gör det omöjligt för en tågklarerare att ställa en signal i ”kör” om inte alla växlar ligger i rätt läge, viket innebär att två tåg aldrig samtidigt kan få klartecken att köra in på samma spår. Ett annat centralt system för säkerheten i spåret är Automatic Train Control, ATC,
vilket innebär automatisk kontroll av tågets rörelser. Systemet fungerar så att loket uppfattar information från olika signaler och hastighetstavlor via gula plattor i spåret, så kallade baliser. Information från baliserna överförs till en särskild panel i lokets förarhytt där högsta tillåtna hastighet presenteras för lokföraren. Om ATC är vitalt för lokförarens arbete är spårledningssystemet lika vitalt för klarerarnas arbete. För via spårledningarna får klarera-
ren information om var ett tåg befinner sig och i vilket spår. Spårledningarna skiljs elektriskt från varandra via små plastbitar som ligger mellan rälerna, så kallade isolskarvar. När en hjulaxel passerar en isol kortsluts den elektriska kretsen och signalutrustning skickar beskedet om tågets position till klarerarens system. Det är också kortslutning efter en skarv som inleder proceduren med att fälla bommarna vid en vägskyddsanläggning. Stefan Bratt
i trafik
iTrafik_20100820.indd 23
23
2010-08-20 16.07
24
– Jag tycker vi gör allt vi kan för att minimera riskerna i samband med sprängningsarbetet. Visst får vi höra den oro företrädare för kyrkorna men även privatpersoner uttrycker för hur kyrkorna och de ovärderliga föremålen som finns i kyrkorna, kan komma att påverkas, säger byggledaren Sjoerd Spijkerman, Citybanans delprojekt Söder. i trafik
iTrafik_20100820.indd 24
2010-08-20 16.08
Varsam
sprängning
Det genomförs dagligen flera sprängningar under jord i Stockholm i takt med att arbetet med Citybanan fortskrider. Sprängsalvor som avfyras på kort avstånd från de kulturskatter i form av konst, skulpturer och byggnader som Stockholm kryllar av. En skatt som Trafikverkets medarbetare självfallet är mycket måna om att inte förstöra. Text: STEFAN BRATT Foto: hasse fridén
I
mitten av april varnade Statens Fastighetsverk i en tidningsartikel om att muralmålningar på Riddarholmen kunde komma att skadas i samband med att sprängsalvorna avfyrades. En vecka senare stämde företrädare för länsstyrelsen in i liknande orosförklaringar. I Trafik bestämde sig för att besöka en av de uppmärksammade byggnaderna och följa arbetet med att minimera risker inför kommande sprängningsarbeten. Vid porten till Maria Magdalena kyrka på Södermalm, några stenkast från Slussen möts vi av lantmätaren Anders Johansson, fastighetshandläggare, byggledaren för en av etapperna, Sjoerd Spijkerman samt informatören Anders Sahlstrand.
Redan framme vid altaret kan den skarpögde se en av de åtgärder som Citybanan vidtagit i samråd med Maria Magdalena församling – ett nästan tio meter hög och fem meter långt fotografiskt tryck föreställande kyrkans altare. Det verkliga altaret
döljs bakom det upphängda screentrycket och har försetts med ett antal olika skydd samt mätpunkter. Syftet med mätinstrumenten är att dokumentera vibrationer så att vibrationerna i samband med kommande sprängningar kan jämföras. Även i Gustaf Vasa kyrka vid Odenplan i stadsdelen Vasastaden är altaruppsatsen känslig. Den stod ursprungligen i Uppsala domkyrka och är nästan 300 år gammal och består av alabastergips. – Screentrycket är en av de, numera ganska många åtgärder som vi tillsammans med företrädare för såväl stiftet som församlingen, enats om att genomföra, berättar Anders Johansson. Citybanans huvudtunnel kommer att passera cirka 20 meter under jord några meter från Maria Magdalenas altarkor. Servicetunneln som håller på att anläggas går mitt under kyrkan. Huvudtunnelns sprängningsarbete beräknas nå under kyrkan i mitten av september och då är det två meters salvor som gäller. Ett 30-tal olika mätrör kontrolleras före och efter varje salva för att se om sättningar uppstår i samband med sprängningarna. i trafik
iTrafik_20100820.indd 25
25
2010-08-20 16.08
Arbetet med att anlägga betongfundament vid Söderströmstunneln är i full gång.
