Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 3 - 2020

EN TIDNING FRÅN FRÄLSNINGSARMÉN # 3.2020

Pia Ericson:

Med hopp som specialitet PERSONLIGT Drömmen om Guds rike EN DAG PÅ JOBBET Inte ensam utan hopp MIN VÄG TILL GUD En hel människa DEBATT Utsatthet bland unga AKTUELLT Hjälp trots allt VÄRLDEN Livets nya vändning VERKSAMHET Nystart FOKUS Sommar

LEDARE

Frälsningsarméns tidning i Sverige, 137:e årgången.

Postadress Box 5090, 102 42 Stockholm Telefon 08/562 282 00 E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet Territoriell ledare och ansvarig utgivare Clive Adams Redaktion Charlotte Ander, Emilia Beijer, Gabriel Ekbeck, Annette Emmoth, Eva Gustin, Teresia Jansson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo, Christina Vauhkola Utgivning 2020 17 januari, 3 april, 12 juni, 18 september och 20 november.

Vill du inte ha Stridsropet per post så mejla eller skriv till oss.

Tryck Trydells, Laholm ISSN 0346-1890 Omslagsbild Foto: Jonas Nimmersjö Internationell ledare Brian Peddle Internationellt huvudkontor The Salvation Army, 101 Queen Victoria Street, London, EC4P 4 EP, England Gåva till Frälsningsarméns arbete pg 900480-5, Swish 9004805

N VA

ENMÄRK

Trycksak 3041 0091

2

E T

S

För ej beställda manus ansvaras ej.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus.

Stridsropet trycks på miljövänligt papper.

Vad vet vi?

ATT SKRIVA EN LEDARE för Stridsropet är utmanande. Till skillnad från en dagstidning så är allt material i Stridsropet skrivet månader i förväg och man måste tänka sig in i framtiden för att kunna producera något som är relevant, inte bara just när man skriver det utan även när det kommer att läsas. Så vi skriver om påsk strax efter jul, om sommar vid påsk, om höst mitt i sommarhettan och om jul under hösten.

Coronaviruspandemin gör skrivandet ännu mer utmanande än vanligt! Hur kan man tänka sig in i en framtid som är så osäker? Hur kan man skriva om en framtid som är helt okänd? Så många har upplevt dramatiska och traumatiska förändringar i livet: familjemedlemmar dör och andra hamnar på sjukhus.

Människor har förlorat sina arbeten eller fått sämre anställningsförhållanden. Företag har stängts eller kämpar finansiellt och hela industrier befinner sig i ekonomisk kris. Vi har ändrat vårt sätt att leva och arbeta. Även kyrkan har behövt anpassa sättet att leva ut sitt uppdrag och sin kallelse.

När detta skrivs vet vi varken hur mycket mer störning och förvirring pandemin kommer att vålla eller när den upphör.

(Kanske en del klarnat när du läser detta.) Det finns så mycket osäkerhet … så mycket vi inte vet, som är oförutsägbart.

Parametrarna för realistiska prognoser av ekonomin, börsmarknaden, fastighetsmarknaden och arbetsmarknaden har blivit förstörda.

Men om det är så mycket vi inte vet, finns det något vi kan vara säkra på? Vi vet att pandemins effekter kommer att påverka oss under en betydande tid efter att den stoppats. Vi vet att en del ting aldrig blir desamma. Vi vet också att inte varje förändring vi blivit påtvingade är skadlig för oss. Det är bra att vi har tvingats acceptera att relationer är viktigare

än program och evenemang, att vi har tvingats se över våra prioriteringar, att vi tvingats tänka över hur vi gör kyrka och hur vi är kyrka. Det resulterar i kreativa och spännande initiativ som inte behöver upphöra när krisen är över. Det är bra att vi har upptäckt att motgångar kan locka fram det bästa i oss och att det finns behov av gemenskap och solidaritet.

Det finns något mer vi säkert vet. Vi vet att i en osäker värld med ständiga förändringar, ändrar sig Gud aldrig. Hans trofasthet är konstant, hans kärlek och nåd är osviklig. I Psalm 11 ställs en fråga i vers 3 som kunde ha skrivits i en global pandemis kontext: “När grundvalarna raseras, vad kan den rättfärdige göra?”

Nästa vers ger svaret: ”Herrens tron är i himlen, Hans ögon ser.”

Vi vet att Gud har kontroll och att vi inte behöver vara rädda för det okända därför att vi känner honom som håller alla våra omständigheter i sina händer.

Frälsningsarméns ledare i Sverige, kommendör Clive Adams

s. 24

s.28

Innehåll

#3.2020 VERKSAMHET

PERSONLIGT

I Eskilstuna, Ronneby och Mora möts människor i små kårer.

Kjell Karlsten berättar om livet i tjänst för Gud och medmänniskor hemma och borta.

MIN VÄG TILL GUD

VÄRLDEN

Conny Thelaus bjöd in den helige Ande och något helt nytt hände.

Rumänska Mihaela tiggde i Småland men lever nu ett nytt liv i rumänska Bacau.

EN DAG PÅ JOBBET

BARNHÖRNAN

Pia Ericson leder Frälsningsarmén Vårsol Samtalscenter till stöd för barn och vuxna.

I Guds namn besegrade en liten pojke en stor jätte.

FOKUS

DEBATT

Mammor berättar vad sommarläger betytt för dem och barnverksamhet på nya sätt i Värmland.

”Har barnen någon att vända sig till och prata om sin vardag med?”

6. Frälsningsarmén gör skillnad

10. Helad till ande, kropp och själ

14. Hopp som specialitet

20. Barnens sommar

24. Med örat mot Gud

28. En tiggares upprättelse

32. Dagens bibelberättelse

35. Mod att mötas

Stridsropet är en tidning från Frälsningsarmén om tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och andra intresserade. Den delas också ut i samband med gudstjänster och friluftsmöten. Stora delar av innehållet kommer även att kunna läsas på www.fralsningsarmen.se Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att via bifogat inbetalningskort bidra med en gåva till dessa.

Stridsropet finns också som e-tidning. Webbadress: www.fralsningsarmen.se/ stridsropet-etidning Mejla stridsropet@ fralsningsarmen.se om du inte längre önskar få Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning.

3

Bilden

4

5

foto: Jonas nimmersjö

”JAG TYCKTE det var roligast att spela piano”, säger Luna Drugge, ett av alla barn som sommaren 2019 deltog på Frälsningsarméns musikkollo i Södertälje. ”Men kornett var också kul”, fortsätter hon. I år grusas planerna för ett nationellt musikläger av coronapandemin, men ”Tillsammanskören”, scouter och ungdomssamlingar har rullat på som vanligt under terminen.

Musiken kommer trots allt aldrig att tystna inom Frälsningsarmén.

verksamhet | Eskilstuna, xxx ronneby och mora

Eskilstuna

Även små kårer gör skillnad

Kaffe och kaka och glada miner efter vardagsgudstjänsten. Ann Wallman, kontaktman och samordnare, Ingrid Albinsson, hemsida och sociala medier, och Sonja Agehall, allt i allo, tillhör alla kårnämnden.

Frälsningsarmén i Sverige har idag 79 kårer (församlingar) utspridda över landet.

De varierar beträffande historia, storlek och verksamhet. Kårerna i Mora, Eskilstuna och Ronneby har varit större, men trots ett minskat medlemsantal i dag fyller de alla en viktig funktion i omnejden. Alla tre har haft någon form av nystart de senaste åren.

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: TERESIA JANSSON OCH PRIVAT 6

verksamhet | xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx verksamhet | xxx

Idag förgyller Sjukhussångarna vardagsgudstjänsten med närvaro och ton.

Dessa onsdagar är verksamhetens nav.

K

åren i Eskilstuna flyttade i höstas från sin gamla byggnad och samsas nu om gudstjänstlokalen i Fristadskyrkan. Tio av de 25 medlemmarna delar på ansvaret. Seppo Sillankorva har hand om det sociala arbetet och samtalar med minst ett par personer i veckan.

— På stan är det alltid någon som drar mig i armen. De hjälpsökande kan vara studerande, ensamstående, arbetslösa eller papperslösa, säger han.

— De som har det sämst vågar ta hjälp av Frälsningsarmén då vissa inte vill bli registrerade någonstans. Så vi har mycket ansvar och är inarbetade här i Eskilstuna, säger Ann Wallman, kontaktperson och samordnare.

Den som behöver kan få checkar för att handla mat och mediciner eller kläder och möbler på Myrorna.

Det är onsdag eftermiddag och vardagsgudstjänst. En handfull besökare har slagit sig ner i kyrkolokalen. Sjukhussångarna bjuder på sång och en av dem är med i kåren. Flera kårmedlemmar spelar brassinstrument i två ekumeniska band

och en grupp besöker regelbundet två av Eskilstunas servicehus och håller i sångoch musikandakter. Efter vardagsgudstjänsten serveras kaffe i källarvåningen.

Anna, 53 år, är yngst i kåren.

— Det är lite tråkigt nu när mina föräldrar är borta men det är spännande med nystarten och jag ska dra igång Livlinan, berättar hon.

Via den ska ensamma, äldre få ett par telefonsamtal och ett lyssnande öra varje vecka. Inga barnaktiviteter finns i kåren i brist på ledare men Fristadskyrkan har många ungdomar så det är onödigt med konkurrens, menar Ann Wallman.

En gäst som inte tillhör kåren är Astrid, 73 år.

— Det stod i tidningen om Frälsningsarmén och som pensionär ville jag ha något för mig. Det är en väldigt bra gemenskap här och trevliga vardagsgudstjänster, säger hon.

När det här numret av Stridsropet ges ut har det förhoppningsvis anställts en kårkaplan med ansvar för gudstjänster, medlemmar och andliga samtal. Särskilt

fakta kåren i Eskilstuna (östra divisionen) Startades: år 1891. Flytt/”nystart” hösten år 2019.

Drivs av en kårnämnd: 1 sammankallande kontaktperson, 1 ansvarig för sociala arbetet, 1 ansvarig för hemsida/sociala medier, 1 ansvarig för musik och arbete mot människohandel, samt 6 ytterligare som är behjälpliga med allt möjligt. En kårkaplan kommer att anställas.

Civilmedlemmar/soldater: 25 st.

Juniorsoldater: 0 st.

Besökare söndagsgudstjänst/ vardagsgudstjänst: Cirka 20 st.

Gudstjänstbesökare, servicehem: Cirka 40-50 st.

det sociala arbetet vill man utveckla mer framöver och inom det ryms även människohandelsfrågor. Kåren har haft ett upptaktsmöte kring detta och tagit kontakt med kommun, landsting och polis.

— Det är en aktuell fråga inte bara inom sexindustrin utan folk blir även utnyttjade i bland annat restaurangbranschen. Vi är gärna initiativtagare och ”påpuffare” för saker och ting, säger Ann Wallman.

7

verksamhet | Eskilstuna, xxx ronneby och mora

Ronneby

Gudstjänst i Ronneby.

Lennart Fransson, samordnande kontaktperson för kåren.

I RONNEBY leds verksamheten nu av en kårnämnd med fem kårmedlemmar. I höstas var man tvungen att sälja lokalerna efter 90 års ägo och nu anordnas gudstjänster i Pingstkyrkan på söndagseftermiddagar. Där håller Frälsningsarmén även öppet på måndagar klockan 10-12 för ”Kaffestunden”. Då kan man fika, pyssla, umgås och få ett enskilt samtal.

