Fiolen min, nr 1/2020

Nr 1 | 2020 – 51:a årgången

Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund r.f.

Fiolen min 1/2020 Stämledaren.................................................................... 3 På gång........................................................................ 4–5 SamStämt 2020.......................................................... 6–7 Folklandia 2020......................................................... 8–9 Intervju med Anders Backman........................... 10–17 Irländskt i Nykarleby.................................................... 18 Etnogalan 2020............................................................. 19 Folkmusikdagarna i Vasa 2019............................ 20–21 Folkmusiksällskapet blickar framåt........................... 21 Esbo Spelmanslag firar 45 år................................ 22–23 In Memoriam............................................................... 24 Nya skivor............................................................... 25–27 Händelsekalender........................................................ 28 Pärmbild: Jan-Anders Barkar spelar trumma på Kvarken Folk 2019.

Foto: Simon Gripenberg

Ordförande: Åsa Lillhannus 0400 951 958 asa.lillhannus@spelmansforbundet.fi Viceordförande: Michaela Lassus 040 759 0542 michaela.lassus@multi.fi Spelmansförbundets kansli: Finlands svenska spelmansforbund r.f.

Centrumvägen 3 65610 Korsholm Kansliet är öppet mån-tors kl 9-13 Organisationssekreterare: Pia-Stina Sarin 0500 560 209 kansliet@spelmansforbundet.fi Styrelseledamöter: Jan-Anders Barkar 050 343 8396 jabarkar@gmail.com Birgitta Beijar-Österberg 050 525 3072 birgitta.beijar-osterberg@korsholm.fi

Fiolen min | Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund r.f.

ISSN 0782-3479

Finlands svenska spelmansforbund r.f. www.spelmanforbundet.fi | kansliet@spelmansforbundet.fi Ansvarig utgivare: Åsa Lillhannus Redaktör: Simon Gripenberg | 044 291 4680 fiolenmin@spelmansforbundet.fi Annonser: Helsida (183x257 mm): 270 euro Halvsida (183x126mm eller 89x257 mm): 130 euro 1/4 sida (89x126 mm): 100 euro 1/8 sida (89x63 mm): 70 euro Kontakta kansliet för bokning Nästa nummer av Fiolen min kommer ut i maj.

Deadline för material är 15.4.2020 Material till tidningen sänds till kansliet@spelmansforbundet.fi eller fiolenmin@spelmansforbundet.fi Tryckeri: Grano/Vasa, www.grano.fi Utges med stöd av Föreningen Konstsamfundet.

2

Kenneth Nordman 040 594 6546 kennethnordman@hotmail.com Kurt Svahnström 02 458 7404, 0400 774 780 bobi@parnet.fi Sten Eriksson 0457 344 7712 stenchie60@gmail.com Linnea Holmberg 040 558 2075 linnea1975.lh@gmail.com Anders Backman 040 546 1771 fiolbackman@gmail.com Göran Jonsson 09 877 9294, 0500 232 425 goran.jonsson@jonel.fi Katja Hellman 040 547 7670 katja.hellman@sls.fi

JÖMÄRKT MIL

4041 0955 Trycksak

Stämledaren Ordförandens spalt

Nu är vi i rask takt på väg mot folkmusikens hög-

säsong. Året 2020 har vi redan hunnit känna på, händelserikt verkar det att bli på många områden. På folkmusikfronten står vi i startgroparna inför vårens och sommarens begivenheter. Sista veckoslutet i mars blir hektiskt i och med att vi, för ovanlighetens skull, håller vår förbundsdag på fredag kväll och fortsätter med Kvarken Folk genast morgonen därefter. Jag hoppas så många som möjligt kommer till Vasa redan på fredagen, vi har viktiga frågor att fatta beslut om på vårt årsmöte. Och det är ju bra att kunna göra båda sakerna på samma veckoslut!

Sedan till mina egna reflektioner: Det här är min sista Stämledare. För snart fem år sedan, i mars 2015 i Karleby, valdes jag till ordförande för Finlands svenska spelmansförbund r.f. Det var med mycket blandade känslor som jag åtog mig uppdraget, och inte helt utan förskräckelse. Men jag fick ett förtroende, och jag ville förvalta det förtroendet så väl jag bara förmådde. Det har varit fem mycket fina år, och jag skulle inte vilja byta bort en enda dag. Det har varit dagar då saker har varit mera utmanande än annars, men över lag har uppdraget gett oerhört mycket mera än vad det har tagit.

Jag har träffat så många härliga människor som jag annars inte alls på samma vis skulle ha kommit i kontakt med.

Då, för fem år sedan, var min livssituation en helt annan, jag var just på väg in i en arbetslöshet, och under det första året hade jag alla möjligheter att lägga ner tid på Spelmansförbundet. Men sedan förändrades livet, så som det ibland brukar. Jag började arbeta i Pieksämäki och långpendla varje vecka. Det har fungerat i flera år, men nu känner jag att det börjar bli slitsamt att vara på resande fot så mycket som jag har varit. Jag börjar helt enkelt känna att jag inte har den ork som behövs för allt jag skulle vilja göra. I ett sådant läge tror jag att det är bäst att lämna över stafettpinnen.

För snart ett år sedan, vid vårt senaste årsmöte i Mariehamn, ställde jag mig till Förbundets förfogande ett år till.

Nu börjar det året vara till ända. Jag har bidragit med det jag har kunnat, men nu är det dags för nya krafter att ta vid. Vem som blir ordförande för Finlands svenska spelmansförbund r.f blir klart den 27 mars, men jag önskar min efterträdare all lycka i uppdraget. Det är ett uppdrag som man på inget sätt skall vara rädd för, men nog ta på allvar.

Vi har ett Spelmansförbund att vara stolta över. Vi gör ett värdefullt jobb, vi allihopa. Spelmansförbundets medlemsantal har hållit sig relativt stabilt strax över 600. Vi har högt till tak, alla ryms med, såväl traditionalister som sådana som vill göra den folkliga musiken mera på sitt sätt. Vi har en verksamhet som inte borde vara möjlig utan verksamhetsledare. Allas vår organisationssekreterare Pia-Stina gör ett mycket viktigt jobb, utan henne skulle det bli kaos!

Tack Pia-Stina för gott samarbete dessa år! Fiolen min är en medlemstidning som vi skall vara stolta och glada över, redaktör Simon har gjort en bra tidning ännu bättre. Men han gör det inte heller ensam - allas våra insatser behövs för att tidningen skall fortsätta att vara den tidning vi vill ha.

Jag vill tacka alla spelmän, styrelsen och alla som jag har mött. Jag hoppas ju att vi ses i framtiden också, på spelmansstämmor, förbundsdagar, kurser och projekt av alla de slag. Men glöm aldrig att det är alla vi medlemmar som tillsammans är Finlands svenska spelmansförbund, inte ordförande, inte organisationssekreteraren, inte styrelsen! Vi har alla ett musikaliskt arv att förvalta, låt oss förvalta det väl! Åsa Lillhannus, ordförande

3

På gång

NYTT NUMMER: FOLK OCH MUSIK 2020 MED ARTIKLAR OM

Folkmusik- och folkdanskonsert

Pris: 20 euro

För att hylla Spelmansförbundet till sina 50 år har – förutom de som omnämndes i föregående nummer av Fiolen min – även följande personer gjort inbetalningar till Klas Gustafssons fond: • Lindholm Erik • Nyström Klas

Folk och musik är en öppen elektronisk musiktidskrift som fokuserar på den folkliga musik- och dansutövningen i det svenska Finland och i Norden.

Läs hela numret på fom.journal.fi

Finlands svenska folkmusikinstitut

I N S A M L I NG

Traditionell och modernare grekisk folkmusik och sång på Kulturhuset Grand i Borgå fredag 24.4.2020 kl. 18.30.

Föreningen Brage i Helsingfors står som värd då tolv spelmän från Kulturföreningen Artemis på ön Leros i Grekland kommer till Finland i april 2020. Allmänheten ges en möjlighet att ta del av den grekiska folkmusiken då Brage i Helsingfors i samarbete med Östnylands Brage arrangerar en konsert i Borgå.

I programmet medverkar också Brages spelmanslag och Östnylands Brages spelmanslag, samt ungdomslaget HålliGång.

• Det svenska kommunistiska folkdanslaget Skäran • Karl Tiréns insamling av samisk jojk i Sverige • Skillingtrycksvisornas historia och betydelse som informationsspridande och underhållande media.

• Aktuella arkivprojekt i Norden och arbetet med webbplatsen för Finlands svenska folkdiktning som lanserades hösten 2019.

Folkdansfotografier & -filmer

Har du negativ, diabilder, framkallade foton, fotoalbum, filmer, videor eller digitala foton och filmer som gäller folkdans hemma hos dig?

Under 2020 samlar SLS/Finlands svenska folkmusikinstitut in både äldre och nyare folkdansfotografier och -filmer. Vi är intresserade av dokumentation från alla tänkbara folkdanssammanhang: små lokala sammanhang, de större folkdansevenemangen, vardagens övningstillfällen och de stora festerna.

