Engagera dig -
”Djuren ska få det bättre” Kerstin Johansson är medlem sedan 1962. av Tomas Nilsson foto Adam Humlesol
52 Djurens Rätt
Nummer 3 2020
med skärpa. Det är i början av 60-talet och 23-åriga Kerstin Johansson jobbar som sekreterare på Svenska Metallverken i Västerås. En dag visade en djurkär jobbkollega en tidskrift som skildrade hänsynslösa djurförsök på kaniner och apor för att utveckla skönhetsprodukter och mediciner. Detta blev ett uppvaknande för Kerstin. – Bilderna visade apor bakom galler med elektroder överallt på kroppen, och kaniner som fick medel droppade i sina ögon. Att se detta tog väldigt hårt på mig. I bakhuvudet någonstans kanske jag förstod att djurförsök existerade, men jag visste inte då att det gick till på det viset. Kerstin Johansson bestämde sig för att gå med i Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök (NSMPD), som Djurens Rätt hette fram till 1999 – och hon har förblivit medlem sedan dess. HON MINNS DET
EMPATIN FÖR DJUREN
är ingen slump. Hon växte upp i ett villaområde i Finspång med sina föräldrar och sin yngre bror,
