jmyhaze beatbox

here we are! in the beatbox!

Text: Peter Jernberg

Vissa artister har man en tendens att se många gånger. Jag vet inte exakt hur många gånger jag sett JmyHaze Beatbox, men jag kan räkna upp fem göteborgstillfällen som jag minns mycket väl. En ganska stor siffra för mig och ett bevis på att det är något speciellt med denna grupp. JmyHaze Beatbox består av Jimmy Herdberg och Markus Hasselblom. De har skapat en elektrisk musiksfär där de kastar in disco, dub, synth, kärlek, electro och reggae. Detta är ett bokslut från undergroundnivå, innan de tar det välförtjänta klivet in i det nationella rampljuset.

Klubb Fabel, Restaurangbåten Rio Rio Jag står bakom en hög med skivspelare och slutsteg, längst in på en minimal scen i lastrummet på en båt, omgjord till restaurang. Bisarrt. Jag tar en paus i dj:andet då JmyHaze Beatbox är redo att köra igång. Jag hinner inte av från scenen. Jag får en vägg av discodub i ansiktet och springer tillbaka bakom skivspelarna. Markus och Jimmy piskar igång en stämning som får mig att tro att vi kommer förlisa. När konserten är över upptäcker jag att jag stått och dansat på mina hörlurar.

JmyHaze Beatbox har hittills släppt en sjutumssingel och en cd-ep. Innan de har det även cirkulerat två demos i extremt begränsad upplaga. Det har inte funnits mycket material för gemene man att få tag på. Ändå har det uppstått en kraftig hype kring bandet, kanske främst beroende på deras livespelningar.

Ryktet på stan säger att ni är livefetischister?

– Jo. Vi är ett liveband, erkänner Jimmy. På skiva låter det bra, men vi är absolut bäst live. Publikresponsen är mäktig. Det skapas en magi som inte kan översättas på skiva. På inspelat medium blir det ett mellanrum i låtarna. När vi spelar live försöker vi minska detta till ett minimum. I början skötte jag ensam alla maskiner medan Markus koncentrerade sig på sången. Men i och med att jag bara har två händer föll det sig naturligt att Markus blev mer inblandad i syntarna, och på så sätt kan vi även hålla ett högre konserttempo. Dessutom har det tillkommit en del apparater genom åren, så nu är det absolut nödvändigt. Det kan bli lite begränsat ljudmässigt om man bara kör på samma prylar hela tiden. Det är bara att inse, en trummaskin eller synt har bara ett visst antal ljud.

JMYHAZE BEATBOX

”Lika väl som att vi inte har någon given publik har vi inte heller någon genomtänkt musikprofi l. Det är helt enkelt baserat på utrustningen vi äger, våra tekniska kunskaper och vår spelstil. Vi tycker båda att baktakt ger ett jävla sväng. Och så gillar vi discobasar

Ett skyltfönster i klädbutiken Fever, Vasastan Jag flanerar i Vasastan. En folksamling står utanför Fevers skyltfönster och jag får en båt-deja vu. JmyHaze Beatbox har riggat upp högtalare på gatan och spelar i affärens skyltfönster. Min dag blir lite märkligare och mycket roligare.

Det är lite knivigt att beskriva erat sound för någon som inte hört er förut. Hur beskriver ni det själva?

– Lika väl som att vi inte har någon given publik har vi inte heller någon genomtänkt musikprofil, säger Jimmy. Det är helt enkelt baserat på utrustningen vi äger, våra tekniska kunskaper och vår spelstil. Vi tycker båda att baktakt ger ett jävla sväng. Och så gillar vi discobasar. Sedan har vi båda en massa åsikter som vi inte är överens om. – Då blir det omedvetet kompromissande till musikalisk perfektion, skrattar Markus. Vi är olika som människor. Jag är otålig och hatar att göra om grejer, medan Jimmy är mer lugn och ordningssam. Vi kompletterar varann ganska bra, helt enkelt.

Ett loft på ett designkontor, Stigbergsliden Det är fredag kväll och jag har slumpmässigt hamnat på invigningsfest hos designkollektivet Spekk. Jag arbetar mig framåt i den fulla lokalen och ser ett stort loft fyra meter upp. Det är fullt av synthar, trummaskiner och mickstativ. Jimmy och Markus kommer hukande fram. Det går inte att stå upprätt där uppe. De laddar igång sina maskiner och det uppstår ett litet moln av elektronisk feedback, microbeats och realtidsmodulation. Hälften av lokalen rusar fram mot loftet under glada tjut. Andra halvan förvandlas till rådjur i en strålkastarkägla. När Disco Disco Disco rullar igång börjar publiken framför loftet jobba på kollektiv nackspärr. Låtskrivandet inom JmyHaze Beatbox ser ut så att Markus står för texter medan Jimmy står för musik. I alla fall till 95 procent, enligt dem själva.