"Mina gratulationer till Spelmansförbundets 50 år! Jag har haft stort nöje av att delta i förbundets olika evenemang sedan 1974.

Stort tack!"

– Erik Lindholm

4

Donerade bilder och filmer införs i SLS arkiv och får användas av forskare och andra intresserade.

Vill du donera material?

Läs mer på sls.fi/folkdansbilder

Finlands svenska folkmusikinstitut

Till medlemmarna i Finlands svenska spelmansförbund

Är du 8–18 år och tycker om att dansa eller kan du spela ett instrument?

Kom då med på

Förbundsdag

Barn och ungdomsläger i Ingå 24.6–26.6.2020

fredagen den 27 mars 2020 kl. 18.30 Scandic Waskia, Kärleksstigen 3, Vasa Stadgeenliga ärenden

Finlands svenska spelmansförbund och Finlands Svenska Folkdansring ordnar ett folkmusik- och folkdansläger i Västankvarn i Ingå dagarna före SamStämt 2020.

Styrelsen

Som lärare fungerar dragspelare Janeta Österberg, fiolspelman Henrica Westerholm och danslärare Heidi Palmu. Deltagarna får spela eller dansa under ledning av dessa duktiga ledare, och har också gemensamt program. Gruppen uppträder på fredagskvällen på stämmans öppningssamkväm.

Det konstituerande styrelsemötet hålls

Foto: David Botond

direkt efter förbundsdagen.

De som deltar i musiklägret bör kunna spela ett instrument. Minimiantal deltagare för att kursen ska ordnas är sex spelmän och åtta dansare.

Kursen kostar 90 €/person. I avgiften ingår kost, logi på skolgolv och program. Anmäl senast 5.4 till samstamt2020@gmail.com Meddela om du vill delta som dansare eller spelman, vilket instrument du spelar och eventuella specialdieter.

FOLKMUSIK & FOLKDANS Konsert med Brages spelmanslag, Brages folkdanslag och ungdomsgruppen Danskompassen

Om du har frågor, kontakta Cilla Törnblom-Backman tel. 044 595 7959.

Välkomna med!

SFV-huset G18, 1.3.2020 kl. 16.00 Adress: Georgsgatan 18, Helsingfors Biljetter: 20 € (10 € för under 15 åringar) Biljetter fås från Föreningen Brage kansli@brage.fi eller +358 9 636 513

Kom ihåg Kvarken Folk!

Anmälan till Kvarken Folk 2020 skall göras innan 5.3. Mer information och anmälningsblankett fanns i föregående nummer av Fiolen min.

Välkomna med på kryssning!

5

SamStämt 2020 Välkomna på folkdans- och spelmansstämma

till skärgårdskommunen Ingå i högsommartid sista veckoslutet i juni!

Stämman bjuder på program och trevliga dans- och spelstunder för deltagare i åldern 0–100 år. Över 100åringar är förstås också välkomna med!

Du kan ta dig till Ingå genom att åka med stämmobuss från Östra Nyland eller Österbotten eller med tåg och matarbuss eller kanske med egen bil, husbil, husvagn eller båt. Du kan välja inkvartering på skolgolv, internat, gemytliga små hotell eller på stora Cumulus Scandic i Sjundeå.

Arrangörerna ordnar en del buss-skjutsar mellan de olika aktiviteterna och platserna. Maten, de gemensamma samkvämen, övningarna och huvudfesten kommer att gå av stapeln på Ingå Aktia Arena. Där finns också stämmokansliet.

Alla stämmodeltagare samlas på fredagskväll 26.6 för Stämmoöppning, speljam, dans och pyjamasparty på skolan för juniorerna.

Lördag 27.6 är en stor dag i Ingå kommun. Då firas Ingådagen och hela byn kryllar av folk! I år kommer dansarna och spelmännen att ”krylla med” och bjuda publiken på musik- och dansupplevelser på PR-uppvisningar på olika ställen. Vi tågar tillsammans till byns centrum, ta gärna med er föreningsfana om ni har en sådan. Ifjol drog ”auktionskungen” Aki Palsanmäki rekordstor publik, vårt mål är förstås att slå det rekordet! Spelmännen kan delta i Folkmusikinstitutets traditionshörna och dansarna i Skinnkompasstävling.

På eftermiddagen har stämmodeltagarna möjlighet

Under de årliga Ingådagarna råder det festivalstämning.

Foto: Kristoffer Nöjd

6

att delta i en skärgårdsutflykt eller i en spännande historisk åktur med båt och buss ELLER i en workshop. Vi erbjuder också olika musik- och dansrelaterade workshops för en billig peng, det är bara att välja och vraka. De allra yngsta erbjuds Knattedans för 0–2-åringar med förälder och Danslek för 3–6-åringar. Alla andra kan välja mellan att pröva på rytmik och bodypercussion, att dansa linedance eller Nyländsk purpuri eller att spela Västnyländska låtar. Det sistnämnda kräver att man kan spela ett instrument.

På kvällen samlas vi till festsamkväm. Juniorerna tjuvstartar med sitt samkväm och därefter festar vi tillsammans. Lite senare öppnar vi dörrarna för alla från när och fjärran som vill komma och dansa till excellent spelmansmusik.

På söndag 28.6 blir det sedan tid för det högtidligare programmet. Vi inleder med gemensam övning inför festuppvisningen. Därefter besöker vi Ingå medeltida kyrka och får delta i en högmässa fylld av folkmusik och folkdans. På eftermiddagen kulminerar stämman i Huvudfesten. Hoppeligen kan vi därefter alla åka hem med många goda minnen och intressanta människomöten i bagaget. Och eventuellt någon ny melodi eller dans som klingar i öronen eller sprätter i benen!

Sista anmälningsdagen för SamStämt 2020 är 5.4.

Anmälningsblanketten och mera information hittar du på Finlands Svenska Folkdansrings, Finlands svenska spelmansförbunds eller SamStämts hemsidor (www.bit.ly/ samstamt2020). Om du undrar över något så kan du kontakta projektplaneraren Cilla (samstamt2020@gmail.com, 044-595 7959).

Väl mött i Ingå!

SamStämt2020 – preliminärt program Fredag 26.6.2020 Kl. 16.00: Stämmokansliet öppnar Kl. 17.00: Middag Kl. 18.00–19.30: Öppning av SamStämt 2020 Kl. 20.00–21.30: Pyjamasparty för juniorer Kl. 18.30–24.00: Speljam/Dans Lördag 27.6.2020 Kl. 7.30–9.00: Morgonmål Kl. 8.15–9.00: Ledarinfo på Kyrkfjärdens skola Kl. 9.30: Festtåg Kl. 10.00–12.30: PR-uppvisningar/ Traditionshörna Kl. 12.00: Skinkompasstävling Kl. 13.00–13.30: Samövning av allspelslåtar på Arenan Kl. 13.00–14.30: Lunch Kl. 14.30–17.30: Workshops eller utfärder Kl. 17.00–18.30: Middag Kl.18.00–18.50: Juniorsamkväm Kl. 19–20: Festsamkväm Kl. 20.00–01.00: Allmän dans Söndag 28.6.2020 Kl. 7.00–8.00: Morgonmål Kl. 8.30–9.30: Övning för festuppvisning Kl. 10.00–11.00: Högmässa, Ingå kyrka Kl. 11.30–12.30: Lunch Kl. 13.00–15.00: Huvudfest Kl. 16.00: Middag (matpaket kan beställas om man åker direkt)

SAMSTÄMT 2020 ~ INGÅ ~

I glada Ingå är det gott att vara Hav, skär, vidder, sjöar, skog. I Ingå har du naturen nära inpå men också allt du behöver för att kunna leva ett bekvämt liv. Kom hit.

Känn efter. Slå dig ner. Det behöver inte vara svårare än så.

Vi skryter gärna med oss själva därför att det är sant. Vi erbjuder lättiIIgänglig service i alla livsskeden, behörig personal, daghem och skolor i barnens storIek, hållbar utveckling, levande tvåspråkighet, fungerande vård för alla samt ett aktivt föreningsliv och enande evenemang. Det man kanske inte tänker på är Ingås närhet till huvudstadsregionen. Ingå ligger faktiskt bara 30 minuter från Esbo. Man kan enkelt ta sig till och från huvudstadsregionen med buss.

För besökare, och för all del för Ingåborna själva, har Ingå bland annat en magnifik skärgård och natur, en levande landsbygd, muséer, bruksmiljö och ett centrum med all behövlig service att erbjuda. Ingå har långa anor och därför en rik historia som ortens guider gärna berättar mer om.

På Ingådagen i slutet av juni visar orten sig från sin allra finaste sida. Då sluter invånare, sommargäster, fritidsboende, båtfolk och andra glada människor upp kring ett mångsidigt, högklassigt och underhållande program mitt i byn. En stor mängd torgförsäljare drar nytta av folkmassorna för att sälja sina produkter. Det är festivalstämning i byn.

Så välkommen att bekanta dig med oss!

Vi har inget emot att du stannar länge.

