Fiolen min, nr 1/2023

Spelmansstämma

på Åland

Sidan 6

Ny folkfest i Österbotten

Sidan 12

Folklandia 2023

Sidan 20

Fiolen min 1/2023

www.spelmanforbundet.fi kansliet@spelmansforbundet.fi

Ordförande: Synnöve Svanström 050 545 7264 ordforande@spelmansforbundet.fi

Viceordförande: Michaela Lassus 040 759 0542 michaela.lassus@multi.fi

Spelmansförbundets kansli: Finlands svenska spelmansforbund r.f. Centrumvägen 3 65610 Korsholm

Kansliet är öppet mån-tors kl 10–14

Organisationssekreterare: Pia-Stina Sarin 0500 560 209 kansliet@spelmansforbundet.fi

Pärmbild: Lena Jonsson Trio uppträder vid Campus Allegro i Jakobstad i samband med Ostrobothnia Folk Fest.

Foto: Simon Gripenberg

Fiolen min | Tidskrift för Finlands svenska spelmansförbund r.f.

ISSN 0782-3479

Ansvarig utgivare: Synnöve Svanström

Redaktör: Simon Gripenberg | 044 291 4680 fiolenmin@spelmansforbundet.fi

Annonser:

Helsida (183x257 mm): 270 euro

Halvsida (183x126mm eller 89x257 mm): 130 euro

1/4 sida (89x126 mm): 100 euro

1/8 sida (89x63 mm): 70 euro

Kontakta kansliet för bokning

Nästa nummer kommer ut i månadsskiftet maj-juni 2023. Deadline för material är 15.4.2023

Material till tidningen sänds till kansliet@spelmansforbundet.fi eller fiolenmin@spelmansforbundet.fi

Tryckeri: Grano/Vasa, www.grano.fi Utges med stöd av Föreningen Konstsamfundet samt Svenska kulturfonden.

Styrelseledamöter: Jan-Anders Barkar 050 343 8396 jabarkar@gmail.com

Birgitta Beijar-Österberg 050 525 3072 birgitta.beijar-osterberg@korsholm.fi

Kenneth Nordman 040 594 6546 kennethnordman@hotmail.com

Antonia Nyström 044 066 1012 antonia.nystrom@gmail.com

Sten Eriksson 0457 344 7712 stenchie60@gmail.com

Linnea Holmberg 040 558 2075 linnea1975.lh@gmail.com

Henrica Westerholm 040 169 3399 henrica.westerholm02@gmail.com

Emil Antman 0400 487 877

emil.antman@gmail.com

Ett spelmansförbunds verksamhet

Så här iNFÖr vårt årSMÖte, förbundsdagen den 18 mars, arbetas det flitigt med möteshandlingar. Det skrivs en verksamhetsberättelse som visar hur mycket vi faktiskt har gjort under det gångna året och det görs upp ett bokslut som berättar vad kalaset kostade – också det ganska mycket. Det är dyrt att hålla liv i ett gammalt kulturarv i vårt moderna samhälle... I verksamhetsplanen och budgeten har idéer utvecklats till planer som förbundet kommer att förverkliga efter bästa förmåga under det kommande året. Tyvärr måste man också i våra sammanhang rätta munnen efter matsäcken även om det i en värld av obegränsade resurser skulle finnas mycket både viktigt och roligt att göra.

En rolig sak man kan göra utan obegränsade resurser är just att komma till Jakobstad den 18 mars. Då kan man förutom att delta i förbundsdagen också vara med på Vinterstämman med konsert, dans och buskspel. Från förbundsledningens och de lokala arrangörernas sida tycker vi förstås att det är bra om man anmäler sig och kommer redan till välkomstkaffet, förbundsdagen och middagen (se info på vår webbplats), men det går bra att droppa in senare också. Man kan också delta i menuettkursen och arkivdansen som det skrivs om på sidan fem. De är inslag i Folkmusikdagarna Mobilt som Folkmusiksällskapet r.f. ordnar under lördagen i samarbete med oss.

– Hoppas nu bara att den här tidningen, och de här tipsen, inte fastnar i posten och försenas p.g.a. de just nu rådande strejkerna i logistikbranscherna.

Vår, sommar och spelmansmusik

Det i mitt tycke vackraste uppslaget i den här tidningen upptar information om sommarens spelmansstämma på Åland. Stämman blir säkert lika fin som uppslaget och är verkligen något att se fram emot. Det här blir också första spelmansstämman som spelmansförbundet ordnar på egen hand efter att pandemin mattats av och nu gäller det för var och en att skaka coronadammet av sig och komma på stämma. Det är på spelmansstämman vi träffas, på spelmansstämman vi visar världen att vi fortfarande är många som sluter upp bakom den finlandssvenska låtskatten och spelmanstraditionen och det är på spelmansstämman vi samlar inspiration och kraft att söka oss till spel- och övningskvällar också efter sommaren när kvällarna blir kyliga och sena.

Vi har som vanligt också nöjet att informera om sammankomster som kanske inte är så stora till formatet, men som till innehållet kan vara mycket givande. I maj ordnar vi en dagskurs i folkmusik på Lärkkulla i Karis med Pekka Pentikäinen som lärare och ledda spelträffar hålls under våren i Helsingfors, Ekenäs och Vasa som en fortsättning på Återuppta ditt spelande. Se sidan fyra.

Oskrivet

Det man tyvärr inte kan läsa om här i tidningen är det barnläger som arbetsgruppen för barn- och ungdomsverksamhet planerar som bäst. Alltför mycket är ännu öppet på grund av förändringar i omvärlden, men vi kommer att lägga ut information på förbundets hemsida så snart vi kan och info kommer också att finnas på sociala media.

Avslutningsvis lite ”inside information” från mitt arbete som arkivarie vid Finlands svenska folkmusikinstitut. På sista sidan i tidningen berättas om gamla skivor som kommit ut på nätet, men när tidningen trycks är uppgifterna troligen redan föråldrade eftersom skivan Kom vandra – där Birgitta Nyberg sjunger egna texter till Sven Runar Wiiks melodier –lär vara på väg ut i cyber space i detta nu.

Synnöve Svanström, ordförande ordforande@spelmansforbundet.fi

Låtar, stämmor och harmonier

med dragspelslärare Pekka Pentikäinen

...blir det lördagen den 6 maj kl. 10.00–18.00 på Lärkkulla i Karis, Lärkkullavägen 22.

Kursen passar särskilt bra för dragspelare men är garanterat trevlig och lärorik också för andra instrumentalister.

Deltagaravgift 20 €. Måltider (ankomstkaffe med pastej, lunch, eftermiddagskaffe med sött bröd, middag) 31 €.

Anmälan till kansliet@spelmansforbundet.fi eller 0500 560 209 senast 20.4. Meddela vilket instrument du spelar och eventuell specialdiet.

Projektet Återuppta sitt spelande gav mersmak. Nu går vi vidare.

Spela folkmusik tillsammans

...kan man göra under våren på våra ledda spelträffar som är öppna för alla som vill spela tillsammans med andra och lära sig flera låtar – både gamla och nya.

Spelträffarna riktar sig både till instrumentalister som är nya för folkmusiken och till vana spelmän som vill dela sitt spelintresse med andra.

• i Ekenäs håller Linnea Holmberg fyra speltillfällen i bibliotekets mötesrum måndagarna 20.3, 3.4, 15.5 och 29.5 kl. 17-18.30.

• i Vasa leder Johanna Lönngren fyra speltillfällen på Vasa Settlementförening, Villagatan 1, måndagarna

13.3, 27.3, 17.4 och 8.5 kl. 18–19.30.

• i Helsingfors samarbetar vi med Haga ungdomsförening och får vara i deras lokal på Haga Sportväg 5 tisdagarna

7.3, 14.3, 28.3 och 4.4 kl. 18.30–20.00.

Ledare är Henrica Westerholm

Anmälan till kansliet@spelmansforbundet.fi eller 0500 560 209 senast en vecka före första speltillfället.

Deltagaravgift 20 €.

Foto: Creative Commons/Marco Verch

Foto: Creative Commons/Bengt Nyman

Förbundsdag och vinterstämma 18–19.3.2023 i Jakobstad

Förbundsdagen sammanträder 18.3. kl. 15.00 i Jugendsalen, välkomstkaffe samt välkomstmusik av Vestersundsby spelmän kl. 14.00. Med tanke på serveringen, meddela gärna om ditt deltagande till kansliet@spelmansforbundet.fi Se mera info i Fiolen min nr. 4/2022 samt på förbundets hemsida.

