UTBLICK
EFAS i Helsingfors 5-7 december 2019 Den svenska representationen bestod av SFS styrelse och ytterligare knappt tio personer. Sammanlagt besöktes mötet av ett par hundra deltagare.
E
ftermiddagen före det stora mötet anordnades ett nordiskt förmöte där den första sessionen handlade om pågående studier. Från Finland presenterades flera frakturstudier. Flera studier belyste Lis Franc-skador där man räknat fram nya incidenssiffror baserat på DT-undersökningar på alla mellanfotsskador. Man kom då fram till att lågenergiskador är betydligt vanligare än tidigare trott vilket ger en sammanlagd incidens på 9,2/100 000 (jämfört med ca 2/100 000 i tidigare studier). Med DT hittade man 25% fler skador jämfört med slätröntgen. Ett par reliabilitetsstudier avseende röntgenundersökningar visade ingen fördel med belastade bilder jämfört med icke belastade och en dålig samstämmighet mellan bedömare avseende subtila skador (<2 mm dislokation). Enligt den Finska behandlingsalgoritmen behöver skador med <2 mm dislokation inte opereras utan kan gipsbehandlas. I en randomiserad non-inferioritystudie mellan 0, 3 och 6 veckors gipstid på stabila Weber B-fotledsfrakturer hittades ingen skillnad mellan 3 och 6 veckor. Rekommenderades att fall med 36
oklar stabilitet skulle röntgas med belastning efter en vecka. Med hänvisning till studieresultatet behandlas numer fall med medialt status 6 veckor med gips övriga 3 veckor. Från Norge redovisades en studie på patienter med kronisk plantarfasciit (besvär >1 år). 83% av dessa hade inskränkt dorsalextension och behandlades med proximal gastroc release, goda resultat. Rekommenderades som operativ behandling av kronisk plantar fascit. Från Norge kom också en presentation av en pågående studie om Perkutant Assisterad Calcaneus Osteosyntes (PACO). Kohort med kroniska hälsenerupturer behandlade med artroskopisk FHL transfer. Tidigare studier på öppen FHL-transfer har visat goda funktionella resultat men en del katastrofala sårkomplikationer. Nu ett 20 tal patienter opererade artroskopiskt med hittills lovande resultat. Från Danmark redovisades en studie på Hemicap vid Hallux Rigidus som fick en del mothugg på grund av implantatets mycket höga kostnad och inte överlägsna resultat jämfört med billigare behandlingsmetoder.
Vidare presenterades en biologisk studie på histologi i Charcot-fötter där benbiopsier togs vid operationer vanligen i stadie 1-2. Omfattande kärlnybildning både i på MR oaffekterade och affekterade delar. I övrigt oorganiserade benlameller och ökad benomsättning och osteoklastaktivitet. Från Sverige presenterade Ilka Kamrad och Maria Cöster en pågående studie av exfixbehandling vid kalkaneusfrakturer samt en pågående studie om sentransfereringar vid droppfot pga stroke. Eftermiddagen ägnades åt PROM-studier i olika länder där SEFAS föll ut som ett mycket bra och välstuderat alternativ även om danskarna påbörjat validering av den i EFAS-genomdrivna EFASscoren.
Huvudmötet Själva huvudmötet hade temat komplikationer och inledningen ägnades åt att definiera problemet samt mer allmänna komplikationer som sårproblem och tromboembolism. Följande session handlade om komplikationer efter Hallux valgus och småtåkirurgi varefter kom en session FOTKIRURGISK TIDSKRIFT 1/20