Aptering - snart dags för ny sprängsalva.
And kute
Dryga 30 meter ned i berget borras det för fullt veckans alla dagar. Tidschemat är tight.
Trafikverkets byggledare, Sjoerd Spijkerman i samspråk med en av tunnelarbetarna.
Ett e - en
»Vi har arbetat långsiktigt för att minimera riskerna i sprängningsarbetet« anders johansson, lantmätare
För snart tre år sedan kom också dåvarande Banverket och Svenska Kyrkan överens om att driva skyddsarbetet tillsammans i särskilda planeringsgrupper. Grupperna har kontinuerliga möten för att diskutera olika åtgärder och vad som behöver vidtas för att nå bästa skyddseffekt. – Sedan samarbetet undertecknades har den grupp som hanterar åtgärder för Maria Magdalena kyrka träffats över 20 gånger och dialogen är mycket bra. I vår grupp ingår förutom jag, byggledaren Sjoerd Spijkerman, delprojektledaren Lars Lindholm, kyrkans representanter samt företrädare för länsstyrelsen, berättar Anders Johansson. När regeringen 2005 enligt Miljöbalkens regler beslöt att tillåta genomförandet av projekt Citybanan fastställdes också särskilda föreskrifter som bland annat säger att ett särskilt skyddsprogram tas fram för att skydda kulturhistoriska värden. – Naturligtvis följer vi regeringens beslut och bland det första Citybanan gjorde var att auktoriserade konservatorer, i vårt fall Anna Hennings-
26
son, inventerade och dokumenterade de fem kyrkor som berörs av projektet. Inventeringen har sedan varit utgångspunkten för de skyddsåtgärder som vidtagits, säger Anders Johansson. Arbetet att inventera och dokumentera kyrkorna i närheten av den sex kilometer långa Citybanan har pågått i ett drygt år. Den konserveringstekniska statusbesiktning var för Maria Magdalenas vidkommande slutförd i april förra året. – Enligt min mening har vi bedrivit ett långsiktigt arbete för att göra allt vi kan för att minimera riskerna i samband med sprängningsarbetet. Visst får vi höra den oro som både företrädare för kyrkorna och andra myndigheter men även privatpersoner uttrycker för hur kyrkorna och de ovärderliga föremål som finns i kyrkorna kan komma att påverkas, säger Sjoerd Spijkerman. Att det finns en oro för vad som komma skall när sprängningarna närmar sig kyrkan i mitten av september månad, bekräftar Erik Hagman, kanslichef för Maria Magdalena kyrka.
i trafik
iTrafik_20100820.indd 26
2010-08-20 16.08
n-
Anders Johansson, lantmätare och byggledaren Sjoerd Spijkerman diskuterar nästa fas av den aktuella byggetappen.
Ett exempel på de skyddsåtgärder som utförts i Maria Magdalena kyrka - en skulptur är invirad i ett skyddande överdrag.