Lennart Fransson är sedan nystarten i november sammankallande kontaktperson.

— Det finns en fruktansvärd nöd i Ronneby och sedan november har omkring 10-15 personer tagit sina liv. Människor 8

är förtvivlade och jag tror att de saknar något att leva för, berättar Lennart.

Han nämner att arbetslösheten är hög i Blekinge liksom förekomsten av psykisk ohälsa. Ronneby har tagit emot många flyktingar och hemlösheten har ökat enligt Lennart Fransson. Fördelen med att finnas i ett så litet samhälle tycker han är att man lättare får kontakt med invånarna. Vid julinsamlingen fick kåren in över 45 000 kronor, något han ser som ett tecken på att Frälsningsarmén både behövs och är uppskattad i Ronneby.

Pingstkyrkan och Frälsningsarmén gör mycket tillsammans och har även utbyte med andra samfund. Flera församlingar har tvingats sälja sina lokaler. Men Lennart Fransson har en förväntan på att Gud kommer att göra någonting stort i Ronneby framöver och ser nystarten som en möjlighet. En gitarrkurs och en kör är startade och i planerna finns besöksverksamhet på sjukhem liksom hembesök och torgmöten.

— Min önskan är att Gud gör kyrkorna till en mötesplats men att verksamhetsplatserna är gator, torg, hem, fängelser och sjukhus. Ofta predikar vi till redan frälsta istället för att gå ut och möta människor på det sättet, säger Lennart Fransson.

fakta kåren i ronneby (södra divisionen) Startades: år 1892. Flytt/nystart hösten år 2019.

Drivs av en kårnämnd: 1 kontaktperson/samordnare, 1 kassör, 1 sekreterare, 2 ledamöter.

Civilmedlemmar/soldater: 55 st (Cirka 20 aktiva).

Juniorsoldater: 0 st.

Gudstjänstbesökare: Cirka 12-25 st.

verksamhet | xxx

Mora

Kåren i Mora fick en nystart när Mikael Svärd, ovan, öppnade värmestuga för förbipasserande. Han är numera kårledare och Amir Moghadam, till vänster, är fanjunkare/Mikaels högra hand.

SOM BUSSCHAUFFÖR passerade Mikael

Svärd dagligen kårbyggnaden i Mora och för omkring 3,5 år sedan upplevde han ett tilltal från Gud om att öppna en värmestuga där. Så på onsdagar är det öppet hus för den som har vägarna förbi och de flesta besökarna tillhör inte kåren.

— Det handlar inte om att det rasslar in så många medlemmar som möjligt utan om att göra lärjungar. Det tar sin tid men dessa gör sedan i sin tur fler lärjungar, påpekar Mikael Svärd som idag är kårledare.

— Vi fikar, pratar, diskuterar och ber för någon om den vill. Ibland blir det undervisning och vi har alltid Jesus i centrum, fortsätter han.

Mikael Svärds barndom präglades av förkastelse, övergrepp och sökande i fel andlighet. Därför brinner han för dem som har det svårt och hänvisar till bibelstället i Matteusevangeliet 25:40: ”Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort för mig”. Uppenbarelsen om värmestugan kom när kåren var på utdöende.

— Dåvarande kårledare hade bett och bett att Gud skulle skicka hit någon så när jag kom utropade hon: ”Halleluja, vilket

bönesvar! Här har du nycklarna!”, berättar Mikael Svärd.

Till kårlokalen kommer en del ensamkommande från Afghanistan och på lör-

UPPENBARELSEN OM VÄRMESTUGAN KOM NÄR KÅREN VAR PÅ UTDÖENDE.

dagar anordnas nu Al Massira (Vägen), bibelundervisning på persiska och svenska, som leds av Amir Moghadam. Han är fanjunkare, kårledarens högra hand. Han konverterade i hemlandet Iran, var tvungen att fly och hamnade i Sverige år 2015.

Det är bara han och Mikael Svärd som är avlönade men i teamet ingår även två kvinnor, en som är konstnärligt lagd och en som har blivit kårens mormor. På torsdagkvällar bjuds det in till bön och på söndagseftermiddagar är det gudstjänster.

Alla åldrar finns i kåren, församlingen är

liten men Mikael Svärd tror att den ändå har stor betydelse för Mora och man möter alla olika typer av människor. Han nämner vikten av att gå ut och söka upp folk men det har knappt hunnits med då det hela tiden kommer nya människor till dem.

— Många är före detta passagerare som jag har kört i bussen och ryktet sprider sig. I en mindre församling kan man se alla, man blir som en familj och många säger att det här är deras andra hem. Folk dröjer kvar på kvällarna som om de inte riktigt vill gå härifrån, avslutar han. g

fakta kåren i mora (norra divisionen) Startades: år 1891.

Omstart år 2019.

Anställda: 1 kårledare, 1 fanjunkare.

Civilmedlemmar/soldater: 4/2 st.

Juniorsoldater: 0 st.

Gudstjänstbesökare: Cirka 10-15 st.

9

min väg till gud | mats lilja

10

När Conny Thelaus levde i missbruk fick kyrkorummet honom att känna sig ovärdig. Ändå drogs han dit. När han träffade andra narkomaner som blivit totalt förvandlade efter att ha mött Jesus så ville han få uppleva samma sak som de.

min väg till gud | Conny Thelaus

Helad till ande, kropp och själ Sår från barndomen fick Conny Thelaus att fastna i droger. Men så mötte han andra före detta missbrukare och kriminella som förvandlats då de mött Jesus. Snart fick även Conny känna av den kraften. Han blev befriad och helad, även från fysisk sjukdom.

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

C

onny Thelaus spenderade sina första levnadsår på barnhem, i ett kristet fosterhem och sedan med sin pappa och hans nya kvinna. Conny nämner ett minne från tvåårsåldern.

— Pappas fru borrade in sina naglar i min arm, stirrade mig i ögonen och sa: ”Du ska inte komma emellan mig och Gunnar.” Min far hette så, säger Conny.

— Jag började gråta och där började ett utanförskap som följde med in i skolan, fortsätter han.

Farmodern såg att Conny inte mådde bra och hon fick senare vårdnaden om Conny och hans storasyster. Det fungerade väldigt väl men skolan gick inget vidare och Conny var redan ärrad av det han varit med om tidigare. Vid 14 års ålder började han röka hasch. Han sålde snart också hasch och något år senare injicerade han opium som kan likställas vid morfin.

— Jag mådde väldigt bra i början och hängde i Kungsträdgården och på Gamla Brogatan i Stockholm med likasinnade, säger han.

Conny var väldigt fotointresserad och lyckades bli fotoassistent och fick senare jobb som fotograf. Men för att ha råd

PAPPAS FRU BORRADE IN SINA NAGLAR I MIN ARM, STIRRADE MIG I ÖGONEN OCH SA: ”DU SKA INTE KOMMA EMELLAN MIG OCH GUNNAR.” med drogerna begick han också brott. År 1987 var han i riktigt dåligt skick, togs in på ett behandlingshem och han lyckades hålla sig ren i ett par månader. Men på hemmet träffade han en kvinna som han gifte sig med och snart var båda tillbaka i samma hjulspår igen. Äktenskapet höll bara i tre år. Connys läkare hade gett honom metadon som han skulle använda livet ut för att stå emot drogerna men då det är en form av syntetiskt morfin var det nästan lika illa. I tjugo år tampades han med det, varav tio i kombination med starka lugnande tabletter. Conny var ständigt bedövad och bortkopplad från verkligheten.

En dag gick han in i St:a Klara kyrka i centrala Stockholm, trots att kyrkor fick honom att känna skuld. En präst som fick syn på Conny sa till honom: ”Vet du att Jesus kan återupprätta dig?”

— Jag svarade: ”Gå bort! Jag är inte värdig!”, men han stod på sig och till slut fick han be för mig även om jag inte kände någonting just då, berättar Conny.

Snart kom han till ett kristet behandlingshem där det var bibelläsning och möten då deltagarna prisade Gud och talade i tungor.

— Jag tänkte: ”Jösses, vilket dårhus!

Imorgon åker jag hem!”, säger Conny.

Men att se hur dessa kriminella killar nu var helt förvandlade hade en attraherande effekt på honom.

— De var mer kärleksfulla än någon annan jag träffat förut och de var alltid glada oavsett väder, som om de drevs av någon kraft, minns Conny.

Han fick en längtan efter att låta döpa sig i enlighet med vad Bibeln lär och när pastorn på hemmet frågade Conny om han trodde att Jesus är den han säger att han är så svarade han ja. Efter tre månader ansåg Conny att han kunde klara sig själv men kort därefter var han tillbaka 11

min väg till gud | Conny Thelaus

i metadonträsket igen. Ett halvår senare återvände han till behandlingshemmet.

Nu var Conny ivrig att få tag på kraften han såg att kamraterna där hade och pastorn uppmanade honom att börja be morgon och kväll, vilket Conny gjorde de följande sex månaderna.

EN DAG ÅKTE sällskapet till en kyrka

och där kände Conny en väldigt påtaglig gudsnärvaro. Han gick fram och böjde knä och bad att han skulle få tungotalets gåva och den helige Ande i sitt liv. Då hände någonting.

— Jag kände så starkt hur det började strömma inom mig och jag upplevde en sådan våldsam kärlek. Killarna som jag egentligen tyckte illa om ville jag nu ta i min famn, förklarar Conny.

När han kom ut från kyrkan var det som om gräset hade blivit grönare och allting kändes mycket mer levande. Vid ett tillfälle strax därpå öppnade han munnen och märkte förvånat hur han plötsligt började tala främmande språk. Han hade fått tungotalet. Conny sprang ut på äng-

en och dansade och nu var hans längtan att sluta med metadon jättestark och det kändes som om han skulle klara av vad som helst. Men efter ett dygn började hans kropp att skrika efter metadonet.

— Då hörde jag en röst inom mig som sa att det inte finns någon fördömelse men att jag skulle ta halva dosen och efter några månader var jag helt ren ifrån missbruket, berättar Conny.

Detta var i september 2007 och under tre månader grät han väldigt mycket för att han kände sig förlåten fast han inte tyckte att han var värd det och bara han hörde namnet Jesus började tårarna rinna. Det kom också upp saker ur det förflutna som behövde bearbetas.

Conny hade med sig två katter till hemmet och den ena blev allvarligt sjuk.

Den hade ledgångsreumatism, tappade hår och varken åt eller drack. Conny själv vaknade en morgon helad från samma åkomma så han tog sin Bibel och lade intill katten som han bad en kort bön för.

— Då kände jag en stark ström genom kroppen. Min hand och katten började ska-

JAG KÄNDE SÅ STARKT HUR DET BÖRJADE STRÖMMA INOM MIG OCH JAG UPPLEVDE EN SÅDAN VÅLDSAM KÄRLEK.

12

ka, sedan reste sig katten upp och sprang till vattenskålen och drack. Den levde sedan i ett år till, säger Conny entusiastiskt.