Mobila folkmusikdagar i Jakobstad 18 mars

Under 2022 valde Folkmusiksällskapet att göra evenemanget Folkmusikdagarna mobilt. Efter att det i många år hade genomförts under en veckas tid i Vasa testade vi i fjol att hålla Folkmusikdagarna som flera helgevenemang på olika orter.

Nu fortsätter vi på den linjen och dyker nästa gång upp i Jakobstad den 18 mars, det vill säga i samband med Finlands svenska spelmansförbunds förbundsdag och vinterstämma. Programmet har menuett som tema.

Menuettkurs på dagen…

Kom med och lär dig Munsalamenuett, en intressant menuett med en fartfylld polska! Inga förhandskunskaper eller danspartner behövs. Också för dig som dansar eller har dansat folkdans är Munsala menuetten en fräsch bekantskap eftersom den inte har dansats inom folkdansrörelsen på länge. Så här är din chans! Menuettkursen ordnas som del av Folkmusikdagarna mobilt i samarbete med Kurant/KulturÖsterbotten, Mellersta Österbottens folkdansdistrikt och Finlands svenska spelmansförbund lördag 18.3 kl. 11-13, i Jugendsalen i Jakobstad.

…arkivdans på kvällen

Hur var det att vara med på ett danstillfälle på 1970-talet? I många arkiv finns fina danstillfällen dokumenterade från 1960–80-talen. Dit hör en av SLS arkivs filminspelningar från 1970-talet vilken visar Munsalamenuetten med polska. Modern teknik ger dagens dansare möjlighet att dansa med historien!

Under vinterstämmans konsert får vi prova på att dansa både Munsala menuett med polska och en schottis via den gamla arkivfilmen. Folkmusikgruppen Rie spelar till dansen. Rie består av Johanna Lönngren (fiol), Martin Nybacka (gitarr), Egon Veevo (kontrabas) och Valter Söderbacka (slagverk).

Programmen är avgiftsfria och öppna för alla intresserade. Välkomna med!

Mer info på Folkmusiksällskapet r.f.:s hemsida: folkmusik.wixsite.com/folkmusiksallskapet

Foto: Kurant, KulturÖsterbotten.

Bild från ett tidigare arkivdanstillfälle i Vasa.

Mot Åland och sommarens spelmansstämma!

Sommaren hägrar och Åland med sin vackra skärgård och aktiva spelmansliv lockar.

Det börjar vara dags att anmäla sig till spelmansstämman och välja och vraka bland stämmans aktiviteter så att man kan förbereda en lämplig repertoar.

Här i tidningen finns också noter till allspelslåtarna.

Preliminärt program

Fredag 30.6

14.10 Viking Glory anländer till Mariehamn

M/S Viking Glory passerar Kobba Klintar på väg ut från Mariehamn.

Kurser

Under lördagen på Föglö kommer vi att ha fina möjligheter att spela tillsammans. Det finns också ett par kortkurser samt en visstuga man kan delta i. Till kurserna ska man anmäla sig på anmälningsblanketten och de har en liten avgift. Till visstugan får man också gärna anmäla sig, men till den kan man droppa in om det finns rum efter att visstugan har börjat.  Visstugan är gratis. På spelkurserna får man lära sig Föglölåtar med Andreas Nyberg och Åländsk bröllopsmusik med Siv Ekström.

Anmälan

Anmälningsblankett till årets spelmansstämma finns på spelmansförbundets webbplats www.spelmansforbundet.fi. Man laddar ner blanketten, fyller i, sparar och skickar den som bilaga till kansliet@spelmansforbundet.fi

Alla grupper anmäler sig med den elektroniska blanketten. Enskilda deltagare kan också anmäla sig med blanketten eller genom att mejla samma uppgifter som finns på blanketten till kansliet.

Anmälan ska vara kansliet till handa senast 30.4.

Spelmansbussen

Spelmansbuss ordnas från Nyland, Åboland och Österbotten. På anmälningsblanketten uppger man var man önskar stiga på samt vart man är beredd att ta sig ifall bussen inte

har möjlighet att köra via den önskade platsen. De som bokar plats i spelmansbussen har automatiskt däcksplats på färjorna.

Båtresorna

För de resenärer som åker med spelmansbussen bokar förbundet också däcksplats på Viking Lines färjor. Om man önskar förhandsbeställa måltider (frukostbuffé och/eller lunchbuffé på utresan, middagsbuffé på hemresan) märks de för i anmälningsblanketten, likaså om man vill boka hyttplats. Inside Four-hytter (hytt utan fönster och med fyra bäddplatser) har reserverats. På anmälningsblanketten märker man för vem som delar hytt med vem så att alla får en egen nyckel (maximalt fyra nycklar per hytt).

Den som inte åker spelmansbuss bokar sina båtbiljetter själv och kan naturligtvis åka med andra färjor än de som förbundet bokat.

Utresa fredag 30.6.2023

Åbo–Mariehamn, kl. 08.45–14.10, M/S Viking Glory

Frukostbuffé kl. 08.30: 16 €

Lunchbuffé kl. 12.00: 28 €

Inside Four-hytt: 48 €

Hemresa söndag 2.7.2023

Mariehamn–Åbo, kl. 14.25–19.50, M/S Viking Grace

Middagsbuffé kl. 14.30: 41 €

Inside Four-hytt: 40 €

Faksimil

Två av stämmans allspelslåtar är skrivna av Egil Johansson. Här är en gammal artikel om honom som ingått i Fiolen min.

Kaustby Folk Music Festival

och Lilla Spelmansstämman

NordeNS StÖrSta FoLKMuSiKFeStivaL, Kaustinen

Folk Music Festival, arrangeras den 10–16 juli. Årets landskapstema är Mellersta Finland, men generellt "förenar festivalen nytt och gammalt från både öst och väst".

Fredligt tema

Arrangörerna har passande valt "Fred" som temat för årets festival. Tematiken lyfts fram varje dag under festivalveckan. Programansvariga Anne-Mari Hakamäki konstaterar i ett pressmeddelande att utövande av traditioner som respekterar såväl andra som en själv – såsom att spela, dansa och sjunga – är en utgångspunkt för fredlig samexistens på både individuell, kollektiv och samhällelig nivå. Under ett seminarium som arrangeras på lördagen diskuteras hur man genom immateriellt kulturarv kan förebygga krig och ge stöd under pågående konflikter. Den columbianska danskonstnären Diana Teresa Gutiérrez håller under hela veckan workshopar utgående från fredsarbete.

Brett programutbud

I veckoprogrammet ingår som vanligt inslag med både lokala och långväga artister och grupper. Aili Järvelä förenar fioltraditionerna från Kaustby med pop och jazz. Hon kommer att framföra ny musik för hemmapubliken. Scandinavian Music Group, med rötterna i Ultra Bra, är ett av banden som upp-

träder på huvudarenan. Bland de skandinaviska grupperna kan nämnas norska Gangar, som spelar energisk folkrock. Exempel på internationella inslag är irländska Tionól, skotska Elephant Sessions, samt Breabach som sjunger på minoritetsspråket gaeliska. Årets grupp är Iki-Turso, som sysslar med runosång och experimentell ljudteater.

Eftersom det är 100 år sedan landskapsrådet Viljo S. Määttälä föddes arrangeras ett festseminarium med fokus på framtiden. Määttälä medverkade till att folkmusikfestivalen föddes och utvecklades.

Konsta Jylhä-tävlingen

Årets Konsta Jylhä-tävling fokuserar i år på små grupper med 2–4 musiker, bosatta i Finland. Intresserade kan delta genom att skicka in en ljudspelning senast den 30 april. I maj gör juryn en första gallring utgående från bidragen. Som mest väljs sedan tio grupper till semifinalen och sex grupper till finalen.

Lilla spelmansstämman

Under onsdagen arrangeras traditionsenligt Lilla spelmansstämman. På Spelmansförbundets hemsida hittar du uppdaterad information om programmet för den dagen.

Mer information på kaustinen.net

Foto: Risto Savolainen

Ett av vinterns största nationella folkmusik och folkdansevenemang är Samuelin Poloneesi, som detta år firar sitt 50-års jubileum. Årets evenmang i Åbo 17–19 mars är därför ännu bredare och mångsidigare än normalt. Spelmän från hela Finland kommer att inta staden. Huvudkonserterna ordnas i Åbo konserthus men musiken kommer även att ljuda vid Åbo slott, Åbo domkyrka, Kåren, huvudbiblioteket Saaga, köpcentrum och servicehus. Under lördagen uppförs också det stora dansverket Joki–Ån av hundratals dansare, sångare och spelmän. Bland de grupper och musiker som kommer att uppträda under helgen kan nämnas t.ex. Värttinä, Maria Kalaniemi och Timo Alakotila samt Kimmo Pohjonen. På söndagen ordnas en stor huvudfest med ett gediget program.

