Medicinsk Access 2022 Tema hjärta-kärl by Medicinsk access

2022 TEMA HJÄRTA-KÄRL ÅRGÅNG 18

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

BLODTRYCKSMÄTNING FÖRR OCH NU SAMBANDET MELLAN TYP 2-DIABETES OCH ATEROSKLEROS – BÄTTRE BEHANDLING MÅSTE SÄTTAS IN TIDIGT

NY RIKTLINJE SKA MINSKA OJÄMLIKHETEN I HJÄRTVÅRDEN OCH RISKEN FÖR NY HJÄRTHÄNDELSE

FORSKNINGSSAMARBETE STUDERAR E-CIGARETTERS EFFEKTER PÅ HJÄRTA, LUNGOR OCH BLODKÄRL

Inte en gång till • Signifikant färre återkommande DVT*, • färre dödliga eller icke-dödliga lungembolier*, • utan ökad risk för allvarliga blödningar, jämfört med enoxaparin/VKA#1,2

DVT= djupventrombos, VKA=Vitamin K antagonist *p < 0,0001 (non-inferiority visavi en på förhand definierad riskkvot på 2,0); riskkvot: 0,680 (0,443 - 1,042), p=0,076 (superiority) # (hazard ratio with rivaroxaban, 0,97; 95% CI, 0,76 to 1,22; P=0,77) Referens: 1. Xarelto SPC 2021, tillgänglig på www.fass.se. 2. Bauersachs R, Berkowitz SD, Brenner B, Buller HR, Decousus H, Gallus AS, et al Oral rivaroxaban for symptomatic venous thromboembolism. N Engl J Med 2010;363:2499-510.

PP-XAR-SE-0979-1 Mars 2022 bayer.se

Xarelto (rivaroxaban), antitrombotiskt medel, Rx (B01AF01). Tabletter 15 mg, 20 mg (F), 10 mg F, Granulat till oral suspension 1mg/ml F. Indikation: Behandling av djup ventrombos (DVT) och behandling av lungemboli (LE), och förebyggande av återkommande DVT och LE hos vuxna. Behandling av venös tromboembolism (VTE) och förebyggande av återkommande VTE hos fullgångna nyfödda, spädbarn och småbarn, barn och ungdomar under 18 år efter minst 5 dagars initial parenteral antikoagulationsbehandling. Dosering: Vuxna: Rekommenderad dos för initial behandling av akut DVT eller LE är 15 mg två gånger dagligen under de första tre veckorna, följt av 20 mg en gång dagligen för fortsatt behandling och förebyggande av återkommande DVT och LE. Patienter med måttligt (kreatininclearance 30–49 ml/min) eller svårt (kreatininclearance 15–29 ml/min) nedsatt njurfunktion ska behandlas med 15 mg två gånger dagligen under de första tre veckorna. Därefter är den rekommenderade dosen 20 mg en gång dagligen. En sänkning av dosen från 20 mg en gång dagligen till 15 mg en gång dagligen bör övervägas om patientens risk för blödning bedöms överstiga risken för återkommande DVT och LE. När förlängd profylax av återkommande DVT och LE är indicerat (efter att minst 6 månaders behandling av DVT eller LE har avslutats) är rekommenderad dos 10 mg en gång dagligen. Hos patienter som anses ha hög risk för DVT eller LE, såsom dem med komplicerade komorbiditeter, eller som har utvecklat återkommande DVT eller LE på förlängd profylax med Xarelto 10 mg en gång dagligen, ska Xarelto 20 mg en gång dagligen övervägas. Barn och ungdomar under 18år: Dos och administreringsfrekvens fastställs baserat på kroppsvikt. För detaljerad dosinformation se www.fass.se. För patienter med en kroppsvikt på minst 2,6 kg till under 30 kg ska endast den orala suspensionen an-

vändas. Kontraindikationer: Aktiv, kliniskt signifikant blödning. Organskada eller tillstånd, som anses utgöra en ökad risk för större blödning. Samtidig behandling med andra antikoagulantia, förutom vid byte av behandling till eller från rivaroxaban eller när UFH ges i doser som krävs för att hålla en central ven- eller artärkateter öppen. Leversjukdom förknippade med koagulopati och kliniskt relevant blödningsrisk inklusive cirrotiska patienter med Child Pugh B och C. Graviditet och amning. Varningar och försiktighet: Xarelto ska användas med försiktighet hos patienter med kreatininclearance 15–29 ml/min. Användning av Xarelto hos patienter med kreatininclearance < 15 ml/min rekommenderas inte. Användning hos barn och ungdomar med måttligt till kraftigt nedsatt njurfunktion (glomerulär filtrationshastighet < 50 ml/min/1,73 m2) rekommenderas inte då inga kliniska data finns tillgängliga. Vid tillstånd med ökad blödningsrisk bör Xarelto användas med försiktighet. Om blödning inte kan kontrolleras kan antingen tillförsel av ett specifikt medel för reversering av faktor Xa-hämmare (andexanet alfa), som motverkar den farmakologiska effekten av rivaroxaban, eller ett specifikt prokoagulativt medel, såsom protrombinkomplexkoncentrat (PCC), aktiverat protrombinkomplexkoncentrat (APCC) eller rekombinant faktor VIIa (r-FVIIa), övervägas. För patienter med tidigare trombos och antifosfolipidsyndrom rekomenderas inte Xarelto. Datum för senaste översynen av produktresumén augusti 2021. Bayer AB. Box 606. 169 26 Solna. Tel. 08-580 223 00. För ytterligare information, pris samt före förskrivning vänligen läs produktresumé på www.fass.se. Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket. MA-M_RIV-SE-0142-1

Innehåll Hjärta-kärl 2022 Redaktion: Tel. 0652-151 10 E-post: tord@ medicinskaccess.se Ansvarig utgivare: Tord Amré Tel: 070-679 01 65 E-post: tord@ medicinskaccess.se Layout och illustrationer: Svart Pist Publishing Produktion: T & M Media AB Redaktionen an svarar ej för insänt icke beställt material. Delar av materialet publiceras på internet. Förbehåll mot detta måste anges före publicering. Annonser: Josefine Nilsson Tel: 0652-151 10, josefine@ medicinskaccess.se Annonstraffic: E-post: info@ medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10 Tryckeri: V-Tab Vimmerby Nästa nummer: Utkommer 28 april, 2022 Medicinsk Access står oberoende i för hållande till företag, organisationer och politiska partier. Varje enskild skribent svarar för sina egna åsikter och fakta. ISSN: 1652-9782 medicinskaccess.se © T&M Media AB

2022 TEMA HJÄRTA-KÄRL ÅRGÅNG 18

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

BLODTRYCKSMÄTNING FÖRR OCH NU SAMBANDET MELLAN TYP 2-DIABETES OCH ATEROSKLEROS – BÄTTRE BEHANDLING MÅSTE SÄTTAS IN TIDIGT

NY RIKTLINJE SKA MINSKA OJÄMLIKHETEN I HJÄRTVÅRDEN OCH RISKEN FÖR NY HJÄRTHÄNDELSE

FORSKNINGSSAMARBETE STUDERAR E-CIGARETTERS EFFEKTER PÅ HJÄRTA, LUNGOR OCH BLODKÄRL

Omslaget: Tema Hjärta-kärl Foto: Canstock

22 BLODTRYCKSMÄTNING FÖRR OCH NU.

ÄR ARMBLODTRYCK VERKLIGEN BÄSTA SÄTTET FÖR BEHANDLINGSKONTROLL AV VASKULÄR HÄLSA? 13 Atrogi inleder fas 1-studie av ATR-258 mot typ 2-diabetes efter godkännande av den tyska hälsomyndigheten BfArM 14 20-åringar har riskmarkörer för hjärtkärlsjukdom efter högt BMI som barn 16 G ennätverk kan förklara upp till 60 procent av ärftlig risk för hjärtkärlsjukdom 18 Digital lösning för att mäta bättre följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling hos patienter med förmaksflimmer används i norsk studie 20 B iomarkör i blod förutspår typ 2-diabetes flera år före diagnos 26 1 8-åring med medfött hjärtfel har samma risk som 81-åring utan hjärtfel 28 Fler döda i stroke under pandemin 30 Nytt sätt att identifiera tidig risk för hjärt-kärlsjukdom 32 Skillnad i prestanda mellan olika konstgjorda hjärtklaffar 34 Dramatisk minskning i fysisk träning efter hjärtinfarkt 36 Risken för död och hjärtinfarkt minskar med tidig optimering av blodsockernivån 40 Ablation som första behandling mot ihållande hjärtflimmer utvärderas i en ny studie 42 Ny analys visar att ikosapentetyl ger en signifikant minskad risk för allvarliga kardiovaskulära händelser hos patienter som genomgått PCI 44 Färre kvinnor når målvärden efter hjärtinfarkt än män 46 B ayers nya behandling Kerendia® (finerenon) är godkänd i EU för vuxna patienter med kronisk njursjukdom och typ 2 diabetes 48 G lobal uppvärmning spås leda till fler fall av sjukvårdskrävande hyponatremi

39 Forskningssamarbete studerar e-cigaretters effekter på hjärta, lungor och blodkärl

10 N y riktlinje ska minska ojämlikheten i hjärtvården och risken för ny hjärthändelse

6 Sambandet mellan typ 2-diabetes och ateroskleros – bättre behandling måste sättas in tidigt HJÄRTA-KÄRL 2022

Sambandet mellan typ 2-diabetes och ateroskleros –bättre behandling måste sättas in tidigt Diabetes förändrar blodfetternas sammansättning och blodfettsansamling i kärlväggen ökar. Så småningom uppstår förträngningar och åderförfettning i kärlen. Något som kan leda till blodproppar som kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt eller stroke. Läs mer...