Conny gick också två år på Livets Ords bibelskola i Uppsala och efter första året hörde han Gud säga att det skulle ske mirakler. En missionsresa till Indien var planerad men Conny hade inga pengar till den. Det hade även visat sig att han bar på viruset hepatit C. Men när han var på läkarbesök igen så fanns det inga spår av sjukdomen i hans blod. Precis då plingade det till i telefonen av ett meddelande med texten: ”Du är välsignad med 10 000 kronor från Herren!” Stället Conny jobbade på hade gett honom en oväntad bonus.

— Nu stod jag med ett papper i ena handen som visade att jag inte hade hepatit C och i andra handen ett meddelande om att jag hade fått 10 000 kronor så att jag kunde åka till Indien, utbrister Conny.

Under årens gång har han kommit att arbeta för Klara Kyrka och Salemkyrkan (nuvarande Folkungakyrkan). i Stockholm då han har fått möta människor i samma situation som han själv har varit i. Nu jobbar han som boendestödjare på Frälsningsarméns härbärge och stödboende, Sagahemmet, i Uppsala. Detta trots att han har fyllt 65 år.

— Jag vill inte pensionera mig, jag vill göra nytta. Hela mitt liv har blivit förvandlat och jag har varit med om så mycket övernaturligt så om jag skulle berätta allt skulle folk inte tro mig, avslutar Conny. g

fakta Conny Thelaus Ålder: 65 år.

Bor: I lägenhet i Solna.

Familj: Fru och en son på 9 månader.

Sysselsättning: Boendestödjare på Frälsningsarméns härbärge och stödboende Sagahemmet i Uppsala.

Läser gärna: Bibeln och kristen litteratur.

Hobby: Spelar gitarr och skriver sånger.

aktuellt

Hjälp trots pandemi Frälsningsarmén fortsätter hjälpa trots coronavirusets framfart. Dels genom nya initiativ eller ändrade rutiner.

Här följer några exempel på vad som har gjorts under våren.

2

Jourhavande samtalsstöd Behöver du någon att tala med om existentiella frågor?

Frälsningsarmén har numera en telefonlinje för detta.

Ring: 020-151513 klockan 18-22.

3

1 Längre vistelser på akutboenden SPECIELLT UTSATTA i dessa tider är de i vårt samhälle som saknar tak över huvudet.

Det rör dem som lever i missbruk, dem som lider av psykisk sjukdom, EU-migranter och papperslösa. Frälsningsarmén driver ett antal härbärgen där man ofta tar emot gäster för en natt i taget. När pandemin var ett faktum ändrades rutinerna så att varje person kunde bo två veckor i sträck på ett och samma ställe. På så vis blir det färre människor i omlopp och virusspridningen kan dämpas.

Aktiviteter flyttar ut VISSA AKTIVITETER inom Frälsningsarmén har förlagts utomhus för att minska risken för smittspridning. SALOMEprojektet i Alingsås, som riktar sig till dem som drabbats av Alzheimers/demens, har ersatt besöken på äldreboenden med promenader. På kåren i Hällnäs blir det också promenad istället för gemenskap i kaféet men även våfflor och kaffe som kokas över öppen eld. Lekarna för den yngre generationen flyttas också ut från lokalerna.

— Barnen behöver extra mycket trygghet i dessa tider så vi kommer fortsätta med de grupperna. Det är viktigt att vi fortsätter att vara en trygg plats dit människor kan komma med sin oro och dela gemenskap, säger Elsa Hägglund, kåransvarig. gTeresia Jansson

— Vi lämnar inte de svaga och utsatta i samhället. Vi vill göra allt för att upprätthålla kontakt och ge stöd och hjälp så långt det är möjligt, säger Frälsningsarméns ledare i Sverige Clive Adams.

I en del verksamheter där det serveras mat till hemlösa har justeringar gjorts för en tryggare hantering. Matutdelning i påsar i entrén eller uppsökande verksamhet på stan är exempel på det. gTeresia Jansson

4 Leksaker och godis till familjer

FRÄLSNINGSARMÉN i Jönköping och Huskvarna ville sprida lite hopp och glädje under rådande pandemi. Därför har varje hjälpsökande familj sedan början av april fått med sig en familjepåse tillsammans med matkassen. Ibland har påsarna delats ut separat. Dessa innehåller ritblock, pennor, familjespel eller pussel, leksaker för inomhusbruk, pysselkit eller serietidningar och även förpackat godis. gTeresia Jansson

13

en dag på jobbet | pia ericson på frälsningsarmén vårsol samtalscenter

Med hopp som specialitet Hon har varit missionärsbarn i Afrika och kurator på sjukhus.

Nu leder Pia Ericson Frälsningsarmén Vårsol Samtalscenter som stöder barn och vuxna i kriser, trauman och psykisk ohälsa. Stridsropet bjöds på sorgegrupp, fallstudier och helt perfekta ägg.

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: JONAS NIMMERSJÖ

8.03 Pia Ericson är hård på utsidan och mjuk på insidan. Det säger hon i alla fall, med ett skratt, när hon tar emot i svarta skinnbyxor, svart topp och blont, uppfästat hår. Hit till Frälsningsarmén Vårsol Samtalscenter på Bredgränd i Jönköping kommer barn och vuxna som behöver stöd i sorg eller trauman av olika slag. Vårsol står i nära samarbete med sjukvården och socialtjänsten men fungerar mer som stödfunktion med terapeutiska effekter.

— Föräldrar upplever det som skönt att vi inte är en myndighet. Många har en kristen tro i botten och uppskattar att de existentiella frågorna får rum, berättar Pia medan hon visar runt på det luftiga våningsplanet.

8.20 På Pias rum silas ljuset genom en 14

tunn, vit gardin. Anslagstavlan har bilder på maken Johan och de tre sönerna.

De bor i Huskvarna där Johan är pastor i pingstförsamlingen. Just nu är han i Afrika, där Pia växte upp som missionärsbarn.

Afrika finns alltid kvar i hjärtat, menar hon och sätter igång datorn.

8.30 — Damer, är ni redo?

Kollegorna Pernilla, Sanela, Pauline och Liselott slår sig ner för veckomöte medan Pia tänder ljusen. De är utbildade socionomer, beteendevetare och socialpedagoger med olika erfarenheter av socialt arbete. Mona-Lisa är borta idag.

Sanela rapporterar att fler barn kommer till familjehemsgruppen. Pauline berättar om veckobesöken på häkten och att gruppen för barn till frihetsberövade utvecklas jättefint. Nästa gång kommer en kriminal-

en dag pĂĽ jobbet | xxx

8.30

8.30

8.03

8.20

15

en dag på jobbet | xxx

10.29

9.41

12.10

vårdare, då får barnen ställa frågor.

— De är fantastiska och har börjat öppna upp sig för varandra på ett helt nytt sätt, säger Pauline rörd.

Pia undrar om böneämnen och det blir stilla i rummet när hon ber för dagen och veckan.

9.41 Kaffebryggaren bubblar muntert i köket. Ett förstärkt fika med goda knäckemackor och grönsaker förbereds. Och så kokas det ägg.

— Den som är ny här undrar vad som är grejen med alla ägg, säger Pia och skrattar. Vi har snöat in på det, ägg är mättande och bra. Men fikastunden är också ett viktigt sätt att stötta varandra när vi möter så mycket utsatthet och tuffa berättelser.

De barn och vuxna som kommer till Vårsol bär på sorg från förluster, trauman eller sjukdom, psykisk ohälsa hos 16

13.18

DET BLIR STILLA I RUMMET NÄR HON BER FÖR DAGEN OCH VECKAN.

anhöriga eller sig själv. Situationen kan vara väldigt komplex med skilsmässor, vårdnadstvister och missbruk, fattigdom och psykiskt, fysiskt eller latent våld.

— Vi ser en större multiproblematik hos människor nu. Det är höga samhällsstyrda krav på familjer idag. Förhållanden går i kras med dålig ekonomi som följd. Vårsol har många års erfarenhet av sorgegrupper men de har definitivt ökat på senare tid, påpekar Pia. Verksamheten med 27 anställda är delad

i HVB-hem, stödboende, samtalscentret och administration. Förra året fyllde Vårsol 100 år och firade med föreläsningar och fest. Många besökare från kommun, socialtjänst, region och sjukvård var där, Morgan Alling talade och Pontus Folkesson, som själv varit barnhemsbarn på Vårsol, släppte sin nyskrivna bok om verksamheten.

— Det var otroligt lyckat, säger Pia och kollegorna kring bordet håller med.

10.29 Mötet fortsätter med genomgång

av några fall. En 12-årig flicka har en mamma som är sjuk. Hon känner sig trygg och har börjat våga visa känslor. En pojke har en pappa med psykisk ohälsa.

En tonårings mamma sitter i fängelse och en mellanstadieelev har förlorat sin mor i en olycka. Gruppen diskuterar de olika möjligheterna att ge barnen stöd att orka med sorgen, balansera skammen och våga tala med andra.

en dag på jobbet | tua dominique

14.25

15.06 Cathrin förlorade sin make och sexåriga dotterns pappa för drygt ett och ett halvt år sedan. ”Sorgegruppen har betytt massor för mig”, säger hon under den näst sista träffen på Vårsol Samtalcenter.

— Barn är oftast lojala mot sina föräldrar. Den som det är mest synd om i en familj stöttar man. Föräldrar vill att barnen ska få hjälp, men papporna tvekar mest kring att gå i samtal. Vi poängterar alltid att det bara finns en biologisk mamma och pappa, då får många en ny insikt om sin betydelse, säger Pia. 12.10 Restaurang Neos har stora, höga

fönster ut mot Munksjön. Mellan tuggorna berättar Pia om hur bra hon trivts på Vårsol under de knappa sju år som gått.

Rollen som verksamhetsansvarig fick hon 2018. Jobbet passar hennes behov av att få arbeta ganska fritt och leda genom att påverka snarare än styra.

— Jag har en fantastisk personalgrupp och en väldigt viktig verksamhetschef i Ann-Charlotte Jernberg. Våra värderingar är så lika. Och så får vi arbeta med så viktiga frågor, säger hon och tittar på klockan.

15.06

13.18 Det gula tegelhuset på Västra Stor-

gatan andas 1970-tal. Här ligger Jönköpings kår (församling) liksom Vårsols huvudkontor. Ann-Charlotte Jernberg välkomnar till en rödmålad hall och med utsikt över Jönköpings hustak diskuterar hon och Pia lite senare en broschyr som ska ta form. Det är viktigt att verksamheten framstår som både trovärdig och attraktiv när man ska föra ut den i regionen. Vårsol behöver hitta finansiärer, sälja in föreläsningar, få in nya gäster till stödboende och samtalsgrupper.

— Vi har en stor kompetens och är alltid väldigt uppskattade som talare, säger Ann-Charlotte. Men vi behöver bli bättre på att marknadsföra oss. Det är en kamp att hela tiden försöka finnas ute och bygga upp relationer med socialsekreterare och institutioner.

14.25 När veckans övriga punkter har

avhandlats går vi mot centret igen. Pia betonar att en kristet präglad trakt som Jönköping inte alltid gör det lättare att arbeta expansivt. Människor är så vana vid kyrkans närvaro att de kan bli lite blasé, menar hon medan bussarna skär igenom Rådhusparkens späda grönska.