Samuelin poloneesi arrangeras av Suomen Kansanmusiikkiliitto, detta år i samarbete med Varsinais-Suomen Kansanmusiikkiyhdistyksen och Åbo stad.

Preliminärt program

Fredag 17.3.2023

kl. 17-19 Rörlig konsert vid Åbo slott och folkmusik för folket runt om i Åbo

kl. 19-21 En kväll på Kåren med bl.a. spelmansparad 1

kl. 21-23 Kvällsjam, i olika utrymmen på Kåren

Lördag 18.3.2023

kl. 10-13 Folkmusik för folket, folkmusik och -dans runt om i Åbo

kl. 11-12 Familjekonsert: Maestro & Fiktio, Åbos huvudbibliotek Saaga

kl. 14-15 Joki – Ån, Åbo konserthus. Spelningar i aulan före och efter föreställningen

kl. 16-18 Spelmansparad 2 i Kårens stora sal

kl. 19 Värttinä och Tango-orkesteri Unto, Åbo konserthus. Spelningar i aulan innan konserten samt under pausen

kl. 21-23 Kvällsjam på Kåren

Under dagen arrangeras även workshopar såväl på Kåren som vid Åbo konserthus

Söndag 19.3.2023

kl. 10 Den dansade folksångskyrkan, Åbo domkyrka

kl. 13 Huvudfest, Åbo konserthus

Spelningar i aulan före och efter festen

Mer info och uppdaterat program finns på: kansanmusiikkiliitto.fi/tapahtumat/ samuelinpoloneesi

Det nya Interreg Aurora-programmet har godkänt de första projekten för projektperioden 2021– 2027. Projektet ICH North – passing on our musical heritage var i denna första ansökningsperiod ett av de 27 godkända projekten. Beskedet mottogs med stor glädje bland projektets samarbetsparter, eftersom det ger ett enormt stöd till norra Nordens kulturarv och traditionella musik.

Projektet har en stark förankring i Österbotten. KulturÖsterbotten och yrkeshögskolan Novia, Jakobstad deltar båda i projektet, som administreras av yrkeshögskolan Centria, Karleby. Precis norr om landskapsgränsen deltar också Folkmusikinstitutet i Kaustby. Projektets mål är att inkludera ett stort antal musikaliska grupper och gemenskaper genom hela projektet och i hela projektområdet. Redan i startskedet har ett stort antal aktörer inom tredje sektorn anmält intresse för att samverka med projektet. Flera av dem har sin bas i svenska Österbotten, bland andra Lafo folkmusikcenter och Finlands svenska spelmansförbund. Välkommen att delta – spela och sjunga!

Norra Finland, Sverige, Norge och Sápmi har ett mycket rikt och särpräglat musikaliskt immateriellt kulturarv (intangible cultural heritage - ICH). Musikarvet i regionen, som innefattar arv från både minoriteter och majoriteter, har såväl stora likheter som lokala och regionala särdrag. Musikutövare och deras musikaliska traditioner har korsat landsgränserna över lång tid och immigranter har bidragit med sina traditioner dit de rest. Att tillsammans utforska hur dessa traditioner ser ut idag kommer att skapa samhörighet och tillhörighet över gränserna.

Under de tre år som projektet pågår kommer det att tas fram utbildningsmaterial, skapas webbpresentationer av utövare och deras musikaliska traditioner, arrangeras kurser i spel och annat som är viktigt för musikens synlighet. Museer och arkiv ska tillsammans med användarna i folkmusikvärlden hitta nya, enklare sätt att göra inspelningar och andra källor tillgängliga för fler användare.

Traditionell musik i de nordiska länderna har begränsade mänskliga och ekonomiska resurser, särskilt när det gäller kultur över landsgränserna.

Idag är det inte längre lika självklart att det sker kunskapsöverföring av musikaliska kulturarv till nya utövare. Orsaker som migration, urbanisering, sociala klyftor mellan åldersgrupper, låg synlighet i media och lågt intresse på grund av avsaknad av information, brist på nätverk eller goda exempel på kunskapsöverföring har bidragit till detta. Det leder till att färre och färre har traditionskunskapen eller kunskap om hur man för arvet vidare. Vi behöver säkerställa att utövare får de stöd som behövs för tryggande och kunskapsöverföring. I detta projekt kommer kulturella gränsöverskridande samarbeten, nätverk samt gemensam utveckling och implementering av insatser att stärka sektorn och främja effektivare kunskapsöverföring.

Projektet är finansierat av Interreg Aurora, med medfinansiering från Region Västernorrland, Troms og Finnmarks fylkeskommune, Nordisk Kulturfond och Lapin Liitto tillsammans med projektpartnerna: Centria University of Applied Sciences, Kulturens Bildningsverksamhet, KulturÖsterbotten, Novia University of Applied Sciences, The Arctic University of Norway UiT, the Finnish Folk Music Institute och Västernorrlands museum.

Kontaktpersoner för ICH North i Österbotten:

Johanna Björkholm, KulturÖsterbotten

johanna.bjorkholm@kulturosterbotten.fi

044 750 3149

Mats Granfors, Novia mats.granfors@novia.fi 050 472 5929

Följ oss på sociala medier för att få uppdateringar under projektets gång:

linkedin.com/company/ich-north instagram.com/ichnorth

Vi finns också på facebook.

det musikaliska kulturarvet i norra Norden stärks

– det treåriga projektet “iCh North – passing on our musical heritage” startar i februari 2023

Ny folkfest i Österbotten

Under helgen 17–19.11 gick ett nytt evenemang av stapeln. För första gången

arrangerades festivalen "Ostrobothnia Folk Fest" i Karleby och Jakobstad. Mitt i vintermörkret erbjöds möjligheten att njuta av ett gediget och blandat program med såväl lokala som långväga artister och förmågor.

i FioLeN MiN Nr 3/2022 ingick en annons för en helt ny folk- och världsmusikfestival – Ostrobotnia Folk Festival. Många intressanta konserter, men även workshops och seminarier, stod på programmet. Jag insåg genast att jag inte skulle ha möjlighet att bevaka allt men några konserter hann jag besöka.

Festivalen öppnas

På torsdag kväll söker jag mig till Station 23 i Jakobstad där festivalen har Opening Night från klockan åtta. Tidigare under kvällen ordnades i Karleby en workshop för musikskole-

elever från nejden med Anna Dantchev som är ledare för den finsk-bulgariska kvintetten Dantchev Domain. Den officiella öppningen arrangeras i samarbete med Jeppis Jazz club, som också annars huserar i lokalerna där stadens brandbilar tidigare stod parkerade. Stämningen är redan uppsluppen. På restaurangsidan sitter sällskap och äter medan andra "släcker" törsten på lounge-sidan – vilket ju passar bra med tanke på utrymmets tidigare funktion. När jag kom in noterade jag att klädhängarna i foajén var fyllda till bristningsgränsen, vilket är ett gott tecken när man befinner sig i en småstad och det är en vardagskväll i november.

Kvällens program inleds av Gruppen Cuejero. Deras

Text och foton : Simon Gripenberg

Stämningsfull Opening Night med Cuejero på Station 23 i Jakobstad.

musikstil beskrivs som "flamenco-jazz med en nordisk twist". – Vi kallar det flamenco-jazz, så vi får göra vad vi vill, konstaterar också gruppens basist, Javier Sanchez Perez med glimten i ögat.

Cuejero har sin bas i Helsingfors, men Javier är ursprungligen hemma från Madrid. Marc Eixarch, som spelar flamencogitarr, kommer från Barcelona. Vid trummorna sitter Eetu Oinonen från Esbo och Oiva Haapamäki från Toholampi blåser i trumpeten. Oiva fick den otacksamma uppgiften att på kort varsel hoppa in, då gruppens ordinarie trumpetist insjuknat i Covid. Javier konstaterar tacksamt att Oiva räddade hela konserten.

Första låten som vi får höra heter I will stay with you och är något så ovanligt som en kärlekssång med ett lyckligt slut. Exempel på andra låtar är Pintura de color och ett soundtrack från en känd film. Jag är fokuserad på kameran och missar namnet på låten men känner nog igen melodin – kommer bara inte på i vilken film den hör hemma. När sista låten ska spelas ber Javier publiken att hänga med och instruerar hur vi ska klappa takten. När konsert är slut övergår klappningarna i applåder. Cuejeros musik passade bra in i den avslappnade restaurangmiljön. Sympatiska musiker och en trevlig kombination av instrument.