– Det är svårt att inte vara orolig men å andra sidan är jag betydligt mindre orolig idag än vad jag var för ett år sedan. Arbetet och dialogen i vår planeringsgrupp har fungerat mycket bra, vilket vi också från kyr- Anders kans representanter konstaterade när Johansson vi träffades internt för att diskutera de åtgärder som vidtagits och kommer att göras för samtliga kyrkor i Stockholms stift, säger Erik Hagman. Hagman betonar att han är mycket nöjd med den dialog som nu förs mellan företrädarna för Citybanan delprojekt Söder och församlingen. – Absolut. Visst finns det skiljaktigheter i våra synsätt, bland annat har vi olika uppfattningar om vilka nivåer på vibrationer som ska gälla som gränsvärden. I denna fråga har också Trafikverket närmat sig vår ståndpunkt. Annars är vi hittills mycket nöjda med det gehör som vi fått för behov och genomförande av skyddsåtgärder, säger Erik Hagman.
iTrafik_20100820.indd 27
Framme vid altaret på Maria Magdalena kyrka på Söder i Stockholm kan den skarpögde se en av de åtgärder som Citybanan vidtagit i samråd med Maria Magdalena församling – ett nästan tio meter högt och fem meter långt fotografiskt tryck föreställande kyrkans altare. Det verkliga altaret döljs bakom det upphängda screentrycket.
2010-08-20 16.08
Liv&rörelse
Trafikverkets fritidsförbund Om du har frågor om fritidsförbundet är du välkommen att kontakta Jan-Olov Kull på Trafikverkets fritidsförbunds kansli, telefon 0521-27 48 10 eller 070-515 48 10.
Foto: HANNES FOR SSELL
Mer närvarande m
En del av övningarna utförs med slutna ögon för att fokusera med känsel, hörsel och lukt. Inger Pettersson leder vallacken Alfur med Karin Paulsson på ryggen.
28
i trafik
iTrafik_20100820.indd 28
2010-08-20 16.08
Bildskärmsglasögon Bildskärmsglasögon ska i första hand köpas hos Synsam och i andra hand hos Synoptik. Trafikverket bekostar ”Paketpris Bildskärmsglasögon” Före besök hos optiker ska blankett skrivas under av personalansvarig chef.
Ändrad flextidsredovisning Den maskinella registreringen av arbetstid (i t ex ”Kom och gå” och flexklocka) upphör från 1 september. Chef och medarbetare ska komma överens om hur arbetstiden ska bokföras. Nuvarande regler för flextid fortsätter att gälla. Det är endast registreringen som förändras.
l På
gården Botäkt strax utanför Falun står tre trafikverkare med slutna ögon i en hästhage. I hästhagen står också Inger Pettersson med Alfur och Mimir, som under våren hjälpt medarbetarna framförallt med stresshantering. – Då vill jag att ni sluter ögonen och koncentrerar er på hur ni känner just nu. Är ni stela i axlarna? Det är ok. Känn efter och konstatera att det är så, och gå vidare. Under våren har Inger Pettersson med hjälp av sina islandshästar lett en kurs i mindfulness, en meditationsform som syftar till att göra utövaren mer närvarande i nuet och på så sätt få ut mer av tillvaron. Karin Paulsson, som till vardags jobbar som informatör på Trafikverket, såg en annons till kursen och blev intresserad.
» Vi har haft hästar som somnat och lagt sig ner för att sova när vi gjort de här övningarna. « – Det har många gånger varit hektiskt med bildande av Trafikverket och det här har varit ett sätt att förhålla sig till det. Jag såg en annons i Annonsbladet och några kollegor nappade också på idén, säger Karin Paulsson.
Foto: HANNES FOR SSELL
e med häst
Agneta Hedenblad är en av de som nappade på mindfulnesskursen. Här klappar hon med långsamma tag Mimir, som svarar genom att ta det väldigt lugnt
Vid kurstillfällena har olika övningar varvats för att uppnå olika resultat. En inledande övning består i att långsamt stryka hästen samtidigt som man andas i takt med strykningarna. Fokus på andningen i kombination med beröringen av hästen gör att både utövaren och hästen går ner i varv. – Välmåendehormonet oxytocin frigörs vid beröring av både människor och djur. Vi har haft hästar som somnat och lagt sig ner för att sova när vi gjort de här övningarna, säger Inger Pettersson. Att övningarna har en oerhörd effekt även på utövaren vittnar deltagarna om. – Man lär sig att vara närvarande i det sammanhang man befinner sig. Sinnena förstärks, hållningen blir annorlunda och andningen djupare, säger Karin Paulsson.