14.45 Pias kollega Pernilla har arbetat på Vårsol sedan 2005. Innan dess var hon skolkurator. Nu ställer hon koppar på en turkos rullvagn. Snart börjar samtalsgruppen för kvinnor som förlorat sin man, eller barnens pappa.

— Vårsol är så varmt och inbjudande och samtidigt så professionellt, förklarar hon. Jag stortrivs med den flexibilitet vi har. Just nu studerar jag dessutom till samtalsterapeut, det är väldigt intressant.

15.06 Cathrin, en lång kvinna i 40-årsål-

dern är den första som ringer på dörren.

17

15.27 ”Jag har inte pratat

om mina känslor någon annanstans än här och jag har längtat efter varje torsdag”! säger tvåbarnsmamman Rashel (längst ner till vänster) medan hon målar hur ett framtida gott liv kan se ut utan maken, som gick bort i cancer.

18

15.27

17.15

17.15

Hon har en sexårig dotter och förlorade sin make för 1 1/2 år sedan.

— Sorgegruppen har betytt massor för mig. Att få höra vad andra har varit med om och veta att man inte är ensam i denna situation är så skönt. Pia och Pernilla har varit otroliga stöttepelare, säger hon och nickar åt de andra som droppar in.

15.27 Ett vitt långbord är dukat med kaf-

fe, mackor, färger och papper men sorgegruppen startar i soffan. Stämningen är uppmärksam men avspänd – det märks att de känner varandra väl efter tio gånger. Pernilla ber kvinnorna att se tillbaka på de träffar som varit.

De första gångerna var oerhört smärtsamma, konstaterar alla. Särskilt när de ombads ta med ett foto på mannen.

— Det var riktigt tufft, säger Amanda, som förlorade sin 34-åriga man i cancer när deras barn var tre veckor respektive två år gamla.

Rashel, en tvåbarnsmamma som också förlorade sin man i cancer, blir tårögd.

— Ni har gett oss uppmuntran och råd, jag tackar Gud för detta. Jag har inte pratat om mina känslor någon annanstans än här och jag har längtat efter varje torsdag! säger hon med eftertryck.

Karin, vars exman dog i en överdos, har en fyraårig son. Hon minns när gruppen ritade familjeträd.

ATT FÅ HÖRA VAD ANDRA HAR VARIT MED OM OCH VETA ATT MAN INTE ÄR ENSAM I DENNA SITUATION ÄR SÅ SKÖNT.

— Jag inser mer och mer hur många fler som faktiskt finns i min familj utan att vara blodsband. Det tar jag med mig.

15.57 Efter fikat leder Pernilla en av-

slappningsövning och ber sedan kvinnorna att blundande föreställa sig sin 75-årsdag.

— Era barn ska hålla tal till dig nu. Vad kommer de att säga till mamma? Vem har du varit i livet, vad var värdefullt? säger hon med lugn röst.

Sorgegruppen målar under tystnad.

Känslan är lite andäktig när färger och former tar plats på det stora, vita pappret.

Vid genomgången börjar Karin: — Jag önskar att Theo har fått kärlek

17.30

och respekt med sig, och att jag fått visa de platser jag rest till i livet, säger hon.

Amanda har målat en röd blomma som reser sig ur allt det svarta. Inuti blomman finns ett hjärta av guld.

— Jag hoppas barnen tycker att jag har varit stark efter all hopplöshet jag gått igenom. Att jag skapat en tillåtande miljö med mycket humor och kärlek, säger hon.

Pernilla sammanfattar med att säga att man trots alla svårigheter ändå kan få tänka på hur man skulle vilja leva sitt liv i framtiden.

17.15 Mammorna skiljs åt under kramar och småprat. De skrattar åt namnet på den gemensamma chatgruppen: ”Läderänkor med superkrafter”.

— Vi gillar svarta skinnbyxor lika mycket som Pia, nämligen.

17.30 Pia loggar ut från datorn och följer med ner på gatan. Vid parkeringsgaraget vinkar hon glatt och försvinner in i dunklet. Sjön Vättern ligger stålblå på andra sidan järnvägsspåret. Det skymmer. Men i morgon kommer en ny dag. Också då behöver människor hitta vägar ur sin sorg. Hitta vårsol mitt i mörkret. g 19

FOKUS | barnens sommar

Barnverksamhet på nya sätt I Kristinehamn har Frälsningsarméns barn- och ungdomsverksamhet vuxit rejält under de senaste åren.

Sommargården vid vattnet utnyttjas flitigt och i virustider har mycket av barnverksamheten förlagts utomhus, annat har flyttat in på nätet.

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: TERESIA JANSSON

K

ristinehamns kår (församling) har 75 medlemmar och ett växande barn- och ungdomsarbete. På tisdagar bjuds det på flera barnaktiviteter.

Först ut är Kompiskören under ledning av ungdomskonsulent Erika Husberg.

Barn i alla åldrar är välkomna.

— Vi tycker att det är extra viktigt att barnen får sjunga och röra på sig i dessa tider, menar kårledare Sara Törnå över telefon när hon berättar om verksamheten.

Efter Kompiskören är det vanligtvis familjemiddag, en enklare måltid till självkostnadspris. Middagen har dock haft en paus under vårterminen på grund av corona-krisen. Senare på kvällen tar scouterna vid. Sara berättar stolt om kårens yngre scouter, en härlig grupp med barn från 6-9 år som leker och lär sig göra knopar, surra och laga mat ute. I normala fall har man ibland hajk eller är på läger och under sen vår och tidig höst är barnen ute på Frälsningsarméns härliga sommarhem i Kristinehamns skärgård.

— Den här gruppen har gått från bara två till tjugo barn på några år, säger Sara.

Det är väldigt roligt. Just nu under coro-

20

na ses gruppen utomhus, ibland tillsammans med de äldre scouterna.

För mellanstadiebarn finns Fritidsgård Borgen, vanligtvis öppen två gånger i veckan efter skolan. Här kan man träffa kompisar, pyssla, läsa läxor och spela spel. Fritidsgården erbjuder även ett fikapaket i Café Borgen på eftermiddagen.

VI TYCKER ATT DET ÄR EXTRA VIKTIGT ATT BARNEN FÅR SJUNGA OCH RÖRA PÅ SIG I DESSA TIDER. — Vi har ett föräldrakafé också som nu är stängt på grund av virusrisken. Men det vanliga kaféet kommer troligtvis fortsätta att ha öppet, berättar Sara.

För Kristinehamns ungdomar erbjuds scouter och ungdomsgrupp. Ungdomsscouterna ses en gång i veckan och satsar på lärande genom utmaningar av olika slag. Några gånger per år blir det hajk

Kristinehamns kårledare Sara Törnå.

och på sommaren försöker man komma iväg på ett scoutläger. Ungdomsgruppen träffas varannan fredag och har i princip flyttat ut verksamheten helt.

— Ungdomarna möts dessutom i en egen grupp på Facebook. Den är särskilt välbehövlig i dessa tider då man kanske inte kan ses lika mycket eller på samma sätt. De yngre deltar inte där men har möjligheten att skicka meddelande till barn- och ungdomskonsulenten om de vill, säger Sara.

I år flyttades kårens återkommande och omtyckta terminsfest in på Facebook, där den sändes live med ett 30-tal barn och unga som deltagare. Det blev väldigt lyckat, med sång och musik och slutspurt i en insamling via Swish till ett internationellt projekt i Bangladesh.

— Vi samlade in pengar som gick till en ko. Barnen bestämde att den ska heta Greta, säger Sara och skrattar lite.

När helgen kommer välkomnas barn och ungdomar till kyrkan tillsammans med hela kåren. Varannan söndag hålls

foto: erika husberg

FOKUS | barnens sommar

Röster från den växande scoutgruppen

Elvira och Benjamin, 10 år.

ELVIRA, 10 ÅR

söndagsskola och under gudstjänsterna har man vanligtvis en femminuters så kallad barnruta. Det kan vara ett drama, en berättelse eller en lek som leder fram till gudstjänstens tema. Flera medlemmar hjälps åt med detta.

Framtiden är just nu lika oviss för kåren som för många andra. Församlingslägret har ställts in men sommarens dagkollo för barn mellan 8 och 13 år planeras och personalen står redo. Man kommer att vänta till sista minuten med att ställa in om det blir tvunget. Sara understryker att Kristinehamns kårmedlemmar är fantastiska - flexibla och fulla med idéer att hitta nya vägar.

— Vi tar en dag i taget och planerar för veckan som kommer. Saker kan ändra sig, men det vi förmår, det gör vi, säger hon.

Sara poängterar att intentionen hela tiden varit att hålla igång verksamheten, om än på lite nya sätt. Att stänga när människor befinner sig i kris är inte Frälsningsarméns uppgift. Missionen formades i Londons slum, bland de mest utsatta, smutsiga och sjuka människorna. Uppdraget är viktigare än rädslan för att bli sjuk.

— Vår tro utmanas av detta. Vi måste

— På scouterna är vi ute mycket och bygger saker. Jag gillar mest att leka lekar. Jag började för tre år sedan. Ledarna är bra och jag har fått flera nya vänner. Frälsningsarmén känner jag till sedan förut, dom brukar ha gudstjänster. Jag kunde väldigt mycket om Gud innan för jag har gått söndagsskola sedan jag var liten. Men jag lär mig nya saker här!

— Jag är inte så rädd för att jag ska få corona men det är tråkigt att man inte kan träffa alla gamla. Jag vet att man inte ska vara lika nära varandra som man brukar, inte skaka hand och så. Jag ser fram emot sommaren!

BENJAMIN, 10 ÅR — Jag har varit med i scouterna i tre år.

Vi är här ute på sommarhemmet ibland, och inne på Borgen (kåren i stan) pysslar vi till exempel. Och löser mysterium! Jag gillade verkligen när vi åkte till Vilda-parken. Jag gillar ledarna och har fått nya vänner här.

Jag visste vilka Frälsningsarmén är, de har ju gudstjänster på söndagar också. På slutet av scoutträffarna när vi har andakt lär vi oss något nytt om Gud varje gång, men jag kommer inte på något exakt nu.

våga tänka att Gud kan och vill bevara oss i allt. Visst ska vi vara försiktiga och ta ansvar, men hur hårt ska en kristen hålla i sitt eget liv? Jag har varit med om

— Jag gillar inte corona, många skolor och annat stänger ner. Men jag hoppas att det försvinner snart i alla fall. Man ska tvätta händerna ofta och mycket vet jag.

Jag längtar efter Frälsningsarméns kollo här på sommarhemmet i sommar!

ADELINA, 9 ÅR — Vi har nästan bara kul på scouterna!

Bäst är när vi leker lekar och när vi åker på läger. Ledarna är bra men lite knäppa, ha, ha!

Jag har varit med i tre år och fått helt nya vänner här, för jag kände ingen innan. Jag är inte hundra på att jag kände till Frälsningsarmén förut, men jag vet att dom hjälper andra i världen och så. Vi har samlat in pengar till en ko. Jag har lärt mig nya saker om Gud, Jesus och fåglarna på ängen.

— Bu-hu tycker jag om corona! Min morfar vågar inte ens gå ut ur sin lägenhet. Min gammelmormor är 91 år. Men hon lever! Man ska hålla avstånd i matkön. I min skola har dom gjort små rutor, ett barn ska stå i varje ruta. I sommar ska vi vara ute i Revsand hela sommaren. Vi har vår husvagn där och det finns kompisar, lekområde och en sjö. Jag längtar!

så mycket att jag inte är rädd för döden.