Före nästa musikinslag greppar Jessica Riippa, festivalens initiativtagare och producent, mikrofonen och berättar kort om Ostrobotnia Folk Fest. Personligen tycker jag att festivalen är ett fint komplement till övriga musikevenemang som arrangeras i nejden och jag känner redan att detta gärna kunde bli en årligt återkommande festival.

– Nu ska vi få lyssna på ett band som består av studerande från Yrkeshögskolan Novia, Mellersta Österbottens konservatorium och Yrkeshögskolan Centria, berättar Jessica, och låter ungdomarna inta scenen.

Vi får höra fyra låtar, först en polka och sedan en låt från Kroatien. Därefter kommer en fin version av Peter Gabriels In your eyes och som avslutning trumlåten Tombo. Stora bastrummor, visselpipa och andra rytminstrument passar utmärkt som grande finale.

Omväxlande programutbud

Följande dag – på fredagen – hade jag inte möjlighet att bevaka festivalen, men Cuejero höll en workshop för skolelever vid Campus Allegro på dagen och under kvällen arrangeras flera konserter. I Jakobstad uppträdde Dantchev Domain och

"Vi kallar det flamencojazz, så vi får göra vad vi vill…"

Jessica Riippa, initiativtagare och producent för festivalen, hälsar oss välkomna.

gruppen Northern Resonance från Sverige i vilken Anna Ekborg som intervjuades i Fiolen min 3/2022 medverkar. I Karleby spelade den isländska trion Blood Harmony och Lena Jonsson Trio från Sverige, medan Cuejero gjorde en spelning på Doo-Bop Club i Vasa.

Alla lördagens programpunkter kändes lika lockande. På biblioteket i Karleby ordnades under dagen "Skogens folk – Nordens väsen", en programhelhet bestående av en föreläsning med folkloristen Tora Wall, en författardiskussion mellan henne och Maria Turtschaninoff med Sofie StrandénBacka som moderator samt musik av Kusinerna Riippa från deras skiva Irrbloss. Jag håller som bäst på att läsa Turtschaninoffs fantastiska episodroman Arvejord så tematiken kändes extra aktuell. Programmet var ett samarbete med Karleby stadsbibliotek samt GLÖD Österbottens berättarcentrum och var ett inslag i Nordiska litteraturveckan. Under kvällen skulle Cuejero och Northern Resonance uppträda vid Mellersta Österbottens konservatorium i Karleby. Först hade jag planerat att åka till Karleby, men insåg sedan att familjelogistiken inte gick ihop och bestämde mig istället för att gå på kvällens konserter vid Campus Allegro i Jakobstad.

Menuettworkshop och isländsk stämsång

Innan jag på lördag kväll bänkar mig i Schaumansalen vid Campus Allegro dokumenterar jag den menuettworkshop som pågår i den stora aulan. Workshopen leds av Jessica Krohn medan Anders Portin står för fiolmusiken.

Det är rätt glest i stolsraderna i salen, men det allmänna musikutbudet i Jakobstad är överlag omfattande, så ibland räcker publiken inte riktigt till för alla konserter. Jag har också en bild av att den genomsnittliga Jakobstadsbon är rätt konventionell och inte alltid pigg på att pröva på något nytt, vilket är synd. Många går miste om alla de fina konserter som ordnas i Schaumansalen.

Jag är hur som helst glad att jag själv tagit mig till Campus Allegro. Kvällens bägge konserter är mycket fina. Gruppernas musikstilar kontrasterar mot varandra på ett skönt sätt. Först ut är familjetrion Blood Harmony från Island. Jag får lära mig att uttrycket "blood harmony" härstammar från den amerikanska bluegrassen, och syftar på den speciella harmoni som uppstår när familjemedlemmar sjunger tillsammans. När jag hört förklaringen känns gruppens namn självklart. Syskonen Örn, Ösp och Björk Eldjárns röster är verkligen i samklang med varandra. Gruppen uppstod då

Musikstuderande från nejden bjuder på fartfyllda trumlåten Tombo

de tre i samband med coronapandemin flyttade hem till föräldrahemmet i Svarfaðardalur på norra Island. Föräldrarna hade hunnit göra om källaren till en Airbnb-lägenhet, men eftersom de inte hade några betalande gäster på grund av pandemin förvandlade syskonen källaren till en inspelningsstudio genom att vända sängarna mot väggarna. Hittills har gruppen hunnit spela in några egna singlar så under konserten får vi höra både covers och eget material.

Örn konstaterar att låten Far away from home passar bra in i sammanhanget. Island känns förmodligen rätt avlägset när man landat i Jakobstad. Ösp berättar att Simple pleasures är en hyllning till de små sakerna som är viktiga i livet, som att skratta tillsammans med vänner eller att njuta av ett glas vin. Efter Girl from the local valley får vi höra en annan sång som också handlar om en flicka, Girl from before, och vackra Summer Leaves. Efter en isländsk sång som handlar om våren passar Ösp på att tacka Jessica Riippa för att hon varit en fantastisk värd. Låten Tomorrow will be kinder avslutar konserten.

Blood Harmony går av scenen och applåderna ebbar ut, men vi får snart välkomna den rikssvenska gruppen Lena Jonsson Trio. Lena Jonsson är en av Nordens mest kända violinister, och behärskar allt från traditionell folkmusik till rock, pop, jazz och bluegrass. I publiken har hon haft allt från Barack Obama till Greta Thunberg och 2021 fick hon, efter att ha släppt skivan Stories from the Outside, ta emot en Grammis för "Årets folkmusik".

Lena är iklädd en glittrande schackrutig klänning, och utgående från pressbilderna kan man anta att hon tilltalas av okonventionella klädval. Visst är det uppfriskande, men tyvärr framstår trions andra medlemmar visuellt sett som bakgrundsfigurer – eller kanske det är medvetet… Musikaliskt håller dock Erik Ronström på gitarr och Kristofer Sundström på bas samma höga nivå.

Konserten inleds med Rallpersgubben kör timmer från skivan Stories from the Outside. Därefter blir det en polka.

Lena Jonsson Trio – pricken över i:et.

Menuettworkshop vid Campus Allegro under ledning av Jessica Krohn. Anders Portin står för fiolmusiken.

Jag hade nyligen flyttat till Järvsjö. Det var klart väder och minus tjugo grader, och så började det snöa på kvällen. Då skrev jag låten Ispolkan, berättar Lena.

Låten Bakom berget har också en koppling till den fina miljön i Järvsjö. Den kom till när solen gick ner bakom Öjeberget och alla vackra färger satte himlen i brand. Musik behöver inte alltid analyseras sönder och Lena konstaterar skämtsamt att låten Big Lake handlar om just ingenting.

Lena berättar att polkan 34:an, som trion ska spela härnäst, kom till när hon bodde tillsammans med fjorton personer i ett kollektiv i Boston, USA. Huset var alltid fyllt med ljud och det spelades mycket bluegrass. Förutom tio fioler kunde man höra mandolin, banjo och gitarr – och en som joddlade.

I följande låt ökar tempot och det känns som att taglet i stråken nästan ryker. Vilken spelskicklighet!

– Vi har ett par låtar kvar och nu kommer som konstrast en långsam låt som heter Andra våningen. Den handlar om hemlängtan, men just nu längtar jag förstås inte hem, konstaterar Lena skämtsamt.

Som avslutning får vi höra oerhört vackra Brakpolskan från Lenas tidigare skiva Places. Apropå skivor nämnde Lena tidigare att trion som bäst håller på en ny skiva, som kommer ut under våren 2023.

När applåderna efter en stund tystnar fattar Lena mikrofonen. Hon tackar Jessica Riippa och Oscar Sandin, som stått för arrangemanget, samt ljudteknikern.

– Vi har en överraskning åt er. Välkomna upp på scenen igen, Blood Harmony!

Vi som tagit oss till Schaumansalen får bevittna en unik världspremiär: samspel mellan svenska Lena Jonsson Trio och isländska Blood Harmony. Låten The one I love is gone knyter ihop kvällen och Ostrobothnia Folk Fest på ett strålande sätt.

Återblick och tankar om framtiden

Jag ids inte störa Jessica under festivalveckoslutet eftersom jag förmodar att hon har mycket att hålla reda på, men i efterhand ställer jag några frågor till henne. Hon berättar att hon är väldigt nöjd med helheten, men önskar samtidigt att fler hade fått njuta av de fantastiska artisterna. Det finns förstås en utmaning i att arrangera ett helt nytt evenemang, som dessutom hålls på två orter samtidigt. Till sin hjälp hade hon ett litet team. Julia Hansson hade ansvar över konserterna i Karleby medan Oskar Sandin skötte tekniken samt var artistvärd i Jakobstad. Huvudansvaret låg dock hos Jessica.