Medicinsk access har ett fylligt innehåll i detta temanummer. Ny riktlinje ska minska ojämlikheten i hjärtvården och risken för ny hjärthändelse. I dag påverkar bostadsort, utbildning och inkomst vilken vård den enskilde får efter en hjärtinfarkt. Med den nyligen framtagna riktlinjen för sekundärprevention har regionerna nu ett ansvar att följa best practice, minska den befintliga ojämlikheten och ge patienten den bästa vården både på sjukhuset och i primärvård. Läs mer... Är armblodtryck verkligen bästa sättet för behandlingskontroll av vaskulär hälsa? Noninvasiv mätning av blodtryck på människa gjordes första gången 1896 av italienaren Riva-Rocci. En cykelslang, lämpligt förkortad, lades runt armen, en manometer och en handpumpsblåsa kopplades till. Läs mer... Nytt sätt att identifiera tidig risk för hjärt-kärlsjukdom. Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom har starkt samband med det ”onda” LDL-kolesterolet. Nu visar en stor studie vid Karolinska Institutet att två proteiner som transporterar kolesterolpartiklar i blodet ger tidig och stark riskinformation. Forskarna anser att nya riktlinjer för bedömning av blodfettrubbningar bör införas. Läs mer... Dramatisk minskning i fysisk träning efter hjärtinfarkt. Deltagandet i fysiska träningsprogram efter hjärtinfarkt rasade kraftigt under 2021, från 18 till 5 procent av patienterna. Det framkommer av det svenska kvalitetsregistret Swedehearts årsrapport. Hjärt-Lungfonden och Swedeheart lyfter nu betydelsen av att erbjuda fysioterapeutledd hjärtrehabilitering för de som drabbats av hjärtinfarkt. Läs mer... Risken för död och hjärtinfarkt minskar med tidig optimering av blodsockernivån. Att snabbt få kontroll över blodsockervärdet är avgörande för prognosen efter diagnos med typ 2-diabetes. Risken för död och hjärtinfarkt minskar vid förbättrad blodsockerkontroll tidigt efter diagnos. Vi har tidigare inte förstått hur stor betydelse god tidig blodsockerkontroll faktiskt har. Läs mer... 4

HJÄRTA-KÄRL 2022

Personer med övervikt och fetma i 10-årsåldern har förhöjda riskmarkörer för diabetes och hjärt-kärlsjukdom redan vid 20 års ålder. En studie från Göteborgs universitet visar på vikten av tidiga förebyggande och hälsofrämjande insatser. Läs mer... Forskningssamarbete studerar e-cigaretters effekter på hjärta, lungor och blodkärl. Forskare vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet var bland de första i världen att studera riskerna med e-cigarettbruk. Efter ett anslag på 1,5 miljoner kronor från Hjärt- Lungfonden fortsätter forskargruppen nu att undersöka hälsoeffekterna av e-cigaretter och alternativa tobaksprodukter med fokus på hjärta, lungor och blodkärl. Läs mer... Ablation som första behandling mot ihållande hjärtflimmer utvärderas i en ny studie. Cryoballongablation vinner terräng som behandlingsmetod vid förmaksflimmer. I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska forskarna kartlägga om ablation med lungvensisolering är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer. Behandlingen innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla. Läs mer...

En helårs prenumeration på Medicinsk access omfattar sju till nio nummer och kostar 390 kronor inkl. moms. En ettårig utlandsprenumeration kostar 650 kr inkl. moms. Beloppet sätts in på vårt bankgiro: 5253-7149. Märk insättningen med ”prenumeration” samt ange fullständig postadress. Eller så fyller du i talongen längre bak i tidningen. Du kan även ringa och beställa din prenumeration på tel: 0652-151 10 (må-fre kl 9-15) eller gå in på vår hemsida: medicinskaccess.se

och fylla i dina uppgifter där.

Mer i detta nummer:

På hemsidan lägger vi ut en hel del såväl svenska som utländska nyheter om medicin och hälsa. Du kan även följa oss på Facebook där du finner medicinska nyheter samt artiklar ur Medicinsk access. Gilla oss så kommer våra inlägg upp i ditt nyhetsflöde.

Färre kvinnor når målvärden efter hjärtinfarkt än män. Många tror att hjärt-kärlsjukdom är vanligare bland män, vilket ökar risken för att kvinnors symtom missas eller misstolkas. Kvinnors underrepresentation i forskningsstudier kan också medföra att metoder för att skatta risk inte tar hänsyn till riskfaktorer specifika för kvinnor. Läs mer...

Ansvarig utgivare är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se tel: 070-679 01 65. Medicinsk access ges ut av T&M Media AB, Fiskvik 100, 829 53 Bergsjö.

Under de kommande årtiondena väntas klimatförändringarna öka den globala medeltemperaturen, vilket kommer att påverka människors hälsa på flera sätt. En värme-relaterad risk är hyponatremi, som innebär att natriumkoncentrationen i blodet späds ut. Tillståndet kan uppstå vid en rad olika sjukdomar såsom hjärt-, njuroch leversvikt samt till följd av extrem svettning eller överdrivet vätskeintag. Läs mer... En tanke: ”När människor med makt, slutar att lyssna på folk. Då är det dags att byta ut dom.” Astrid Lindgren. TORD AMRÉ Ansvarig utgivare

Tidningens redaktör är Tord Amré, tord@ medicinskaccess.se Tel. 070-679 01 65 Tidningens layout och hemsida görs av Svart Pist Publishing. Svart Pist nås via info@svartpist.com tel: 0651-122 22.

VÄRLDENS FÖRSTA OCH ENDA GLP-1 RA I EN TABLETT För vuxna med typ 2-diabetes Signifikant* bättre HbA1c-sänkning jämfört med Januvia® och Jardiance® Viktminskning upp till 4,3 kg i genomsnitt och signifikant** bättre än Victoza® Upp till 7 av 10 patienter uppnådde HbA1c-målvärdet på <53 mmol/mol Besök www.novonordisk.se för mer information.

* p<0,05 (ej kontrollerat för multiplicitet) Rybelsus® 14 mg vs Januvia® 100 mg (vecka 78) och Jardiance® 25 mg (vecka 52) ** p<0,05 (ej kontrollerat för multiplicitet) Rybelsus® 14 mg vs Victoza® 1,8 mg (vecka 52) GLP-1 RA = glukagon-liknande-peptid-1 receptoragonist

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Rybelsus® (semaglutid) Rx, (F), ATC-kod: A10BJ06 Rybelsus 3, 7 och 14 mg tabletter. Diabetesmedel. Glukagonlikpeptid-1-receptor (GLP-1) analoger. Indikation: Behandling av vuxna med otillräckligt kontrollerad typ 2-diabetes mellitus för att förbättra glykemisk kontroll som ett komplement till kost och motion; som monoterapi när metformin anses olämpligt på grund av intolerans eller kontraindikationer eller i kombination med andra läkemedel för behandling av diabetes. Varningar och försiktighet: Semaglutid ska inte användas till patienter med typ 1-diabetes mellitus eller vid behandling av diabetesketoacidos. Det finns ingen erfarenhet från patienter med kronisk hjärtinsufficiens NYHA-klass IV och semaglutid rekommenderas därför inte till dessa patienter. Akut pankreatit är en sällsynt biverkan av Rybelsus®. Patienter bör informeras om de karakteristiska symtomen på akut pankreatit. Vid misstänkt pankreatit ska behandlingen med semaglutid upphöra. Om pankreatit fastställs, ska semaglutid inte sättas in igen. Hos patienter med diabetesretinopati som behandlas med insulin och semaglutid har en ökad risk för att utveckla komplikationer av diabetesretinopati observerats. Försiktighet ska vidtas när semaglutid används till patienter med diabetesretinopati som behandlas med insulin. Graviditet och amning: Semaglutid ska inte användas under graviditet och under amning. Fertila kvinnor rekommenderas att använda en preventivmetod när de behandlas med semaglutid. Semaglutid ska sättas ut minst 2 månader före en planerad graviditet på grund av den långa halveringstiden. För fullständig förskrivarinformation och pris, se fass.se. Datum för översyn av produktresumén 12/2021. Subventioneras endast för patienter som först har prövat metformin, sulfonureider eller insulin, eller när dessa inte är lämpliga. SE21RYB00073 Referens: Rybelsus® produktresumé, se fass.se

HJÄRTA-KÄRL 2022

SE22RYB00019 02/202

Novo Nordisk Scandinavia AB Tel 040-38 89 00 www.novonordisk.se

Sambandet mellan typ 2-diabetes och ateroskleros – bättre behandling måste sättas in tidigt HJÄRTA-KÄRL 2022

”Det finns många ställen där det pågår undervisning från slutenvård till primärvård. Sen finns det kliniska behandlingskonferenser riktlinjer och dokument som fungerar bra. Även kommunikation kring enskilda patienter med kopior på journalanteckningar eller gemensamma journalsystem som man hänvisar till. Min känsla är att det fungerar men att vi måste bli ännu bättre så att patienterna får bästa möjliga vård”. Foto: Canstock.

Personer med typ 2-diabetes har ökad risk för hjärtkärlsjukdom, därför måste de nya läkemedlen sättas in tidigare. Det tycker Linda Mellbin, kardiolog vid Karolinska universitetssjukhuset.

– Vi behöver öka kunskapen om att diabetes inte bara handlar om blodsocker utan även övriga riskfaktorer, säger Linda Mellbin, patientflödeschef för kranskärlssjukdom och kardiolog vid Karolinska universitetssjukhuset. Hon forskar om sambandet mellan typ 2-diabetes och aterosklerotisk kardiovaskulär sjukdom.

Tidigare har det inte pratats så mycket om detta samband. Men nu tycker Linda Mellbin att kunskapen börjar spridas. – Sedan 2015 när de nya studierna om SGLT2-hämmare och GLP1-receptoragonister kom, som visar att man kan skydda hjärtat och kärlen med de grupperna av läkemedel, så har intresset ökat bland kardiologerna, säger hon. Diabetes förändrar blodfetternas sammansättning och blodfettsansamling i kärlväggen ökar. Så småningom uppstår förträngningar och åderförfettning i kärlen. Något som kan leda till blodproppar som kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt eller stroke. HJÄRTA-KÄRL 2022

GLP-1-receptoragonister förbättrar riskfaktorprofilen

”Diabetes förändrar blodfetternas sammansättning och blodfettsansamling i kärlväggen ökar. Så småningom uppstår förträngningar och åderförfett ning i kärlen. Något som kan leda till blodproppar som kan orsaka hjärtkärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt eller stroke.” Foto: Canstock.

– Till patienter med riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom eller som redan haft hjärtkärlsjukdom ska vi ge de här läkemedlen oberoende av blodsockersänkningen. Stora vinster med de nya preparaten

Linda Mellbin, patientflödes chef för krans kärlssjukdom och kardiolog. Foto: Privat.

Hon menar att det finns stora vinster med att använda de nya preparaten. – Dels är det rena sjukdomsvinster, minskat lidande för patienten, minskat antal sjukhusinläggningar och minskad dödlighet. Dessutom leder det förhoppningsvis till hälsoekonomiska vinster, säger Linda Mellbin. Och behandlingen med de nya läkemedlen måste komma igång snabbt för att undvika ytterligare följdsjukdomar och komplikationer. – Det är viktigt att man går in tidigt och har ett multifaktoriellt tankesätt. Det behövs också ett multiprofessionellt omhändertagande med läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, kuratorer och dietister. Det är ett teamarbete med patienten i centrum, säger hon.

