jim goad

a shitmagnet talar

Han påstår att han egentligen inte alls gillar att skriva. Ändå har han skrivit några av de mest provocerande, kontroversiella och mest välartikulerade artiklar och böcker som nånsin publicerats i det land som kallas Världens Största Demokrati. Säg hej till Jim Goad, författare, countrysångare, kulturell kamelont, ex-fånge, och självutnämnd skitmagnet.

Text: Ola Karlsson Illustration: Pellen Wegler

Jim Goad skriver som om han skrek ut orden på papperet. Han är ilsken och hänsynlös i sin kritik av det amerikanska samhället, men samtidigt är hans ofta mycket provocerande texter väl genomtänkta och han redovisar alltid sin slutsats på ett sätt som skvallrar om ett sällsynt skarpt analytiskt sinne. De flesta av hans teorier rör naturligtvis det amerikanska samhällets problem, men å andra sidan är ju dessa problem, tyvärr, på väg att bli desamma över hela världen.

Han började sin karriär som ansvarig utgivare för det kontroversiella, kultförklarade magasinet ANSWER ME!, som han gav ut ihop med sin dåvarande fru. Samma fru som han senare misshandlade och som ännu senare dog i cancer. Han hamnade i fängelse efter att ha misshandlat sin dåvarande flickvän, men har hela tiden hävdat att misshandeln var ömsesidig. Hans ”kriminella” historia går att läsa om på hans hemsida under rubriken ”crimes”. En hemsida som för övrigt har som underrubrik ”Boys kick ass harder”.

När jag fick bekräftat om en intervju med Jim Goad visste jag inte riktigt vad jag skulle vänta mig. Jag visste från att ha läst The Redneck

Manifesto, ett makalöst underhållande försvarstal för den amerikanska underklassen att han var smart och brutalt skojig. Jag visste, genom hans självbiografiska bekännelse Shit magnet (One man’s enormous ability to absorb the world’s guilt) att han var uprriktigare än de flesta hustrumisshandlande ex-fångar jag stött på. Och av hans båda countryalbum visste jag att han var en rätt usel sångare. Jag hade dock inte förberett mig på det jag fick mig till livs…

Jim Goads personliga sätt att skriva har gjort att jag, för att göra svaren rättvisa, har valt att redovisa dem på engelska. Till er som vill ni ha svensk översättning säger jag i sann Jim Goadanda; skaffa ett lexikon, för fan…

Först och främst, vad vet du om Sverige?

– That it’s home to the most arrogant, stuck-up people in Europe, and possibly the world. I was all over Europe in ’85 and the Swedes were the rudest. And it can’t be due to your overwhelmingly flaxen-haired Scandinavian beauty – the Danes and Norwegians were very pleasant. And so I ask – what’s wrong with you people?

Jag gillade verkligen The Redneck Manifesto och Shit Magnet och även om många av de problem du tar upp inte går att applicera direkt på Sverige finns här en hel del problem med t.ex racism. Vad tror du triggar rasism i ett samhälle där det inte finns uppenbarar historiskt betingade anledningar som slaveri etc..?

– Racism is entirely natural because people are tribal creatures. The tribal instinct can be EXPLOITED by crafty leaders, but it’s ludicrous to think they CREATE it. And what the hell kind of “problems” can you have with racism in Sweden? I’m sure there are like three black people there. But I’d bet you have something along the lines of rural stereotypes, because every industrialized country does.

När man läser dina böcker och artiklar eller intervjuer med dig kan man förledas att tro att du ser provokationer som ett självändamål. Är det så och i så fall tycker du att det amerikanska samhället, eller ”etablissamanget” i sig är för lättprovocerat?

– Ah, bullshit. I search for the truth and I don’t care who gets hurt, myself included. There’s really very little joy, and a hell of lot of inconveniences, in provoking others, but there is a great deal of satisfaction at inching closer to the truth. And I think Europeans are easier to provoke than Americans. You have crazy, crazy speech laws and you all seem to possess a smug sense of moral superiority vis-á-vis Americans, although you’re no better than us or anyone else. Alright, maybe you’re better than the Armenians.

Här i Sverige har Noam Chomsky rönt en hel del uppmärksamhet och är mycket respekterad. Vad tycker du om honom?

– I respect what little I know about him. It’s just depressing that most people who wrestle with grand ideas have such lackluster personalities. You get a lot further in this world being a charismatic liar that a dull thruth-seeker.

När, enligt ditt sätt att se det, övergår stark övertygelse och radikala åsikter i extremism?

– What is this ”extremism” you talk about? I do not know this in my country, this, this “extremism”. I think that those in power like to draw a clear line between thought and action, ane they’re very disturbed by the idea of direct action, so maybe that’s where THEY would draw the line – when thoughts become action.

Vad anser du om Howard Zinns bok Det amerikanska folkets historia?

– Great, great, great book. We need something similar for the rest of the world, because, like I said, it’s no better or less oppressive than US history.

Tror du att The Redneck Manifesto hade varit en ”annan” bok om den skrivits efter 11:e september-attentaten?

– Sure. The book was written shortly after the Oklahoma City Bombing, when we’d swotched the focus of ”terrorism” (an oxymon like ”domestic violence”…sounds like ”tranquil mayhem”), but now the spotlight is back on the Ay-rabs again.

Du har hittills gett ut ett album med countrylåtar. Vilka är dina ambitioner inom musiken?

– None.

Lyssnar du på musik enbart för nöjes skull, eller anser du att musik i allmänhet bör ha ett budskap för att vara riktigt bra eller engagerande?