Skönsjungande Blood Harmony består av syskonen Björk, Ösp och Örn Eldjárn.

Jag frågar Jessica vilka som är hennes starkaste minnen från festivalen.

– Gemenskapen och att få träffa musikerna samt höra dem uppträda var värdefullt men även att kunna samarbeta med musikskolorna i både Karleby och Jakobstad kändes viktigt. Sen njöt jag oerhört av att få ta del av Tora Walls föreläsning vid Karleby stadsbibliotek samt författardiskussionen efteråt med henne och Maria Turtschaninoff.

När det gäller Turtschaninoffs Arvejord tänker jag att det finns en stark koppling till den musik som Kusinerna Riippa gör. Jessica bekräftar att hon inspireras av Marias författarskap och att gruppens rötter går djupt.

– Både boken och vår musik är starkt förankrade i Nordisk folklore och Österbotten. Jag har alltid varit intresserad av historia och folkloristik och vi gör en hel del research med Kusinerna Riippa för våra låtar. Det blir både släkt- och hembygdsforskning samt forskning om myter och folktro.

Jessica konstaterar att hon satt en hel del i bilen under veckoslutet då artisterna skulle skjutsas mellan städerna, men hon hann nog ändå själv ta del av festivalen.

– Jag höll koll på allt under veckoslutet men befann mig i Jakobstad för konserterna i Schaumansalen. Jag hann njuta av en hel del underbar musik och det är jag väldigt tacksam för. Det var även fint att ha öppningen i samarbete med Jep-

pis Jazz club vid Station 23, och att även samarbetet med Yrkeshögskolan Novia fungerade så bra.

När det gäller workshoparna berättar Jessica att det var lite svårt att få elever till grannstaden i så stora mängder, men hon hoppas det kan förbättras. Tidpunkten för workshoparna var heller inte den bästa då en hel del annat hände samtidigt. Den feedback som Jessica överlag har fått gällande Ostrobothnia Folk Fest har mestadels varit väldigt positivt –både från skolorna och publiken.

Jag hoppas själv innerligt att det finns förutsättningar för att Ostrobothnia Folk Fest ska kunna bli ett årligen återkommande musikevenemang, och också Jessica blickar framåt.

– Vi vill gärna fortsätta men vi måste hitta en tidpunkt som fungerar och få upp intresset för festivalen. Den här gången tror jag inte folk förstod vad de missade. Festivalen bjöd på internationella stjärnartister och underbar musik. Det kändes fint att få möta dessa otroligt härliga människor. Vi håller gärna fast vid att festivalen är i två städer och att vi har samarbete med skolorna. Vi utökar också gärna våra samarbeten. Musiken är i fokus men det finns även utrymme för dans, litteratur, berättande, handarbete med mera.

Lena Jonsson Trio knöt ihop festivalen med en fartfylld avslutning.

TärjäFolk från Terjärv

vi är ett gäNg gLada SPeLMäN som trivs tillsammans och vi hoppas kunna förmedla äkta spelglädje till våra åhörare.

Gruppen bildades år 2008, då under namnet Mampa, under ledning av Reidunn Manderbacka. Efter några år tog Kristine Hänninen över och under den tiden företog vi en resa till Ratingen i Tyskland år 2015, tillsammans med gruppen Gniders. Där spelade vi tillsammans med tyska musiker och kan konstatera att musikupplevelser mellan länder berikar.

År 2017 ändrade vi namnet till TärjäFolk och år 2018 fick vi en ny spelledare, Sanna-Maija Erkkilä. Vi övar varje vecka i medborgarinstitutets regi och har väldans roligt, humorn hänger så att säga i luften. Eftersom Kaustby är vår grannkommun så har vi många låtar därifrån på vår repertoar, men vi spelar också flera låtar av lokala kompositörer. Även gånglåtar och brudmarscher från Sverige är omtyckta låtar i gruppen.

Vi har deltagit i folkmusikfestivalen i Kaustby i många år och spelar på olika tillställningar i nejden och har även medverkat i gudstjänster och friluftsgudstjänster.

I dagens läge har gruppen följande medlemmar: Sanna-Maija Erkkilä, spelledare, fiol, Mårten Forsander, bas, Eva Pandur,piano och tramporgel och på fioler, Ingela Duvnäs, Leni Granholm, Emma Hanhikoski, Maria Knutar, Helena Nilsson, Inger Nygård, Anders Sandberg, Mats Stenbäck och Henrik Wistbacka.

TärjäFolk

genom Inger Nygård

Serien ”Spelmanslaget” presenterar olika spelmanslag och -grupper. Om man vill vara med kan man meddela sitt intresse till Fiolen min.

Terjärv ligger nära Kaustby så TärjäFolk är därför aktiva festivaldeltagare. Gruppen medverkar också ofta vid olika tillställningar i nejden.

Foto: Privat

Västnyländsk spelmansträff

deN 20 JaNuari samlades de västnyländska spelmännen på Fylgia i Tenala för att spela tillsammans och för varandra. Som brukligt varit hade vi också dansare som deltog i träffen, för det är roligare att spela om det är flera par på golvet. Vi var ca 40 personer den här gången, lite färre än tidigare men lika roligt var det ändå att få träffas efter 2 års paus.

Värdarna, Tenala spelmanslag, började festen med musik sedan blev det mat och därefter musik och dans till mitt i natten. Nu väntar vi på nästa års träff som Stråkdragarna står som värdar för.

Linnea Holmberg

Foto: Gun Lundsten

Västnyländsk spelmansmix på kvällskvisten.

Foto: Jessica Westerholm

Tenala spelmanslag hälsar välkommen.

Folklandia 2023

Folkmusik- och folkdanskryssningen Folklandia gick i år av stapeln den 13–14 januari. I kryssningen deltog ett 40-tal finlandssvenska spelmän. En av dem var Anders Backman som låter oss ta del av sina tankar så här efteråt.

det hÖLL På att gå riKtigt På toK. Det var väldigt nära att jag skulle ha missat årets Folklandia. Jag kom att bli sen med biljettreserveringen och missade möjligheten att boka plats i någon hytt både via Spelmansförbundet och Folkdansringen. Då återstod endast möjligheten att boka en hel hytt själv, men när det billigaste alternativet på senhösten var på dryga 300 euro för att kring årsskiftet stiga över 400 euro tyckte jag att det var i blodigaste laget. Några dagar innan Folklandia råkade det dyka upp ett meddelande på Facebook där Hollolan nuorisoseurat hade en överlopps plats i en hytt och då hade jag turen att vara den första som ringde och fick köpa en biljett.

Årets Folklandiakryssning ordnades på Silja Lines fartyg Baltic Prinsess eftersom Silja Europa som brukat hysa kryssningen har hyrts ut till Nederländerna för att fungera som boende för flyktingar från Ukraina. Silja Europa kan ta 3013 passagerare och Baltic Princess 2800, men Baltic Princess kändes nog mycket mindre och utrymmena var inte lika lämpade för en folkmusik- och folkdanskryssning. Jag sak-

nade buskspel i hissen med panoramafönster! Ja, jag saknade nog buskspel överlag. Ett enda buskspel var jag med om, men det var nog riktigt bra och t.o.m. några hel- och halvproffs stannade upp och frågade om de fick komma med och spela.

Finlandssvenska deltagare

Allspelslaget uppträdde som vanligt och jag var med och spelade för en rätt liten publik på en inte så optimal spelarena. I år var det Linnea Holmberg som ledde Allspelslaget. Spelmansbänken där olika spelgrupper kan skriva upp sig på spellistan fanns i år på en plats där det inte fanns några som helst sittplatser, men det oaktat tyckte jag att platsen nog hade sina goda sidor. Publiken fick en bra kontakt med de uppträdande när de gick förbi och en och annan hade nog något dom ville fråga eller prata om med de uppträdande grupperna. Jag kom att lyssna på Sibbo spelmanslag som uppträdde vid spelmansbänken med gitarr, bas, fiol och nyckelharpa och medryckande musik.

Foto: Timo Hukkanen

Korpo spelmanslag med förstärkning av Greger Lindell på dragspel.

Korpo spelmanslag uppträdde med Vöråförstärkning på en plats där det också fanns möjlighet att dansa. Greger Lindell och Klas Nyström hade ett väldigt fint samspel på sina dragspel med fint stämspel och Antonias fiolteknik var helt suverän. Säkerligen var dragspelarnas teknik också suverän men eftersom jag själv inte behärskar instrumentet så får jag förlita mig på min goda dragspelande väns omdöme när han konstaterade att så var fallet. Greger Skärström spelade elbas, även han med bravur.