Vad som ligger bakom de skyddande effekterna för hjärtkärlsjukdom har forskningen ännu inte kunnat svara på. Linda Mellbin förklarar att GLP1-receptoragonister förbättrar riskfaktorprofilen; du får bättre blodtryck, går ner i vikt, sänker blodsockret. Men det är inte hela förklaringen. – Man har sett en nedreglering av inflammatoriska gener, lite lägre högsensitivt CRP (mått på nivå av inflammation) när man har mätt inflammationsmarkörer. Men det är fortfarande hypoteser, vi vet inte säkert vad den skyddande effekten beror på. Den stora utmaningen är att nå ut med informationen i primärvården. – Min uppfattning är att alla inte nåtts av detta, vilket inte är så konstigt eftersom primärvården har många områden de ska vara uppdaterade på, men det ska tilläggas att det inte är alla inom kardiologin som är uppdaterade heller även om intresset ökat markant senaste åren, säger Linda Mellbin. Stefan James, hjärtläkare på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala kliniska forskningscentrum (UCR) och Uppsala universitet har varit med och tagit fram konsensusdokumentet som finns mellan kardiologer och diabetesläkare. Han ser positivt på utvecklingen. – Det finns många ställen där det pågår undervisning från slutenvård till primärvård. Sen finns det kliniska behandlingskonferenser riktlinjer och dokument som fungerar bra. Även kommunikation kring enskilda patienter med kopior på journalanteckningar eller gemensamma journalsystem som man hänvisar till. Min känsla är att det fungerar men att vi måste bli ännu bättre så att patienterna får bästa möjliga vård. ”Vi ska göra allt vi kan”

Vad menas med att sätta in de nya läkemedlen tidigt? Stefan James, hjärtläkare och professor. Foto: Arkiv bild.

– Vid känd hjärtkärlsjukdom bör man inte först ge metformin, sedan vänta i två år och efter det sätta in de nya läkemedlen, utan man sätter in dem snabbt oberoende av HbA1c. Detta framgår tydligt i till exempel den amerikanska diabetesföreningen ADA:s nya behandlingsriktlinjer från början av året som nu liknar rekommendationerna från Europeiska kardiologföreningen (ESC) från 2019. Metformin tonas ned till förmån för GLP-1-receptoragonister och SGLT2-hämmare. Hennes mål är att så många som möjligt av de som har indikation för SGLT2-hämmare och GLP1-receptoragonister ska få ta del av den här behandlingen. Därför är Linda Mellbin ute och föreläser om den starka koppling som finns mellan typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom som till exempel aterosklerotisk sjukdom. Hon kommer bland annat att hålla ett föredrag under det kardiovaskulära vårmötet i april. ” Tidig GLP-1 RA, bromsar vi ateroskleros-progressionen?”.

Han tycker att alla verktyg som kan ska sättas in för att nå en nollvision i komplikationer för patienter med typ 2-diabetes. – Ja, det är absolut målet, vi ska göra allt vi kan inklusive att försöka förhindra att patienterna överhuvudtaget får diabetes. Det handlar om primärprevention och det ligger på Folkhälsomyndigheten. När typ 2-diabetes är ett faktum är primärvården den absolut viktigaste spelaren, säger han. Görs det tillräckligt?

– Det är nog aldrig tillräckligt. Det går alltid att förbättra. Primärvården är ju svår eftersom den är underbemannad eller överbelastad på många ställen. Men att det har kommit nya läkemedel som fungerar så pass bra skapar ju intresse. Jag är väldigt positiv till hur det har utvecklats, vilka möjligheter vi har att ge våra patienter, säger Stefan James. MATILDA LANN Medicinjournalist

Fakta konsensusdokumentet: Konsensusdokumentet är framtaget av Svenska Kardiologföreningen och Svensk förening för Diabetologi. De huvudsakliga budskapen är att patienter med typ 2-diabetes och etablerad aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom eller hjärtsvikt ska erbjudas diabetesläkemedel med påvisad kardiovaskulär skyddseffekt i större omfattning än vad som görs idag. Behandling med SGLT2hämmare eller GLP-1-receptoragonister bör ordineras oavsett HbA1c-nivå för denna patientgrupp. Källa: Konsensusdokumentet, https://www.sls.se/SVKF/nytt/konsensusdokument-kring-nya-diabetes-hjartriktlinjer/

HJÄRTA-KÄRL 2022

HJÄRTLIGT

ÄNTLIGEN är det dags för det 23:e kardiovaskulära vårmötet som går av stapeln den 6-8 april på KVM Malmö Live. Vi bjuder in till vårt symposium med föredragshållare, ledd av moderator Cecilia Linde, följt av en paneldiskussion. Vill du fortsätta diskussionen kring hjärtsviktsbehandling och nya guidelines, hittar du oss i monter 7. Mötet är äntligen fysiskt och denna gång går det inte att ta del av det digitalt. Med hjärtliga hälsningar Kardiometabolteamet

NÄR: ONSDAGEN 6 APRIL KL 15.55-16.55 TEMA: Hur behandlar vi våra hjärtsviktspatienter enligt nya guidelines

Hjärtsviktsriktlinjer ESC 2021 Moderator: CECILIA LINDE, STOCKHOLM

Professor vid Karolinska Institutet och överläkare på Tema Hjärta, Kärl och Neuro på Karolinska universitetssjukhuset.

Rätt hjärtsviktsbehandling för rätt patient utifrån konsensusbeskrivningen av patientprofiler från ESC

Implementering av de nya hjärtsviktsriktlinjer utifrån patientfall

CARMEN BASIC, GÖTEBORG

OSCAR BRAUN, LUND

PhD, specialistläkare, avdelningen för molekylär och klinisk medicin, hjärtsektionen, Sahlgrenska universitetssjukhuset Östra.

Docent, biträdande överläkare, hjärtsviktsektionen Skånes Universitetssjukhus, Lund.

Betald deltagaravgift till Kardiovaskulära vårmötet krävs för att delta i symposiet.

Boehringer Ingelheim AB bekostar, i enlighet med LER, föreläsararvoden och lokalkostnad inom ramen för mötet.

HJÄRTA-KÄRL 2022

PC-SE-102731 KVM symposium mars 2022

och olika patientprofiler? Upplev och lyssna på:

Ny riktlinje ska minska ojämlikheten i hjärtvården och risken för ny hjärthändelse I dag påverkar bostadsort, utbildning och inkomst vilken vård den enskilde får efter en hjärtinfarkt. Med den nyligen framtagna riktlinjen för sekundärprevention har regionerna nu ett ansvar att följa best practice, minska den befintliga ojämlikheten och ge patienten den bästa vården både på sjukhuset och i primärvård.

I Sverige lever cirka två miljoner människor med någon form av hjärtkärlsjukdom. Kranskärlssjukdom är den vanligaste formen av hjärtkärlsjukdom och hjärtinfarkt den vanligaste akuta händelsen. 10

HJÄRTA-KÄRL 2022

Under de senaste decennierna har den akuta hjärtvården utvecklats starkt. Sekundärpreventionen efter en hjärthändelse har också blivit bättre men tyvärr inte sett samma starka utveckling. Sekundärprevention, behandling av riskfaktorer inklusive ohälsosamma levnadsvanor, är en väsentlig del av behandlingen vid kranskärlsjukdom, och syftar till att minska återinsjuknande samt att förbättra patienternas livskvalitet. Sekundärprevention

Det handlar till exempel om att sänka blodtryck och blodfetter, läkemedelsbehandling för att minska risken för

”Sekundärprevention, behandling av riskfaktorer inklusive ohälsosamma levnadsvanor, är en väsentlig del av behandlingen vid kranskärlsjukdom, och syftar till att minska återinsjuknande samt att förbättra patienternas livskvalitet.” Foto: Canstock, arkiv.

blodpropp, uppmärksamma stress, stöd till rökavvänjning, fysiskt träningsprogram, kostråd samt stöd till egenvård. Hur ser det då ut i regionerna gällande tillgång till sekundärprevention och hur bra har man lyckas med att hjälpa patienten att få bukt med riskfaktorerna? Så här säger Margrét Leósdóttir, ordförande för Nationell arbetsgrupp för sekundärprevention, i ett pressmeddelande: ”I dagsläget finns det stora geografiska skillnader i måluppfyllelsen, samt utifrån patienternas utbildningsnivå och inkomst, talande för en betydande ojämlikhet i vården.” Det finns alltså stora skillnader, inom och mellan regionerna i hur bra patienterna lyckas komma till rätta med

risken för att drabbas av en ny hjärthändelse. Till exempel har knappt hälften av de som röker slutat inom ett år, med stor variation mellan de bästa och de sämsta regionerna. Samma sak gäller för deltagande i individanpassat fysiskt träningsprogram utformat av fysioterapeut, där endast 5,5 procent av hjärtinfarktpatienter har deltagit. Likaså finns det stor variation i måluppfyllelsen utifrån utbildningsnivå och inkomst, talande för såväl geografisk som socioekonomisk ojämlikhet i vården. Andra insatser som varierar stort i landet är:

• Skriftlig information om levnadsvanor och riskfaktorer vid utskrivning från sjukhuset HJÄRTA-KÄRL 2022

Fakta/Vilka är de viktigaste nyheterna i riktlinjen?

• Många patienter upplever att man vid det akuta vård-

tillfället inte tar upp vikten av hälsosamma levnadsvanor som behandling av sjukdomen. Riktlinjen betonar att samtal om vikten av hälsosamma levnadsvanor bör inledas så fort patienten kommer till sjukhus.

•D eltagande i hjärtrehabilitering efter ett akut vårdtill-

fälle förbättrar prognosen för patienterna avsevärt. Alla patienter som drabbats av hjärtinfarkt, genomgått ballongvidgning eller bypassoperation bör därför erbjudas deltagande i hjärtrehabilitering efter den akuta händelsen. Programmet bör starta tidigt och vara i minst 3–6 månader.

• F ysioterapeut-ledd träning efter hjärtinfarkt är en

viktig del av behandlingen. Tillgängligheten är dock begränsad och det finns stora regionala skillnader. Fler fysioterapeuter behövs inom vården för att möta behovet, samt behöver digitala lösningar för träning på distans utvärderas.

•D iabetes typ 2 är mycket vanlig bland hjärtinfarkt-

patienter. Många går dock odiagnostiserade och går därför miste om effektiv behandling. Screening för diabetes som en del av rutinuppföljningen behöver skärpas hos dessa patienter.

• P sykisk ohälsa ökar risken för hjärtinfarkt. Stress,

ångest och depression är också vanligt förekommande efter en hjärthändelse. Vården behöver vara mer uppmärksam på symtom som talar för psykisk ohälsa och erbjuda adekvat hjälp.

• I riktlinjen rekommenderas sjuksköterskeledd upp-

följning av patienter med kranskärlssjukdom inom primärvård, liknande det som i dagsläget finns för patienter med diabetes. Omhändertagandet bör kunna samordnas med uppföljning av andra patientgrupper med kroniska sjukdomar, speciellt på mindre enheter.

•R iktlinjen betonar ett personcentrerat förhållningssätt ”Att få tillgång till den bästa möjliga behandlingen är livsviktigt för våra medlemmar och alla som drabbas av en allvarlig hjärthändelse. Målet med riktlinjen är att minska den befintliga ojämlikheten i vården samt minska återinsjuknande och död i hjärtsjukdom”. Illustration över hjärtat och hjärtinfarkt. Bild: Karin Lodin.

