Svante Pääbo visar oss vårt ursprung

Varifrån kommer vi? Och vilka är vi? Tack vare Svante Pääbo, 2022 års Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, vet vi mer om vad som gör oss unikt mänskliga. Men också om det genetiska arvet från våra utdöda närmaste släktingar.

Text: Ola Danielsson

SVANTE PÄÄBO har utvecklat en metod för att analysera uråldrigt DNA och har med hjälp av sin teknik gjort fera upptäckter: Han har kartlagt neandertalarnas arvsmassa, upptäckt en utdöd människoform och bevisat att korsningar skett mellan homo sapiens och våra utdöda släktingar neandertalare och denisovaner. – Arkeologin och paleontologin är viktiga för att studera frågor om människans ursprung. Men tack vare Svante Pääbo kan vi i dag också få svar med genetisk upplösning, säger Juleen Zierath, professor i klinisk integrativ fysiologi och medlem i Nobelkommittén vid Karolinska Institutet.

Hon förklarar att intresset för att lära sig att analysera uråldrigt DNA fanns tidigt hos Svante Pääbo. Doktorandstudierna om immunsystemet vid Uppsala universitet kombinerade han med ett hemligt sidoprojekt där han isolerade DNA från mumier. – Han måste ha insett att det inte kommer att bli lätt, förklarar Juleen Zierath och räknar upp några av de svårigheter som hopade sig. Gammalt DNA kan vara fragmenterat och kemiskt modiferat. Proverna kan vara förorenade med DNA från mikroorganismer och från nutida människor. Många andra hade nog gett upp, men Svante Pääbo hade ett genuint intresse, var nyfken, envis och väldigt rigorös, förklarar hon.

Han fortsatte i början av 1990-talet, som nybliven professor vid Münchens universitet, med att lösa den till synes omöjliga uppgiften. Först riktade han in sig på det DNA som fnns i mitokondrien, en del av cellen som innehåller egen arvsmassa. Eftersom DNA:t där fnns i många kopior ökar chansen att lyckas. Ur en 40 000 år gammal benbit lyckades han till slut få fram den första gensekvensen från en neandertalare. – Han jämförde det sedan med DNA från människor och schimpanser, och kunde visa att neandertalar-DNA:t är unikt, säger Juleen Zierath.

NÄSTA UTMANING VAR att analysera neandertalares DNA från cellkärnan, där den större delen av den genetiska informationen fnns. Det lyckades hans forskargrupp vid Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi med år 2010, då de publicerade en fullständig gensekvens från neandertalare.

Jämförande analyser visade att den senaste gemensamma föregångaren till neandertalare och nutida människor levde för ungefär 800 000 år sedan. Forskningen visade också att neandertalare och homo sapiens fck barn med varandra under de tiotusentals år då de var samtida.

Ur ett litet benfragment från Denisova-grottan i Sibirien fck Svante Pääbo fram arvsmassa som tillhörde en okänd hominidart som fck namnet denisova. Det stod också klart att korsningar skett även mellan homo sapiens och denisova. Nutida människor i vissa områden bär på upp till sex procent denisova-DNA.

Neandertalarna och denisova dog ut av oklara orsaker, men vi vet, tack vare Svante Pääbos forskning, att nutida människor bär på några av deras gener. Forskningen har också lett till att gener som är unika för oss människor har kunnat identiferats. Listan är inte sär-

”Tack vare Svante Pääbo kan vi i dag få svar med genetisk upplösning”

TIPS! Missa inte Svante Pääbos Nobelföreläsning onsdag den 7 december. För detaljer, se kalendern på sid 48.

skilt lång – det handlar om ungefär 100 proteinkodade gener. – Genom att studera dem i cell- och djurstudier kan vi lära oss om deras funktion. Det är fascinerande kunskap som också kan vara medicinskt användbar, säger Juleen Zierath.

En del av generna från våra utdöda släktingar påverkar immunförsvaret vid infektioner. En genvariant, som är vanlig i Tibet och troligen kommer från denisovanerna, skyddar mot efekter av syrebrist vid hög höjd.

NÅGRA AV GENERNA har Svante Pääbo på senare år studerat i samarbete med Hugo Zeberg, forskare vid Karolinska Institutet. Deras studier har bland annat visat att fertilitet, smärttröskel, samt risken att bli svårt sjuk

Fakta: Svante Pääbo

Svante Pääbo föddes 1955 i Stockholm. Han doktorerade 1986 vid Uppsala universitet och är idag aktiv vid bland annat Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi, Leipzig, som han grundade 1999. Han är hedersdoktor vid Karolinska Institutet och son till Karolinska Institutets förre rektor Sune Bergström som tilldelades 1982 års Nobelpris i fysiologi eller medicin.

i covid-19 kan påverkas av gener från neandertalare som en del av oss bär på.

Juleen Zierath menar att Svante Pääbos forskning kan hjälpa till att förklara vad som gör oss unikt mänskliga.

– Neandertalarna levde i små grupper, utövade viss konst och hade redskap som inte förändrades mycket under de hundratusentals år de levde i Europa. Vi å andra sidan, utvecklade bildkonst och förbättrade ständigt våra verktyg. Vi blev upptäckare och resenärer som färdades över vatten. En stor del av de här skillnaderna förklaras troligen av genetik, säger Juleen Zierath.

JULEEN ZIERATH TROR att de festa kan hålla med om att Svante Pääbos forskning är fascinerande. Nu ser hon fram emot hans Nobelföreläsning i december. – Vem är inte intresserad av vår bakgrund, var vi kommer ifrån? Jag tror det kommer bli fantastiskt, säger Juleen Zierath.