Inger Pettersson har utvecklat just den här kursen efter eget huvud. Efter att ha gått en utbildning i naturpedagogik ville hon, som har jobbat med hästar hela sitt liv,
se om de kunde förstärka effekten av närvaro. – Hästar är liksom andra djur närvarande hela tiden, de har inte förmågan som vi har att tänka framåt och bakåt, säger Inger Pettersson, som fått pengar från Landsstinget för att undersöka effekten av hästunderstödd terapi. Övningarna kan genomföras i alla situationer i vardagen efter att grundtekniken lärts in. Både på jobbet och fritiden. – När ett möte drar ut på tiden och man känner sig trött i huvudet kan den här tekniken hjälpa till att fokusera om och göra mig mer närvarande. Samma sak gäller när jag kommer hem, det är lättare att släppa jobbet och fokusera på vad jag ska göra i det sammanhang jag är just nu, säger Karin Paulsson. HANNES FORSSELL
medveten närvaro – prova själv I mindfulnessmeditation använder du framför allt andningen för att vända uppmärksamheten mot ditt inre. Gör en enkel övning så här: 1. Sätt dig med rak rygg på en stol, gärna utan att luta dig mot ryggstödet. 2. Fäst din uppmärksamhet på andningen – blunda om det känns bra. Fokusera på andningen, lyssna på andetagen. 3. Känn var du har andningen, i bröstet eller magen. Följ inandningen hela vägen in i ett ordentligt andetag. Följ sedan utandningen hela vägen ut. Fortsätt så. Du upptäcker att det finns fullt av tankar, det är helt normalt. Se tankarna, släpp dem och kom tillbaka till andningen. Genom att tänka på andningen är det lättare att lugna ner sig. Så fort du känner tecken på oro kan du ta tre långsamma andetag. På så sätt kan du stanna du upp, samla uppmärksamheten och få distans till tankar och känslor. Mindfulness tar fasta på ögonblicket. I översättning betyder ordet sinnesnärvaro eller medveten närvaro. Det är ursprungligen en meditationsmetod inom buddismen som använts i tusentals år. K äll a: vårdguiden . se
i trafik
iTrafik_20100820.indd 29
29
2010-08-20 16.08
Liv&rörelse l Att
resa med Inlandsbanan är lite som att åka på en bussresa med guide och chaufför. Det blir ganska familjärt och guiderna berättar om kultur, olika sevärdheter och stationer som passeras. I Trafiks reporter Kerstin Ericsson tog en tur i somras. Sommartid går det fler tåg utefter Inlandsbanan och många väljer att ta resan i etapper. Inlandsbanan går mellan Kristinehamn och Gällivare, men på sträckan upp till Mora pågår elektrifieringsjobb så den delen trafikeras för närvarande med buss. Det är många stopp under resans gång och vid flera små stationer finns kaffe uppdukat. I Sorsele finns ett litet inlandsbanemuseum och likaså i Moskosel. I Arvidsjaur underhåller en trubadur medan tåget gör ett uppehåll. Även tragiska händelser inträffar ibland utmed spåret. En ren blev påkörd trots kraftig inbromsning. Här fick
Foto: KER STIN ERIcSSON
Inlandsbanan – en resa på spår
Tågresan startade i Mora med närmare 40 passagerare. Ulf Erikson, Trafikverket i Jönköping var en av dem. Vi stannade till vid ett björnide norr om Orsa och åkte över Mankellbron i Sveg, döpt efter författaren. På perrongen i Hoting står tågvärdinnan Matilda Amundsen och lokföraren Göran Olsson.
