Hur dammar jag av Bibeln?

Vad är Bibeln för bok egentligen? Vad har jag själv för relation till den? Kan Svenska kyrkans gemensamma satsning på program för Lärande och undervisning bidra till min förståelse? Det är frågorna det. Men hur ska jag som ny kunna skriva något vettigt om detta? Har jag ens en Bibel?

Ni kan säkert känna igen den där känslan efter en kortare tid på en ny arbetsplats, då man pendlar mellan att känna sig lugn och att man har koll på läget till att allt snurrar runt och känns osorterat. När man inombords blir sådär frustrerad som Pippi Långstrump när hon letar efter sin kappsäck med pengar: ”Det är ingen ordning på allting och man hittar inte vart endaste dugg!”.

Precis där är jag i detta nu. Jag pendlar mellan hopp och förtvivlan. Sitter och förbereder min första text till Korsväg. Jag går igenom en av flera undanställda lådor i vårt garage. Böcker, böcker, och åter böcker. Hittar och fastnar i gamla dagböcker och bläddrar fnissandes igenom dem. Under dagböckerna ligger en barnbibel. Jag bläddrar lite i den och njaaa … Den kanske inte känns helt uppdaterad för dagens barn och unga. Jag funderar flyktigt kring hur mycket kyrkan har förändrats sedan jag fick en barnbibel i handen för första gången. Men jag lägger inte ner den i lådan igen, den får följa med till kontoret.

Jag är ett antal veckor in i arbetet på min nya arbetsplats. Just idag sitter jag på hemmakontoret som fick ställas i ordning av skäl som ett halvår tidigare skulle varit svåra att föreställa sig. Ett halvår tidigare var också mitt fokus något helt annat, nämligen elsäkerhet och ett spännande regeringsuppdrag. Idag är jag kommunikationsstrateg med Karlstads stift som arbetsgivare. Min kommunikativa bakgrund ligger i tekniktunga branscher, vilket alltid tilltalat mig. Tro det eller ej, men det finns en charm i att kommunicera lagar, förordningar och föreskrifter.

Det ligger en trygghet i att det ofta finns ett konkret svar, ett ja eller nej, en tydlig specifikation eller en logisk och angripbar förklaring. Att nu försöka närma mig Bibeln och program för Lärande och undervisning är något helt annat. Jag anar att det inte finns ett rätt svar och jag känner mig osäker.

För att bringa lite reda och sortera tankarna har redaktionen rekommenderat mig att prata med Beata Åhrman Ekh som sedan 2016 arbetar som stiftskonsulent för Lärande och undervisning i Göteborgs stift. Hon bekräftar min aning. – Absolut. När kyrkans sammanhang är som bäst präglas de just av relevans, mångfald och komplexitet. Det finns inte ett svar som passar i alla rum och i alla tider, säger hon.

Under sina tjugo år som församlingspedagog och som lärare på stiftets bibelskola har hon tvingats tänka noga på vad vi undervisar om när det gäller Bibelns berättelser och det vi tror på. Dessutom är hon med i stiftsreferensgruppen för den nationella satsningen.

Där bland böckerna i flyttlådorna i garaget ligger barnbibeln. Varför stoppades den undan, varför finns den kvar, vilka känslor väcker den? Dessa frågor leder in i projektet Lärande och undervisning, som vill öka och fördjupa kunskapen om kristen tro och tradition hos människor.

– Ja, jag är stolt över den gemensamma satsningen. Jag är övertygad om att programmets bredd och djup bidrar till förhållningsätt som öppnar till Bibelns berättelser som håller att leva på.

Beata berättar att hennes hjärta, både som privatperson och yrkesmänniska, slår för att hålla ihop teologi och pedagogik. Livet och tron behöver tala samma språk och stämma överens, säger hon. – Det är kanske inte så förvånande egentligen. Att vara kristen handlar ju om att leva. Att leva sin tro i handling och kärlek i den värld där livet far fram med oss på olika sätt. Det är inte alltid lätt och jag behöver ta ansvar för de tolkningar jag gör och hur de påverkar andra.