Dessutom är detta också ett guldläge för oss att nå in i och hjälpa oroliga människor, säger Sara Törnå. g 21

FOKUS | barnens sommar

Läger med mamma Frälsningsarmén runt om i Sverige möter många barn och familjer som lever i utsatthet. Ett sätt att att hjälpa föräldrar och barn är att arrangera läger eller kollon. Ibland är det bara för barnen ibland för familjer eller för ensamma mammor med barn. Nathalie och Eva-Lotta, som egentligen heter något annat, har varit med på läger arrangerade av Frälsningsarmén tillsammans med sina barn.

TEXT: JONAS NIMMERSJÖ FOTO: TERESIA JANSSON

D

et var för två år sedan som Nathalie kom i kontakt med Frälsningsarmén för första gången. Hon var inför julen i stort behov av stöd och hade ansökt om en julgåva hos Frälsningsarmén på en kår i Stockholm.

— När jag och min dotter gick till kåren för att hämta vår julgåva så berättade jag om vår situation och då bjöd kårledaren in oss hem till sig på julafton. Det var jag och min dotter, kårledarens familj samt några andra som annars skulle ha firat jul ensamma.

Hon fortsatte ha kontakt med kårledaren och till våren började Nathalie fundera på hur det skulle bli på sommaren.

Eftersom hon bor ensam med sin dotter och inte har ett jobb är hennes ekonomiska resurser minimala.

— Vi har ju inte råd med någon semester eller något överhuvudtaget. Så då hörde jag av mig till kårledaren och frågade om det fanns några utflykter med kåren, eller något som jag och min dotter kunde hänga med på.

Då fick hon ett nummer till en annan kår i Stockholm som arrangerar mamma-barnläger. Nathalie ringde numret och

22

fick veta att hon var välkommen på deras läger. Det blev två läger för dem under 2019, ett i maj vid Kristihimmelsfärdshelgen och ett senare i juli.

— När vi kom dit så kände jag en fantastisk gemenskap, berättar Nathalie. Nu är jag medlem i den kåren och min dotter och jag går dit på söndagar. Vi har funnit en fantastisk gemenskap. Det var inte bara lägret i sig utan det gav mycket mer

Det fanns många jämnåriga lekkamrater för Nathalies dotter som var fem år.

— Kärleken, gemenskapen och skrattet är otroligt upplyftande.

utöver det som vi fick där. Det är jag extremt tacksam för.

Nathalie har varit troende hela sitt liv och gick tidigare till Svenska kyrkan på den plats hon då bodde. Den gemenskapen var hon dock tvungen att lämna

FOKUS | barnens sommar

— Vi hoppas kunna åka på läger nu i sommar också.

Det är så skönt att bara få vara, att få slappna av. För det är därför det är läger för mammor, säger Nathalie.

23

FOKUS | barnens sommar

foto: Arne Vauhkola

Det är verkligen Guds handlande i det som började med julgåvan och där de är nu, menar Nathalie som är så tacksam till Gud och tacksam till dem på kåren som tagit hand om henne och lyft henne.

DET VAR SVÅRT ATT GREPPA ALLTING, MEN DET VAR HELT FANTASTISKT, MAGISKT FAKTISKT. för att skydda sig själv och dottern. De lämnade hem och gemenskap, vänner, förskola och allt annat och bodde fem månader på skyddat boende.

— Jag försökte hela tiden hitta en sådan gemenskap som vi hade i kyrkan, men hittade den inte. Jag hittade inte den där känslan eller energin i gemenskapen. Men när vi var på lägret så kände jag energin så starkt. Och tänkte att efter det här så vill jag bara gå till den här kåren. Jag ville ha detta i mitt liv och nu är det så.

Under Kristihimmelsfärdshelgen är lägret tre nätter och i juli brukar det vara från måndag till fredag. Tiden innan det första 24

lägret hade varit väldigt intensiv och jobbig för Nathalie och hon berättar att hon knappt hann landa under de tre dagarna.

— I och med att det var första gången och det var nytt för mig var jag väldigt trött och slut. Jag var helt matt när jag kom dit.

Men jag kände ändå den där kärleken. Det var svårt att greppa allting, men det var helt fantastiskt, magiskt faktiskt.

Inför nästa läger i juli mådde hon bättre. På grund av sina tidigare erfarenheter är Nathalie mer orolig för sitt barns säkerhet, men under lägret vågade hon slappna av, hon kände sig trygg.

— Då var jag inte lika slut som tidigare och kunde ta in det hela mer. Andra gången kände jag mig mer bekväm med människorna och så, säger Nathalie och fortsätter: — Vi hoppas kunna åka på läger nu i sommar också. Det är så skönt att bara få vara, att få slappna av. För det är därför det är läger för mammor. Att vi ska få ha gemenskap med andra mammor och att vi ska slippa det vardagliga som vi står i.

De flesta av oss är ensamstående. Det är så skönt att slippa laga mat, städa, diska och sådant. Barnen kan springa omkring och leker med varandra. Det är lyx på en helt annan nivå. Och bortsett från det så har man kärleken, gemenskapen och skrattet. Det är otroligt upplyftande.

Barnen är från cirka sex månader till tolv år, de flesta av dem är dock i förskoleålder, så det fanns många jämnåriga lekkamrater för Nathalies dotter som var fem år. Många av de andra mammorna hade varit med på läger flera gånger och deltagarna på lägret lär känna varandra, både barnen och mammorna. För att mammorna ska få egen tid med varandra finns det barnledare som arrangerar lekar för barnen.

— De leker jättefint med barnen, ungdomarna från kåren som är med som barnledare, de är jättehärliga, säger Nathalie.

För hennes del har kontakten med Frälsningsarmén och kåren inte bara varit under lägren. Hon menar att hon har fått en ny gemenskap.

FOKUS | barnens sommar

För snart fem år sedan ringde Eva-Lotta Frälsningsarmén och frågade om lägret, sedan dess har hon och dottern varit med varje år.

— Vi är ju med i den här familjen nu, jag och min dotter, säger hon. Vi var där på julafton. Vi är där på söndagar. Jag ska börja arbetsträna på kåren. Jag vill fortsätta i Frälsningsarmén. Det är där jag kommer vara.

Det är verkligen Guds handlande i det som började med julgåvan och där de är nu, menar Nathalie som är så tacksam till Gud och tacksam till dem på kåren som tagit hand om henne och lyft henne. Nathalie berättar om en sång hon och dottern lärde sig på lägret, som de ofta sjunger på tillsammans: ”Jag är vacker, jag är fin, jag är stark och jag är fri, jag är en riktig vän, jag låter alla vara med …”

— Det var en fantastik låt som inte bara var för barnen. Den grep om mitt hjärta också. Det är fantastiskt att det är så mycket sång och musik på lägret. Den sången satte spår i mig och min dotter, säger Nathalie.

I GÖTEBORG arrangerar Frälsningsarméns familjecenter Majorna också ett familjeläger på lägergården Knappekulla.

En som varit med i snart fem år är Eva-Lotta som åkte med första gången när hennes dotter var 5-6 år. I Göteborg samarbetar Familjecentret Majorna med Frälsningsarmén Hisingskåren. De föräldrar som är intresserade skickar in ansökan om att få vara med. Eva-Lotta berättar att hon året innan var på ett läger som arrangerades av en annan organisation där det var omkring 65 familjer med.

— Det var så otroligt stort, och jag och min dotter gillade inte det riktigt, säger hon.

Därför gick hon inför nästa sommar till familjeenheten på kommunen och berättade om hur de kände det på det stora lägret. Hon blev då tipsad om Frälsningsarméns läger på Knappekulla. ”Ring till Frälsningsarmén, de har ett läger som är lite mindre.” sa de på familjeenheten.

— Okej, sa jag, så det gjorde jag och så kom jag med. Och efter det har jag varit med på lägret varje sommar. Och vi har varit supernöjda!

På Frälsningsarméns familjecenter Majorna brukar de ha olika aktiviteter under terminerna för familjer och mammor som Eva-Lotta och hennes dotter brukar vara med på. Det kan vara på eftermiddagar, frukostar och vid andra tider. På Knappekullalägret finns det plats för sju familjer, förutsatt att några av deltagarna är trygga med att dela rum. Det är ofta mammor, men pappor är också välkomna.

— På lägret brukar det vara ett tiotal

barn berättar Eva-Lotta. Min dotter, som är lite blyg, brukar få vänner under lägret. Hon har tyckt att det varit jätteroligt varje år, att packa och åka iväg och ha sig, berättar Eva-Lotta.

På Knappekulla har de en egen kock som lagar all mat själv. De får frukost lunch, fika, middag och ibland grillat på kvällen.

— Förra året var Cirkus Unik med på lägret, och de gjorde så barnen fick gå på styltor och göra en massa konster. Min dotter gick på styltor, det var inte dåligt!

Så sådana grejer hittar de också på och de som jobbar där är ett fantastiskt gäng och de ska ha all eloge, berättar Eva-Lotta. g

Sommaren 2020

MED TANKE PÅ COVID-19, är det ännu vid pressläggningen av Stridsropet inte helt klart

om det blir några mamma-barnläger sommaren 2020.

Frälsningsarméns familjecenter Majorna har beslutat att ställa in övernattningsläger och i stället arrangera dagsutflykter.

— Dessa familjer har inte så många andra alternativ, så det känns viktigt att vi kan erbjuda dem något kul i sommar. Vi planerar flera olika utflykter veckan efter midsommar, säger Bodil Ålöw, verksamhetschef för familjecentret.

Kår 393 planerar ett läger i sommar, i slutet av juli.

— Vi vill såklart att lägret ska bli av och siktar på att kunna genomföra det, men följer Coronasituationen, säger Karolina Gustavsson, familjekonsulent på kår 393.

För aktuell information, kontakta familjecentret respektive kår 393. Se kontaktuppgifter på www.fralsningsarmen.se 25

personligt | kjell karlsten

Med örat mot Gud Kjell Karlstens tro har tagit honom ut i världen och till de mest skilda uppdrag. För Gotland har missionshjärtat alltid klappat, men nu gläder han sig över mer tid med frun och att få gå på Stockholms konditorier. Möt Frälsningsarméns programchef.

TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: CARINA TYSKBO, GABRIEL EKBECK OCH PRIVAT

D

et sitter en omtumlad 15-årig kille i en lokal bland lovsjungande och bedjande människor. Han ser sig omkring. Utstrålningen hos dem som sjunger och talar från podiet är så levande.

Orden träffar honom i hjärtat. Jo, det är sant att Jesus är verklig och offrade sitt liv!

När han kommer hem ber han en bön på sitt rum från ett traktat han fått med sig. Morgonen därpå tänker han: Nu har jag nog blivit frälst.

Upplevelsen den där kvällen för 45 år sedan med Frälsningsarméns seniorscouter på Kungsholmen i Stockholm kom den unge Kjell Karlsten att för resten av livet vilja följa Jesus Kristus. När han nu, som nyss fyllda 60 år, berättar om sin livsresa framgår tydligt att rösten från Gud och modet att följa den funnits som en röd tråd i allt. Men också en viss rastlöshet, en iver att få saker gjorda och släppa in frisk luft i stelnade sammanhang.