Någon kanske tycker att en Folklandiakryssning är väldigt mycket dyrare än en vanlig kryssning, men om man beaktar man vad man får njuta av i form av alla konserter som ingår i priset så är det inte speciellt dyrt.

Kymppiklubi

Utan att överdriva kan ja ju nog påstå att jag är den inom Spelmansförbundet som har den största erfarenheten av Folklandiakryssningarna eftersom jag har varit med på alla 26 som har ordnats sedan starten. Det här är dock ändå inte synonymt med att jag skulle ha superkoll på vem som uppträdde var och när på dom olika kryssningarna. Utbudet av konserter är ju rätt så massivt och envar får lov att prioritera enligt tycke och smak. Själv har jag de senaste åren valt att gå omkring och fotografera samt pejla in de olika uppträdande grupperna, men ofta lyssnar jag bara en liten stund här och där. Jag brukar bära med mig fiolen när jag går omkring för att kunna haka på vid något av de trevliga buskspel som ju brukar förekomma på alla håll och kanter. Jag är nog mera intresserad av buskspel än av att gå och lyssna på konserter.

Vi är väl numera ett tjugotal som har varit med på alla folklandiakryssningarna och när den tionde kryssningen hölls skapades Kymppiklubi. Då bjöds alla som varit med sedan starten till en träff i konferensutrymmena där vi blev bjudna på skumpa och tårta samt musikunderhållning. Sedan dess ordnas varje år en träff för oss. Alla får också delta

i ett lotteri där huvudvinsten är en biljett till nästa Folklandia. I år vann jag en CD-skiva och tidigare har jag vunnit en Folklandia-T-shirt och ett minimölkkyspel. Det är en krympande skara som kan vara med i den här gruppen och någon ungdomsavdelning finns inte med nuvarande regler.

Avslutningsvis kan jag återge en disskussion mellan två damer som tillhör denna exlusiva grupp. Det här var väl för ca tio år sedan då vi hade samlats för skumpa och fyllkaka när den ena damen frågade av sin kompis hurudan hytt hon hade det året. Svaret hon fick var "Jag vet inte. Jag har aldrig varit i min hytt under alla dessa år, jag har aldrig sovit på en Folklandiakryssning".

Anders Backman

Folklandia är en folkmusik- och folkdanskryssning som ordnas av Pispalan Sottiisi med ett femtiotal organisationer som stödarrangörer. Finlands svenska spelmansförbund är en av dem och bidrar med program i form av uppträdande spelmanslag.

Förbundet deltar också med ett informationsbord i den mässa som alltid ordnas ombord.

Under kryssningen utdelas årligen olika prisoch utmärkelser till aktörer på folkmusikens och -dansens område. Folklandia lockar hundratals medverkande utövare och fyller färjan med deltagare.

I år deltog Allspelslaget, Ingå spelmansgille, Östra Nylands Spelmansgille, Sibbo spelmanslag, Korpo spelmanslag, Röttren och Duo Patina via FSSF.

Foto: Timo Hukkanen

I Sibbo spelmanslag spelades även nyckelharpa.

Stefan Sandqvist

–

Folkdansspelman och dansbandsstjärna

deN här FredageN, deN 19 auguSti, är inte som andra fredagar. Två modiga spelmän beger sig ut i Maxmos djupa skogar för att, på allmänhetens begäran, leta rätt på en viss tangenttryckande figur. Två minuter efter att spelmännen svängt av från omfartsvägen hittar de rätt. Där står han i all sin glans, den 65-åriga pensionären och erfarne spelmannen, Stefan Sandqvist.

”Ja sko vill häls åt all, som kan håll i ett instrument, ti sök åpp ett gäng å int siti där heim å gnid. Deeju så rolit ti spel tisammans”. Stefan Sandqvist har sedan ungdomen, på det förra årtusendet, spelat i många grupper och har fortfarande dragspelet med sig i framtidstankarna. Nu då pensionärslivet tar vid finns det till exempel helt andra möjligheter att delta i de årliga spelmansstämmorna, vilket tidigare varit svårt.

Från folkskolans scen till de stora dansbandsarenorna

Sandqvists musikaliska resa började 1967 med en kusin som behärskade handklaveret. Fastän ingen i den närmaste familjen spelade fanns intresset och begåvningen där, till exempel kunde och tyckte mor om att sjunga. Så småningom fick Sandqvist tag på ett eget spel och började lära sig det musikaliska hantverket.

Till en början uppträdde Sandqvist på olika tillställningar i den lokala folkskolan för att ett antal år senare gå med i Kvevlaxgillet. Gillet grundades 1972 och firar i år 50-årsjubileum. Sandqvist gick dock med först 1980 – precis efter att de spelat in sin första LP i Jungsund 1979 – och är fortfarande aktivt med.

Något senare, 1986, bildar Sandqvist med vänner ett nytt band i Maxmo. ”Där fanns allt vi behövde; bas och dragspel å gitarr...” säger Sandqvist. Namnet blev något så okonventionellt som ”Maxmo spelmän”, men idag är vi kanske

mera bekanta med tilltalet ”San Marino”. Tillsammans har de spelat in sex skivor på olika håll i Finland och i Sverige. San Marino uppträdde flitigt runtom i Finland ändå från grundandet 1986 till 2018, då trummisen valde att flytta och det fattades ett gemensamt beslut om att sluta.

Fullt program framöver

Trots att Sandqvist redan har ett gediget musikaliskt CV, som bland annat innehåller en improviserad spelning i Polen som slutade med oroliga poliser med handen på hölstret, har han inga planer på att växla ner. I vinter skall det spelas för Vörå folkdansare, Kvevlaxgillet har 50-årsjubileum på kommande och sommarens stämma är ett måste. Det är som man säger: ”som pensionär har man ännu mera bråttom”.

Efter denna på allmänhetens begäran utförda intervju avlägsnar sig de två gästande spelmännen och påbörjar färden mot hemtrakten, med stjärnkartan i hand. Trots att vädret är ogynnsamt och himlen dold av moln hittar spelmännen hem och kan nu berätta denna historia för er, kära läsare.

Victor Österberg

PS: Varmt tack till min orädde vapendragare, den orädde stämmbanditen Birgitta

Beijar-Österberg

Stefan bland dragspel i Petosas musikaffär i Seattle, i samband med Kvevlaxgillets turne 2004.

En glad pensionär hemma i Maxmo.

Foto: Victor Österberg

Désirée Saarela deltog i Global Music Match

Vill du berätta kort om konceptet Global Music Match och hur du kom att delta?

– Jag ansökte via Music Finland som sedan valde ut de artister som skulle representera Finland i Global Music Match 2022 och jag hade glädjen att få komma med tillsammans med duon Hurja Halla. Global Music Match körde igång i september 2022 och avslutades den 15 december, men många samarbeten fortsätter ändå trots att den officiella GMM-perioden tagit slut.

Detta har säkert varit en spännande upplevelse och jag antar att du fått kontakt med många intressanta musiker?

– Det har varit alldeles otroligt att möta alla dessa artister från olika delar av världen som var med i mitt team, team nummer 6. Dessutom hade varje team en egen coach och i vårt team hade vi Lisa Schwarts (nu bosatt i Philadelphia) som arbetat väldigt länge med en massa artister globalt och ordnat festivaler och som är en av huvudpersonerna som håller i trådarna för bl.a. Folk Alliance International. De artister som jag fått lära känna i team 6 är Mickey & Michelle från Australien, Ciaran Ryan från Skottland, Izzie Walsh från England, Mambe & Danochilango från Danmark (ursprungligen från Colombia) och King Sway från Canada. Utöver de artister som jag hade i mitt team så har jag fått bra kontakt med t.ex. Svavar Knutur från Island och Chloe Matharu från Skottland samt många fler.

Vad annat har Global Music Match gett dig som artist?

– Jag har under de senaste åren redan före pandemin bröt ut jobbat mycket för att få mera internationella kontakter och spelningar utomlands. GMM öppnade på sätt och vis upp världen på ett mycket konkret sätt och det har varit väldigt lärorikt att komma i direkt kontakt med så många olika artister och att höra hur deras verklighet ser ut och hur deras egna nätverk fungerar.

Hur fungerar det att turnera t.ex. i Storbritannien, Brasilien eller i Australien, för att nämna några ställen. Det har varit en ögonöppnare att få lyssna till olika coacher och även höra hur de olika ländernas “exportoffices” arbetar och fungerar, samt att få vägledning om vart man kan vända sig för att hitta de “rätta” spelningarna och festivalerna. Något av det bästa har varit att få musicera tillsammans med de olika artisterna trots att det varit på distans. En massa videoediterande har det också krävt och det hade jag aldrig gjort tidigare.