Fakta om Ingå Grundat: 1335 Invånare: 5 400 (52,5 % svenskspråkiga) Areal: 954,02 km² (349,89 km² land, 604,13 km² vatten) Grannkommuner: Raseborg, Lojo, Sjundeå, Kyrkslätt Vänorter: Håbo i Sverige, Nittedal i Norge, Fredensborg i Danmark Text: Kristoffer Nöjd, Informatör vid Ingå kommun

7

Folklandia, den årliga folkmusikkryssningen

mellan Helsingfors och Tallinn, är numera ett etablerat folkmusikevent som är känt långt utanför Finlands gränser. Detta år gick kryssningen av stapeln 10–11.1, och det var ungefär 2500 spelmän och folkdansare som gick ombord på m/s Silja Europa i Västra hamnen i Helsingfors på fredag eftermiddag.

22 timmar av folkmusik, hur klarar man av det?

Det är inte svårt alls, man går från scen till scen och lyssnar, spelar litet själv och fortsätter sedan att lyssna. Man hade ställt upp nio fasta scener, och dessutom fanns det ett par scener till där det ordnades program under en del av kryssningen. En sak som inte var riktigt bra i år var att Pelimannin penkki, där scenen brukar vara öppen för spontana uppträdanden, var upptagen på förhand för organiserade framträdanden, det fanns bara ett fåtal lediga tider redan vid kryssningens start.

Spelmansförbundets grupper, Östra Nylands spelmansgille, Allspelslaget och Ingå spelmansgille, i nämnd ordning, framträdde i Fast Lane-kafeterian. Den som så önskade kunde ta sig en svängom, eller så kunde man helt enkelt sitta och äta en bit mat till finlandssvenska låtar.

SLS/FMI hade i år utsett Mats Granfors och Kenneth Nordman till sina spelmansrepresentanter, och de höll två konserter samtidigt som de gjorde reklam för sin nya skiva.

Nästa år firar Folklandia 25-årsjuileum och det återstår att se på vilket sätt man kommer att uppmärksamma det. Åsa Lillhannus

Bilder 1. Jessica Westerholm, som blev finsk mästare i Tikkuristi (Skinnkompassen) 2. Allspelslaget spelade upp till dans

3. Kenneth Nordman och Mats Granfors uppträder 4. Östra Nylands spelmansgille på Fast Lane 5. Fartfyllt med Nordik Tree 6. Buskspel

7. Spelmansförbundet, SLS/FMI och Lirarna delade mässbord Foton: Tor-Erik Åkerman (1–5), Günther Poley (6) och Linnea Holmberg (7)

8

3

1

2

5

4

7

6

9

Fioler, folkdans och folkmusik – Intervju med Anders Backman Text och bilder: Simon Gripenberg

Lokaltåget rullar iväg från Helsingfors centralstation. Ändstationen är Köklax, som ligger strax efter Esbo centrum.

Jag skall göra en intervju med Anders Backman. Han fyller 60 detta år och har under lång tid suttit med i Spelmansförbundets styrelse.

Tåget stannar till i Alberga. Under studietiden

hyrde jag en studentlägenhet i närliggande Kilo men nu känner jag knappt igen mig, Alberga centrum har förändrats så mycket sen dess. Vi susar vidare. Efter Esbo centrum breder böljande åkrar plötsligt ut sig vid sidan av rälsen och efter en liten stund är vi framme i Köklax, som enligt en skylt utnämnts till årets stadsdel 2018.

Anders möter mig i den byggnad där familjen tidigare drev en Radio- och sportaffär. Anders egna hus ligger en

10

bit bort, men han har de senaste åren bott på övre våningen i affärsfastigheten eftersom det då har varit smidigare att vara till stöd för sina föräldrar.

Vi kommer osökt att prata om kontrasten mellan stad och landsbygd. Huvudstadsregionen växer så det knakar.

Anders berättar att det planeras nya höghuslägenheter för 4000–5000 personer på åkrarna intill tågstationen. Han har spårat sin släkt tillbaks till 1705 och konstaterar att elva generationer i rad funnits inom en radie av tio kilometer. Flera generationer har varit mjölnare på Esbo gård.

De bodde på Backis torp – därifrån antogs namnet Backman cirka år 1800.

– Farfar var den första i släkten som ägde mark. Jag bor nu in hans hus, som ligger en liten bit härifrån. Morfar var från Replot, berättar Anders medan han visar ett rum med österbottniska möbler.

Vi sätter oss ner vid vardagsrumsbordet och jag frågar när och var Anders först kom i kontakt med folkmusiken.

Anders plockar fram fiolen och bjuder på spel i vardagsrummet som är möblerat med österbottniska möbler.

Det började med folkdans En av Anders två systrar dansade sedan tidigare folkdans i Esbo folkdanslag. Innan han ryckte in i armén skulle han vid ett tillfälle hämta henne från en dansfest.

– Jag kom lite för tidigt och fick vänta på att festen skulle ta slut. Folkdansare från Sverige var på besök och jag drogs själv med på dansgolvet den kvällen. Det var trevligt och jag blev tillfrågad ifall jag också ville börja dansa. Jag lovade att efter jag gjort militärtjänstgöringen klart så ansluter jag mig till folkdanslaget. Detta skedde 1981 och det var alltså med folkdansen det började, berättar Anders.

I 8–9-årsåldern tog Anders lektioner i klassiskt gitarrspel. Undervisningen, som skedde hemma, inkluderade musikteori men han spelade mest på gehör. Redan år 1973 hade Anders köpt ett munspel, som han sedan tog ut vissa enkla folkdansmelodier på i och med folkdansandet.

Detta gick behjälpligt och han började därför fundera på att lära sig spela dragspel eller fiol – det blev det senare. Den första fiolen införskaffades 1985 och en tio år yngre med-

lem i danslaget, Marcus Blomberg, gav honom lektioner. Anders började nu intressera sig även för noter och övade i genomsnitt en timme per dag. Men till en början var det alltså folkdansen som tog mest tid.

– Redan 1985 kom jag att leda ett äldre juniorlag inom Esbo folkdanslag. Under en period var jag engagerad med folkdans sju dagar i veckan. Jag dansade i Esbo folkdanslags seniorgrupp, Brages folkdanslag i Helsingfors och i Arbetets vänners folkdanslag Tölö AV. Dessutom dansade jag internationella folkdanser i Grankulla, modernt på Thorstorp i Alberga samt deltog regelbundet i dansstugan som ordnades på Karjalatalo i Helsingfors.

Jag frågar Anders hur han ser på kopplingen mellan folkmusik och folkdans: – Dansen ger så mycket till musiken. Det vore svårt att spela för dansare ifall man inte själv vet hur rytmen känns i kroppen när man dansar, förklarar Anders.

På grund av ryggproblem tvingades Anders gradvis att överge dansandet – det blev istället mera fiolspelande.

11

Fiolspelandet tog över Anders spelar sällan fiol hemma numera men musicerar desto mera i andra sammanhang. Han spelar med i Halsbrytarna, Brage spelmanslag, Altra Volta (ett spelmanslag inom Arbetets vänner i Helsingfors) och leder tillsammans med Marcus Blomberg ungdomsspelgruppen inom Haga ungdomsförening. Anders blev våren 2019 – efter Ricke Mettes bortgång – ansvarig spelman för Haga ungdomsförenings folkdanslag; som välbehövlig hjälp har han flera spelmän från Halsbrytarna. Dessutom spelar han tillsammans med Gunnar Bärlund och Timo Hukkanen för Brage folkdanslag.

– Två månader i streck (under 2017) spelade jag sju dagar i veckan men nu blir det ”bara” måndag, onsdag, torsdag och fredag, konstaterar Anders med glimten i ögat.

Senaste höst åkte Anders till Grekland tillsammans med Brages spelmanslag. Detta år kommer spelmän från Grekland på gästvisit (se annonsen under ”På gång”).

Anders vill inte göra skillnad mellan spelmans- och folkdansmusik, utan tycker att man kan hitta utmaningar i all musik – även enklare dansmelodier.

– Det kan vara riktigt givande att under samma övningskväll spela ”Oh Susanna” i sju olika tonarter i följd.

Anders säger att han, när det gäller rytm och tolkningar, har haft förmånen att lära sig mycket av de gamla

fina spelmännen.

– Jag minns när jag träffade spelmannen Kalle Holmberg i Ekenäs. Efter att jag spelat en vals på fiolen och nöjd kände att jag fått så gott som alla tonerna rätt sa Kalle att ”nu skall vi göra det här till musik”, berättar Anders och skrattar.

På spelmansstämmorna har jag fått uppfattningen att du i synnerhet uppskattar buskspelandet?

– Jo, jag tycket mycket om att buskspela. Allspelet ger mig ingen kick utan jag tycker mera om gemenskapen och friheten i buskspel. Kvoten med uppträdanden är helt tillräcklig i samband med de spelningar som jag gör i folkdanssammanhang – det räcker för mig. Under buskspelen bjuds man på överraskningar och får alltid lära sig någon ny låt. Ensam kommer man kanske ihåg fragment av en låt men när man kommer ihop och spelar påminner man varandra och minns slutligen hur låten går. När det gäller inlärningen så får man dock jobba mer i min ålder jämfört med de som är yngre, säger Anders.