• Antal sjuksköterske- och fysioterapeuttjänster avsedda för hjärtinfarktpatienter inom hjärtrehabilitering. Nyligen publicerades nya riktlinjer för sekundärprevention av kranskärlssjukdom. De har tagits fram på uppdrag av Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård, som drivs av Sveriges regioner i samverkan. Syftet är att erbjuda patienten en evidensbaserad och jämlik vård oavsett var i Sverige man söker vård. Att få tillgång till den bästa möjliga behandlingen är livsviktigt för våra medlemmar och alla som drabbas av en allvarlig hjärthändelse. Målet med riktlinjen är att minska den befintliga ojämlikheten i vården samt minska återinsjuknande och död i hjärtsjukdom. Evidensbaserad behandling

Regionerna behöver därför säkerställa att tillräckliga resurser avsätts för att patienterna ska få tillgång till evidensbaserad behandling. Det innebär att alla patienter som drabbats av hjärtinfarkt, genomgått ballongvidgning eller bypassoperation bör erbjudas deltagande i hjärtrehabilitering efter den akuta händelsen. Här är patientens delaktighet av största vikt för en lyckad och bestående 12

HJÄRTA-KÄRL 2022

då patientens delaktighet är av största vikt för en lyckad och bestående behandlingseffekt. Tillgång till patientutbildning behöver öka och material anpassas till olika grupper, samtidigt som utnyttjandet av digitala lösningar behöver bli bättre.

Nationellt kliniskt kunskapsstöd (nationelltklinisktkunskapsstod.se)

behandlingseffekt och patienten måste därför mötas av ett personcentrerat förhållningssätt i vården, där varje patient får en hälsoplan hur återinsjuknande ska undvikas och där närstående engageras i sekundärpreventionen. För att åstadkomma detta krävs: • Fler fysioterapeuttjänster till fysioterapeut-ledd träning. • Tillgång till patientutbildning med entydig information. • Sjuksköterskeledd uppföljning av patienter med kranskärlssjukdom inom primärvård. • Samtal om vikten av hälsosamma levnadsvanor För patienten kan en god sekundärprevention vara skillnaden mellan att kunna leva ett aktivt liv med lägre risk för återinsjuknande eller att drabbas av en ny hjärthändelse. Gången är krattad, nu är det dags att skrida till verket!

INGER ROS Ordförande Riksförbundet HjärtLung

Atrogi inleder fas 1-studie av ATR-258 mot typ 2-diabetes efter godkännande av den tyska hälsomyndigheten BfArM Första läkemedlet som riktar sig mot adrenerga receptorer för stimulering av glukosupptag i skelettmuskulatur hos patienter med typ 2-diabetes Atrogi, ett svenskt läkemedelsbolag som utvecklar en ny läkemedelsbehandling mot typ 2-diabetes, meddelar att man har fått godkännande från den tyska hälsomyndigheten BfArM att inleda en fas 1-studie med sin läkemedelskandidat ATR-258. Studien, som ska genomföras på friska frivilliga och typ 2-diabetiker, beräknas vara klar vid årsskiftet 2022 och slutrapporteras första kvartalet 2023.

ATR-258 bygger på banbrytande forskning om adrenerg signalering vid professor Tore Bengtsson’s laboratorium på Stockholms universitet. Utvecklingen baseras på upptäckten av selektiv stimulering av β2-adrenerga receptorer och hur detta främjar glukosupptag i skelettmuskulatur med en insulin-oberoende minskning av blodsockernivåerna som resultat. Atrogi bedömer att ATR-258 har stor potential som behandling av typ 2-diabetes (T2D) genom dess normalisning av sockeromsättningen, återställning av normala fysiologiska funktioner och förbättring av diabetiska följdsjukdomar. Fas I-protokollet omfattar tre delar, del A: enstaka, stigande doser av läkemedelskandidaten ges till friska frivilliga försökspersoner, del B: multipla stigande doser som administreras till friska frivilliga och del C: kontinuerlig administrering av ATR-258 i en fast dos under 28 dagar till patienter med typ 2-diabetes. Diabetespatienterna som studeras ska ha en HbA1c-nivå på 7-9% efter att deras behandling med Metformin har satts ut under 4 veckor. Alexandra Ekman Ryding, VD för Atrogi kommenterar: ”Efter omfattande prekliniska studier, utgör den första human studien en viktig milstolpe för vårt företag och vi är glada över att inleda studien tillsammans med vår CRO-partner, tyskbaserade Clinical Research Services som specialiserat sig på kliniska prövningar i tidig klinisk

Om typ 2-diabetes Typ 2-diabetes är en komplex sjukdom som ökar dramatiskt runt om i världen. Risken att få typ 2-diabetes ökar med åldern men många får även sjukdomen i yngre åldrar på grund av sin livsstil. Typ 2-diabetes uppkommer när kroppens organ inte svarar ändamålsenligt på insulinsvar, något som ska minska höga blodsockernivåer. Insulins oförmåga att minska blodsockernivåerna leder till vävnadsskador och resulterande sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom samt hjärtinfarkt, stroke, skador på ögon, njurar och nerver. Dessa effekter kan leda till amputation och förtida död. Mer än 460 miljoner människor globalt lider för närvarande av typ 2-diabetes och detta antal förväntas öka – man tror att nästan 700 miljoner människor kommer att drabbas av typ 2-diabetes år 2045. Om Atrogi Atrogi är ett svenskt läkemedelsföretag i tidig fas som utvecklar en revolutionerande lösning för behandling av typ 2-diabetes riktad mot den globala marknaden. Atrogi grundades 2013 baserat på resultat från forskning ledd av professor Tore Bengtsson, Stockholms universitet. Besök gärna: www.atrogi.com

fas. ATR-258 är en helt ny klass av läkemedelsmolekyler för behandling av T2D och genom sin unika verkningsmekanism uppnås inte bara positiva effekter på glukosnivåerna, även själva systemet för insulinsignalering kan återhämta sig och återställas till normal funktion. Såvitt vi vet finns inga idag marknadsförda T2D-läkemedel med förmågan att både sänka glukosnivåerna, behandla några av de vanligaste följdsjukdomarna hos T2D-patienter och dessutom normalisera den dysfunktionella insulinsignaleringen. ATR-258 är verkligen unik”.

OLA BJÖRKMAN Docent, frilansjournalist

Alexandra Ekman Ryding, VD för Atrogi. Foto: Arkiv bild.

”Huvudresultatet i studien visar att de som hade övervikt och fetma vid 10 års ålder hade signifikant förhöjning av det kardiometabola indexet, och därmed ökad sjukdomsrisk senare i livet, jämfört med de som hade normalvikt vid 10 års ålder”. Foto: Unsplash

20-åringar har riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom efter högt BMI som barn Personer med övervikt och fetma i 10-årsåldern har förhöjda riskmarkörer för diabetes och hjärt-kärlsjukdom redan vid 20 års ålder. En studie från Göteborgs universitet visar på vikten av tidiga förebyggande och hälsofrämjande insatser.

Andelen med övervikt eller fetma i Sverige går från 11 procent bland 4-åringar, till 15 procent i gruppen 11-15-åriga skolbarn – mer än en fördubbling på knappt 14

HJÄRTA-KÄRL 2022

30 år – och sedan till hela 31 procent hos unga vuxna, 16-29 år gamla, enligt statistik hos Folkhälsomyndigheten. Att barns tidiga tillväxtmönster är kopplat till hälsoläget senare i livet är känt sedan tidigare. Gruppen unga individer med fetma har på sikt en ökad sjuklighet i hjärtkärlsjukdom, invalidiserande artros, hormonrubbningar och diabetes. Den nu aktuella studien, publicerad i tidskriften Obesity Facts, ger resultat som ytterligare stärker kopplingen mellan BMI i unga år och risken för senare sjuklighet.

Försteförfattare är Staffan Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och barnläkare. Långtidsuppföljning gav extra viktiga data

– Vi har nu studerat en stor mängd olika tillväxtdata på barn i åldrarna 0–10 år. Dessa data har fångats in från de rutinmässiga hälsokontrollerna på BB, BVC och inom svenska skolhälsovård. Vi har sedan kompletterat detta med enkäter då barnen var 10 år, där även uppgifter om föräldrarnas längd och vikt har rapporterats, berättar han. Ett urval på 513 individer genomgick senare, vid 18-20 års ålder, en riktad hälsoundersökning. Den omfattade mätning av längd, vikt och midjemått, samt blodprov och insamling av enkätdata. För att bättre bedöma riskerna för framtida diabetes och hjärt-kärlsjukdom användes ett så kallat kardiometaboliskt index som rangordnar sjukdomsrisk hos varje enskild person. – Det kardiometabola indexet summerar varje individs olika mätvärden för blodfetter, blodsockerbalans, blodtryck och midjemått. Vårt främsta mål var att bedöma sambandet mellan tidig fetma och övervikt, och det kardiometaboliska index vi beräknat för de unga vuxna i studien, säger Staffan Mårlid.

Hälsofrämjande insatser för alla barn

Huvudresultatet i studien visar att de som hade övervikt och fetma vid 10 års ålder hade signifikant förhöjning av det kardiometabola indexet, och därmed ökad sjukdomsrisk senare i livet, jämfört med de som hade normalvikt vid 10 års ålder. Resultaten pekar enligt forskarna på den stora betydelsen av skolhälsovårdens hälsoundersökningar där bland annat mätningar av tillväxt ingår, och där man kan fånga upp barn i riskzonen. Vikten av förebyggande och hälsofrämjande insatser från både förskola, skola och samhället i stort betonas. Hörnstenarna är hälsosam kost, vardagsmotion och regelbunden fysisk aktivitet, minskad stress och tillräcklig sömn. – Insatserna bör inte riktas specifikt eller enbart till barn med övervikt utan till alla barn, oberoende av BMI, eftersom dessa hälsofrämjande insatser är viktiga för alla barn. Att rikta sig bara till barn med högt BMI kan upplevas som stigmatiserande och bör undvikas, säger Staffan Mårild.

Staffan Mårild, docent i pediatrik och barnläkare. Foto: Magnus Gotander.

Källa: Sahlgrenska Akademin

Titel: Features of Childhood Growth, Lifestyle, and Environment Associated with a Cardiometabolic Risk Score in Young Adults, https://doi.org/10.1159/000520661

Vi s

er ses fram ige n i emot Ma at lmö t !

23:E SVENSKA

KARDIOVASKULÄRA VÅRMÖTET 6-8 APRIL 2022, MALMÖ

www.vårmötet.se HJÄRTA-KÄRL 2022

Gennätverk kan förklara upp till 60 procent av ärftlig risk för hjärtkärlsjukdom

Johan Björkegren professor och fors kare. Foto: Camilla Svensk, arkivbild.

Forskare på Karolinska Institutet har genomfört en omfattande kartläggning av hur gener som ligger till grund för metabola tillstånd som blodfettsrubbningar, diabetes och övervikt samverkar för att orsaka hjärt-kärlsjukdom. Genom omfattande RNA sekvensering av metabola vävnader som lever, fettväv och skelettmuskel samt den arteriella kärlväggen i hundratals patienter både med och utan hjärtkärlsjukdom beräknade forskarna fram regulatoriska gennätverk som visade sig vara aktiva både inom och mellan de metabola vävnader och kärlväggen.