– Music, at its best, affects people at some primitive, precognitive level, so messages tend to get in the way.

Har du nån insikt i “musikindustrin” och i så fall har du några åsikter om den?

– I have no insight nor opinions on the industry per se, but I think that viewing it as some evil monster catering to sellouts is a sort of adolescent phase that occurs directly after

immersion in prepubescent bubbelgum fluff...both phases are the hallmarks of a juvenile mind, but at least the people who like Britney an N’Sync aren’t deluding themselves that they’re something loftier.

Vad pumpar på din stereo idag (och igår...)?

– A CD I’ve burned of songs which rip off the ”Bo Diddley beat”. For years I’ve listened to almost country exclusively, but like anything, you reach a saturation level. Lately it’s been a lot of old black rock’n’roll (Bo, Chuck Berry, Ike ‘n’ Tina, Little Richard, early James Brown, etc).

I The redneck... finns ett briljant avsnitt om countrymusik där du bland annat skriver; ”country music is trauma music, with more booze, drugs and murder with all other pop formats combined… For all its alleged reactionary spirit, country’n’western lyrics address the indignities of working life far more than any other pop format...” Tycker du att dagens countrymusik har förlorat sin själ?

– Country music today is overwhelmingly guilty. You have Garth Brooks doing antidomestic violence songs adn every new country video has at least one black “buddy” character in the background to assure that the artist isn’t racist. This, in my opinion, dilutes the music’s old-school hard-knuckled peckerwood ethos. No one would ask a black artist to bend that far backwards to appease those who aren’t necessarily in their demographic.

Hur skulle en perfekt värld se ut enligt Jim Goad?

– A world where questions such as these don’t exist.

Om “vanliga” människor inte känner för att engagera sig politiskt, vad kan de göra för att påverka?

– Nothing. Even if they DO get involved in politics, still the answer is nothing. You can’t change millions of years of hardwired human behaviour.

En av mina amerikanska vänner påpekade att ett av USAs största bekymmer idag är dubbelmoralen. Sant eller falskt?

– Yeah, just this morning, everyone on the bus was complaining about ”double standard”. That’s really the most pressing problem facing us Americans and I’m glad you pointed it out.

Gjorde fängelsevistelsen dig till en bättre människa?

– Better and worse. But not the same. That would be impossible.

Har det faktum att du slutat supa gjort dig till en bättre människa?

– It has kept me alive, so I suppose the answer would be ”yes” if the premise is that I’m better alive than dead.

Vilka är dina närmst förestående projekt?

– I’m doing a lot of freelance magazine work right now. My latest feature, for Hustler magazine, is an expose on sexually abusive nuns. From what I’ve studied, they go WAY further than priests, but since we still live in under a delusional cloud of female innocence, you never hear about these things. As far as book-length projects go My muscular ass is a compilation of humorous things I’ve written over the years, mostly dealing with sex. It’ll be published in the fall of 2003, along with a one-volume reprint of ANSWER ME! 1-4 and the publication of the Trucker Fags in Denial comic book.

Till slut, vad ska du bli när du blir stor?

– I think I’m gonna start being mean…

Man kan tycka naturligtvis vad man vill om Jim Goad. Man kan tycka att han är en uppblåst, självgod tölp som bara är ute efter att förolämpa och provocera, och att en del av hans åsikter skulle gå att sticka hål på lika snabbt som man kan säga ”white trash”, men saken är den att Jim Goad inte skulle bry sig ett skit. Han säger själv att han är ute efter Sanningen. Hur han definierar den säger han inte, men han har säkert ett genomtänkt svar på det också. Om Jim Goad är en sociopat, ett geni eller bara en man med alldeles för mycket tid att slå ihjäl, lämnar jag till er att bedöma. En sak är säker; han lämnar ingen oberörd.

jim goad på papper

The redneck manifesto (Touchstone) I första hand ett brinnande försvarstal för den vita amerikanska underklassen, s.k ”white trash”, men i förlängningen en genomtänkt analys om allt ifrån countrymusik, droger, våld, kvinnors roll i samhället och västerländsk kultur i stort. Lysande filosofiskt om än ibland onödigt hårt.

Shit magnet (One man’s miraculous ability to absorb the worlds’s guilt) (Touchstone) Snarare en exorcism än en självbiografi, som får Jan Myrdals dito att likna en söndagsskoledikt. Rolig, sorglig, elak och allt däremellan. Dessutom omöjlig att lägga ifrån sig.

ANSWER ME! Det hann bara bli fyra nummer, men det räckte för att den amerikanska undergoundpressen aldrig mer skulle bli sig lik. Goad blev åtalad efter det sista numret, den s.k ”Rape-issue”, men frikändes. Den gången.

Den som är sugen kan ju också prenumerera på ”EXOTIC!” ett magasin av, hrm, exotisk karaktär som Goad är redaktör för. Nåja…

...och på CD

Big Red Goad; Truck-drivin psycho (Big Red Goad, 1996) 14 countrylåtar, varav 12 med trucker-tema. Det ska sägas att Jim Goad inte är någon sångare. Inte någon låtskrivare eller artist överhuvdudtaget för den delen. Mest kult för de som tycker Goad är en skön snubbe som kan tillåtas att göra såna här grejer, för att han själv tycker det är kul.

Let’s Fight Det bästa från den beryktade radioshowen Goad hade tilsammans med sin kompis Josh i Portland. Sjuttionio minuter av osmaklig, elak, obscen, pubertal, men samtidig extremt underhållnande lyssning.

Jim Goad i Cyberrymden; www.jimgoad.com