Markus, det har sagts att du är en av de få som kan sjunga ”Oh Yeah” och verkligen få det att betyda någonting.

– Verkligen? Vad kul, utbrister Markus. Det är ett skönt uttryck. Jag försöker göra det till en känsla. Jag är övertygad om att man kan säga jättemycket med ganska få ord. För mycket information i musik är inte bra, så jag försöker hålla det till en hanterbar nivå. Dessutom är jag torsk på att komma ihåg texter, det kanske har någonting med saken att göra också. Vad kan jag säga? Jag är barnsligt förtjust i one-liners!

I fucking hate you You supersonic alcoholic pig The ego within you Is so big you stinking pig I fell so low I felt so down Please pick me up When i hit the ground Oh yeah

Polkagrisen

Under konserter får man lätt bilden av JmyHaze som det ultimata partybandet. Till och med under textmässigt dystra låtar som inledande spåret från cd-ep:n En bra start, Polkagrisen, är det leenden laget runt både från scen och från publik. – Vi skrev Polkagrisen när vi båda hade jobbiga situationer att tampas med, berättar Markus.

Den är gjord i ett rus av känslor och fungerade lite som bearbetning av all den ilska man hade inom sig. Men jag vill inte helt påstå att det är en dysterkvistlåt. Det finns även hopp i den.

Take it easy Take it easy my friend It’s gonna get better Better once again

– Folk får tolka våra texter själva, menar Jimmy. Det finns inget facit. Vill man parta och studsa är det helt okej med oss. En ironisk aspekt är att vi, trots vår partybandstämpel, har hyfsat mycket moll i våra låtar. – Jag vill att vi skall bli ännu mer moll, kontrar Markus. Men när vi skriver låtar börjar Jimmy spela i dur hela tiden. – Fast i moll-komp, skrattar Jimmy.

Klubb Playground, Pusterviksbaren Det är packat. Det finns en spänning i luften. Ryktet om JmyHazes livespelningar har uppenbarligen spridit sig. Jimmy äntrar scenen med ett linne där det står ”Anarchy”. Kvällens nyckelord. Livemaskinen JmyHaze Beatbox kör igång och publiken jublar. Markus trasslar in sig i mikrofonsladden. Med god hjälp av publiken blir Markus även av med byxorna. Är det med i scenshowen? Ingen vet. Byxorna kommer på igen och spelningen går vidare. Mina sista Spinal Tapfarhågor evaporerar när låten Beatbox brakar loss och taket lyfter.

Hur mycket punk är JmyHaze Beatbox?

– Jag gillar uttrycket i punk, säger Jimmy. Att ha ett fritt sätt att jobba på. Att vara oberoende. Ser man till det är vi nog lite punk. Men vi försöker inte ge sken av att vara coola. Snarare är vi nog skittöntiga. Vi har till och med blivit utsedda till världens sämsta band på en nätsida, vilket vi i och för sig tyckte var jättekul. Det är lätt att bli missförstådd när man gör något man själv tycker om. Jag hoppas vi utstrålar en upptäckande lekfullhet. Ord som vi gillar är naivitet, humor, glädje och spontanitet. Det går även igen när vi spelar in material. Vi försöker alltid ta första tagningen. Där finns nerven.

Klubb Meccca, Nefertiti Delar av publiken har gjort små skyltar. När konserten börjar flyger de upp: ”We love JmyHaze”. ”We are in the beatbox”. Det är bara ”Haze! I’m pregnant!” skylten som saknas. Allt sitter perfekt. Markus svettas som en kassaskåpsflyttare en högsommardag. Jimmy körar bakom maskinparken så att man ser alla hans tänder. Markus försvinner ut bland publiken. En flaska champange på is levereras till gruppen från någon i publiken. Trummaskinen går medan Jimmy fyrar av ett bländande leende såväl som champagnekork. Alla som vill får smaka. Vi är alla beatbox.

JmyHaze Beatbox distribueras genom Border och har hittills släppt sjutummaren Double/Bapp Bapp och cd-ep:n En bra start på egna labeln Hej Musik. I slutet av mars kommer fullängdaren Synthersizer King. Mer information finns på gruppen hemsida www.beatbox.org.