Föredrar du att spela utan noter?

– Jag använder noter främst för att se vad som kommer näst och spelar sällan not för not. Egentligen är jag ganska dålig på att spela prima vista. I folkdansarnas program för åren 1992–2018 har det ingått ca. 500 olika melodier som jag på något sätt har i ryggmärgen. Antalet

Anders tillverkar en del av sina verktyg själv – bland annat små specialhyvlar som används för att forma fiolernas lock och botten.

12

Vi studerar några av de fioler som Anders har byggt.

Träytans fina struktur framträder bra i motljus.

låtar som jag ”passivt” kan spela är alltså stort, konstaterar Anders.

Vilken är skillnaden mellan att spela folkdansmusik och spelmansmusik?

– Det är mer utmanande att spela för folkdansarna.

Då är jag oftast helt ensam och det är mycket att hålla reda på. Man skall själv starta och ensam hålla reda på melodi, rytm, tempo samt omtagningar. I ett spelmanslag spelar man kollektivt och har mycket stöd av varandra. Folkdansmusiken består av allt från lätta sånglekar till riktigt knepiga kadriljmelodier vilka är svåra att få att låta bra.

Generellt har folkdansmusiken enklare melodier men det gör det också svårare att få det att låta bra. Det kan å andra sidan vara svårt att spela samspelt i ett spelmanslag ifall nivån mellan spelmännen varierar. Är man en sammansvetsad duo som spelar för folkdansare fungerar man som en ”sammansmält hjärncell”. Det är svårt att jämföra de två världarna, konstaterar Anders.

Anders förklarar hur viktigt det är att man som musiker samarbetar bra med både dansarna och dansinstruktören – det handlar om ett team med tre parter.

– Det är svårt att hitta känslan i musiken bara via örat, det är nog viktigt att man också har rytmen i kroppen – till exempel för att hitta den rätta svikten i hambon.

Egna kompositioner Några egna kompositioner har Anders också gjort, däribland ”Ragna-Lises schottis” som han skrev åt sin systerdotter i slutet på 80-talet.

– Jag hade på den tiden en Casio minikeyboard som jag använde för att mata in noter i och lära mig rytmering.

På den hade jag gjort första reprisen under dagen och följade natt vaknade jag klockan fyra och hade melodin till andra reprisen i huvudet och skrev genast ner den not för not. Den låten har levt sitt eget liv och spelats in på åtminstone tre olika CD-skivor. När jag en gång bläddrade bland CD-skivor på Kansanmusiikkiliittos butik råkade jag se att även Vantaan pelimannit spelat in den, säger Anders.

Istället för en Casio minikeyboard ligger nu en E-ink läsplatta på vardagsrumsbordet. Anders visar hur smidigt det är att strukturera upp sina noter elektroniskt inför olika spelningar.

– Tekniken med E-ink drar ytterst lite ström, laddningen räcker flera veckor och dessutom är det inte samma störande reflektioner som på en vanlig läsplatta, förklarar Anders.

Jag anar att hans intresse för att pröva ny teknik delvis bottnar i den radio- och sportaffär som familjen under 13

Fiolerna tar form i verkstaden som Anders inrättat i källaren.

46 års tid drev i fastighetens bottenplan, där det numera finns en inhyrd tandläkarmottagning. Anders jobbade heltid i affären i ungefär tjugo år.

– Det gick tyvärr inte att fortsätta på grund av utvecklingen med stora elektronikkedjor och webb-butiker. År 2000 var vi tvungna att sluta, konstaterar Anders.

Fiolbyggandet På bordet i rummet intill ligger några fioler. Diskussionen glider in på fiolbyggande. Anders berättar att han aktivt började bygga fioler 1997 i samband med en kurs som arrangerades på det lokala Arbetarinstitutet.

– Jag har alltid tyckt om att arbeta med händerna och byggde till exempel, med assistans av morfar, en roddbåt när jag var 15 år gammal. Då Arbis utannonserade en fiolbyggarkurs nappade jag direkt. Jag var dock sent ute och det var nära att jag inte skulle ha sluppit med. Vår lärare Jaakko Mäkelä hade vunnit 1:a pris i en fiolbyggnadstävling i Cremona. Efter kursen fortsatte jag med byggandet och deltog sammanlagt i tre Arbiskurser. Jag har också deltagit i ett flertal kortare intensivkurser i fiolbygge, till exempel fem sommarkurser à en vecka. Jag satt också med i Finlands fiolbyggarförbunds styrelse ett flertal år, berättar Anders.

14

Anders reparerar också fioler, men enbart för hemmabruk. Han tycker det är enklare att bygga nytt än att reparera. Han visar upp en av fiolerna som han byggt.

– Man klarar sig bra med enbart handverktyg.

Antonio Stradivarius byggde under sitt liv ungefär 1200 fioler på det sättet. Sargen och bottnen görs av lönn medan locket är av gran. När jag formar locket använder jag inte sandpapper utan sickel (en vässt plåtbit). Hakstödet och stränghållaren är de enda bitar som jag köper som färdiga, förklarar Anders.

Anders bygger också många av sina verktyg själv.

Han plockar fram ett antal små hyvlar i varierande storlek som han tillverkat. Hyvlarna är små konstverk i sig själva.

För att foga samman fiolens trädelar använder Anders uteslutande benlim.

– När man använder benlim är det möjligt att lösa upp fogarna och limma ihop fiolen på nytt i samband med reparationer. Moderna lim har inte den egenskapen.

Redan de forna Egyptierna använde benlim.

Det märks att Anders njuter av hantverket och att han är noggrann. För tillfället bygger han på sin tredje och fjärde fiol. Det är en långsam och tålamodsprövande process. Den färdiga fiolen som han visar upp har till exempel omkring tjugo lager av oljelack.

– Många skulle säkert ha slipat ytan jämn efter sista

Vi studerar ett pågående fiolprojekt och jag får en snabbkurs i materialval och byggteknik.

lackvarvet men jag föredrar att träets ytstruktur finns kvar, förklarar Anders och visar upp fiolen i snett motljus så jag tydligt ser den levande strukturen.

Jag frågar vilken fiol Anders helst spelar på.

– Det har varierat under åren, men brukar alltid vara svårt att byta när man vant sig vid en. Den fiol som jag mest spelar på för tillfället har en speciell historia: En nära bekant ville ha en fiol reparerad. Jag fixade till den och satte på begagnade strängar. Familjen spelade dock inte själva utan hade den som en väggfiol. När mannen i huset gick bort gav hans fru fiolen åt mig. Den hamnade i skåpet bland mina andra fioler. När frun senare gick bort slog det mig att jag ska ta fram fiolen och spela på den i samband med hennes begravning. Jag satte på nya strängar och kände att ”wow, vilken fiol”. Därefter har jag spelat på den här fiolen som dessutom visat sig vara byggd av en avlägsen släkting till mig. En annan fiol som jag spelade länge på hade jag också fått som gåva. Den låg länge i skåpet tills jag skulle åka till Mexico och spela. Jag tog med mig den på resan och spelade sedan på den i tre år. Den fiolen har jag lyckats spåra tillbaka till en yrkesmusiker från Bulgarien. Det finns till och med YouTube-klipp på nätet där han spelar på den fiolen, berättar Anders.

Anders tycker att det vore svårt att köpa en fiol. Det är så många faktorer som påverkar ljudet. Närljudet (det

som man själv hör när man spelar) är till exempel alltid annorlunda än det som publiken hör i salen.

Foto- och filmintresset Under spelmansstämmorna har jag lagt märke till att Anders alltid haft kameran med sig och riggat upp stativet för att dokumentera. Jag frågar därför om hans intresse för fotografering och filmande.

– En systemkamera införskaffades 1975. Jag fotograferade svartvitt och framkallade filmerna själv i eget mörkrum. Filmen köptes i 30-meters spolar.

Under 80-talet var Anders med i redaktionen för tidningen Folkdansaren och fick således vidareutveckla sin hobby. Han var också med och producerade tidningen Väst’n, en medlemstidning för Västra Nylands folkdansdistrikt.

– På den tiden var det saxombrytning som gällde.

Numera fotograferar och filmar jag enbart för egen dokumentation, berättar Anders.

En del bild och filmmaterial finns dock tillgängligt på Anders YouTube-kanal ”MyTube” (www.youtube.com/ user/jultroll/videos). Där återfinns bland annat filmklipp på folkdans i Grekland, Halsbrytarnas konsert från 12.4 (den sista konsert som Ricke Mette deltog i) och Bingsjöstämmans allspel.

15

Spelmansstämmor

Många representationsuppdrag

Apropå spelmansstämmor berättar Anders att han gjorde en resa till Sverige ifjol och besökte ett flertal spelmansstämmor: Tobaksspinnarstämman i Nås, Bingsjöstämman, Östbjörkastämman och Bodastämman.

– Det är en stor skillnad från vad vi är vana med här.

På spelmansstämmorna i Sverige ordnas ytterst sällan logi eller mat utan deltagarna får själva arrangera den biten.