Framförallt de nätverk som var aktiva mellan vävnaderna visade sig vara centrala för både utvecklingen och ärftlig risk av hjärt-kärlsjukdom. Forskarna sökte vidare svar på frågan varför vissa gener inom dessa nätverk samverkar över vävnadens gränser och fann bevis för omfattande signalering i form av endokrina faktorer, framförallt från fettväven som i stort sett tidigare var okända. Rekombinanta former av ett tiotal av dessa faktorer testades i möss med tydliga effekter på blodets nivåer av kolesterol och socker. Resultaten anses viktiga för att ge en bättre översikt av hur enskilda gener och ”pathways” som redan är etablerade inom dessa sjukdomstillstånd samverkar. De regulatoriska nätverken ger ett mekaniskt ramverk i vilket enskilda kandidatgener kan sättas i det större sammanhang de faktiskt existerar i säger forskargruppens ledare Johan Björkegren som är aktiv både på Karolinska Institutet och Mount Sinai sjukhus i New York. Precisionsmedicin

Vidare menar han att ett ramverk av denna typ kommer att vara centralt för utvecklingen av precisionsmedicin där patienter är tänkta att bli diagnostiserade och behandlade

på basen av hur deras unika genetik samspelar med riskfaktorer i miljön. ”Här kan de regulatoriska gennätverken komma att spela en central roll som förklaringsmodell för de allt mer sofistikerade screeningverktyg vi idag förfogar över,” säger Björkegren. I den aktuella studien isolerades RNA från hela vävnader som består av flertalet celltyper - det påverkar nätverkens upplösning som idag kan jämföras med de första fotografierna i svartvitt. Med mer sofistikerade tekniker såsom single-cell RNA sekvensering kommer resolutionen i nätverken successivt förbättras varefter nätverkens användningsområde kan translateras från dagens forskning till det kliniska arbetet att diagnostisera och behandla patienter. I studien visar forskarna att upp till 60 procent av den ärftliga risken för hjärtkärlsjukdom kan förklaras av regulatoriska gennätverk. Totalt identifierade forskarna 224 av dessa nätverk som tillsammans bidrog till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom. 135 av nätverken var lokaliserade specifikt i antingen den åderförkalkade kärlväggen, levern, muskel eller någon av de två fettvävnader som ingick i provtagningen. De återstående 89 nätverken representerade å andra sidan gener som samverkade över flera av dessa vävnader. Det var dessa gränsöverskridande nätverk som man i studien visade vara speciellt viktiga för utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom. Studien bygger på prover från sju olika typer av vävnader som tagits från totalt 850 patienter, både med och utan hjärt-kärlsjukdom, under olika former av hjärtkirurgi. Nätverkskartan tillhandahåller forskare med ett övergripande verktyg, ett mekanistiskt ramverk, för att bekämpa hjärt-kärlsjukdom och utveckla precisionsmedicinsbaserade behandlingsstrategier. Källa: Karolinska Institutet

Studien är publicerad i tidskriften Nature Cardiovascular Research. Arbetet har letts av Johan Björkegren, forskare vid Karolinska Institutet och professor vid Icahn School of Medicine at Mount Sinai i USA, och är resultatet av 20 års arbete som började när Johan en gång tränade med ambitionen att bli hjärtkirurg.

HJÄRTA-KÄRL 2022

Aktiv med Sömnapné – din patientutbildning né

ap Sömn med ildning Aktivpatientutb – din

Tid:

n xx mi

Till dig som träffar patienter med sömnapné

Till dig som träffar patienter med förmaksflimmer

anua

ledarm

en ling and beh n och gerar d åre ta fun re me de fles st säm t. för ofta kvalite né och blir den re livs nap las PA la söm behand r och säm and cko att beh nén inte r, oly ma tigt nap söm är vik sjukdo håll Det t. Om andra ppe gsu ktiv att: nin effe en för . and a en är ten r risk r tlig nat ling öka ma and kdo g på av nat beh nin ra sju mer and med and kom mal som Syftet er ser en nor tom som . änd • Få pa sym den anv sekven a, nan kon man n är god tiga • Slip uppvak s l som tate ede och långsik litet. orsaka sresul lpm dvika livskva a hjä andling tom som • Un sämre olik sym Beh om och håll. l och st gen a rök sval las främ ningsuppegsuppehål ling sluta and behand dra and e andnin och né nd kan Beh övs né Ibla sömnap r. beh nap att hin från båd en. t det för Söm ten ma ling l mo t fria t om and ede sjukdo i vik på nat blir hel beh läkem r andra gå ned del av s inga många sa. elle att en är finn gstom r som t och nin sym av des t. Det and nlig dringa positiv dina hur rän g för né många har och är ova lsfö nap dlin det hur du av r Livssti ar söm as men lsbehan at ma ann erk kdo r gör påv emede bland one ra sju rati få läk erkas a and s ope kan påv vilk finn du du får , ålder, dagen. men ar som me ling och ling tim and ten and en beh har per på nat de beh Vilk ll du n om du har ehå upp symtom rmatio s info svåra sval or finn e sid dling s. and änd Behan På följ de anv Sov g när och

Hand

ndlin

Beha SS 3.

Och till dig som träffar patienter med hjärtsvikt

lnin

stäl

aren Läk andling er beh dina . rån utif tningar tsät föru

välj PAP

é-

Vikt g gån ned

ration

Apn bettske

Ope

ndet örbu © Riksf

Hjärt

, 2022 Lung

N yhet!

Aktiv med Förmaksflimmer – din patientutbildning mer

aksflim Förm medutbildning Aktivpatient – din

Du ka n göra r? 4 limme mycke ditt liv Pass maksf t fö med fö tt för 1 och h mi siffran ade. rmaksfl r att påve g oc får r? cer mest t pla• för mi rka imme Ta din immer ast göra mässig maksfl kan a läk mp viktig

f1 Träf

tt för

d är

som är son Va an för mi n per a ned mest ern a. De son arn göra selbit 8. Per kan ran i pus Vem 1–8 får siff 1. mellana minst erk siffra iv en kan påv Skr som den

ift 5. Uppg

emede l Regelb unden kontak Gör god t med a livsstil läkaremer sval: Rök inte lim /flimme rmott aksf agning Motione förm t ra a Strä med rt va efte a rt r norm – jä h Lär dig Hjä alvikt han k-

slu

•

–

Fråga

– –

de rn ran ytmKurato sr flim etsArb ten sinu Det ed själv terapeu m Jag e

ståend

Läkare

När

Fysio- ten peu

Sju tera kan oro

sköters

och stre ss

a en järt H Dietist

nativ

tera

imme

ksfl

ma d för

ssa

Kry

t? på sik

för

lter svarsa

t liv me r positiv mitt imme rkar påve maksfl d för Vad 2. liv meast. ditt tig erkar är vik påv Vad du tycker l som ede m r läkem sjukdo dricke min Mina och lv och äter sjä g jag Vad på mi tänker jag Hur

rbunde

t HjärtLu

Fråga

Min

ålder

Att

jag

Att

g och

rör

jag

Att

på mi

inte

jag

tränar

det

lugnt

er mi

rök

tar

och

inte

ng,

rtLu

sträng

et Hjä

und

förb

ng, 2018 17 8

201

Tre färdiga patientutbildningar – gratis för vården att använda! Aktiv med Förmaksflimmer, Aktiv med Hjärtsvikt och den nya modulen Aktiv med Sömnapné är framtagna av Riksförbundet HjärtLung. Färdiga att använda Utbildningspaketen är färdiga att använda till dina patienter och deras närstående. I materialet ingår bland annat handledarmanual, PowerPoint och uppgifter. Du behöver inte ta fram eget material, utan kan istället lägga din tid på patienterna.

ran

öve

, 2018 Lung

örbu © Riksf

ndet

Hjärt

Utbildningarnas upplägg • Gruppträffar med en till två handledare • Fokus på livsstil och livskvalitet • Modern pedagogik som ökar motivationen och vägleder till förändringar i vardagen Bara ett lösenord för att komma igång! För att få ett lösenord, skicka ett mejl till: marie.ekelund@hjart-lung.se.

vid

ökad

aptitl

viktne

en. t: dag r hela n 1). e öve (se sida garin. elad förd protein nde mar du beh mål och flyta vika Om ga små r energi och att und mån me el olja s för • Ät med exemp läggdag dardfil, mat , till stan ter an • Ät duk , t ex ätt fett cis inn r fett lättpro • Tills na pre , för d me ta. gär rpastej er me istället • Ät nattfas rodukt fet ost ost, leve lång mejerip jölk och gg som • Välj dardm ikt pålä stan energir lax. t sam äs och onn maj

upp

i vik

Du kan också läsa mer på www.hjart-lung.se/for-varden/

t: matlus

och a. aptit ra stor satt för någ mest ned istället äta den du har mål en, d att små n me srika mat flera tide • Ät ost ja mål näring och • Bör rgi- och kött, sås a sist. , . ene håll fet fiskgrönsakern räck t ex ma. inom t och at hem förs lig och a energi. ritm favo en syn extr ion • Ha mat som ress vara na olja att dep • För ätt gär att veta it. • Tills bra apt vara satt kan till ned Det bidra kan

! aptit

. e att bättr ulera aptiten också på för tänk att stim – men . t dlar us för vite utomh ska akti då. du han fysi • Var mera er om när na så att din r äta gär kan • Öka behöve du tyck och väts ma du t av a för mat at hem mät era blir vid olik ritm • Plan favo du inte dricka din . n, så och • Ha ser den tide äta du r mål a att k efte så välj Dric ock • ra. kan and (du ). med llen ans tillfä amm till en fin duka tills n att • Ät tide om mål gen fint. • Gör d, t ex a upp stun lägg och

Tips

tt trö för är är det du när äta Om utvilad att du är en, för en så på dag et mat

gt mål före det ål tidi från udm • Vila s att äta. rgin huv att en dag ene ditt dag t för tröt skriva n av g och gärna • Ät är du pig re dele du är för kan iskt då a stör ck om (en diet räck kan ingsdryäta mat ov). r en när beh • Ta a laga elle ck vid ork ingsdry ut när

kan . Då mat laga. a in frys t för att tröt

du få

du kan er så du är för

n när ! a por Tipsgärna flersnabbt äve tion

a mat Lag bra i dig

ndet

Hjärt

, 2017 Lung

örbu © Riksf

r gå

öve

ösh

g och

dgån

s : Tip

tablad

Pass

f3 Träf

Fak

HJÄRTA-KÄRL 2022

”Det ska bli intressant att se vilken inverkan tekniken vi använder har på våra hjärtflimmerpatienters följsamhet till att ta sina blodförtunnande läkemedel enligt ordination”. Foto: Unsplash. 18

HJÄRTA-KÄRL 2022

Digital lösning för att mäta bättre följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling hos patienter med förmaksflimmer används i norsk studie Förmaksflimmer ökar risken för bildandet av blodproppar i hjärtat som kan föras med blodbanan till hjärnan och orsaka stroke, och det är därför av yttersta vikt att dessa patienter tar den blodförtunnande medicinen enligt ordination. I en nystartad klinisk studie i Oslo med professor Dan Atar som huvudprövare, används en digitalt ansluten pillbox för att bedöma graden av följsamhet till rivaroxaban, ett oralt antikoagulantia som doseras en gång dagligen.