Jag inleder med att berätta om mina tankar, om min bakgrund, om att damma av barnbibeln i garaget och om mina funderingar kring kyrkan nu och då. Kanske kan det ta oss någonstans på vägen? – Ja, vi är nog många som har dolda gömmor i förråden, skrattar Beata. Det vore bra om jag själv vågade mig in i mitt, tog en ny titt och prövade en nyare bedömning. – Men du, säger hon, det är ju spännande att leka lite med tankar om varför du har stoppat undan just Bibeln. Ansåg du den inte relevant eller blev den bortprioriterad av andra skäl? Fick den inte plats? Fanns det andra böcker som var mer betydelsefulla vid den tidpunkten? Vad fick dig att spara den och inte slänga den? Vilken känsla fick du när den dök upp?

Beata menar att det är i svaren på dessa frågor som det kan finnas något viktigt att stanna till vid om jag själv vill.

Beata frågar nyfiket vilken barnbibel det är jag hittat och poängterar hur roligt det är att jag finns i Karlstad där biskop Sören forskat på just olika sorters barnbiblar och även ger ut en ny barnbibel i höst. Hon menar att det är viktigt att reflektera över varför vi vill berätta just det vi berättar och varför vi avstår andra berättelser. – Bibelns berättelser kryllar ju av platser, personer och situationer att ösa ur. Vad får oss

att lyfta fram just de berättelblir bärare av en gemensam ser vi gör? Vilken funktion Beata Åhrman Ekh självkännedom och identitet i får berättelserna? Vad betodet lokala sammanhanget där nar vi därmed i det kristna livet? Det urval vi vi vet varför, vad och hur vi gör det vi gör. gör berättar något om de grundvärderingar vi Ett viktigt bidrag som programmet ger är har menar hon. just möjligheten att kraftsamla kring olika Beata menar att det utmanande och roliga menar hon. är att Bibeln inte är ett enda verk utan en – Programmet samlar oss, skapar struktur samling av många olika traditioner. De äldsta och ger gemensamma redskap in i uppdraget. texterna är från cirka 900 före Kristi födelse Konkret arbetar programmet med att ta fram och de yngsta från ca 100 efter Kristi födelse. en digital Resursbank som ska fungera som en – Vill vi förstå och ge Bibelns budskap källa att ösa ur för idéer och inspiration. vidare behöver vi känna till något om dess frågor tillsammans bortom professionsgränser historiska sammanhang och vilken slags litSom jag anat finns inga givna svar. I kyrkans teratur vi har att göra med. När vi närmar oss värld ser svaren olika ut beroende på frågan, en bibeltext närmar vi oss en tradition. I en sammanhanget och vad som behöver höras, annan text eller bibelbok möter vi ytterligare göras och sägas. Men vad betyder allt detta för en eller flera. Därutöver har sedan vår egen exempelvis mig? Hur kan jag, som en av dem tradition gjort något med den. Och som om som haft kyrkan närvarande i sitt liv, men det inte räckte är traditioner något som lever kanske en aning perifert, faktiskt närma mig och förändras så även de tolkningarna är flera. Bibeln? I kyrkoordningen står det att ”Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka med uppdrag Medvetenheten och kunskapen kring Bibelns att förmedla evangelium i ord och handling. berättelser känns självklar och naturlig när Kyrkan har rum för alla, för den sökande och Beata berättar. Jag som nyanställd lyssnar in tvivlande likaväl som för den trosvisse, för och funderar på den satsning som Svenska kyrden som hunnit kortare likaväl den som hunkan just nu gör gemensamt inom lärande och nit längre på trons väg”. Så var hittar Bibeln undervisning. Kan programmet hjälpa oss när sin plats idag hos dom som inte går i kyrkan vi närmar oss temat Bibel? Och på vilket sätt? förutom på dop, bröllop och begravningar? – Absolut, programmet ger en fantastisk möj– Jag tycker att det är en god idé att göra lighet. Det aktualiserar vikten av att vi ställer som du gjort. Ta in din barnbibel i värmen, oss de didaktiska frågorna varför, vad och hur. torka av dammet och bläddra lite försiktigt. Det är frågor vi hela tiden behöver hålla vid liv – Längtar du efter att läsa Bibeln och har inte minst när vi närmar oss Bibeln. andra människor tillhands uppmuntrar jag att – Programmet kan inspirera både var och du gör dig själv och de andra myndiga. Närma en av oss, och oss som kyrka tillsammans, att er berättelserna tillsammans. Fundera och reflektera över just det liv vi lever och den dela. Vad hör du, vad hör de andra och vad hör profession vi praktiserar. Förhoppningsvis blir ni tillsammans? frukten av den reflektionen att vi tillsammans – Från att ha stoppat ner Bibeln behöver