Folk sover i paketbilar, tält och husvagnar. Ibland kan det finnas möjlighet att inkvartera sig i en sovsal. Det är intressant att se hur det fungerar i Bingsjö. På orten finns endast en affär och under två dagar per år besöker ca 15 000 människor Bingsjö i samband med spelmansstämman. Utan stämman skulle affären knappast klara sig, funderar Anders.

Hur är det med själva stämmoprogrammet, skiljer det sig mycket från det finlandssvenska?

– Ser man till exempel på Kaustby så är det ett minutprogram som gäller. På de svenska stämmorna finns det överlag väldigt lite information om programmet på förhand – men det är också det som är charmen. Jag råkade till exempel få höra om en kurs som leddes av Mats Edén, som nyligen fått Zornmärket i guld i fiolspel. Vi var endast två deltagare på den kursen, så vi fick verkligen personlig och högklassig undervisning, berättar Anders.

Anders är som bekant sedan länge medlem i Spelmansförbundets styrelse. Jag har hört att du vid sidan av detta samt dansandet, spelandet och fiolbyggandet även haft representationsuppdrag i många andra styrelser och utskott?

– Det stämmer. Det känns som att jag suttit med i Spelmansförbundets styrelse sedan urminnes tider. Jag satt också väldigt länge i Folkdansringens musikutskott och jag representerade också Finlands Svenska Folkdansring i Nordlekrådets folkmusikutskott. Under ca tio år satt jag med i styrelsen för Finlands fiolbyggarförbund.

Apropå årtal passar jag på fråga om Anders i höst kommer att fira sin 60-års dag på något speciellt sätt?

– Det blir nog inget märkvärdigt. När jag fyllde 50 ordnade jag ett speltillfälle för släkt, vänner, spelmän och folkdansare, berättar Anders.

Innan jag promenerar tillbaks mot tågstationen får jag en guidning i verkstaden som ligger i källaren. Anders visar mig bland annat benlim, lönnvirke och en egenkonstruerad maskin som han formar stämskruvar med.

Vi säger hejdå. Jag har siktet inställt på årets Etnogala som hålls samma kväll vid Tavastia. Anders är istället på väg på helgens Folklandiakryssning. Hans framtidsplan är att fortsättningsvis spela för folkdansarna och med spelmanslagen – och ha spelmansstämmorna som extra krydda.

Till vänster ett standardverktyg och till höger ett specialverktyg som Anders konstruerat för att mer detaljerat kunna forma stämskruvar.

16

På Anders YouTube-kanal (www.youtube.com/user/jultroll/videos) finns filmer bland annat från spelmansstämmor och folkdansevenmang.

17

Irländskt i Nykarleby Ett vitt tjockt snötäcke välkomnade oss 15 kurs-

deltagare som kommit till Kredu i Nykarleby för att under första veckoslutet i februari lära oss lite om folkmusik från den gröna ön. Trots snötäcket så inföll sig inspirationen snabbt. Källan till inspirationen var självaste Jennikel Andersson, grundaren av en egen irländsk folkmusikutbildning i Sverige och en mycket människonära pedagog.

En vecka innan kursen fick vi ta del av filminspelningar gjorda av Jennikel själv. Hon hade valt ut fem traditionella irländska låtar som hon framförde i såväl långsamt som snabbt tempo. Avsikten var att vi alla skulle vara bekanta med låtarna då kursen inleddes. För de notfrälsta fanns länkar till sidor för nerladdning av noter, men eftersom låtarna vanligtvis spelas i så många olika varianter så var det inget som rekommenderades.

Av de fem låtarna valde vi slutligen ut fyra; två reels och två jigs. Taktarten på dessa är olika, men rytmen livlig och munter som irländsk musik sig bör, dock med ett stänk av melankoli. Fyra låtar på ett veckoslut låter inte mycket, men det innebar en grundlig genomgång av varje låt, något som sedan visade sig vara behövligt då ornamenten kom med in i bilden.

Teori.

18

Foton: Pia-Stina Sarin (förutom den översta bilden i mitten: Michaela Lassus)

Ornament är viktiga element och gör den irländska folkmusiken till vad den är. Snabba växlingar utförs mellan huvudtonen och närmast högre ton, ibland även närmast lägre ton. Lite som att plocka in extra noter, men man bör behärska detta för att inte bryta rytmen.

Det enklaste ornamentet är en cut, och den fick vi lära oss. Med fingret klipper man av tonflödet på strängen för en blå sekund. Ett annat lättare ornament är en roll, och även den fick vi testa på. Övriga ornament är bl.a. triplet, som även förevisades av Jennikel, samt double stopping, cran, grace note, slide och pat. För en del av oss nybörjare blev den irländska livligheten en bit bort liksom ornamenteringen, men det lär behövas åratal av träning för att få drillarna på plats.

Allt det nya kräver en hel del av individen, och det är Jennikel mycket medveten om. Därför ingick i kursprogrammet även kroppsavslappning, meditation samt axel- och handmassage.

Kursen gav mersmak hos många och fantasin började flöda. Så räkna med en fortsättning på denna inspirerande kurs!

Text: Pia-Stina Sarin

es av Leifs fiol.

Jennikel imponerad

Handmassage under pausen.

Etnogalan 2020 Att arrangera etnogala på den legendariska rockklubben

Tavastia har redan blivit en tradition. Amanda Kauranne bjuder oss på en välkomstjojk – som förutom samiska har inslag av både finska, svenska och romani. Mångfald kännetecknar Etnogalan och ett dylik öppningsnummer passar således bra.

Gruppen Enkel och artisten Aili Järvelä står för de mer traditionella och finstämda inslagen medan Helsinki-Cotonou Ensamble sjuder av energi. Den mångkulturella gruppen Compañía Kaari och Roni Martin ger oss en teatralisk upplevelse utöver det vanliga. Musikerna ackompanjerar en fartfylld danskoregrafi på tjurfäktningstema. Mellan kvällens framträdandena delas priserna ut till kluriga munspelsfanfarer av Jouko Kyhälä, gruppen Svängs frontfigur.

Det är givetvis bra med mångfald och kontraster men personligen rycktes jag inte riktigt med av årets Etnogala. Detta kan delvis bero på sviterna av en förkylning, men det kändes ändå som att någonting skavde. Då musikproduktioner blir för slipade – vilket är fallet med direktsända TV-galor – går ohjälpligt en del av det folkliga förlorat. Publiken var också ganska passiv, vilket påverkar upplevelsen.

Samtidigt är Etnogalan ett mycket fint intiativ som förmodligen ännu söker sin form. Det ligger säkert en utmaning i att skapa ett evenemang som samtidigt är både folkligt, nyskapande och TVanpassat. Genom att Etnogalan streamas når folkmusiken ut till en bred publik. Den finlandssvenska folkmusiken kunde med fördel synas mer även i detta sammanhang.

Simon Gripenberg

Munspelsfanfar av Jouko Kyhälä.

Fartfyllda rytmer med Helsinki-Cotonou Ensamble.

Glada pristagare i gruppen Juurakko.

Vinnare 2020:

Korsningspriset: Eva Jacob Årets artist: Juurakko Årets internationella insats: Johanna Juhola Årets folkmusikskapare: Timo Alakotila Årets dansskapare: Timo Saari Årets nykomling: Vimma Årets fenomen: Verta, pornoa ja propagandaa, JUMALAUTA!-konsertserien Årets fenomen, hedersomnämnande: Duo Emilia Lajunen & Suvi Oskala – koldioxidfria cykelturnéer

Enkel bjöd på en stämningsfull konsert.

Intensivt framträdande med Compañía Kaari och Roni Martin.

Etnogalan kan ses i sin helhet på Yle Arenan: https://arenan.yle.fi/1-50400601 Foton: Simon Gripenberg

19

Johanna Lönngren & Rie under konserten på O’Malleys.

Foto: Lisa Taulio

Folkmusikdagarna i Vasa 2019 Också i år arrangerades Folkmusikdagar i Vasa. Årets

upplaga var något mindre till formatet än tidigare år och fungerade som ett stort talko där Folkmusiksällskapet höll i trådarna och koordinerade. Genom att flera små evenemang gick av stapeln under samma förlängda veckoslut skapades den helhet som i år blev Folkmusikdagarna. Ett stort tack till alla samarbetsparter, musiker och publik som var med och gjorde årets Folkmusikdagar från Folkmusiksällskapets sida!

Konserterna Programmet inleddes på torsdagskvällen den 19 september med en Folkmusikkväll på O'Malleys. Folkmusikgruppen Rie presenterade låtar från den nyutgivna skivan "Johanna Lönngren & Rie". Vid sidan av Johanna trakterade Viktor Weijola gitarr och Egon Veevo kontrabas. Konserten började med sången "Godafton Godafton". Den här sången har i tiderna Lisa Grönlund från Petsmo sjungit. Andra låtar som spelades var "Menuett efter Sepp-Fredrik" och "Pojkpolskan från Lappfjärd" sammansatt med en Polska efter Jonas Markusson-Jåfs från Solf. Under konserten spelades även två av Johanna Lönngren nyskrivna låtar vid namn "Algots Schottis" och "Wilmas Vals". Efter konserten var det fritt jam. Folkmusikkvällen arrangerades av Lirarna i samarbete med Folkmusiksällskapet och DUNKs Musik och Talang.