Bristande följsamhet till medicinering ökar risken för sjukhusvistelse och dödlighet hos patienter men innebär även en betydande ekonomisk börda för hälso- och sjukvårdssystemen. Målet med studien är att insamlade data ska öka kunskapen om i vilken grad patienter följer ordinationen för läkemedelsbehandlingen, om denna kan förbättras, och i så fall, om vårdrutiner kan förändras för att förbättra patientens välbefinnande. En digitalt ansluten pillbox kopplad till en mobilapplikation möjliggör fjärrsupport för patienterna. Om en dos inte tagits enligt ordination så påminner appen patienten om att ta medicinen och därefter dokumenteras detta och informationen vidarebefordras för vidare analys. Professor Dan Atar är ansvarig för och har initierat studien där svenska Pilloxas produkt används. Finansiellt stöd för genomförande kommer från EU:s Eurostarsprogram och läkemedelsbolaget Bayer. I studien kommer även Pilloxas kompletta program för stödtjänster inom läkemedelsbehandling att utvärderas. Dan Atar, professor i kardiologi vid Oslo universitet, kommenterar: ”Vi har nått en viktig milstolpe när vi nu inkluderar de första patienterna i vår studie. Det ska bli intressant att se vilken inverkan tekniken vi använder har på våra hjärtflimmerpatienters följsamhet till att ta sina blodförtunnande läkemedel enligt ordination. Data som dokumenterar om patienter har tagit dessa läkemedel enligt ordination ger en bra översikt i realtid av i vilken utsträckning patienten följer planerad medicinsk behandling. Vi förväntar oss att denna kunskap kommer att ge såväl patienten, släktingar som den förskrivande läkaren

tillförsikt om en god behandling. Vi hoppas också kunna lära oss hur vi kan förbättra kvaliteten hos framtida kliniska prövningar, ett område med stor förbättringspotential när det gäller att dokumentera intaget av läkemedel.” Digitaliseringen inom vården

Studien i Oslo är ett exempel på den digitaliseringsvåg som sveper över världen och som i ökande utsträckning nu även har nått sjukvården. Ingen ifrågasätter längre behovet eller nyttan av denna utveckling inom life science och hälso- och sjukvården. Vinsterna skulle bland annat vara bättre vårdkvalitet och säkerhet, enklare dokumentation, effektivare vårdprocesser och mer fokus på förebyggande insatser samt medföra stora kostnadsbesparingar. Utmaningarna är dock flera för att digitaliseringen ska ta fart. En typ av hinder handlar om höga kostnader och tungrodda processer. Det kostar i dag i genomsnitt flera hundra tusen dollar och 15 månaders utvecklingstid för att skapa en mHealth-app. Samtidigt finns en rad regelverk, såsom General Data Protection Regulation (GDPR), Medical Device Regulation (MDR) och Pharmacovigilance (PV)-regelverk, att ta hänsyn till. Då är det inte konstigt att organisationer tvekar att ge sig in i sådan utveckling. En annan utmaning är att engagera och behålla användare. Om inte digitaliseringssteget upplevs som användarvänligt och tillför ett reellt värde finns inte förutsättningar för fortsättning. Ett annat område som är utmanande är att hantera frågan om hur man får använda patientdata enligt gällande lagstiftning. Men potentialen för en exponentiell ökning av digitalisering inom vården ligger i korten. En väg framåt illustreras av den utveckling av dynamiska appar för patientstöd och lärdomar från användardata som drivs av Pilloxa i nära samarbete med sjukvårdens aktörer utifrån regulatoriska och juridiska förutsättningar.

Dan Atar, professor i kardiologi, Oslo universitet.

OLA BJÖRKMAN Docent, frilansskribent

För mer information, besök www.pilloxa.com

HJÄRTA-KÄRL 2022

Biomarkör i blod förutspår typ 2-diabetes flera år före diagnos En stor studie ledd från Lunds universitet har identifierat ett protein i blodet som kan förutse typ 2-diabetes upp till nitton år innan symtom visar sig. Studien är publicerad i Nature Communications.

Yang De Marinis, forskare. Foto: Lunds universitet.

Typ 2-diabetes är en ökande global epidemi, sex procent av världens befolkning lider av sjukdomen. Patienter med typ 2-diabetes diagnostiseras i dag bara utifrån förhöjda blodglukosnivåer,”högt blodsocker”. Risken att utveckla typ 2-diabetes kan ofta minskas genom att gå ned i vikt, äta hälsosamt och motionera. Tidigt upptäckt kan även bidra till att minska följdsjukdomar relaterade till diabetes. – Vi fann att högre nivåer av proteinet follistatin i blodcirkulationen är förknippade med om en person kommer att utveckla typ 2-diabetes eller inte, oberoende av andra kända riskfaktorer såsom ålder, BMI (body mass index), kost eller fysisk aktivitet. Fynden baseras på vår studie då vi följt 5 400 personer upp till 19 år före diagnos på två olika platser i Sverige och Finland, säger Yang De Marinis, forskare vid Lunds universitet och ansvarig för studien. Follistatin främjar nedbrytningen av fett i fettväven

Studien beskriver även vad som händer i kroppen när nivån av follistatin i blodcirkulationen blir för hög. Follistatin är ett protein som huvudsakligen utsöndras från levern och är involverad i ämnesomsättningen. I kliniska och cellbiologiska studier fann forskarna att follistatin främjar nedbrytningen av fett i fettväven vilket leder till insulinresistens i levern. Detta ökar i sin tur risken för fettlever och typ 2-diabetes.

För att undersöka vad som reglerar follistatinnivån i blodet utförde forskarna en så kallad genomvid associationsstudie (GWAS), en kartläggning av samtliga gener, på omkring 5 000 individer från Sverige, Storbritannien och Italien. De fann att nivån av follistatin regleras av proteinet GCKR (glucokinase regulatory protein) som associeras med flera metabola egenskaper. Möjlighet förhindra utvecklingen av typ 2-diabetes

Studien visar att follistatin har potential att bli den första biomarkören som kan förutse framtida typ 2-diabetes, och den ger oss en viktig pusselbit i förståelsen för mekanismerna som leder till sjukdomen, säger Yang De Marinis. Nästa steg är att omsätta resultaten i klinisk användning. Ett diagnosverktyg baserat på artificiell intelligens (AI) håller på att utvecklas av Lund och Diagnostics, ett nystartat bioteknikföretag som ägs av Yang De Marinis. Företaget har ansökt om patent för att få ensamrätt till uppfinningen och kunna ta verktyget till den globala marknaden. Förhoppningen är att verktyget ska avläsa biomarkörer med hjälp av AI-algoritmer i ett enkelt blodprov, och resultera i en risk score som kan användas för att bedöma en patients framtida risk att utveckla typ 2-diabetes. Upptäckten ger oss en möjlighet att vidta åtgärder för att förhindra utvecklingen av typ 2-diabetes. Vår forskning kommer att fortsätta mot detta mål, avslutar Yang De Marinis. Källa: Lunds universitet

Publikation: Elevated circulating follistatin associates with an increased risk of type 2 diabetes, Nature Communications November 10, 2021: https://doi.org/10.1038/s41467-021-26536-w Om studien: Ämne: Endokrinologi Forskningsområde: Grundforskning, klinisk forskning, epidemiologisk forskning Studiedesign: Forskarinitierad studie, orsak-verkan-samband, statistiska samband Experiementell undersökning: In vitro, in vivo Observationsstudie: Longitudinell, kohortstudieAntal grupper i studien: Fyra befolkningsgrupper (MDC-CC, n=4239; IMI-DIRECT-METSIM, n=1079; TDFS, n=210; SUMMIT-VIP, n=885) Deklaration av bindningar: Lundoch Diagnostics Ltd (www.lundoch.com) har ansökt om patent för att använda follistatin för att förutse typ 2-diabetes. Ansökan är i nationell fas i Europa, USA, Kina, Kanada, Japan, Australien, Brasilien, Indonesien, Mexico och Sydkorea. Yang De Marinis är vd för företaget. Finansiering: Forskningen har möjliggjorts med medel från Vetenskapsrådet, Exodiab, Stiftelsen för strategisk forskning, European foundation for the study of diabetes, Hjelt foundation, Hjärt-Lungfonden, Novo Nordiskfonden och Diabetes Wellness Sverige. Studien har även finansierats av Innovative Medicines Initiative (BEAT-DKD och RHAPSODY) som får stöd från EU:s Horizon 2020.

HJÄRTA-KÄRL 2022

Living. Proof. For you, it’s about following the latest guidelines. For him, it’s about getting back on stage. The 2021 ESC/EACTS guidelines recommend that all sAS patients* should be referred to a Heart Team1

*Patients with treatment indication Reference: 1. Vahanian A, et al. Eur Heart J. 2021; ehab395. doi:10.1093/eurheartj/ehab395. Edwards, Edwards Lifesciences, and the stylized E logo are trademarks or service marks of Edwards Lifesciences Corporation or its affiliates. All other trademarks are the property of their respective owners. © 2021 Edwards Lifesciences Corporation. All rights reserved. PP--EU-2668 v1.0 Edwards Lifesciences • Route de l’Etraz 70, 1260 Nyon, Switzerland • edwards.com

HJÄRTA-KÄRL 2022

”Dagens unga medicinare lär sig att ta blodtrycket med vanlig armkuff och stetoskop för att lyssna på Korotkoffljuden i armbågsvecket. I praktiken används dock numera vanligen automatiska blodtrycksmätare som bygger på oscillometrisk teknik, utom i akuta situationer när sådan apparat inte finns att tillgå”. Foto: Canstock, arkiv. 22

HJÄRTA-KÄRL 2022

BLODTRYCKSMÄTNING FÖRR OCH NU. ÄR ARMBLODTRYCK VERKLIGEN BÄSTA SÄTTET FÖR BEHANDLINGSKONTROLL AV VASKULÄR HÄLSA? Dagens unga medicinare lär sig att ta blodtrycket med vanlig armkuff och stetoskop för att lyssna på Korotkoffljuden i armbågsvecket. I praktiken används dock numera vanligen automatiska blodtrycksmätare som bygger på oscillometrisk teknik, utom i akuta situationer när sådan apparat inte finns att tillgå. Metoden bygger på att tryckvariationerna i kuffen har olika amplitud allteftersom kuffens tryck sänks från systoliskt till diastoliskt tryck. Man har funnit att medeltrycket motsvara maximal amplitud, och utifrån detta beräknas systoliskt och diastoliskt tryck med en algoritm som tar hänsyn till amplitudmönstret. Metodiken har den stora fördelen att vara oberoende av observatörens subjektiva uppfattning om när K-ljuden börjar och upphör.