du ju inte göra tvärs om och sätta den på en guldfärgad piedestal. Låt den få komma in i värmen och ligga till sig en stund, kanske börjar den röra på sig, säger Beata med en uppenbar glimt i ögat.

Den stora gemensamma nationella kraftsamlingen kan hjälpa även mig i det tror Beata. Att hitta ingångar, sammanhang och vägar vidare alltså. Eftersom programmet är ett långsiktigt arbete där tilltalet sker lokalt i den egna församlingen och pastoratet i gudstjänst, samtalsgrupper, studiecirklar och över cafébord och över nätet.

Beata närmar sig mina ibland kanske annorlunda frågor öppet och förutsättningslöst. Det är tydligt att programmet för Lärande undervisning ger verktyg och medvetandegör hur vi som kyrka kan arbeta med dessa frågor, hur det kan påverka andra och hur kyrkan kan stötta i en persons strävan att närma sig den kristna tron på olika sätt.

Det är befriande att landa i att det inte alltid finns tydliga och enkla svar för hur man närmar sig Bibeln. Bibeln behöver inte finnas i min hand för att jag ska kunna närma mig kristen tro, dess berättelser eller värderingar. Jag kan faktiskt tillåta mig själv att hitta min egen ingång, min egen väg och mitt eget sammanhang. Oavsett om det är när jag lyssnar till mina barn som sjunger sig hesa till Lalehs Goliat på skolavslutningen, eller när jag och min kör en bit utanför Karlstad sjunger hennes En stund på jorden på en begravning. Ja, det kan till och med vara när jag bestämmer mig för att damma av barnbibeln i garaget och låta den komma in i värmen på mitt kontor.

Text: Camilla Arnäs-Nielsen

PROGRAMMET LÄRANDE OCH UNDERVISNING 2019-2022

VAD? • En kraftsamling – fastställd av kyrkomötet och beslutad av kyrkostyrelsen – som ska stödja och utveckla kyrkans systematiska och sammanhållna arbete med undervisning i kristen tro. Genom att samla medarbetare, förtroendevalda och ideella och ställa de didaktiska frågorna, Varför? Vad? Hur? För vem? • Syftet är att öka och fördjupa kunskapen om kristen tro och tradition hos många människor. • Programmet är långsiktigt och engagerar hela kyrkan och samordnas från nationell nivå.

HUR? • Arbetet utformas efter tre linjer, som motsvarar de arenor där människor möter

Svenska kyrkans undervisning: - i församlingens egna verksamheter och lokaler – genom bl a teologiska och pedagogiska stöddokument och en digital resursbank. - på digitala arenor – genom bl a med texter och annat material för sidorna om kristen tro på webben. - i det offentliga rummet – genom bl a insatser för större medverkan i offentligheten.

VARFÖR? • Lärande och undervisning har alltid haft en central plats i kyrkans historia. För Svenska kyrkan är reformationen en viktig teologisk och pedagogisk utgångspunkt. Tro och tradition behöver tolkas, översättas och knyta an till människors liv för att bli meningsfull.

MER? https://internwww.svenskakyrkan.se/ larandeochundervisning/programmet-forlarande-och-undervisning