lokföraren gå ut och göra en insats då den levde men var skadad. En tjäderhona som åt
grus på järnvägen hann dock precis rädda sig undan. KERSTIN ERIcSSON
Italienska tåg trafikerar
När det blev dags att ersätta de gamla rälsbussarna på de svenska järnvägarna beställde man av Fiat i Italien en ombyggd variant av en Italiensk motorvagn, Y1. Första vagnen kom till Sverige 1979 för testkörningar i Östersund. Tillverkningen skedde både på Fiat i Italien och på Kalmar verkstad. Den sista vagnen – i en serie av hundra – togs i trafik 1981. Vagnarna trafikerade banor i hela Sverige och inte minst i Norrland och på Inlandsbanan. På Inlandsbanan går fortfarande Y1 i sommartågen mellan Mora och Gällivare. Vagnarna har med åren fått ny inredning och nya eller renoverade motorer. Två stycken har kvar Fiats originalmotorer och övriga har fått nya starkare motorer K äll a: w w w.inl andsbanan . se av Volvomodell.
20 339 par gifte sig i Sverige första halvåret 2010
Kan du Inlandsbanans historia? De första tankarna på att binda ihop övre Norrland med Bohuslän presenterades av dåvarande generalstabchefen Axel Rappe 1894. Riksdagen fattade beslutet att bygga första länken. Året var 1907 och sträckan blev Östersund– Ulriksfors, 125 kilometer. 1911 var man mogen för nästa etapp, Ulriksfors–Volgsjön, eller Vilhelmina som platsen heter i dag. 1912 gav man klartecken till sträckan Sveg–Brunflo. 1917 beslutades att bygga sträckan Vilhelmina–Gällivare. Åren 1916–1918 köptes de privata järnvägarna mellan Sveg–Kristinehamn upp. Därigenom skulle Inlandsbanan få sin dåvarande sträckning Kristinehamn–Gällivare. Det tog Axel Granholm och hans rallare 40 år av svett, kyla och oändlig möda att lägga den 931 kilometer långa rälsen genom eländig terräng, massor av myrar och berg. Man räknade med att ha hela Inlandsbanan klar år 1924, men det blev inte så. Krig i Europa, brist på arbetskraft och en lång lågkonjunktur försenade arbetet. Först den 6 augusti 1937 kunde invigningen förrättas av kronprins Gustav Adolf. En minnessten är rest i Kåbdalis. K äll a: w w w.inl andsbanan . se
Gävles gömda spår
Hinner du stanna?
annorlunda tågresa när den årliga järnvägsmuseidagen äger rum i Gävle. Det är Trafikverket, Sveriges Järnvägsmuseum som bjuder in. – Temat för museidagen är Gävles gömda spår och vi kommer att köra med extra tåg både till Gävle hamn och till pappersbruket i Korsnäs, berättar Henrik Reuterdahl, chef för järnvägsmuseernas publika del. Vi öppnar upp spår som man inte kör persontrafik på annars, utan endast trafikeras med godståg. Läs mer på www.jarnvagsmuseum.se
på www.trafikverket.se/nyahastighetsgranser. Trafikverket uppmärksammar tillsammans med NTF, Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Polisen hastighetens betydelse på gator och vägar i tätort. Under vecka 34 genomförde NTF aktiviteter för att informera trafikanterna runt om i landet. Med spelet vill Trafikverket öka acceptansen för rätt hastighet på våra vägar.
l Lördagen 11 september får allmänheten möjlighet att uppleva en
Te x t: KER STIN ERICSSON
30
l Testa din reaktionstid och olika stoppsträckor i spelet Stoppsträckan
i trafik
iTrafik_20100820.indd 30
2010-08-20 16.08
Så gick det i årets golf-RM för Trafikverket. RM spelades i totalt sex olika klasser, varav tre parklasser med spelform greensome. Här är alla vinnarna: RM 1) Tommy Eriksson, Dalsjö golfklubb 78 slag brutto 2) Henrik Lekzén, Gävle 81 3) Jan Bergqvist, Norrtälje 84. A-klass 1)Henrik Lekzén, 70 slag netto B-klass 1) Hans Sävenhed, Lin-
köping 38 poäng C -klass 1) Kaj Andersson, Falun 35 poäng. Parklasser, RM 1) Ulf Björklund, Borlänge/Mikael Johansson, Ludvika 83 slag brutto, A-klass Dan Eriksson/Jesper Eriksson, båda Säter, 70 slag netto, B-klass: 1) Kaj Andersson, Falun/ Sven-Erik Nilsson, Säter 36 poäng.