Noninvasiv mätning av blodtryck på människa gjordes första gången 1896 av italienaren Riva-Rocci. En cykelslang, lämpligt förkortad, lades runt armen, en manometer och en handpumpsblåsa kopplades till. Trycket pumpades högt upp och släpptes ut långsamt med ett finger på radialispulsen. När pulsationer kändes där avlästes det systoliska trycket. Diastoliskt tryck fick man givetvis inte fram. Den ryske kärlkirurgen Korotkoff publicerade 1914 att

om man lyssnade med stetoskop i armvecket började dova toner höras när systoliskt tryck uppnåddes (vid trycksänkningen). Ljuden ändrade sedan karaktär vid fortsatt trycksänkning för att till sist plötsligt ändra karaktär och strax därefter helt upphöra. Korotkoff drog slutsatsen att trycket vid ljudens upphörande (kallad fas 5) var det diastoliska trycket. Senare uppstod diskussion som varade i årtionden om inte det vore mer riktigt att förlägga diastoliska trycket till tonändringen strax före fas 5, som kallades fas 4. Konsensus om att använda fas 5 vanns inte förrän på 1950-talet. EPIDEMIOLOGIN STÄLLER NYA KRAV PÅ BLODTRYCKSMÄTNING

När kardiovaskulär epidemiologi tog fart på 1950-talet med undersökningar ledda av t.ex. Ancel Keys och Geoffrey Rose blev precisionen i blodtrycksmätningen en viktig faktor att kontrollera. Kvicksilvermanometern ansågs vara den mest exakta. Man upptäckte snart att den auskultatoriska mätningen var behäftad med flera möjligheter till fel p.g.a. bias (förutfattad mening). Dels blev observatören benägen att avläsa trycket på jämna 5-intervall, dels kunde man omedvetet avläsa fel beroende på vad man väntade sig, baserat på tidigare mätning. Rose konstruerade därför en apparat för blind registrering av blodtrycket, den s.k. ”London School of Hygiene and Tropical Medicine sphygmomanometer”, förkortat kallad ”the Rose Box”, se figur 1.1 HJÄRTA-KÄRL 2022

Figur 2. Auto-Manometern Electronic Research and Development, Dunedin, New Zealand). Apparaten krävde tryckluft. Kufftrycket reglerades med spaken längst till vänster. Det höjdes under avlyssning av arteria brachialis till inga toner hördes. Därefter ställdes om till utblåsning med nästa knapp. Hastigheten på trycksänkningen kunde varieras med den lilla ratten mellan 1 och 4 mm Hg per sekund. När tonerna hördes låses trycken med knapparna 1 – 4, därefter kan snabb trycksänkning ske med knappen längst till höger. Trycken avläses sedan genom ned tryckning av knapparna. Den femte knappen är för hjärtfrekvensen.

Figur 1. The London School of Hygiene and Tropical Medicine sphygmomanometer, även kallad ”The Rose Box”. Luckan som döljer de tre manome terrören under blodtrycksmätningen är öppen.

Den bestod av en låda innehållande en manometer med tre kvicksilverpelare, dolda bakom en dörr, vilka kunde stoppas med varsin knapp när undersökaren hörde Korotkoff-ljuden. Trycket avlästes från varje pelare efter mätningen. En annan metod var den s.k. random-zero-manometern by Hawksley. Nollpunkten kunde för varje mätning varieras på ett blint sätt. Man läste manometern på vanligt sätt vid mätningen, sedan tittade man baktill för att se vilket värde nollpunkten hade och drog ifrån det. Det fanns undersökningar som visade att den systematiskt visade 1-2 mm Hg lägre än vanlig läsning. I det avseendet var Roseboxen inte bättre den visade c:a 7 mm lägre systoliskt och 4 mm Hg lägre diastoliskt än Hawksleys apparat.2 FÖRBÄTTRING OCH VIDGAD ANVÄNDNING I KLINISK FARMAKOLOGI

The Rose Box kunde p.g.a. sin konstruktion med mycket kvicksilver i tre pelare ge felläsningar och den var ganska otymplig att använda. Detta föranledde Professor Olaf Simpson, som drev en hypertoniklinik vid Univeristy of Otago i Dunedin, Nya Zealand, att be sin tekniker konstruera en elektronisk version med i princip samma specifikation som Rose Box: trycken skulle kunna avläsas helt blint och avslöjas först efter mätningen. Dessutom var det lätt att också inbegripa mätning av hjärtfrekvensen. Resultatet kallades Auto-Manometer, se figur 2 (i fortsättningen förkortad AuMa). Simpson hävdade, med rätta, att resultat av blodtrycksstudier från hans klinik, där AuMa användes generellt, var mer precisa och pålitliga än studier gjorda med icke-blind auskultatorisk teknik. 24

HJÄRTA-KÄRL 2022

Jag hade tillfälle att använda AuMa för klinisk-farmakologiska studier när jag tjänstgjorde vid Sydney Hospital och Royal North Shore Hospital i Sydney tiden 1974-76, parallellt med mitt arbete som medicinsk chef för Astra Australien med uppgift att organisera kliniska studier med metoprolol för registrering i Australien. Jag sysslade med isometriskt arbete och lätt stressaktivering (i form av huvudräkning på tid), och studerade olika läkemedels påverkan på dessa förlopp. AuMa var här idealisk för att undvika observatörs-bias eftersom försöken innebar mätningar av blodtrycket upprepade gånger före, under och efter en provokation under ett ganska kort tidsförlopp, 1-10 minuter. Det bör påpekas att vid denna tid var hypertonibehandlingen huvudsakligen inriktad på β-blockerare och diuretica. Våra moderna ACE-hämmare och direkt kärldilaterande medel hade ännu inte kommit. Jag gjorde också en jämförelse av AuMa och vanlig auskultatorisk mätning och fann med den en undervärdering av både systoliskt och diastoliskt tryck av c:a 4 mm Hg.³ Man kanske lika gärna kan säga att den vanliga icke-blinda mätningen överskattade trycken med motsvarande siffror. Mitt förslag till förklaring är att man med den blinda metoden omedvetet tenderar att vilja vara säker på att det är ett riktigt Korotkoff-ljud man hör, och därför tenderar att trycka först när man hör den andra pulstonen. I den enda jämförelse som finns av AuMa och intra-arteriellt mätt blodtryck låg AuMa 9-12 mm Hg lägre på systoliskt tryck, och 8-14 mm högre på diastoliskt tryck.4 Mina studier av beta-blockerarna alprenolol, metoprolol, propranolol, pindolol, och alfa-beta-blockeraren labetalol visar sammanfattningsvis att både systoliskt och diastoliskt tryck sänktes i ungefär samma grad både i vila och under isometriskt arbete, vilket innebär att själva tryckökningen under arbete (och även vid huvudräkning) inte påverkades. Jag testade i flera försök även effekten

av 0,5 mg nitroglycerin sublingualt. detta medförde ytterligare trycksänkning, framförallt systoliskt, och även tryckökningen under isometri var då hämmad. Detta gällde normotensiva personer, hypertoniker och patienter med koronar hjärtsjukdom. Jag har tidigare redovisat dessa resultat i Medicinsk Access 2018.5 KOMMENTAR

Tryckökningen under isometriskt arbete till 50 procent av max under en minut är i storleksordningen 30-40 mm Hg. Det betyder att ofrivillig muskelspänning under blodtryckstagning kan variera avsevärt under i övrigt likartade förhållanden. Även mental stress ger variationer, även om de kan vara litet lägre, c:a 10 mm Hg. Oavsett hur sofistikerad metod för tryckmätning man än har, och hur mycket man än försöker standardisera omgivningsfaktorerna, så är blodtrycket utsatt för variationer som kan bli ganska stora från en minut till en annan. Även om man, som i SPRINT-studien, försöker eliminera sådana yttre faktorer så mycket som möjligt finns ju även själva metodvariationen med som gör att mätningen varierar från gång till gång. Av den anledningen finner jag det märkligt att stora organisationer av experter tvistar om de små variationer i gränser för målblodtryck som skall anses gälla för uppföljning av blodtrycksbehandling. Om man jämför med diabetesbehandling, så råder konsensus om att för långtidsuppföljning är HbA1c den viktigaste variabeln, medan det momentana blodsockervärdet är alldeles för opålitligt och svårstyrt för att tjäna som riskfaktor. I analogi med detta borde man inrikta sig på de långsiktiga följderna av åldrande och blodtryck, nämligen artärstyvhet och använda denna variabel för såväl epidemiologiska studier som för att kontrollera behandlingens effektivitet. Det finns idag flera metoder för noninvasiv bestämning av artärstyvhet. De som mest vunnit spridning inom den akademiska forskningen är Complior och SphygmoCor, men de är för komplicerade och tidskrävande för att kunna användas i primärvårdspraxis. Däremot är Arteriograph en enkel och snabb metod som bygger på analys av tryckvariationerna i kuffen vid en vanlig blodtrycksmätning på armen. Den är dessutom oberoende av användaren, d.v.s. observatörs-bias är eliminerad. Beräkningsalgoritmen ger pulsvågshastighet, augmentation index och centralt systoliskt blodtryck,6,7,8,9,10,11 förutom det vanliga armblodtrycket, givetvis med oscillometrisk teknik.

”Oavsett hur sofistikerad metod för tryckmätning man än har, och hur mycket man än försöker stan dardisera omgivningsfaktorerna, så är blodtrycket utsatt för variationer som kan bli ganska stora från en minut till en annan”. Foto: Canstock, arkiv.

