6 minute read
Efter barnhearingen: Så blir framtidens kyrka om barnen får bestämma
from Korsväg 2023 4
by Korsväg
Barn vill prata om tro, men inte minst gudstjänsterna behöver förändras. Kyrkan behöver ta barnhearingens resultat på större allvar, anser SKU:s distriktsordförande Emilia Kortman och stiftskonsulent Johannes Fransson.
Förra året gjordes en stor barnhearing i Karlstads stift. Den handlade om framtidens kyrka. Syftet var att på ett tydligt och demokratiskt sätt prata med barnen – i stället för om dem. Korsväg har tidigare skrivit om både processen och resultatet (Korsväg 2 2022). Men vad har hänt sedan slutrapporten kom? Emilia Kortman, SKU:s distriktsordförande i Karlstads stift och stiftskonsultent Johannes Fransson berätta
– Vi har varit ute i alla församlingar och berättat om innehållet, även haft en inspirationsdag för all pedagogisk personal i stiftet. Men vi är fortfarande i pratstadiet.
Intresset är stort, tycker Johannes och Emilia, men någon direkt verkstad har det inte blivit. Inte än. De hoppas att ungas åsikter ska få tydligare genomslag.
– Kyrkan behöver barnen, vi måste tänka att de är en del av församlingen, precis som vuxna.
I barnhearingen definieras kyrkans styrkor och svagheter utifrån ett barnperspektiv. Två av styrkorna är särskilt viktiga att bevara och stärka, menar Johannes och Emilia. Dels att
kyrkan upplevs som en trygg gemenskap fri från prestationer. Och dels att det är en plats där barnen vill prata om liv, död och andlighet.
– Här får man vara den man är och bedöms inte i rätt och fel. Det är en motkraft till många andra sammanhang barn rör sig i. Som exempel nämns skolan och sociala medier.
– Inte minst därför är vår värdegrund extra viktig. Genom det öppna och prestationslösa visar vi vad det är att vara kristen, tycker Johannes.
I hearingen pekas också svagheter och tydliga utmaningar för framtiden ut.
– Kyrkan måste bli mer relevant i barn och ungas liv. Att bli lyssnad på och att få vara delaktig är betydelsefullt. Det gäller både vid gudstjänster och andra aktiviteter.
Och att få ägna mer tid åt livsfrågor. Tro och andlighet toppar listan över det som barn och unga vill prata om i kyrkan. Men det ska också finnas plats för lek, gemenskap och fika i en avslappnad och stämningsfull miljö.
– Barnen tycker att kyrkans budskap är viktigt och intressant. Det är snarare hur:et som de har invändningar emot.
Barn har rätt till andlig utveckling, det slås fast i FN:s barnkonvention. Och enligt kyrkoordningen har de en särställning i kyrkan.
– Men vilken syn på barn har kyrkan och vilka normer är det som styr? Det behöver vi fundera på.
I dag hålls barn och vuxna till stora delar åtskilda i kyrkans verksamheter.
– Vi behöver få med barnen i ”de vuxna rummen”, delaktigheten måste öka.
Emilia och Johannes tar gudstjänster som ett tydligt exempel. Enligt hearingen uppfattas de ofta som tråkiga och svåra att förstå. Barnen känner inte igen sig och det som händer berör sällan deras liv.
– Nya former efterfrågas. Kortare och mer avslappande.
Modernare sånger och texter utan så svåra ord är ett annat önskemål.
– Vågar vi förändra och anpassa helheten efter barnen? Är vi rädda? Eller orkar vi kanske inte anstränga oss? undrar Johannes.
Han tycker det är berättigat att ställa provocerande frågor.
– Att göra nytt tar tid och energi, alla har inte lust och ork. Men för vems skull gör vi saker i kyrkan – det måste vi ändå fundera över.
Han fortsätter den debatt som biskop Sören Dalevi och Emilia Kortman startade i Kyrkans tidning tidigare i höstas (KT 28/9 2023) då de ifrågasatte om kyrkan vågar ta Jesus ord på allvar och inte hindra barnen från att komma till honom.
”Om vi verkligen vill möta barns önskan om framtidens kyrka, ja då måste vi våga ta konsekvenserna och göra förändringar”, skrev de.
Johannes delar den uppfattningen fullt ut.
– Jag ser inga risker, bara fördelar.
Andra varnar för att göra gudstjänsten till en ”upplevelse” och ifrågasätter om allt som är meningsfullt också måste vara roligt och spännande. Att det finns bibelbearbetningar, sånger och lekar för barn är bra men ”hur ska barnen få växa om det stannar på den nivån”, skriver till exempel Carl Sjösvärd Birger i Kyrkans Tidning (KT 3/10 2023).
Johannes tycker att bilden av vad som ”är djupt och på allvar” är väldigt snäv.
– Det här med att barn inte behöver förstå allt, visst trons mysterium finns, men i övrigt behöver gudstjänsten vara begriplig och bekant.
Han tar Barnens katedral i Karlstad som exempel, där har gudstjänsterna utgått från ett barnperspektiv i över 20 år. Riten är avskalad men på djupaste allvar och vänder sig till alla åldrar.
– Det är inte så att de som brukar gå på gudstjänst försvinner om barn och unga
känner sig mer involverade. När barnen trivs blir det bra också för de vuxna.
Eller som Dalevi och Kortman skriver: ”Om vi bygger murar och hinder, genom språk och annat, kommer vi aldrig att nå fram till barn och unga. Då erbjuder vi ingen fördjupning alls.”
Text: Helena Söderqvist
Foto: Linde Andersson
FRAMTIDENS KYRKA
I barnhearingen har barn och unga med egna ord beskrivit vad de tycker att framtidens kyrka ska vara, kännas och innehålla. Slutrapporten listar följande områden:
• Kyrkan lyssnar på barn
• Ny form på gudstjänsterna
• Kyrkan når ut och syns i samhället
• En plats för lek, samtal och gemenskap
• Kyrkan pratar tro och andlighet
• Mer avslappnad och stämningsfull miljö
BARNHEARINGEN
• Under våren 2022 genomfördes en barnhearing i Karlstads stifts 126 församlingar.
• Aktiva medlemmar i åldrarna 7 till 20 år deltog.
• Enkäten besvarades av 681 barn och unga.
• 9 fokusgrupper och 5 djupintervjuer genomfördes i 9 församlingar med sammanlagt 55 barn.
Resultat
Fyra områden pekas ut som särskilt viktiga att bygga vidare på och stärka inför framtiden:
• Kyrkan som trygg och prestationsfri plats
• Kyrkan – här vill jag prata om liv, död och andlighet
• Kyrkan måste bli mer relevant i barn och ungas liv
• Kyrkans syn på barnet