Men låt oss ta det från början. Kjell Karlsten föddes 1960 på Allmänna BB i Stockholm, växte upp i Blackeberg med mamma, pappa och en fem år yngre syster. Han var aktiv i Frälsningsarméns scoutgrupper, där familjen också engagerade sig. När Kjell flyttade hemifrån var det till en lägenhet i Frälsningsarméns

26

hus för att börja arbeta som skolevangelist och ungdomsledare på Vasakåren, församlingen vid Odenplan i Stockholm.

Ungdomsrörelsen inom kristenheten under 70− och 80−talen beskriver han som väldigt dynamisk. Många kom till tro och gemenskapen växte. Så många som hundratalet unga sågs på kvällarna i Frälsningsarméns lokaler.

— Det var en så kärleksfull och stark gemenskap och en god, enkel undervisning.

Den tiden betydde otroligt mycket för min andliga utveckling. Men kåren hade svårt att rymma alla nya uttryck som kom med de unga. Kyrkan blev lite trång, både fysiskt och mentalt, minns Kjell.

När en ung nybliven frälsningsofficer vid namn Ann-Christine kom till Vasakåren som biträdande kårledare dröjde det inte länge förrän de två blev ett par. De gifte sig och Kjell började på Frälsningsarméns officersskola. 1983 kom sonen Emanuel och den första gemensamma placeringen blev Visby.

— Där fanns massor att göra! Vi startade nattkafé i de intensivaste partykvarteren, mötte människor, rekryterade evangeliserande team. Många blev berörda och frälsta. Det var roligt och väldigt dynamiskt, säger Kjell.

fakta kjell karlsten Ålder: 60 år.

Bor: I lägenhet i Vasastan i Stockholm.

Familj: Gift med Ann-Christine, en son, två döttrar och fyra barnbarn.

Fem egenskaper: Visionär, självständig, estet, envis, ensamvarg.

Sysselsättning: Programchef på Frälsningsarméns högkvarter.

Fritidsintressen: Ta en fika i solen, fynda på second hand, läsa böcker, laga mat.

Favoritväder: Sol och värme!

Förstår mig inte på vintern och kylan.

Favoritbibelord: Psaltaren 127, med raden ”Om Herren inte bygger huset, bygger arbetarna förgäves.”

personligt | xxx

27

en dag på jobbet | xxx

Volontärsutbyte med Zambia, välkomna flyktingströmmar till Sverige, en Israelvistelse och ett sabbatshalvår i lärjungaskola på Hawaii. Kjell har haft världen som arbetsfält men gång på gång återvänt till Gotland, och visionen för ön som ett missionscentrum.

MEN INTERNT PÅ KÅREN var motstån-

det massivt. Gotland då var väldigt konservativt och allt nytt utifrån sågs på med misstänksamhet. Kjell och Anki var unga och okonventionella.

— De här fem åren var min absolut viktigaste lärotid när det gäller att jobba för Gud. Jag var formad av 60−talets ideal; det skulle vara normkritiskt och fritt, utan auktoriteter. Jag var obekväm med människors förväntan på mig – leda skulle vi ju göra tillsammans! säger Kjell och ler.

Rent generellt var den tiden i Sverige andligt turbulent, med framväxten av trosrörelsen som skapade rädsla för ytterligheter. Samtidigt var det ett starkt skeende som gav energi. När uppbrottet ändå kom gick flyttlasset mot Dalarna, där Kjell blev kårledare i Borlänge. Kontrasten kunde inte ha varit större.

— Från det expansiva utåtriktade arbetet skulle jag plötsligt leda tre syföreningar, en strängmusikkår och hem28

VI MÖTTE INNERSTADENS BEHOV PÅ ETT VÄLDIGT ÖPPET SÄTT. SAKNADES FRITIDSHEM ELLER INNEBANDY SÅ ORDNADE VI DET. förbundets sångare! Det var så oerhört långt ifrån mig själv. Jag blev utbränd och sjukskriven en tid, säger Kjell.

Vid den tiden hade familjen utökats med dottern Emilie. Kjell vistades en tid i Israel och hann arbeta två år som divisionsungdomssekreterare i Örebro innan tankarna på Gotland åter vaknade.

Ledningen gav klartecken och familjen återvände, nu med ett tydligt mandat

att göra en nystart. Under de fem år som gått hade också mycket av det gamla försvunnit.

— Vi mötte innerstadens behov på ett väldigt öppet sätt. Saknades fritidshem eller innebandy så ordnade vi det. En vision för ”Krukmakarens hus” växte fram – att Gud ville använda Gotland och Visby som en plats för rekreation, helande och upprättelse, säger Kjell.

Människor kom och gick på kåren och i det öppna hemmet. Familjen kom tidigt i kontakt med Kings Kids som arbetar med föräldrar och barn som är i tjänst för Gud. — Kings Kids har betytt mycket för oss och för många andra! Vi reste med dem runtom i både Sverige och världen. Våra barn har varit med mig på team till både USA och Kina, berättar Kjell.

1999 kom oväntat dottern Elvira och paret Karlsten, nu i 40−årsåldern, blev glada trebarnsföräldrar. Året dessförin-

personligt | kjell karlsten

JAG FRÅGADE GUD OM VÄGEN FRAMÅT OCH FICK EN TYDLIG BILD AV SKYLTEN VID SANKT NICOLAIKLOSTRETS RUIN.

Åter i huvudstaden bor Frälsningsarméns programchef för första gången på 30 år bara med sin fru. ”Märkligt men skönt” säger han. Vasakåren ligger om hörnet och högkvarteret på gångavstånd.

nan hade Kjell blivit nationell ungdomssekreterare på högkvarteret i Stockholm.

En väldigt spännande tid med fina kollegor och en framväxande kontakt mellan Norden och Ryssland, där man rustade en armé för en ny generation.

— Men att vara en båtpendlande pappa med bebis och skolbarn var för intensivt, medger Kjell. Så det blev bara två år.

Under alla år har de internationella kontakterna präglat Kjells arbete. Volontärsutbyte med Zambia, flyktingströmmar och ett sabbatshalvår i lärjungaskola med UMU (Ungdom med Uppgift) på Hawaii. Där, på en ö i oceanen som blivit en bas för missionen, påmindes han åter om sin egen ö därhemma.

— Jag frågade Gud om vägen framåt och fick en tydlig bild av skylten vid Sankt Nicolai-klostrets ruin. Det grundades en gång som en missionsbas för länderna runt Östersjön när vår del av världen evangeliserades, säger Kjell.

Familjen for hem, fick klartecken att starta lärjungaskolan ”Saved to Save” parallellt med kårledarskap och en ny period som nationell ungdomssekreterare.

Sex väldigt fina och spännande år följde med elever från hela världen. Samtidigt utvecklade Anki ”Krukmakarens Hus” rehabiliteringsprogram ”Hela du” för långtidssjukskrivna.

— Ibland tog vi oss nästan vatten över huvudet med alla kulturella, etniska och religiösa krockar och ungdomar med stora behov. Men vi har alltid rott det i land med Guds hjälp och tack vare alla fina och betydelsefulla medarbetare och frivilliga under åren, säger Kjell och ser berörd ut.

HAN PEKAR PÅ GUDS HUMOR då en av de yngre medarbetarna började bearbeta Kjell om att använda fotboll för att nå unga som hamnat snett. Kjell som är fullständigt ointresserad av sport slog gång på gång bort idéerna.

— Till slut sade Gud till mig: ”Du kan väl åtminstone lyssna på honom?”, säger han och skrattar.

Så växte Fotboll For All (FFA) fram, ett helt koncept där man med fotboll som motiverande redskap tillsammans med lokala klubbar hjälper ungdomar utvecklas och ta ansvar för sitt liv.

Sedan 2016 är Kjell programchef på Frälsningsarméns högkvarter. För att kunna satsa helhjärtat tog han farväl av Gotland och flyttade till Stockholm.

Kjell trivs bra i storstaden där han en gång växte upp. Vasakåren ligger om hörnet och Högkvarteret på gångavstånd.

Hans roll är betydligt mer administrativ än tidigare och även om han trivs kan han sakna att jobba med människor ute i verksamheterna. Men han hyllar sitt team av medarbetare som drivs av starkt engagemang, lång erfarenhet, passion och energi. Att arbeta på högkvarteret ger en god nationell utblick och möjlighet att skapa utveckling och tillväxt i Frälsningsarmén. Utmaningen är att hitta fler människor som vill leda, utveckla och har innovativa visioner.

— Jag har inga femårsplaner, jag tar ett steg i taget. Kanske blir jag kårledare eller arbetar pionjärt igen. Både jag och Anki har varit lyckliga nog att få stor frihet av våra chefer genom åren, säger Kjell och fortsätter: — Hela vårt liv har handlat om att gå i tro och försöka förstå Guds ledning.

Man kan tvivla på omständigheter, sammanhang och människor. Men inget konkurrerar med drömmen om Guds rike och att få jobba för det. g 29

världen | rumänien

Efter att vänskap uppstått i Sverige fick Mihaela och barnen besök i Rumänien av Jalle och Elisabeth sommaren år 2017.

En tiggares upprättelse En rumänsk kvinna som satt och tiggde i Nässjö lärde känna medlemmar i Frälsningsarmén på orten. Nu är hon och barnen engagerade i Frälsningsarmén i hemlandet och tack vare stöd både där och från Nässjö har livet tagit en ny positiv vändning.

TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: PRIVAT

F

rälsningsarmén finns i drygt 130 länder, en styrka när det gäller att stötta människor över landsgränserna. Sommaren 2014 satt Mihaela från Rumänien utanför Ica Kvantum i Nässjö och tiggde. Hennes utstrålning gjorde att många ortsbor lade märke till henne.

Två av dem var makarna Jalle Karlsson och Elisabeth Mattila, båda medlemmar i Frälsningsarmén och den sistnämnda pensionerad frälsningsofficer. De började prata med Mihaela på knagglig eng-

30

elska med hjälp av en översättningsapp som finns i smart phones.

— De flesta var vänliga mot henne, men en gång tillkallades polis då någon var oförskämd. Jag visste inte vad det var frågan om, så jag stod bredvid och såg ilsken ut. Men polisen kollade bara upp hennes identitet, såg att det inte var någon fara och åkte igen, berättar Jalle.

Det gick många rykten i Nässjö på den tiden om att rumäner och bulgarer begick en massa brott, men enligt Jalle

visade det sig inte vara sant. Han anser att många flyktingar har oförtjänt dåligt rykte som sprids av folk som inte känner dem personligen. Gör man det får man ofta en helt annan bild, menar han.

— Vi rekommenderar ingen att komma hit och tigga, fast för en del är det enda chansen till överlevnad. Det finns alltid en människa bakom en utsatt person, som vi måste se, understryker Elisabeth.

När Mihaela var i Sverige bodde de tre döttrarna hemma hos farmodern. Här

Mihaelas man lämnade henne och de fyra barnen av skam när han inte kunde försörja dem. De trängs i ett enkelt hem med två rum utanför Bacau. Nedan Mihaela och Denisa i köket. Till höger Alexandra på gården.