Hur fungerade det rent praktiskt att mötas på distans?

– Global Music Match fungerar i huvudsak via sociala medier så det har varit mycket att bita i på det området också, vilket så klart utvecklar det egna arbetssättet och förhållandet till hur man som artist kan använda alla dessa kanaler till sin fördel. Det visade sig också snabbt att vi hade väldigt mycket gemensamt fastän vi befann oss på olika håll i världen. Oberoende av om man bor i Canada eller Skottland eller här i Finland så tampas artister och kreativa aktörer mycket med samma frågor och utmaningar. Att få prata om dessa upplevelser förenar. Det har också varit intressant att förstå hur mycket större publik en artist har tillgång till i t.ex. Canada eller Skottland. Det finns fler människor som kommer på konserter och lyssnar på ens musik eftersom det helt enkelt bor fler människor i dessa länder än t.ex. här i Finland där det bor lite på 5 miljoner i hela landet. Det lönar sig så klart inte att jämföra, men det är bra att ta det i beaktande också.

Tror du att du även framöver kommer att samarbeta med några av de musiker du lärt känna?

– När allt kommer omkring så är det mest värdefulla som jag fått ut av Global Music Match väldigt goda vänner som jag vill fortsätta hålla kontakten med. Jag skulle gärna besöka dem personligen också om jag kan, så att vi får spela tillsammans “live”. Några av artisterna har jag som bäst diskussioner på gång med gällande turnésamarbete, vilket jag ser väldigt mycket fram emot. Den globala musikvärlden kändes först enorm men så småningom började jag inse att sist och slutligen så är den ganska liten när man väl lär känna den.

Jag har förstått att du också har ett skivprojekt på gång med musikern Luca Bortovaro?

– Jo, det stämmer. Honom träffade jag egentligen redan på Womex i Porto 2021 och inte via Global Music Match. Vi har setts och fortsatt att spela tillsammans på olika håll både här i Finland, på Sicilien och i höstas även i Norge. Vi hade möjlighet att tillsammans spela in ett album som kommer att ges ut den 14 april 2023. Det blev ett intressant musikaliskt möte där de nordiska och finska klangerna som finns i mina sånger möter Lucas sicilianska temperament och basklarinettvirtuositet.

Mer info om GMM och Désirée finns bland annat på: globalmusicmatch.com/desiree-saarela instagram.com/desireesaarelaportin facebook.com/desireesaarela youtube.com/@desireesaarela | desireesaarela.fi

Foto: Anderas Haals

Nya skivor

rar och det är roligt att få lyssna till så många olika instrument. Som fiolspelman tycker jag att t.ex. mandolinen och klarinetten passar utmärkt till folkmusik och de har fått en välförtjänt roll på cd:n. Alla instrument gör ett starkt intryck som i t.ex Mian menuetti där dragspelet först får skina ensamt men sedan får sällskap av gitarr, fioler och alla andra instrument. De har skapat variation genom olika instrumentkombinationer och låttyper vilket ger skivan en verkligt omväxlande karaktär. Skivan är också intressant ur den synvinkeln att här finns både finlandssvenska och finska tongångar. För mig är den ett lyckat exempel på kultur över språkgränserna och att musiken är ett internationellt språk som alla förstår oberoende av härkomst.

Linnea Holmberg

SKivaN PreSeNterar spelmansmusiken i Esbo från slutet av 1800-talet till idag på ett berömligt sätt och 50-åringen, Esbo spelmanslag, har ju också själv en lång historia att plocka material ifrån. Man valt att göra flera potpurrier på cd:n och lyssnaren får på det sättet en bredare bild av vad som spelats, och kombinationen av melodier har lyckats bra. Här finns pigga mazurkor, t.ex. tre mazurkor från Esbo, men också vilsamma melodier som Hyviä hetkiä och Menuett från Esbo och Träskända

Jag fascineras av att det finns ett tillbakalutat lugn i melodierna även om de är snabba. Många strävar efter att det ska finnas ett driv i låtar hela tiden vilket kan leda till en känsla av jäkt men här har man lyckats undvika det. Esbo spelmanslag har fått till ett så härligt sväng i melodierna att – oj, vad danssugen man blir av den här skivan. Man har svårt att låta bli att stampa takten, tralla med, dansa eller sluta ögonen och bara njuta av vacker musik.

Arrangemangen av Pekka Pentikäinen, Maria Kalaniemi och Armas Halinen är över lag väl gjorda. Man låter alla instrument och stämmor komma tydligt fram utan att något domine-

aléa/ Fredriksgatan

eN SPLitter Ny SKiva är denna CD, som gavs ut 19 januari detta år. Aléa är en duo som består av Aurora Visa och Annika Lyytikäinen. Duon har ända sedan starten uppträtt aktivt på det finländska folkmusikfältet och har både i Finland och i utlandet också uppträtt för publik för vilken folkmusiken är ny. I finska sammanhang är duon också

bekant från Huliviliflikat-podcasten, där man med glimten i ögat diskuterar musikerlivet.

Aurora spelar kantele, percussion och sjunger, Annika spelar klarinett, basklarinett och sjunger. ”Varje ljud och ton på det här albumet kommer på ett eller annat sätt från klarinetten, kantelen eller sången”, får vi läsa i texthäftet som medföljer. Det är dock ytterligare två musiker som medverkar på skivan, nämligen Olli Sippola (fiol) och Saija Penttilä (kontrabas). ”Fredriksgatan är en rundtur från feststunder fulla av livsglädje till ungdomens bekymmer och bekymmerslöshet i en tid då man vägrar att bli vuxen”, presenterar flickorna skivan.

På skivan Fredriksgatan får vi höra hur Aurora och Annika har letat efter nya sound och arrangemang. De har också velat testa vad allt klarinetten och kantelen kan bidra med i den här typen av repertoar.

Skivan innehåller tio spår av vilka de flesta utgår från en traditionell melodi, som sedan har arrangerats. Titelspåret Fredriksgatan är emellertid en egen komposition, där kantele och klarinett på ett lekfullt sätt kommunicerar. Här medverkar också Olli Sippola och Saija Penttilä. Bland andra instrumentala spår kan jag nämna Luumäen surkia och Silkesvalsen (efter Lars Orre från Älvdalen i Dalarna, även kallad Söderstens vals, min egen kommentar).

På två spår kan vi höra traditionella folkvisor, Ruvetaan me tytöt och Lilja, men på Aléas eget sätt. Det är bara synd att man inte får veta något om varifrån de olika låtarna kommer (förutom om dem där man av namnet kan lokalisera ursprunget).

Skivan kan köpas direkt av gruppen (alea-duo.com), men finns också att tillgå på de vanligaste strömningstjänsterna.

Åsa Lillhannus

sedan tyvärr inte så mycket mera. Det hade varit trevligt att få veta litet om de olika visornas historia och ursprung.

Nu får vi lyssna och njuta och det är ju inte så illa.

Skivan Irrbloss är utgiven på Try Angle. Kod: TAP2022-01

Åsa Lillhannus

Kusinerna riippa/ Irrbloss

KuSiNerNa Jessica och Niko Riippa har gett ut en ny skiva. Den nya skivan heter Irrbloss och är den andra i ordningen. Den första skivan Vedil innehöll visor, dels egna verk och dels tonsatta dikter av Alexander Slotte. Skivan Irrbloss gavs ut senaste år och innehåller 11 spår med nya visor skrivna och tonsatta av kusinerna själva. Det är också de båda som medverkar på skivan, förutom på titelspåret, där Juho Kinaret är med på percussion.

Jessica (sång) och Niko (gitarr) har sammanställt en skiva som långt har inspirerats av naturen, karg, men också varm, baserat på folkliga toner. Titelspåret Irrbloss, jag följer älvaljus beskriver en vandring i bärskogen, där man riktigt kan se älvorna dansa, uppleva den magiska känslan man kan uppleva mitt ute till skogs och man kanske inte alla gånger vet vart stigen går. I spåret Till min vän kan vi följa med i nostalgiska tillbakablickar på barndomens somrar och vänner. Spåret Rimfrost (En mördarballad) är, precis som vi kan tolka av titeln, vinter, mörk och kall. Men där finns också annat inbakat, stor smärta. Sol och hav är ett spår som å andra sidan förmedlar den härliga känslan på sommaren, då allt är så lätt och bekymmerslöst, skön värme. Med skivan följer ett texthäfte så man enkelt kan följa med i visorna, men

Jensen & Bugge/ Greatest hits

dragSPeLareN Mette Kathrine Jensen Stærk och violinisten Kristian Bugge har känt till varandra ända sedan barnsben, men de lärde känna varandra först på konservatoriet i Odense 2001 då de var på samma klass på folkmusiklinjen. Samma år bildade de folkduon Jensen & Bugge och har sedan dess spelat på olika tillställningar och turnerat runtom i världen. Båda musikerna har tilldelats olika individuella utmärkelser, och som duo mottog de ”traditionspriset” vid Danish Music Award Folk 2012. Albumet Greatest hits släpptes 2021 för att fira deras 20 år som duo. Skivan innehåller några av deras favoritlåtar genom tiderna – en del i nya arrangemang.