På fredagen den 20 september gick en lunchkonsert med Double J Twins av stapeln i Saluhallen i Vasa. Det var Folkmusikinstitutet vid Svenska Litteratursällskapet som stod för arrangemangen. Och vilken konsert sen: Underbar musik och njutbar atmosfär i Saluhallen i Vasa! En höjdpunkt på konserten var när twinsen, det vill säga Jessica och Janeta Österberg, spelade en låt som de har tillägnat sin farmor, vilken närvaro!

20

Workshopar och organisationsinfo Som tjuvstart inför Folkmusikdagarna i Vasa hölls folkmusikverkstäder vid Lappfjärds folkhögskola. Verkstäderna ordnades av Martin-Wegelius institutet och Folkmusiknätverket Lirarna i samarbete med Lafo. Lirarnas koordinator Lisa Taulio var på plats och presenterade nätverkets verksamhet för Lafo-studerandena. Tillsammans med folkmusikerna Marianne Maans och Désirée Saarela-Portin fick studerandena på musiker-, produktions- och ljudtekniklinjerna lära sig låtar på gehör, samt spela och sjunga. Bland annat lärdes låtar ut som ingår i materialet “Folkmusik i skolan - Metodhandbok för grundläggande utbildning årskurs 7–9”. Materialet har sammanställts av Désirée Saarela-Portin med Marianne Maans som medredaktör. Undervisningsmaterialet gavs ut år 2017 och är en gemensam satsning av Martin-Wegelius institutet, De Ungas Musikförbund i Svenskfinland (DUNK), Folkmusikinstitutet vid Svenska Litteratursällskapet i Finland, Barnkulturnätverket i Österbotten (BARK) och Yrkeshögskolan Novia. År 2014 gav samarbetsparterna ut ett liknande material för daghem och förskolor samt för grundläggande utbildning årskurs 1-6.

Folkmusikdagarna fortsatte med verkstäder arrangerade av BARK vid Vasa Övningsskola för elever i årskurs 0–4 med folkmusikerna Johanna Lönngren och Marianne Maans. Under en lektion fick eleverna mångsidigt uppleva folkmusiken, höra olika instrument och om deras historia, samt spela och sjunga själva. Lektionen började med en minikonsert som presenterade olika instrument så som vinare, naturtonsflöjt, ramtrumma, mungiga, kantele, stråkharpa, dragspel och fiol. Därefter fick eleverna sjunga och bland annat pröva på att spela fiol och andra instrument i låtar i enkla arrangemang. Verkstäderna var lyckade och många lärare och elever gick den dagen hem trallande på låtar från programmet.

Fredagen den 20 september arrangerades sedan en folkmusikalisk eftermiddag för Åbo Akademi Vasas lärar-

studerande. Under ett antal år har Folkmusikdagarna haft ett gott samarbete med musikdidaktiken vid Åbo Akademi, och detta fick en fortsättning också i år. Alla förstaårsstuderande som läser musikdidaktik deltar i den folkmusikaliska eftermiddagen och får på så sätt en snabbintroduktion i finlandssvensk folkmusik med baktanken att detta är till nytta i deras kommande jobb. Upplägget börjar med organisationsinfo, där de finlandssvenska organisationer som på olika sätt verkar inom den folkliga musikens område inbjuds att presentera sig kort. I år presenterades Finlands svenska spelmansförbund, folkmusiknätverket Lirarna, Folkmusikinstitutet vid Svenska Litteratursällskapet, DUNK och Finlands svenska sång- och musikförbund. Efter presentationen bjöds alla studerande på folkmusikworkshop av folkmusikerna Marianne Maans och Désirée Saarela-Portin i Lirarnas regi. Därefter delades de studerande in i tre mindre grupper, som fick fördjupa sig i folklig musik, sång och dans tillsammans med de ovannämnda folkmusikerna samt med Johanna Lönngren.

Visstuga med hög mysfaktor Folkmusikdagarna avslutades med en visstuga i Harfgården på Brages friluftsmuseum lördagen den 21 september under ledning av Caroline Doktar. Tanken var att deltagarna skulle sitta framför en sprakande brasa och njuta av stämningen och sjunga tillsammans. Och så blev det också. Deltagarna presenterade sig varefter det sattes igång med visor som skulle kunna vara trevliga att sjunga tillsammans med någon en sen kväll när höstmörkret lagt sig, medan brasan sprakar. Låtar som "Här dansar jag på bredaste golv" och "Se här komma vi, vi unga" fick inleda kvällen. Därefter fortsattes av bara farten tills det blev dags för "Vila och ta en blund" strax innan kaffepausen. Också "En sol på fönsterrutan" och sångleken "Kom ska du få en sväng utav mig" fanns med på repertoaren. Eftersom visstugans dragare Carolines hjärta slår för folkdansen och ett relativt stort golv fanns tillhanda bjöds det naturligtvis också upp till en liten svängom med alla inblandade sångare. Visstugan avslutades sedan med "Slumrande toner" och "Vem kan segla förutan vind". En skön stämning fanns det bland de sexton deltagarna och trevligt var det i höstrusket innanför rutornas gröngamla stängsel.

Text: Johanna Björkholm, Caroline Doktar, Johanna Lönngren, Marianne Maans

Folkmusiksällskapet blickar framåt Känner du till en finlandssvensk förening som

heter Folkmusiksällskapet r.f.? Vi är inte förvånade om svaret på den frågan är nej. Föreningen grundades i tiderna som garantiförening för Finlands svenska folkmusikinstitut och hade då samma namn som institutet. År 2008 blev Folkmusikinstitutet en del av Svenska litteratursällskapet, och garantiföreningen behövdes inte längre. I stället för att upplösa föreningen valde man att ändra namn och stadgar, och resultatet blev Folkmusiksällskapet r.f.

Folkmusiksällskapets uppgift är att ”stimulera intresset för och öka kännedomen om den folkliga musikutövningen i Finlands svenskbygder samt att främja folkmusikforskningen”. Vi uppfattar föreningen som ett paraply för alla som vill arbeta för ökad synlighet och medvetenhet om folklig musik och dans i Svenskfinland. Där ser vi verksamhet som riktar sig till eller ger synlighet bland icke-utövare som en viktig insats – för om du ingenting vet om traditionell musik är det ju svårt att bli intresserad av den.

Folkmusiksällskapets verksamhet söker ännu sina former.

För år 2020 planerar vi bland annat en serie folkmusik-workshopar i grundskolor, Folkmusikdagar i Vasa, offentliga jamtillfällen på folkdansens och -musikens dag samt planering av ett introduktionsmaterial till den finlandssvenska folkvisetraditionen. Vår bäst etablerade verksamhet är Folkmusikdagarna i Vasa, som bygger på ett brett samarbete med andra organisationer och enskilda intresserade. Så vill vi jobba också i övrigt.

Resurserna inom området folkmusik och -dans är små, men om flera aktörer samarbetar är det lättare att få saker och ting gjorda.

Vi kommer nu att gå in för att intensifiera samarbetet och kommunikationen med våra medlemmar utanför styrelsen. Vi efterlyser idéer och samarbeten för vår kommande verksamhet.

Vi kommer att gå in för att två medlemsbrev per år skickas ut till medlemmarna. Att bli medlem är gratis, allt du behöver göra är att meddela ditt intresse till en styrelsemedlem eller till folkmusiksallskapet@gmail.com. På så sätt kommer du också med på vår mejllista för medlemsbrev. Vi tar också gärna emot idéer för verksamheten inom styrelsen eller via e-post. Ska vi meddela om årsmötet också?

Välkommen med!

Styrelsen för Folkmusiksällskapet r.f.

Johanna Björkholm, Birgitta Beijar-Österberg, Johanna Lönngren, Annina Ylikoski, Marianne Maans, Sofia Joons

21

Espoon pelimannit - Esbo Spelmanslag firar sitt 45-års jubileumsår 2020 Espoon pelimannit - Esbo spelmanslag grun-

dades 16.1.1975 på folkdansgruppen Fallåkers initiativ i samband med Esbo stads svenska arbetarinstitut. Valter Grenman kom med idén och stöttades av Ulf och Märta Bergström. Det har alltid varit med en grupp på ca 20 spelmän under åren. Takten har givits av otaliga fioler, klarinetter, dragspel, mandoliner, basar, gitarrer och rytminstrument. Spelmanslaget har ända sedan 1997 drivits av mus. mag. och dragspelskonstnären Pekka Pentikäinen.

Sommaren 2013 registrerades spelmanslaget som en egen förening Musiikkiyhdistys Espoon pelimannit ry Musikförening Esbo spelmanslag rf.

Vår repertoar har ända från början bestått av finlandssvensk och skandinavisk folkmusik, salong- och sällskapsdans och traditionella låtar från Esbo. Även spelmännens egna musikstycken har på sista tiden hört till repertoaren. Vårt spelmanslag är en mycket efterfrågad dansorkester till olika typers evenemang. Vi har haft äran att ha Elina Sauri som vår solist.