Faciliteterna är bristfälliga i och omkring huset men tack vare stöd från svenska vänner och Frälsningsarmén har Mihaela kunnat rusta upp det för att hålla värmen under kallare perioder.

var hon själv med sin dåvarande man och en vän och de sov i en gammal bil. På grund av att Mihaela var gravid åkte allesammans tillbaka till hemlandet efter tre månader. Inför resan fick de lite kläder och skrivböcker från flera personer i Nässjö och Jalle gav Mihaela sitt visitkort.

I december samma år föddes sonen och bara några månader efteråt lämnade mannen familjen. Då stod Mihaela och de fyra barnen utan tak över huvudet.

— Det är tyvärr alltför vanligt att pappan lämnar familjen då frustrationen över att inte ha arbete eller mat på bordet blir för stor. I värsta fall gör även mamman det. Många barn far illa av det även om en del har det bra hos släktingar, men de saknar ju sina föräldrar, påpekar Elisabeth.

Mihaela lyckades hyra ett hus i utkanten av Bacau där familjen fortfarande bor.

Via facebook tog hon kontakt med Jalle under våren 2015. I början var hon väldigt reserverad och hade svårt att lita på människor men med tiden öppnade hon sig alltmer. Hon har aldrig gått i skolan men är väldigt angelägen om att hennes barn utbildar sig. Det är det enda sättet, enligt Jalle och Elisabeth, att resa upp ett brutet folk i ett fattigt land. Äldsta dottern Beatrice, nu 17 år, sköter skrivandet i kontakten med de svenska vännerna.

I JUNI 2017 bjöd Mihaela ner de svenska

makarna till Rumänien. De bodde hos familjen, i en spartanskt utrustad tvåa med enkelt kök. Vattnet hämtades då i en brunn på gården men dricksvattnet måste köpas. Jalle och Elisabeth tyckte att utedasset var förfärligt. Den enda värmekällan i huset var en vedkamin i ett av

rummen så på vintern lever och sover alla fem i detta rum.

Frälsningsarmén startade en kår (församling) i Bacau i början av 2017 så Elisabeth och Jalle tog kontakt med kårledaren Nicu Dumitru och frågade om de kunde träffas tillsammans med Mihaela.

Det blev ett fint möte och samtal. Nicu bjöd in äldsta dottern till kårens sommarläger men Mihaela sa då blankt nej.

Att året efter få veta att alla tre döttrarna varit på läger var oerhört glädjande för Jalle och Elisabeth.

— Mihaela som inte litade på någon, fick förtroende för Nicu och Frälsningsarmén. De har byggt upp en otroligt trygg och glädjefylld relation med hela familjen, säger Elisabeth.

Mihaela har alltid haft en tro och går ofta till en ortodox kyrka och tänder ljus.

31

världen | rumänien

Så här glad blir man när hela familjen fått nya skor tack vare en gåva till Frälsningsarmén i Bacau från Sverige.

FRÄLSNINGSARMÉN HAR DESSUTOM GETT HENNE OCH FAMILJEN ETT SOCIALT SAMMANHANG OCH VÄNNER, DÅ DE REGELBUNDET BESÖKER GUDSTJÄNSTER OCH AKTIVITETER.

Där har hon hämtat kraft för att klara den tuffa livssituationen. Frälsningsarmén har dessutom gett henne och familjen ett socialt sammanhang och vänner, då de regelbundet besöker gudstjänster och aktiviteter. Dessutom hjälper de till i kåren, bland annat med matservering och barnverksamhet. När Frälsningsarmén firade Rumäniens 20-årsdag i Bukarest i september 2019 deltog Elisabeth och Jalle. Då var även Mihaela och barnen med.

— Det var så roligt att se hur de umgicks med andra människor. Mihaela var som en annan person, glad och tillitsfull. Hon pratade och kramades, säger Elisabeth.

— I Sverige satt hon krökt utanför Ica men nu har hon fått resning och självförtroende, understryker Jalle.

HON ÖVERLEVER TACK VARE barnbidrag och gåvor från vännerna i Sverige som hon har kontakt med varje vecka.

Pengarna går främst till hyra, ved och hälsovård. Mihaela är noga med att redovisa vad hon har använt pengarna till genom att skicka bilder och videor på exempelvis en vedtrave. Hennes exman har inga möjligheter att bidra med något då han sällan har jobb. Ibland får familjen även en matkasse från Frälsningsarmén.

En gång bad Mihaela kommunen om ved men hon fick endast tolv vedträn för hela vintern så efter det bemödade hon sig inte om att söka hjälp där igen.

32

världen | kenya

Middag efter julhelgen för alla barnfamiljer på kåren i Bacau.

Svenskarna stöttar också kåren i Bacau som får bestämma hur pengarna ska användas. Behoven är stora men Mihaela och barnen har fått det mycket bättre på flera plan tack vare stödet från olika håll.

Nyligen fick de dusch och varmvatten och en kamin även i det andra rummet. Det finns inget avloppssystem för toalett men förhoppningsvis får de en mulltoa framöver. Mihaela söker fortfarande arbete.

Under en gudstjänst i sin lokala kår vittnade hon om sin tro och sin tacksamhet över Guds omsorg genom allt.

— Vi har ju inte resurser att hjälpa hela världen. Men efter att vi fick denna kontakt så ser vi Mihaelas familj som en del av vår. Det gör även våra anhöriga, säger Jalle.

— Det är en varm familj med väluppfostrade barn, flikar Elisabeth in.

Makarna hoppas kunna åka tillbaka till Bacau snart, beroende på hur läget ser ut angående den rådande situationen med pandemin. g

fakta Frälsningsarmén i Rumänien Startade: År 1999.

Antal kårer: 5 (Bacau, Bukarest, Craiova, Iasi, Ploiesti).

Antal medlemmar: Cirka 220-250 st.

Sociala institutioner: 1 i Iasi, 1 i Ploiesti. Där ges humanitär hjälp, utfordringsprogram, sopputkörning, fadderbarnverksamhet i utlandet.

Kåreledaren i Bacau, Nicu Dumitru, med frun Alexandra och dottern Nicoleta.

UTVECKLINGSPROJEKT After school: 4 st.

Tvätt: 2 st.

Mobilt medicinskt team: 1 st.

Dessutom: musikklass, data och lektioner i engelska.

33

illustration: shutterstock

Barnhörnan Välkommen till Barnhörnan, platsen för dig som är eller tänker som ett barn.

Här hittar du spännande fakta, bibelberättelser, kluringar och massa annat kul.

Dagens bibelberättelse ”SKAFFA FRAM NÅGON, så att vi får slåss!”. Så skrek jätten Goliat i 40 dagar framför de israeliska soldaterna, men ingen av dem vågade utmana honom.

Han var ju så stor och stark! Men en dag fick en pojke som hette David höra hur Goliat hånade den israeliska armén. David hade tre storebröder som var soldater och han kom förbi för att ge dem mat.

Själv var han ingen soldat utan vaktade familjens får, men nu gick David till den israeliske kungen Saul och sa: ”Låt mig slåss mot Goliat!” Då svarade Saul ”Du

att Goliat var I Bibeln står det . ett kvarter lång” ”sex alnar och h var ca 46 cm oc En grekisk aln fjärdedels aln, ett kvarter är en . Sex alnar och ungefär 11,5 cm alltså 287 cm. ett kvarter blir

34

foto: wikipedia

Visste du att?

är ju bara en ung pojke, inte kan du strida mot honom!” ”Jag har slagits mot både lejon och björn när jag vallat mina får” svarade David. ”Herren som räddat mig från dessa vilddjur, han ska även rädda mig från Goliat”.

Saul tyckte att David skulle ta på sig hans rustning, men den var alldeles för stor och tung. Istället tog David sin trästav i ena handen, sin slunga i den andra och så valde han ut fem släta stenar ur bäcken och lade i sin väska. Sedan gick han emot Goliat. När jätten fick se honom skrattade han, David var ju bara en liten pojke utan vare sig svärd eller rustning. Men David ropade: ”Du kommer mot mig med svärd och spjut och lans, men jag kommer emot dig i Herren Sebaots namn!” Så tog David upp en sten ur sin väska, slungade den och träffa-

Världens längsta man Robert Wadlow (1918-1940) var 272 cm lång.

de Goliat i pannan. Jätten föll till marken med en stor duns och hela den israeliska armén började jubla. Aldrig hade de trott att de skulle besegra jätten Goliat, men med Guds hjälp hade David gjort det omöjliga.

VAD KAN VI LÄRA OSS av bibelberättelsen?

Berättelsen om David och Goliat är en av de mest kända i Bibeln, antagligen för att den ger oss människor hopp. Ibland kan vi stå inför stora problem och känna oss väldigt små, som den unga pojken David när han skulle slåss mot den obesegrade jätten Goliat. Men David var inte rädd, han visste att Gud var med honom.

I år har vi människor känt oss små när vi stått inför en global pandemi. Covid-19 är som jätten Goliat, en oövervinnerlig motståndare som har gjort oss alla rädda och oroliga. Men från berättelsen kan vi lära oss att även det som känns omöjligt är möjligt. I Guds namn lyckades en liten pojke besegra en stor jätte, på samma sätt har Gud lovat att alltid stå vid vår sida när vi slåss mot ”Goliat” i våra liv. g

Dagens skämt

HÄR FÅR DU MASSA BRA IDÉER på aktiviteter att göra under sommarlovet.

Kanske kan du utmana dina kompisar eller familjemedlemmar och se vem som får bingo först.

’ färglägg!

s

Vilken app tar längst tid att ladda ner? ...Senapen

Sommarlovsbingo Sov under bar himmel

Baka något och ge till en granne Bygg en hinderbana

Promenera i två timmar Lär dig räkna till 10 på ett annat språk

Bygg en koja av pinnar Laga mat till hela familjen

Skicka ett vykort

Skriv en sång Bada i en sjö

Hitta på en ny lek

Gå barfota

Tvätta fönster

Plantera en växt

Lär dig spela ett instrument

Ha ett vattenkrig

Ha en picknick i skogen

Lyssna på Kylskåpsradion

Bygg ett sandslott Fota ett vilt djur

Plocka smultron Lär dig rövarspråket

’

färglägg!

Plocka 10 olika sorters blommor

foto: unsplash

Ring och prata med någon som är över 70 år

Läs en bok

35

korsord

Konstruktion: text & Bild Lars Fridestig foto: jonas nimmersjรถ och Erica brodin

Sommarkryss

Lรถsningen publiceras pรฅ Stridsropets webbsida www.fralsningsarmen.se/mer/tidningen-stridsropet/

36

debatt

BARNKONVENTIONEN ÖVERGICK i år från att vara rättesnöre i Sverige till att bli svensk lag och utsatta barn kan få ett starkare skydd. År 2020 har även Frälsningsarméns arbete med I Trygga Händer funnits i 20 år.

Men trots att arbetet med att skydda utsatta barn pågått aktivt de senaste åren, ökar övergreppen mot barn på internet. Och barns tuffa vardag verkar bara bli ännu tuffare. Har de då någon att vända sig till och prata om sin vardag med? Både forskning och våra egna erfarenheter av I Trygga Händers arbete vi-

VAR TREDJE BARN HAR BLIVIT KONTAKTAT AV NÅGON VUXEN PÅ NÄTET I SEXUELLT SYFTE. sar att många barn och unga inte pratar med vuxna om de här frågorna. Många känner sig utlämnade och ensamma.

