Kyrkan i Kila – en trygghetspunkt i kris

Självförsörjande på el och vatten, lagom avstånd från stan och med både anställda och volontärer som är vana att möta människor. Med koll både på praktiskt och andligt är Kila församlingshem snart en av kommunens trygghetspunkter.

Det här är ett nytt sätt att tänka runt kyrkans fastigheter. Idéen kom från stiftet och jag sa ja.

Hon gör gärna det, pastoratets kyrkoherde Lena Skoting, säger ja.

Som i kväll, när församlingen vill ha temagudstjänst inför älgjakten. Ett 30-tal Kilabor har samlats i ett inplastat församlingshem på den värmländska landsbygden en mil utanför Säffle. Lena pratar om respekten för skapelsen, om att bruka och vårda, och att ta vara på vilan i skogen. Det är en skön stund fylld av musik och skratt, jaktminnen, korvar och kaffe.

Marianne Jansson är kyrkvärd och förtroendevald i Kila församling. Hon tycker att idéen med en trygghetspunkt i kyrkans lokaler känns naturlig.

Johannes Wikström, Karlstads stifts eneriinjengör, förklarar att dagens offentliga energiberedskap bygger på fossildrivna reservkraftverk. I en framtid då väldigt många kyrkor och hushåll kommer att ha batterier skiftas upplägget från några få större trygghetspunkter till möjlighet för många fler och mindre ställen. Tillgången på platser blir bättre och närmare befolkningen.

Just det nära och omtänksamma, i kombination med solcellerna på taket, det egna vattnet och snart ett batteri stort som ett kylskåp, gör församlingshemmet till en självförsörjande plats där människor kan få stöd och hjälp. – I händelse av kris behöver man kunna göra allt från att ladda mobilen och hämta vatten till att få information och möta medmänniskor som stöttar. Kyrkan kan snabbt bemanna med folk som inte är rädda när någon gråter, säger Lena.

Kila församlingshem är stort, ett före detta äldreboende som byggdes till och om på 1980-talet. Det ligger ungefär en mil utanför Säffle och har allt som behövs för att vara en trygghetspunkt vid en samhällskris.

Beredskap finns både för det praktiska och det själsliga.

– Jag är alldeles trygg i att vilken som helst av våra 65 anställda klarar att bemöta människor väl oavsett vad som hänt. Och jag är övertygad om att det skulle komma volontärer som hjälper till att koka kaffe och bre smörgåsar.

Kila församlingshem är stort, ett före detta äldreboende som byggdes till och om på 1980-talet. Det ligger ungefär en mil utanför Säffle och har allt som behövs för att vara en trygghetspunkt vid en samhällskris.

Det är församlingsborna också övertygade om. Det finns både en glädje och en lättnad över beslutet att kyrkan och kommunen satsar på en trygghetspunkt i Kila.

– Det betyder att församlingshemmet får vara kvar. Det är så viktigt att det finns en samlingslokal i bygden, säger förtroendevalda John-Åke Johansson, som tidigare under dagen roddat servering tillsammans med både motorklubben och idrottsföreningen.

Många pastorat står med stora, dyra och tidvis tomma lokaler – förändringar är nödvändiga när intäkterna minskar. Vetskap och oro finns. Att i det läget tänka nytt och se fler användningsområden är klokt, resonerar älgjaktsgänget vid korvbordet. Beredskap för samhällskriser är viktigt och ligger i allas intresse.

– Det är svårt att ta in att vi skulle drabbas av en katastrof men samtidigt lever vi i en orolig tid. Vi måste vara tillsammans och hjälpas åt om något händer, säger Ronny Karlsson. Och då är det här en bra plats.

Att Kila församlingshem i Säffle pastorat blivit Karlstads stifts första trygghetspunkt är lite av en slump, som började i en besvikelse. Lena berättar hur pastoratet ville sätta solpaneler på kyrktaket i Säffle för att minska kostnaderna för uppvärmning och bidra till förnybar elproduktion. Pengar fanns budgeterat. Allt var klart – trodde de. Men Riksantikvarieämbetet sa nej. Paneler på kyrktak är inte förenligt med kulturminnesvärda hänsyn.

– Vi behövde tänka om men ville inte skrota idén med solceller. Pengarna fanns ju.

Eftersom taket på församlingshemmet i Kila var i stort behov av renovering hamnade panelerna här i stället för i Säffle. Samtidigt diskuterade Karlstads stift, kommunerna, Länsstyrelsen och Karlstads universitet att samverka runt trygghetspunkter i händelse av kris.

– Det var Johannes som såg möjligheten, säger Lena.

Alltså stiftets energiingenjör, som hon presenterar som ”pappa till hela den här idéen”. Han i sin tur ser att allt började med förändringar på elmarknaden och behovet av att hitta ett nytt sätt att styra värmen i kyrkorna. Genom att komplettera solceller med batterilager kan höga taxor för fasta avgifter sänkas.

– Vi använder energi från batteriet i stället för från nätet. Och under de timmar vi inte värmer kyrkan kan vi sälja stödtjänser till Svenska kraftnät.

Det stora batteriet som snart är på plats i församlingshemmet i Kila kostar runt en miljon kronor, en summa som kyrkan tjänar in på cirka tre år, bedömer Johannes. Och som gör att fastigheten är självförsörjande. Så kallad ö-drift är grunden för att en trygghetspunkt ska fungera. Värme, vatten och el behövs.

Johannes visste att efter satsningen på de förnybara energikällorna med solpaneler och batteri uppfyllde Kila församlingshem kraven.

– Att kombinera det med kyrkans redan självklara plats vid en kris var en spännande tanke, tyckte jag, och en outnyttjad resurs. Kyrkan har förmågan att agera rationellt när de möter människor i kris, här finns en organisation med tydlig delegationsordning och många frivilliga krafter.

Vi måste vara tillsammans och hjälpas åt om något händer

Johannes tog tankarna vidare och i samverkan med kommuner, länsstyrelse och universitetet växte projektet ”Kyrkan som trygghetspunkt” fram. Tre pastorat - Säffle, Åmål och Mellerud – som ligger långt fram när det gäller batterilagring deltar. Ambitio nen är minst en trygghetspunkt per kommun i samarbete med Svenska kyrkan. Kila är den som står närmast att tas i drift.

Framåt våren beräknas allt vara klart.

– Batteriet är snart på plats och sedan ska vi testköra tekniken. Hur informationen till allmänheten ska gå ut är också kvar att lösa.

På sikt är det också tänkt att ett nationellt samarbete ska byggas upp, där kyrkans byggnader kan representera inte bara en andlig trygghet utan även fungera som en lokal samlingsplats vid kris där det finns värme, el och vatten.

Text & foto: Helena Söderqvist

Trygghetspunkter

I många kommuner inrättas trygghetspunkter för att öka människors säkerhet vid allvarliga eller långa samhällsstörningar, till exempel ett omfattande strömavbrott.

I Karlstads stift pågår pilotprojektet ”Kyrkan som trygghetspunkt” där pastoraten i Säffle, Åmål och Mellerud samverkar med kommunerna, Länsstyrelsen och Karlstads universitet med stöd av Vinnova.

Projektet syftar till att göra kyrkan till trygghetspunkt inte bara i andlig utan även i praktisk bemärkelse, en plats att gå till i krisläge för att hämta vatten, värma sig och ladda mobilen.

Beslutet att aktivera en trygghetspunkt tas av kommunens krisledningsgrupp. Allmänheten informeras via SR P4, informationsnumret 113 13, och via kommunens webbplats och sociala medier.

Källa: MSB, Energimyndigheten, Svenska kyrkan