Under de sista åren har vi ordnat flere spelkurser i vilka även utomstående musikanter har tagit del. Vi är väldigt glada över att landets bästa pedagoger har undervisat oss och vi har lärt oss mycket nytt och gjort stora framsteg i vårt samspel.

Till vårt jubileumsårs ära kommer vi att uppträda mer än normalt, och året kulminerar med en jubileumskonsert i Esbovikens kyrka onsdagen den 30.9.2020 kl.

18.30. Vi kommer också att ha flera danstillställningar i

Esbo spelmanslag tillsammans med Rättviks Spelmanslag.

Foto: Veli-Jussi Lietsala

22

huvudstadsregionen och en biblioteksrunda i biblioteken i Esbo lördagen den 25.4.2020. Dessutom kommer vi att uppträda på Kaustby folkmusikfestival i juli. Du kan följa våra evenemang på Facebook https://fi-fi.facebook.com/ espoonpelimannit/

Hösten 2018 blev spelmanslaget bjudet på besök till Rättviks spelmanslag i Dalarna, Sverige. Under det tre dagar långa besöket hade vi konsert i Rättviks medeltida stenkyrka samt på ett lokalt servicehus för åldringar. Vi fick bekanta oss med Rättvik by och dess närtrakter. På samkvämen samspelade vi tillsammans låtar som var bekanta för bägge parterna.

Mottagningen var hjärtlig och upplevelsen fantastisk. Vi började planera motbesök genast efter vår resa och förra hösten fick vi äran att vara värd till Rättviks spelmanslag. Besöket förverkligades 23–25.8.2019. Esbo stad och Esbo Arbis var till stor hjälp i den praktiska planeringen. Dessutom fick föreningen ett bidrag av Svenska kulturfonden för att täcka besökets kostnader.

Spelmanslagens besök till grannländerna är det bästa möjliga kulturutbyte man kan få. Genom att spela fritt tillsammans får vi vidarebefordrat våra musikaliska traditioner och följaktligen lär vi oss även själva. Vi tror och hoppas att vårt samarbete och vår vänskap kommer att fortsätta ännu länge!

Text: Maarit Aarvala Översättning: Heli Heino

Spelmanslaget uppträder i Riddarhuset.

Foto: Jorma Airola

Taina Kärhä och Pekka Pentikäinen.

Foto: Veli-Jussi Lietsala

Spelmanslaget spelar till dans.

Foto: Päivi Ylönen-Viiri

23

In memoriam

Ragnar Boman 1.10.1930–21.12.2019 ­ När jag var 17 år blev det äntligen allvar av mina

drömmar om att lära mig spela fiol. Det var då det hade gått upp för mig att det gick att få lektioner på Medis, som Medborgarinstitutet i Mariehamn kallas. Lärare var Ragnar Boman, en då drygt 45-årig spelman som jobbade som målare på vardagarna och kantor i Sund på söndagarna. Och så hade han fiolkurs på tisdagskvällarna i Mariehamn.

Det var litet spännande den där första gången, jag kände inte Ragnar sedan tidigare och hade ingen aning hur det skulle bli. Ragnar var snällheten själv visade det sig, så rädd behövde man inte vara. Lektionerna var bara 15 minuter långa, så det var inte mycket man hann med.

Upp med fiolen, få den stämd av Ragnar och så spela upp läxan. Efter ett läsår tyckte Ragnar att jag skulle komma med i Ålands spelmansgille som han ledde.

Det var sommaren 1975 och det blev spelmansstämma i Pargas – resan med egen buss och en stor skara åländska spelmän blev en upplevelse. Ragnar var glad och sprallig, berättade historier och hela gänget gick på i samma stil. Inga generationsklyftor där inte. Vi var en handfull unga som hängde med på stämmoresorna i slutet av 1970-talet och det var en härlig gemenskap: massinkvartering på skolgolv – gubbar och tanter, killar och tjejer om varann och mycket skratt och spel.

De flesta av de där gamla spelmännen är borta nu, ungdomarna har blivit gubbar och gummor själva, och nu är ledaren, glada spralliga Ragnar som spelade så fint, inte heller längre kvar ibland oss. Sedan stämman i Pargas har det hänt mycket. Ragnar lämnade målar- och kantors-

24

jobben och fick jobb på Medis som musiklärare. I spelmansgillet startade han gruppen Spelevinkarna som utökade både instrument och repertoar. Så småningom tog Christina Johansson över ledarskapet och Ragnar drog sig med ålderns rätt tillbaka. Många är det som har fått början på sitt fiolspelande med Ragnars hjälp och som spelat med i hans grupper.

Erika Wiklund-Mörn som spelar med i Kvinnfolk minns hur det var att börja spela fiol som femåring: ”Jag minns lukterna, ljudet, och det omtänksamma bemötandet och ett oändligt tålamod hos min första fiollärare.

Mycket lek och spring i bena och så fick det vara. Tur var väl det för jag minns det bara som roligt att spela med honom. Och mjukt och fint lät det när han spelade”

Ragnars brorson Marcus Boman skrev så här på Facebook efter dödsbudet: ”Ledsamma nyheter nådde mig dagen innan jul då jag fick veta att min farbror Ragnar Boman gått bort. Som spelman och musiklärare var han en av de sista länkarna till den gamla spelmansmusiken på Åland vilket han förvaltade inte minst som ledare för Ålands spelmansgille ända sedan det grundades. Men det är inte bara en musikalisk tråd som klippts av, även som målare var han en av de sista som traditionsenligt kunde blanda färg i de mest fantastiska och själfulla nyanser.

Något man har kunnat njuta av i många hem och kyrkor.

En stor kulturpersonlighet och sällskapsmänniska med stort hjärta har lämnat oss. Vila i frid.”

Siv Ekström

Nya skivor

KENNETH NORDMAN OCH MATS GRANFORS/ I fäälan – Nya spelmanslåtar från Sydösterbotten/ Folkmusik från Finlands svenskbygder 35 SLS/Finlands

svenska

folk-

musikinstitut har under åren gett

ut många skivor innehållande finlandssvensk folkmusik. Nu har den 35 i ordningen getts ut.

Kenneth Nordman och Mats Granfors har båda sina rötter i den österbottniska folkmusiken. De arbetar också båda professionellt med musik, även om de inte på heltid arbetar inom folkmusikgenren.

Titeln på skivan – "I fäälan" – är ett uttryck på dialekt som kan översättas på olika sätt, har olika betydelser, men här passar ju nog översättningen ”i fotspåren” kanske bäst: Kenneth och Mats går i de gamla spelmännens fotspår. Och det gör de verkligen. Även om "I fäälan" består av 20 nykomponerade låtar, så låter de som om det skulle vara traditionella sydösterbottniska spel-

manslåtar. De är komponerade och arrangerade av Kenneth och Mats på ett smakfullt sätt, och det gör att det känns väldigt bra att placera skivan i spelaren och lyssna. Till sin hjälp har de två också Jens Hagback och KentOle Qvisén på fiol och Olle Nilsson på orgel. Ett stort plus är texthäftet som innehåller rikligt med information bland annat om sydösterbottniska traditioner och historier kring skivans låtar.

Det är svårt att bara ta fram ett fåtal av skivans spår, det är så många bra låtar, men här kommer några: Titellåten polskan ”I fäälan” har mycket gemensamt med Johan-Erik Taklax speciella melodier, kluriga och inte alldeles enkla att spela. Där hörs genast varifrån inspirationen har kommit. En annan pigg låt är schottisen ”Kvett är ur ögon pojkar!”, en uppmaning som vi alla, pojkar som flickor, troligen har hört någon gång. ”Norrvalsin” har en ålderdomlig klang som påminner om de otaliga andeliga valser som spelas runt om i våra trakter. ”Kalvdansin” är ett finurligt namn på en plägarmarsch à la 2000-talet, en trevlig sådan. Slutligen, som ett exempel på fyndiga namn, menuetten ”Voimarin” (nej, inte smöret!), som har fått sitt namn efter smeden ”Voima-Kal” i Penik, en man med styrka. Menuetten är dessutom mycket bra, man får ”menuettkänsla”.

Jag kan inte säga annat än detta: Köp skivan, den är bra! Jag vet att jag kommer att spela den flitigt också i fortsättningen.

"I fäälan" kan köpas i Vetenskapsbokhandeln i Helsingfors (tiedekirja.fi), i SLS kundtjänst i Vasa, samt i Gros bokhandel i Vasa, på Boklund.fi (boklund.fi/ljud), Luckan i Kristinestad och När-Bok i Närpes.

Den finns också på Spotify, Youtube music och flera andra streamingtjänster.

JUURAKKO/ Yhdeksäs talvi Juurakko är en grupp som har

spelat tillsammans nu i många år.

Gruppen består av fem damer: Laura Kaartinen (sång, harmonium, slagverk), Eija Kankaanranta (konsertkantele, 15-strängad kantele), Kaisa Saarikorpi (sång, guitalele, banjo, cigarrlådgitarr, slagverk), Minsku Tammela (sång, stråkharpa, kam, slagverk) och Anna Wiksten (sång, planka, slagverk). Nu senast lät gruppen tala om sig på Etnogalan den 9 januari detta år, när flickorna vann kategorin ”Årets artist”.