Titeln på skivan är verkligen passande. Alla låtar på den är nämli-

gen hits! De är valda med omsorg och bildar tillsammans en fin helhet med mycket variation och något för alla. En del låtar är klassiker inom den danska folktraditionen och också välkända utanför Danmark. Exempel på sådana är de tre brudstyckena från Fanø, som inleder skivan. De låtarna är också några av mina personliga favoriter. Sønderhoning är en dansk pardans och melodityp från byn Sønderho på Fanø. Till dansen hör en speciell dansfattning och dansstegen går över 3/4, medan melodierna oftast går i 2/4-takt. Sønderhoningen är speciell för Danmark, eftersom dansen endast förekommit där och inte på övriga ställen runtom i Norden.

En annan klar favorit från skivan är setet Reventlow no. 85 och Fransk Morgenstjerne. Båda låtarna återfinns i notböcker från 1700-talet. Den förstnämnda i Reventlows notbok från Lolland (daterad 1799) och den andra i Rasmus Storms notbok från Fyn (datera ca 1760).

Att Jensen och Bugge båda brinner för att spela till dans är uppenbart. Spelstilen är väldigt dansant, taktfast och energisk. För att använda ett mera vardagligt uttryck så är det bra ”sug” i musiken. Musikerna är individuellt väldigt skickliga och att duon har en lång historia tillsammans skiner igenom då man hör samspelet mellan dem. Melodispel och ackompanjemang varvas om vartannat på ett följsamt sätt och bidrar till en fin uppbyggnad av låtarna. Utmärkande är också soundet på skivan och speciellt dragspelets fylliga och mjuka ljud.

Skivan är en klart värdig manifestation av ett 20-årsjubileum och en hyllning till den danska folktraditionen, framförd av toppskiktet på den danska folkmusikscenen.

Janeta Österberg

dreaMerS’ CirCuS är en folkmusiktrio bestående av Nikolaj Busk, Rune Tonsgaard Sørensen och Ale Carr. De har spelat tillsammans sedan 2009 och hör idag till de mest uppskattade artisterna på den internationella folkmusikarenan.

Langt ud’ i skoven är resultatet av ett musikaliskt samarbete mellan Dreamers’ Circus och den danska barnkören DR Børnekoret (Danmarks radios barnkör). Några av de bästa danska barnsångerna har valts ut och sedan arrangerats av trion. Flera av sångerna är många hundra år gamla och har sjungits i flera generationer som vaggvisor, gruppsånger eller sånglekar. Nu framförs de i nya och levande arrangemang. Innehållet på skivan har också framförts live i DR konserthus, där föreställningen var uppbyggd som en musikberättelse för hela familjen.

Skivan är fantastisk och genomsyras hela vägen av en varm stämning. Barnkören är talangfull och kombinationen av sången och trions kännspaka spelstil är klockren. Balansen mellan sång och instrumentala inslag är fin och musiken framförs i spännande och varierande arrangemang. Kreativiteten i dem är slående och uppbyggnaden av musiken fascinerande. Lyssnaren bjuds

konstant på nya intryck och musiken tar allt som oftast en riktning man kanske inte förväntar sig, men som låter självklar när man hör den.

I arrangemangen finns också intryck från andra musiktraditioner. Ett exempel är En pige gik i enge där både melodislingor och fotknackningen som är typisk för folkmusiken i Québec ingår. Förutom att trion själv trakterar flera instrument bidrar gästartister ytterligare till den instrumentala mångfalden, med instrument som träflöjt, vevlira och bağlama. Det lyfter arrangemangen ytterligare en dimension.

En sak som jag speciellt uppskattar är också tanken bakom projektet. Körens dirigent Susanne Wendt lyfter fram att den danska sångskatten också är levande inom barntraditionen, där det kryllar av både finurliga och fantasifulla melodier, rim och ramsor. Därför hoppas hon att projektet gör det möjligt för barnfamiljer att ta del av den skatten på ett nytt sätt och samtidigt öka intresset för att lära ut den till den yngre generationen. Tanken att få ut folkmusiken bland ”vanliga människor” igen och på det sättet hålla traditionen levande är vacker. Speciellt som folktraditionen tyvärr blir alltmer bortglömd och till viss del också mer professionaliserad. Att samarbetet för projektet är mellan ett professionellt folkband och en barnkör gör det också mer effektfullt.

Sammanfattningsvis är skivan i sin helhet musikaliskt komplex och lyssnaren bjuds genomgående på högklassigt musikinnehåll. Jag kan därför varmt rekommendera den. Den är kanske annorlunda från trions tidigare skivor men i allra högsta grad lika bra. Som de själva uttrycker det strävar Dreamers’ Circus efter att ”åberopa en plats av frihet, en plats för fantasin att flöda i och ett utrymme för drömmar”. Det har man också lyckats med på den här skivan.

Ur ett finlandssvenskt perspektiv är det dessutom kul att det dyker upp låtar som också sjungs och dansas hos

oss. Några exempel är Ride ranke, Oppe i Norge och Hønsefødder. Motsvarande bekanta sånger är Rida ranka, Två steg åt höger och Hönsafötter. Att se hur musiken har färdats inom Norden är alltid kul.

Janeta Österberg

Kom ihåg att också du kan skicka in din nya skiva om du vill att den ska presenteras i Fiolen min.

Skicka skivan till Finlands svenska spelmansförbund

Centrumvägen 3 65610 Korsholm

Deadline

för material till Nr 2/2023 är

Material skickas in till adressen fiolenmin@spelmansforbundet.fi

Ännu en av folkmusikinstitutets äldre skivor ute på nätet

CD-skivan Som Folk av gruppen med samma namn, inspelad 2011, är den senaste i raden av äldre inspelningar som Finlands svenska folkmusikinstitut lagt ut på nätet. Skivan har blivit tillgänglig så sent som i år.

Folkmusikinstitutet siktar på att publicera alla äldre utgåvor i serien Folkmusik från Finlands svenskbygder på strömningsplattformar som Spotify, Youtube, Tidal m.fl. Skivorna läggs ut vartefter avtal om nätpublicering gjorts med alla medverkande.

Hittills har följande skivor lagts ut:

• Sven-Runar Wiik och hans spelkamrater

• Låtar efter Istas-Matt, Jockasin och andra med Helsingby spelmän

• Bröllopsspelmännen Valter Enlund och Torsten Pärus

• Jeppolåtar efter Viktor Andersson 1901-1974

• Åotråolit råolit och Folk music from Jeppo med Jepokryddona

• Förförd och Lyckönskan med Sammuls

Också folkmusikinstitutets nyare utgivning kommer ut på olika strömningstjänster när de ges ut.

Finlands svenska folkmusikinstitut (FMI) är ett informations- och dokumentationscentrum för svensk folkmusik- och danstradition i Finland. Institutet samlar in, förvarar och publicerar historiskt och nutida folkmusikmaterial, och ger även ut ny musik. FMI är del av Svenska litteratursällskapet i Finland, ett vetenskapligt samfund som bevarar, utforskar och sprider kunskap om den svenska kulturen i Finland.

Avs. Finlands svenska spelmansförbund

Centrumvägen 3, 65610 KORSHOLM

Händelsekalender

Mars–maj Spela folkmusik tillsammans, Ekenäs, Vasa, Helsingfors

17–19.3 Samuelin Poloneesi, Åbo

18.3 Folkmusikdagarna Mobilt, Jakobstad

18–19.3 Förbundsdag och Vinterstämma, Jakobstad

6.5 Folkmusikkurs med Pekka Pentikäinen, Karis

30.6–2.7 Spelmansstämma, Åland

10–16.7 Kaustinen Folk Music Festival, Kaustby

12.7 Lilla Spelmansstämman, Kaustby

Händelser till kalendern skickar du på adressen kansliet@spelmansförbundet.fi eller fiolenmin@spelmansforbundet.fi

Händelsekalendern publiceras också på www.spelmansforbundet.fi