Hur ändrar vi på det?

BRIS-rapporten som kom 2019 bygger på 77 500 kontakter från barn och unga till BRIS under de senaste tre åren, samt aktuell forskning. Den handlar om barns livssituation, om hur det är att vara barn i Sverige idag. Rapporten visar en oroande utveckling på följande områden: öka-

de vittnesmål om våld, barns utsatthet i vardagen ökar, den psykiska ohälsan är utbredd, allvarsgraden i samtalen ökar, samt tilltagande brister i samhällets stöd. Även annan statistik från forskning om just utsatthet på nätet visar att: • Var tredje barn har blivit kontaktat av någon vuxen på nätet i sexuellt syfte. 1 • Var femte gymnasielev uppger att de utsatts för sexuella övergrepp, 2 • Var tredje ung har blivit utsatt för nätkränkningar det senaste året. 3 Hela samhället måste självklart arbeta hårt på alla fronter för att hindra övergreppen. Och såväl intresseorganisationer som Interpol och staten arbetar tillsammans för att stoppa övergreppen på barn via internet. Det handlar både om att förstå vad som får människor att begå dessa övergrepp, för att hindra den utvecklingen, samt att hitta nya tekniska lösningar för att stoppa brotten.

Men förutom det måste vi alla vuxna ta vårt ansvar som just vuxna. Det finns ingen som kan frånsäga sig ansvaret att vara en närvarande vuxen i våra barns liv.

Och där är det bara en åtgärd som fungerar. Att prata med barnen, och att ännu mer lyssna på vad de själva har att säga.

Om du som vuxen känner dig närmast livrädd för att ta upp de här samtalen med dina barn eller tonåringar så är du i gott sällskap. För oss föräldrar är det nog det värsta vi kan tänka skulle kunna hända våra barn, att någon utnyttjar dem sexuellt på nätet och hotar dem. Det är helt enkelt inte något vi vill tänka på, och heller inte vill behöva prata om med barnen eller

foto: jonas nimmersjö

Mod att mötas?

Karin Bondeson, Frälsningsarméns metodstöd för ”I Trygga händer”.

tonåringarna. Och som ungdomsledare eller lärare är det också ett jobbigt ämne att ta upp eftersom barnen är på arenor där vi har mindre ”koll” än vad de har. Ändå är det just det vi måste göra – prata med de barn och unga som vi har omkring oss, och ta hjälp av de verktyg som finns. Vi på I Trygga Händer har med stöd av Gålöstiftelsen tagit fram en samtalshandledning för svåra frågor med barn och unga. Den guidar dig till det som redan finns att tillgå på nätet i form av stöd, resurser och verktyg. För här finns mycket bra att hämta.

Du är inte ensam, det finns bra verktyg och stöd. Använd det och våga möta de barn som du har runt dig. För du är viktig, så oerhört viktig. g Du kan ladda ned ITHs handledning för samtal med barn och unga kostnadsfritt här: www.fralsningsarmen.se/ith

Källor: 1. Var tredje barn har blivit kontaktat av någon vuxen på nätet i sexuellt syfte, (https://childhood.se/varannan-tjej-femton-ar-sexkontaktad-pa-natet/) 2. Var femte gymnasielev uppger att de utsatts för sexuella övergrepp, (http://www.allmannabarnhuset.se/produkt/det-galler-en-av-fem/) 3. Var tredje ung har blivit utsatt för nätkränkningar det senaste året, (www.friends.se)

37

Unga ber för unga ELDSFLAMMAN UNG är Frälsningsar-

méns bönenätverk för ungdomar. Ett embryo till bönenätverket har funnits under en längre tid, men det var först när ungdomsledarna Isak Borén, Elisa Gallardo och Emil Samuelsson satte sig tillsammans för tre år sedan som initiativet började ta fart.

— Vi ordnade en helg tillsammans och efter den tog det fart. Vi hade bjudit in några ungdomar och några från Frälsningsarméns bönenätverk Eldsflamman till en träff i Göteborg, berättar Isak Borén som sedan hösten 2019 är ledare för Frälsningsarméns nystartade kår (församling) i Kalmar.

Nätverket är fortfarande i ett utvecklingsskede och grundtanken är att unga ska be för unga. I dag finns det ungefär 20 bedjande ungdomar mellan 13 och 25 i nätverket. De kommer från hela landet och är alla aktiva inom Frälsningsarmén på något sätt.

— Vi frågar unga vi möter på olika läger och i andra sammanhang om de vill delta. Under vårens pandemi har det känts extra viktigt att kunna gå ihop och förmedla hopp till ungdomarna och att bön

verkligen gör skillnad, säger Isak Borén.

Nätverket har en messenger-grupp där alla kan lägga in böneämnen, och de som har möjlighet ber tillsammans online varje söndag kväll. Det kan handla om allt från personliga ämnen till generella

NÄTVERKET HAR EN MESSENGER-GRUPP DÄR ALLA KAN LÄGGA IN BÖNEÄMNEN, OCH DE SOM HAR MÖJLIGHET BER TILLSAMMANS ONLINE VARJE SÖNDAG KVÄLL. böneämnen för Sverige och världen. Inför större satsningar inom Frälsningsarmén skickar ledarna böneämnen.

Tanken är också att ordna bönehelger

VAR MED OCH GÖR SKILLNAD Lämna en gåva till Frälsningsarméns arbete i ditt testamente. www.fralsningsarmen.se/testamente Tel. 08-562 282 34/39 38

foto : unsplash/ naassom azevedo

bibel & bön

ungefär en gång per termin, med lite undervisning, men framför allt för att mötas och be tillsammans. Visionen framåt är att ungdomarna själva ska driva utvecklingen, visionen och utformningen av nätverket och att de nuvarande ledarna får mer av en mentorsroll.

— Vår roll är att uppmuntra unga att börja be. Vi vill få dem att se hur starkt det är att kunna förenas i bön, avslutar Isak Borén. g Eva Gustin

Sommarhemmet Soludden Hyr lägenhet på Sommarhemmet Soludden invid Spexhultasjön, ca 5 km från Nässjö. 300kr/dygn, 1500 kr/vecka maj-sept.

Kök med pentry och allrum med 2 sängar och bäddsoffa.

WC, ej dusch. Frälsningsarmén Nässjö Ring: 073-9209320 eller mejla: nassjo@fralsningsarmen.se

bibel & bön

Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan.

Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.

Befordrade till härligheten Allan Brodin, Umeå Ivan Lindström, Södertälje Sven Arvedson, Sundbyberg Ing-Britt Kjellgren, Stockholm Marieane Olsson, Oskarshamn

Be för Bönevåg runt jorden FRÄLSNINGSSOLDATER och andra vän-

ner runt om i världen följde Frälsningsarméns världsledare general Brian Peddles uppmaning till bön mot följderna av covid-19-pandemin. Generalen efterlyste i en videohälsning en ”tsunami av böner” från soluppgång till solnedgång söndagen den 19 april. Bönen inleddes när

solen gick upp i Samoa och fortsatte i mer än 36 timmar tills solen gick ner på Hawaii. Människor bad både enskilt och i grupper och bönerna delades via sociala medier och virtuella bönerum. ”Jag är övertygad om att det sker något när människor ber”, kommenterade Brian Peddle. g Eva Gustin

foto: unsplash/Mårten björk

Gud, våren som gått liknar ingen annan.

Sjukdomar, död och sorg har kommit så nära.

Ovissheten är så plågsam.

Men inget mörker är större än ditt ljus.

Ingen oro större än din frid.

Ingen hopplöshet större än hoppet vi har i dig.

Oavsett hur våra dagar slutar är du nära och älskar oss.

Och en dag torkar du alla tårar på våra kinder. Tack Fader!

I Jesu namn, amen.

• Frälsningsarméns uppdrag att personligt förmedla budskapet om frälsning genom Jesus Kristus till människor i alla åldrar och med olika behov.

• Frälsningsarméns ökade satsning på barn och unga.

• Det Frälsningsarmén vill göra bland barn och unga under sommaren 2020 trots pandemi och restriktioner på grund av den.

• Frälsningsarmén i Eskilstuna, Ronneby och Mora.

• Frälsningsarméns arbete internationellt, bland annat i Rumänien.

Frälsningsbön Den som vill ta emot Jesus och tillhöra honom kan be den här bönen: Himmelske Far, tack för att du sände din son, Jesus, för att dö på korset och återuppstå för mig så att jag kan få förlåtelse och bli fri.

Från och med nu vill jag följa och lyda honom som min Herre.

Jag är ledsen för allt som jag har gjort fel i mitt liv. (Här kan du stanna upp och be om förlåtelse för något som du har på ditt samvete.) Käre Gud, förlåt mig. Nu vill jag vända mig bort från allt som är ont och fel. Tack för att du erbjuder mig förlåtelse och din helige Ande. Jag vill ta emot den gåvan nu. Gud, kom in i mitt liv med din helige Ande, och stanna kvar hos mig för alltid.

I Jesu Kristi namn. Amen.

Stridsropet ges ut med fem nummer under 2020. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor, publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning.

39

Posttidning B Stridsropet Box 5090 10242 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

sista ordet

Sommartro om Gud som skapat detta till vår glädje. Kanske jag skulle kunna prata med någon liten människa om det. Kanske du skulle kunna göra det. Någon som eventuellt inte ser just någon anledning att glädja sig inför sommarlovet. Inte alla somrar är glada och inte allas somrar! Det är nog klokast att använda andra ord än högtidliga sommarpsalmsord när vi pratar om detta tillsammans. Kanske vi ändå kan sjunga med varandra ”Minns att var sekund är en liten stund av evigheten hos Gud, och när dagen lång du hör fåglars sång, hör du himmelens egna ljud. Så lev Guds nu. Av Guds nåd får du, ta mot var stund ur hans hand”: (Psalm 752 i den svenska psalmboken).

Jag önskar dig Guds välsignelse i sommar!

Karin Larsson

foto : unsplash/jessica pamp

”SÅ TRIST DET ÄR att aldrig få något sommarlov nu för tiden”, klagade min pensionerade mor som var lärare. När hon sa det kilade mina egna tankar snabbt tillbaka till barndomens oändligt långa och härliga sommarlov. En av mina livsgåvor blev en harmonisk barndom. Till den hörde sommarloven. Vi lekte, lekte och lekte dagarna i ända, enbart störda av nödvändiga måltider och nattsömn. Dagarna var långa och många. Lärdomarna, leklusten och den stora uppfinningsrikedomen kom liksom på köpet och jag kan inte minnas att det fanns så mycket att vara rädd och orolig för. Så tacksam jag är för min barndom och vad den, de långa sommarloven inkluderade, har betytt för fortsättningen av mitt liv. Hemma, i kyrkans barn- och ungdomsgrupper och i skolan berättade man för mig om Jesus som kom med sin vänskap och förlåtelse till alla som ville ta emot den och tidigt lärde jag mig att tro. Jag föddes i början av sommaren. Kanske är det därför jag från hjärtedjupet kan säga att jag älskar svensk sommar med all dess prunkande mångfald. Jag är nästan beredd att påstå att det till och med är enklare att tro när det är sommar.

All grönska och ögonfröjd, allt som växer och frodas påminner