En orsak till gruppens framgång ligger i att man kombinerar rotmusik och starka berättelser, kombinerar det med finsk blues och traditionell instrumentering och gör detta dessutom med skiffle-attityd. Juurakko tar ut svängarna på ett angenämt sätt, där man inte alls har glömt rötterna.

Texterna är det viktigaste, arrangemangen består av stämsång och ackompanjerande instrument.

Den här skivan ”Yhdeksäs talvi” (nionde vintern) är gruppens tredje skiva, och allting talar för att den röner samma öde som de tidigare, nämligen blir framgångsrik. I varje fall har de mycket material att ta med sig ut på turnéer, både i Finland och utomlands.

25

Skivan innehåller mycket kamosstämning, de olika spåren leder oss igenom den mörka vintern från senhösten till vårens ankomst. Det första spåret ”Syksy vanhenee” anger en klar riktning, mörkret lägger sig över Finland och så småningom kommer vi fram till julen i ”Koska meill on joulu?”. Via spåret ”Joulu Skattalla” som är en julvisa av modernare tongångar, med utgångspunkt i hamnen på Skatudden i Helsingfors, kommer vi så småningom till det sista spåret ”Räntää, hyhmää”, där man så småningom börjar vänta på våren. En melodi som avviker från det här temat är ”Laulu Titanicin haaksirikosta”, en historia om den sista kvinnan som räddades från m/s Titanic innan skeppet gick under.

Gruppen Juurakko har återigen gjort en fin skiva, på sitt alldeles egna vis och med sitt eget sound. Instrumenten är inte alltid de traditionella, men arrangemangen blir precis rätt.

Skivan är utgiven på skivbolaget IMU – Inkoon musiikki och finns tillgänglig via Suomen kansanmusiikkiliitto, Spotify och andra streamingtjänster.

26

polka)” är också den en låt där inspirationen har kommit från Södra Österbotten och de tvåradiga dragspelen. Även om melodin är nykomponerad så finns den sydösterbottniska segheten där.

Skivan har getts ut på skivbolaget Nordic Notes och finns att köpa i Suomen Kansanmusiikkiliitto och www.levykauppax.fi . Den finns också på Spotify och andra streamingtjänster.

ENKEL/ We are Enkel En annan finsk folkmusik-

grupp som låter tala om sig är Enkel.

Den här gruppen är en kvartett bestående av fyra damer: Leija Lautamaja på 2,5-radigt dragspel, Miia Palomäki på 2,5-radigt dragspel, Maija Pokela på 15-strängad kantele och Iida Savolainen på altfiol, och alla bidrar dessutom med sång. Arrangemangen har gjorts antingen av hela gruppen eller medlemmar av den.

Gruppens andra skiva "We are Enkel" består av tio spår, till största delen har gruppen baserat materialet på trad. melodier eller ramsor, men man har sedan låtit fantasin flöda på ett energiskt sätt. Ett exempel på detta är spår 3, ”Tipitii” som från början består av en ramsa från Kauhava, som beskriver hur det låter när en flock fåglar av olika slag samlas för att äta och utbyta nyheter. Därefter utmynnar det hela i en melodi av Iida Savolainen. En annan låt att nämna är ”Tuu illalla”, trad. Från Härmä, Kauhava och Alavo, en kärleksvisa till en partner efter många år tillsammans.

En låt som har byggts ut från den ursprungliga marschen från Korpiselkä, spelad på kantele, till en marsch i nutid med discobeat och videospel är Folk Fantasy IV. ”Havuja (Sisu

TUULIKKI BARTOSIK/ Torm veeklaasis / Tempest in a teapot Accordeonisten Tuulikki Barto-

sik gick in i skogen i Södra Estland och kom ut med material till sin nya skiva. Tuulikki har sina rötter i Estland, och är sedan många år verksam i Estland, Sverige och Finland.

Minst en gång om året besöker Tuulikki byn Rõuge i södra Estland, där hon vistades hos sina morföräldrar om somrarna. Där i skogen utforskar, experimenterar, komponerar och spelar hon. Skogen har betytt mycket för henne vid inspelningen av den här skivan, inspirationsmässigt, men också för att få rätt klangbild. ”Jag har under de senaste fyra åren spelat in mig själv i de södra estniska skogarna och drömde om att släppa ett album

med alla, eller i varje fall några, skogsinspelningar. Men naturen spelade mig ett spratt. Mitt specialbyggda egendesignade Pigini Caruso gillade inte det fuktiga utevädret under de tysta nätterna i skogen”, berättar Tuulikki. I stället har hon tillsammans med producenten Petter Berndalen och akustikern Matts Odenmalm återskapat skogens sound, men i en studio. Matts har utvecklat akustikpaneler med vilkas hjälp han kan återskapa den krispiga och klara skogsklangen inomhus.

Förutom accordeon spelar hon på kannel och sjunger på det ålderdomliga võruspråket.

Skivan ger en lugn stämning, litet meditativ, till exempel spåret ”I Lähme Üle Mere” ger en frisk havskänsla. Titelspåret ”Torm Veeklaasis” är en fin vals som man lätt fastnar för, jag märkte att jag har gått omkring och trallat på den här under de senaste dagarna. ”Rõuge valss” är också den en glad vals som man gärna lyssnar på. Det ryms även en vaggvisa ”Josefini hällilaul” och någon polka, men de flesta av skivans nio spår är meditativa och lugna.

Skivan "Torm veeklaasis/Tempest in a teapot" passar mycket bra när man vill ta det litet lugnt, sätta sig ner i en mjuk länstol, blunda och lyssna.

Skivan finns att köpa via www. playingwithmusic.se och finns också på Spotify, Youtube och andra streamingtjänster.

GANGSPIL/ Gangspil 2 Kristian Bugge är en flitig dansk

fiolspelman, han är aktiv i många olika grupper och konstellationer, vi brukar också kunna se honom i Finland allt emellanåt. En av hans grupper heter Gangspil, ursprungligen en trio som numera är en duo. Hans spelkompis heter Sonnich Lydom och han spelar tvåradigt dragspel och munspel. I och med att de enbart är två har de också en möjlighet att gräva djupare i det unisona samspelet mellan fiol och tvåradigt/munspel, vilket är kärnan i Gangspils musik.

Dessutom har man för den här skivan inbjudit gästmusikanter, Malene D. Beck (piano), Vidar Skrede (gitarr, bozouki), Jacob Fischer (gitarr), Peter Gorm Sørensen (fiol och sång) samt Lisbeth Waidtløw och Jonas Graverholt (sång). Dessutom sjunger både Kristian och Sonnich.

Det har tagit fyra år att samla ihop så mycket musik att man kunde göra den här skivan – men då blev det också en dubbel-cd av det hela. Totalt 28 låtar har Gangspil med gäster nu spelat in och gett ut, traditionella låtar blandat med nyare material. Bland de äldre melodierna finns ”Menuetvals”, som man har hittat i en melodibok

från 1700-talets slut, i denna version spelas den mera som en vals. Man har också kombinerat låtar, så att egentligen finns det ganska mycket fler låtar än de 28 spåren, bland annat har man satt ihop ”3 Rewentlow Melodier”, alla fanns i Rewentlows melodibok från 1799.

Av de egna kompositionerna kan jag nämna ”Olga Polka”, en polka som Sonnich gjorde till sitt barnbarn, Olga. Han har också gjort ”Sensommervals”, också den en trevlig låt.…

På cd-skiva nummer två finns till exempel ”Førbysæt”, tre melodier efter Jens Carl Førby: ”3tur i vals”, ”Galop efter Christian Tange” och ”Bryllupshopsa”.

Allt som allt kan om skivan Gangspil 2 sägas: Vill du ha dansk folkmusik när den är riktigt bra, då skall du köpa den här skivan. Man får en rejäl dos glad musik. Dessutom får man en god chans att öva på danska språket i de visor som också finns med.

Den här skivan ges ut enbart som cd, den kan beställas på nätet från www.folkshop.dk.

Deadline för material till Nr 2/2020 är 15.4.2020 Material till Fiolen min skickas in till adressen fiolenmin@spelmansforbundet.fi

27

Avs. Finlands svenska spelmansförbund

Centrumvägen 3, 65610 KORSHOLM

Händelsekalender 1.3

Folkmusik&Folkdans, Helsingfors

22.3

Söndagsdans med Esbo spelmanslag, Hagalund

27.3

Förbundsdag och Vinterstämma, Vasa

28.3

Kvarken Folk, Vasa–Umeå–Vasa

2020

28.3–4.4 JuuriJuhla-RotFest, Esbo 24.4

Folkmusik- och folkdanskonsert, Borgå

16.5

Den nationella Folkmusikens och Folkdansens dag

24–26.6

Folkmusik- och folkdansläger, Ingå

26–28.6 SamStämt, Ingå 13–19.7 Kaustinen Folk Music Festival

Händelser till kalendern skickar du på adressen kansliet@spelmansförbundet.fi eller fiolenmin@spelmansforbundet.fi Händelsekalendern publiceras också på www.spelmansforbundet.fi