Forskarna som vill att vi ska må bra på jobbet

De vill att vi ska må bra på jobbet

Berättat för: Magnus Trogen Pahlén Foto: Erik Flyg

Stress, osäkerhet och kemikalier – olika yrkesgrupper utsätts för olika hälsorisker. Vi har pratat med tre forskare som vill förbättra vår arbetsmiljö.

”Lärareupplever höga emotionella krav”

”I mitten av 2010talet visade en rad rapporter att arbetsmiljön i skolan blivit allt sämre, med ökad psykisk ohälsa och stress bland lärarna. Men det gjorde mig frustrerad att uppmärksamheten mest ägnades åt att beskriva hur illa det var. Ingen strävade efter en förändring.

Därför inledde vi vår forskning 2017 med målet att hitta sätt att förebygga stress och psykisk ohälsa bland skolpersonal. I vår första studie deltog personal från 19 skolor i utbildningsdagar och workshops. Vi ville undersöka vilka insatser som bäst skulle förbättra lärarnas arbetsmiljö, utifrån deras lokala behov.

Sedan har insatserna i många fall bestått av små förändringar i vardagen. Som att lyfta diskussionen om psykisk ohälsa, lära sig att tidigare uppmärksamma symtom hos sig själv och bland kollegorna. Eller att dela upp arbetsmiljöarbetet på fer personer.

Tack vare att förändringarna gjorts i små steg så har de lättare blivit en del av dagliga rutiner. Det kan låta klyschigt, men de bästa förändringarna är de som blir av: Du börjar inte att motionera genom att springa ett maraton.

Vi har även tittat på varför läraromsättningen varierar mellan skolor. En viktig faktor är stödet lärare emellan. Det kan handla om till synes enkla saker som att vara öppna för att hjälpa varandra, och uppmärksamma hur kollegorna mår. Lärare upplever höga emotionella krav och hanterar många mänskliga kontakter varje dag. Det gör det svårt att få tid till egen återhämtning. I några av skolorna har man under projektet skapat mentorskap för nyanställda som ofta upplever hög stress och osäkerhet.

Det är belönande att se att min forskning har bidragit till positiv förändring. Flera kommuner har hört av sig och vill sprida insatserna till fer skolor. Under 2021 inledde vi ett nytt projekt bland 53 skolor för att fortsätta att föra ut evidensbaserad kunskap i verkligheten.”

LYDIA KWAK

Titel: Docent och lektor vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Forskar om: Hur arbetsmiljön för lärare kan förbättras.

”Detbehövs tvingande åtgärder”

”Snart har jag ägnat 50 år åt att forska om svetsning. Att det blev just svets ning var faktiskt en ren slump. Jag fck en tjänst år 1974 vid Arbetarskydds styrelsens forskningsavdelning inom ett projekt som handlade om just svetsning. Nu har jag fyllt 76 år och arbetar ungefär en dag i veckan. Det fnns fortfarande mycket att göra för att förbättra arbetsmiljön för svetsare. Så sent som i januari publicerade vår arbetsgrupp en vetenskaplig ledare som uppmanar EU att inrätta ett gränsvärde för svetsrök.

Bland det första jag gjorde var att studera lungcancer hos svetsare som arbetar med rostfritt stål. Där visade vi att det fanns en ökning av cancerfallen. I dag har WHO klassat all svetsrök som cancerframkallande. Svetsare sitter ofta på armlängds av stånd från källan och då är det omöjligt att inte andas in röken som är fylld av partiklar och gaser. Hälsoefekterna är olika beroende på vilket material du arbetar med och vilken svetsmetod du använder. Gassvetsning ökar halterna av kolmonoxid som orsakat dödsfall och kvävedioxid som kan orsaka lungödem. Svetsning associeras med fera sjukdo mar som kronisk bronkit, kroniskt ob struktiv lungsjukdom (KOL), lunginfam mation, astma och hjärtkärlsjukdom. Om svetsröken innehåller metaller som aluminium, bly och mangan så kan det centrala nervsystemet påverkas.

Mina forskningsresultat har spridits bland annat inom ramen för bransch organisationen Svetskommissionen. Och år 2013 gjorde jag en kunskaps sammanställning av hälsoefekterna för Arbetsmiljöverket där jag även lyfte förebyggande åtgärder som punktutsug och friskluftsmasker. Men det är en svår pedagogisk uppgift att få svetsare och företag att förändra sina arbetsrutiner. Därför behövs det tvingande åtgärder som skarpa gränsvärden för svetsrök.

När jag började forska om svetsning så började jag faktiskt på en svetskurs. Svetsare är kunniga yrkespersoner, ofta specialiserade inom sina områden. Men jag hoppade av kursen ganska snabbt när jag insåg hur svårt arbetet är i prak tiken.”

BENGT SJÖGREN

Titel: Medicine doktor och specialist i yrkesmedicin, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet. Forskar om: Hälsoefekter av gaser och partiklar bildade vid svetsning.

”Det fnns ett glapp mellan studier och yrkesliv”

” Redan under 1970 talet skrev den ameri kanska forskaren Marlene Kramer om sjuk sköterskor som lämnar yrket. Hon visade att glappet var för stort mellan studierna och yrkeslivet. När jag började inom Lust projek tet (longitudinell undersökning av sjukskö terskestudenters/sjuksköterskors tillvaro), insåg jag att glappet fanns kvar 2007.

Studien har pågått sedan 2002 och följt cirka 4 500 sjuksköterskor för att undersöka hur förberedda de blir under sin utbildning, och hur den första tiden på jobbet påverkar deras yrkesliv.

Våra resultat visar hur viktigt det är med tidiga insatser – helst redan under utbildningen. De blivande sjuksköter skorna behöver lära sig att bli medvetna om stressymtom och hur de ska hantera dem. Dessutom behöver de gott om tid för återhämtning och aktiv vila. Bra introduk tionsprogram kan betyda mycket.

Samtidigt är det ju organisatoriska förändringar som kan göra den största skillnaden. Särskilt i de fall det saknas personal, vilket det ju gör på de allra festa arbetsplatser. Mest påfres tande är arbetsskift där du går av ett skift sent på kvällen för att börja jobba igen tidigt morgonen efter. Då får du inte nog mycket tid för återhämtning och vila. Det är till och med sämre än att arbeta natt.

Vi ser att de som upplever höga nivåer av stress under de första tre åren oftare än andra drabbas av kognitionsförsämring ar, sömnsvårigheter och depression senare i yrkeslivet.

En av våra undersökningar visar att en femtedel överväger att lämna yrket ef ter fem år. En stark anledning till att stanna är att de känner ett stort engagemang för hälso och sjukvården. Överlag är sjukskö terskor en otroligt engagerad yrkeskår. Responsen på vår forskning har också varit oerhört positiv: många vill delta eftersom de ser hur det kan bidra till yrkesgruppen som helhet. Detta har också gjort att det är mycket rolig forskning att göra. Själv är jag utbildad sjuksköterska och lämnade patientnära vård när jag upptäckte hur roligt det är med forskning.”

ANN RUDMAN Titel: Forskare vid institution för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och lektor i omvårdnad vid Högskolan Dalarna. Forskar om: Hur sjuksköterskor kan förberedas bättre för yrkeslivet