I korthet

Forsknings nyheter hämtade från ki.se/nyheter

”Det är en bedrift.”

Forskaren Caroline Ingre om att ett nytt läkemedel för att behandla nervsjukdomen ALS godkänts i USA. Under våren hoppas hon att de godkänns i EU. Enligt henne drog kampanjen ”Ice bucket-challenge” år 2014 in mycket pengar och fer behandlingar testas just nu.

Källa: Studio ett, SR

Skulle du rusa in i en brinnande byggnad för att rädda den som blivit kvar? Hur starkt din hjärnas försvarssystem är när det gäller att skydda dig själv kan avgöra hur du agerar.

Så arbetar hjärnan när vi hjälper andra i fara

Osjälviskt. Studier på djur tyder på att hjärnans försvarssystem är viktiga för att hjälpa andra, men ytterst lite är känt om hur dessa processer fungerar hos människor. I en ny studie fck 49 friska forskningsdeltagare uppgiften att besluta om de ville hjälpa en annan, okänd person att undvika obehag i form av en mild elektrisk stöt. Men om de hjälpte personen löpte de själva risk att utsättas för en stöt. Den okände personen var synlig för deltagaren via video. Under uppgiften avbildades aktiviteten i deltagarnas hjärnor med så kallad fMRI-kamera. Deltagarna fck också veta hur snart stöten skulle komma. – Resultaten visar att de system i hjärnan som gör det möjligt för människor att undvika fara, också är inblandade i den här typen av osjälviska hjälpbeteenden riktade mot andra, okända, individer. Vi ser bland annat att en evolutionärt gammal del av hjärnan, amygdala, som är nödvändig för basala försvarsbeteenden, kopplas med viljan att hjälpa andra, säger Joana Vieira, forskare anknuten till institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet och studiens försteförfattare,

Forskarna såg att styrkan med vilken amygdala och området insula i hjärnan representerade hotet mot den egna personen – inte den andres nöd – kunde förutsäga om personen skulle hjälpa eller inte. Andra delar av hjärnan som kan kopplas till kognitiva funktioner var inte associerade. eLife

oktober 2022

TIPS! Lyssna på avsnitt 71 av KI:s podcast Medicinvetarna där Caroline Ingre intervjuas.

Upprepade infektioner kopplas till alzheimer och parkinson

Observation. En ny studie gjord på drygt 290 000 personer med Alzheimers sjukdom, drygt 100 000 personer med Parkinsons sjukdom och drygt 10 000 personer med ALS samt kontroller från allmänna befolkningen visar att en sjukhusbehandlad infektion före 60 års ålder kopplas till 16 procent högre risk för Alzheimers sjukdom och 4 procent högre risk för Parkinsons sjukdom. Forskarna noterar ingen koppling mellan infektioner och ALS. – De här fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdomsprocess, vilket leder till att den neurodegenerativa sjukdomen bryter ut i relativt unga år, säger Jiangwei Sun, studiens försteförfattare och postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.

Han poängterar dock att resultaten inte bevisar ett orsakssamband eftersom studien är en observationsstudie. PLOS Medicine

september 2022

Bättre screening för hörselnedsättning hos barn behövs

Uppföljningsproblem. Ett av 500 spädbarn har en permanent hörselnedsättning, vilket kan påverka deras utveckling av talspråket. En ny avhandling visar att screeningprogram för hörselnedsättning hos barn behöver bli bättre på att samla in data och mäta utfall för att höja kvaliteten, till exempel för att förbättra andelen uppföljningar. – Talspråket skapar förutsättningar för läsning, social kommunikation och utbildning och en försening i språkutvecklingen kan få konsekvenser för livet. Det är därför viktigt att spädbarn och barn med hörselnedsättning får rätt insatser så tidigt som möjligt, säger Allison Mackey, som nyligen disputerade vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet. Läs fer avhand

lingar via openarchive.ki.se

Så förklaras samband mellan diabetes och urinvägsinfektioner

Koppling. Sänkt immunförsvar och återkommande infektioner är vanligt vid typ 1- och typ 2-diabetes. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att personer med diabetes har lägre nivåer av den antimikrobiella peptiden psoriasin, som ingår i kroppens immunförsvar, vilket försämrar urinblåsans cellbarriär med ökad risk för urinvägsinfektion som följd. – Vi fann att höga glukosnivåer sänker nivåerna av psoriasin, däremot har insulin ingen påverkan, säger Annelie Brauner, professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, som lett studien.

Forskarna såg även att östrogenbehandling ökade psoriasinnivåerna och minskade bakteriemängden, vilket indikerar att östrogen kan

HALLÅ DÄR Hörselproblem hos små barn bör upptäckas så tidigt som möjligt så att rätt insatser kan sättas in.

ha efekt hos patienter med diabetes. Nature communi

cations september 2022

Omega3 positivt för immunförsvaret vid svår covid19

Infammationsläkande.

Intravenös behandling med omega-3-fettsyror hos äldre patienter med sjukhuskrävande vård av covid-19 verkar kunna ha positiva efekter på immunsvarets förmåga att hantera viruset, enligt en nypublicerad studie från Karolinska Institutet som genomfördes under 2020. Den omfattar 22 äldre sjukhusvårdade covid19-patienter, där hälften lottades till intravenös behandling med omega-3-fettsyror i fem dagar och hälften till intravenös tillförsel av motsvarande volymer koksalt. – Vi visade att fettsyremetabolismen till infammationsläkande molekyler stimulerades hos patienterna som behandlades med omega-3-fettsyror. Genom att isolera immunceller före, under och efter behandlingen kunde vi visa att immunfunktionen förbättrades, säger Magnus Bäck, överläkare i kardiologi och professor vid institutionen för medicin, Solna, och studiens sisteförfattare.

Clinical and Translational Medicine september 2022

350

Ungefär så många avhandlingar publiceras varje år vid Karolinska Institutet. Alla fnns för läsning via openarchive.ki.se

Trögt att få rätt läkemedel vid hjärtsvikt

Försenat. En studie vid Karolinska Institutet gjord på över 260 000 vuxna i Japan, Sverige och USA som behandlats med rekommenderade läkemedel vid hjärtsvikt mellan 2020–2022 visar att det ofta dröjer fera veckor innan patienter med allvarlig hjärtsvikt får vissa rekommenderade behandlingar. Framför allt dröjer insättningen av relativt nya hjärtsviktsläkemedel som dapaglifozin och sacubitril/ valsartan. Enligt forskarna är resultaten problematiska då behandlingarna kan minska risken för död och förbättra patienternas livskvalitet. – Det verkar som att läkemedel vid hjärtsvikt generellt sätts in för sent och i för låga doser, framför allt hos högriskpatienter med annan samsjuklighet. Det vore bra att utreda vad detta kan bero på, säger studiens försteförfattare Gianluigi Savarese, docent i kardiologi vid institutionen för medicin, Solna. JACC: Heart Failure

september 2022