Första riksmästaren korad l Så var Trafikverkets
fritidsförbunds verksamhet i full gång och den 13 augusti korades förbundets första riksmästare – Tommy Eriksson från Borlänge.
Tommy vann nämligen Trafikverkets första golfmästerskap på Falun-Borlänge golfklubb. Men, Tommy fick själv inte vetskap om segern förrän dagen därpå då han hörde att han saknats under prisutdelningsceremonin. – Nä, det blev lite fel eftersom jag inte visste att jag deltog i RM-klassen. Jag är anställd av Vectura och trodde att jag och mina kompisar som deltog i tävlingen bara spelade i de öppna klasserna, där handicap fick tillgodoräknas men tydligen fick vi även kämpa om riksmästerskapstiteln, säger Tommy och skrattar. Han är en duktig golfare, handicap fyra och arbetar som statistiker inom Vectura med Dalsjö i Borlänge som klubbtillhörighet. Golf-RM avgjordes i totalt fyra olika klasser med kamp
om riksmästerskapet i en klass (inget handicap fick tillgodoräknas), så kallad openklass. Tommy Eriksson inledde lite tveksamt och var tre slag över banans idealresultat (par) efter fem spelade hål. – Det var en tung start med 40 slag på första nio. Sedan gick det lite bättre och jag avslutade med 38 sista nio. Andra platsen i RM-klassen lade Gävlegolfaren Henrik Lekzén beslag på med 81 slag brutto, vilket gjorde att Henrik vann A-klassen med 70 slag netto. A och C-klassen avgjorde på Falun-Borlänges bana medan B-klassen spelade på Säters GK. Dagen därpå avslutades tävlingen med de olika parklasserna. – Totalt var det över hundra deltagare, vilket är godkänt men vi hoppas naturligtvis att än fler vill delta nästa år då, säger tävlingsledaren Ulf Påhlsson. Under tävlingens tävlingsbankett uppmärksammades också Bengt Holm från Göteborg som deltagit i samtliga RM sedan starten. Stefan Bratt
Dryga hundratalet trafikverkare deltog i Trafikverkets första riksmästerskap i golf. Spelplats var golfbanorna i Falun (Aspeboda) samt Säter där RM avgjordes i två klasser, singel och parspel. Foto: Ulf Påhlsson
i nästa nummer ● Botniabanan invigd med kunglig glans. ● Beredskapsövning med flyg och bandvagnar. Trafiksäkerheten i fokus i Tylösand. ● Nytt snökaos ska förhindras. ● En dag på jobbet. Du får lära känna en arbetsplats på Trafikverket. ● Tidningen i din brevlåda den 6 oktober.
i trafik
iTrafik_20100820.indd 31
31
2010-08-20 16.08
Posttidning B
foto: gör an fält
Trafikverket 781 89 Borlänge
till sist
D iTrafik_20100820.indd 32
enne välutrustade cyklist gjorde ett kort vätskestopp vid järnvägsstationen i Kiruna en kväll i juli och trampade sedan vidare mot okänt mål. En mer fullastad långfärdscykel har väl sällan skådats. Allt satt på sin plats.
Notera radioantennen för att hålla koll på väder- och trafikinformation och den extra cykelhjälmen på pakethållaren. Denne medvetne cyklist hade naturligtvis även hjälm på huvudet, även om den blev beskuren i hastigheten när I Trafiks fotograf slet upp kameran och knäppte en bild från höften.
2010-08-20 16.08