SAMMANFATTNING

I modern tid när blodtrycket erkänts som en viktig riskfaktor för hjärtkärlsjukdom, har mätning med avlyssning av Kortkoff-ljuden från a. brachialis i armbågsvecket varit den dominerande metoden. Apparater för eliminering av observatörs- och digit bias har konstruerats, men aldrig fått allmän spridning. Idag dominerar mätning med oscillometrisk teknik som är observatörs-oberoende men ej fri från variationer Blodtrycksmätning kommer givetvis alltid behövas i akuta situationer, vid narkos, kirurgi eller tillstånd där hjärtfunktionen måste övervakas, men för långsiktigt epidemiologiskt arbete bör pulsvågshastighet och augmentation index lämpa sig bättre; två variabler som är de viktigaste indikatorerna på aortas och de stora artärernas styvhet resp. arteriolis endotelfunktion. GUNNAR NYBERG Docent. Specialist invärtes medicin Mölndal kgfnyberg@gmail.com

REFERENSER 1. Rose G, Holland WW & Crowley EA. Lancet 1964;1:296-300. 2. D Fitzgerald et al., Brit Med J 2 januari 1982 sid 18. 3. Nyberg G, Eriksson AL, Fernbring A, Sandström A. Inaccuracy of London School of Hygiene sphygmomanometer. Br Med J (Clin Res Ed) 1982;285(6342):652-3. 4. Hunyor S, Nyberg G. Comparison of intra-arterial and indirect blood pressures at rest and during isometric exercise in hypertensive patients before and after metoprolol. Br J Clin Pharmacol 1978;6(2):109-14. 5. Nyberg G. Effekten av olika blodtrycksmedel på tryckökningen under isometriskt arbete och vid lätt mental stress. Medicinsk Access 2018;6:24-6. 6. Nyberg G. Noninvasiv pulsvågsanalys – nygammal metod för karakterisering av hjärt-kärlsjukdom, atheroskleros och endotelfunktion. Blodtrycket (Vaskulär Medicin) 2005;21(2):51-54. 7. Nyberg G. Modern cirkulationsdiagnostik – pulsen åter till heders. Blodtrycket (Vaskulär Medicin) 2007;23(2):45-48. 8. Horvath IG, Nemeth A, Lenkey Z et al. Invasive validation of a new oscillometric device (Arteriograph) for measuring augmentation index, central blood pressure and aortic pulse wave velocity. J Hypertens 2010;28:2068-75. 9. Nyberg G. Noninvasiv pulsvågsanalys och bestämning av pulsvågshastighet. Medicinsk Access 2007;2:49-54. 10. Nyberg G. Modern pulsvågsanalys, stark oberoende riskfaktor för kardiovaskulär analys. Medicinsk Access 2016;3:16-19. 11. Nyberg G. Puls, blodtryck och artärstyvhet. Några olika sätt att undersöka människans cirkulationssystem. Medicinsk Access 2016;8/9:19-23.

HJÄRTA-KÄRL 2022

”Vid 18 års ålder hade patienter med medfödda hjärtfel samma incidens av infektiös endokardit som 81-åringar utan medfött hjärtfel”. Foto: Unsplash.

18-åring med medfött hjärtfel har samma risk som 81-åring utan hjärtfel Nästan en av tolv patienter med medfött hjärtfel drabbas någon gång under livet av en infektion på hjärtklaffarna som kan få svåra följder, infektiös endokardit. I 18-årsåldern är komplikationen lika vanligt förekommande hos personer med medfödda hjärtfel som hos en 81-åring utan tidigare känt hjärtfel. Det visar ny svensk forskning.

I värsta fall kan infektiös endokardit leda till hjärtsvikt, vilket är livshotande. Därför är det oerhört viktigt att vi hittar de patienter som har högst risk och sätter in tidiga åtgärder i form av antibiotikaprofylax inför ett ingrepp eller ökad tandvård. Nästa steg i forskningen är att undersöka varför de med medfödda hjärtfel har ökad risk att 26

HJÄRTA-KÄRL 2022

drabbas och hur man kan minska risken, säger Zacharias Mandalenakis, docent i kardiologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektiös endokardit är en allvarlig komplikation som innebär att bakterier från till exempel ett sår eller från munnen, tar sig in i blodbanan och får fäste i en skadad hjärtklaff, till exempel när den inte håller tätt. Hål i hjärtats väggar och läckage i klaffar är vanligt hos personer med medfödda hjärtfel. När bakterierna väl satt sig på klaffen är de svåra att bli av med. Ofta krävs intravenös antibiotikabehandling och sjukhusvistelse i många veckor. Det är inte ovanligt att patienter med infektiös endokardit utvecklar hjärtsvikt och tvingas genomgå en klaffoperation, vilket alla inte klarar. Bakterierna kan även lossna från klaffen och blockera ett kärl, som vid stroke.

Bakterier på hjärtklaffen är lika vanligt

I studien har forskarna jämfört nästan 90 000 personer med medfödda hjärtfel från Patientregistret med nästan 900 000 personer utan medfödda hjärtfel från Statistiska Centralbyråns befolkningsregister. Deltagarna har matchats i fråga om kön och födelseår och sedan stämts av mot Patientregistret inom en period av 25 år. Resultatet visar att nästan 9 procent med medfödda hjärtfel som når 87 års ålder kommer att få infektiös endokardit någon gång under livet, medan andelen drabbade utan medfödda hjärtfel bara är 0,7 procent. Dessutom framkom att bakterier på hjärtklaffen är lika vanligt bland 18-åringar med medfödda hjärtfel som bland 81-åringar utan tidigare kända hjärtfel, vars komplikationer ofta beror på hög ålder. Vid 18 års ålder hade patienter med medfödda hjärtfel samma incidens av infektiös endokardit som 81-åringar utan medfött hjärtfel. – Det får inte vara så att en 18-åring ska ha lika stor risk att drabbas av dödlig hjärtsjukdom som en 81-åring. Zacharias forskargrupp har med finansiering från Hjärt-Lungfonden tidigare visat att nästan alla barn som föds med hjärtfel överlever till vuxen ålder.

Nu behöver vi bli bättre på att kartlägga vad de kan råka ut för och se till att de följs upp och får rätt behandling livet ut, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfondens forskningsråd. Källa: Hjärt-Lungfonden Fakta om medfödda hjärtfel (Källa: Hjärt-Lungfonden) •M edfödda hjärtfel är de vanligaste hjärtsjukdomarna hos barn och ungdomar. Varje år föds knappt 2 000 barn i Sverige med en missbildning på hjärtat. De mest förekommande typerna av medfödda hjärtfel är hål i de väggar som skiljer förmaken respektive kamrarna åt. •Ö verlevnaden till vuxen ålder för barn med medfödda hjärtfel har ökat sedan 1980-talet från cirka 85 procent till dagens 97 procent. Cirka 50 000 vuxna svenskar lever med ett medfött hjärtfel. •D e flesta medfödda hjärtfel behöver åtgärdas någon gång under livet. Drygt 10 procent av fallen måste åtgärdas direkt i samband med födseln. •V arje år genomförs cirka 500 kirurgiska ingrepp och 250 kateteringrepp på barn och ungdomar med medfött hjärtfel. •E tt av Hjärt-Lungfondens mål är att hjärtsjukdom hos barn ska upptäckas i god tid, så att de kan ges rätt behandling.

Fakta om forskningsstudien Titel och länk: Cumulative Incidence of Infective Endocarditis in Patients with Congenital Heart Disease: A Nationwide, Case-Control Study Over Nine Decades Publicering: Clinical Infectious Diseases, 20 oktober 2021. Typ av studie och population: Observationsstudie baserad på knappt 90 000 patienter med medfödda hjärtfel och nästan 900 000 matchande kontrollpersoner.

Zacharias Mandalenakis, docent i kardio logi. Foto: Privat.

Kristina Sparre ljung, general sekreterare för Hjärt-Lungfon dens forsk ningsråd. Foto: Anna Molander.

HJÄRTA-KÄRL 2022

”Bland de avlidna var könsskillnaden i dödlighet rekordstor: 38 procent fler män än kvinnor dog till följd av stroke 2020, om man väger in skillnader i åldersstrukturen. Det är den största överrepresentationen av män sedan 1987. Enligt Socialstyrelsen kan skillnaden bero på att fler män än kvinnor med stroke som dödsorsak hade en underliggande kritisk covid-19-infektion”. Foto: Canstock. 28

HJÄRTA-KÄRL 2022

Fler döda i stroke under pandemin År 2020 ökade antalet avlidna personer av stroke i Sverige. Det visar Hjärt-Lungfondens nya statistikrapport med siffror från Socialstyrelsen. I rapporten framgår att både insjuknande och dödlighet minskar över tid, medan ett trendbrott i dödligheten uppstod under det första pandemiåret. Dessutom var könsskillnaderna sett till dödlighet större än på länge.

Forskning visar att man vid svår covidinfektion får en skada på blodkärlen och ökad benägenhet att bilda blodproppar, vilket kan bidra till ökad risk för stroke. Men mer forskning behövs för att fastställa vad trendbrottet och de skillnader som har uppstått under pandemin beror på, säger John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd. Under 2000-talet har både insjuknandet och dödligheten i stroke stadigt gått ner. Antalet drabbade i Sverige har minskat med 41 procent sedan 2006, medan antalet som dött till följd av stroke har minskat med 43 procent samma period. Den positiva trenden beror till stor del på framsteg inom forskningen i form av fler förebyggande åtgärder, som nya läkemedelsbehandlingar vid högt blodtryck, förmaksflimmer och höga blodfetter. Även utvecklingen av nya metoder inom rehabilitering och insatser för att motverka återinsjuknande går framåt, vilket har stor betydelse för att förhindra att drabbade som överlevt får en ny stroke. Fler män än kvinnor dog

Trots detta insjuknade nästan 25 400 personer i Sverige i stroke under 2020. Nästan 6 100 personer avled med stroke som dödsorsak samma år, en ökning med cirka 4 procent från 2019 då antalet personer som dog av stroke var drygt 5 800. Bland de avlidna var könsskillnaden i dödlighet rekordstor: 38 procent fler män än kvinnor dog till följd av stroke 2020, om man väger in skillnader i åldersstrukturen. Det är den största överrepresentationen av män sedan 1987. Enligt Socialstyrelsen kan skillnaden bero på att fler män än kvinnor med stroke som dödsorsak hade en underliggande kritisk covid-19-infektion. – Att ta hand om sin hälsa är det bästa man kan göra för att undvika stroke. Fler behöver också lära sig känna igen tecknen på stroke så att drabbade får sjukhusvård så snabbt som möjligt. Ju längre tiden går, desto mer ökar risken för bestående hjärnskador och i värsta fall död, säger Kristina Sparreljung. Källa: Hjärt-Lungfonden

Fakta om stroke •S troke, eller slaganfall, är en av de mest livshotande hjärt-kärlsjukdomarna i Sverige. Den som överlever en stroke får ofta kvarstående besvär som innebär en stor förändring i livet, både för den drabbade och för närstående. •S troke uppstår när en del av hjärnans nervvävnad påverkas av hämmad syretillförsel. Syrebristen kan uppstå till följd av en hjärninfarkt, det vill säga en blodpropp i något blodkärl, eller till följd av en hjärnblödning, det vill säga en bristning i något kärl inne i hjärnan. Den vanligaste orsaken till stroke är högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom, ofta åderförfettning. •S troke kommer ofta blixtsnabbt och inte sällan helt utan förvarning. Men det händer också att spåren av stroke växer fram stegvis under ett dygn eller ännu lite längre tid. •S ymtom på stroke är bland annat förlamning, kraftlöshet eller känselnedsättning i en kroppsdel, talsvårigheter, svårighet att förstå vad andra säger, synstörning, yrsel och kraftig huvudvärk. I vissa fall kan insjuknandet vara mindre dramatiskt med lindriga eller övergående symtom. Fakta: De 12 viktigaste riskfaktorerna för stroke • Högt blodtryck • Rökning • Förmaksflimmer • Diabetes • Låg fysisk aktivitet • Höga blodfetter • Tidigare genomgången stroke • Hög ålder • Ärftlighet av hjärt-kärlsjukdomar • Hög alkoholkonsumtion • Nedstämdhet och psykosocial stress

John Pernow, ordförande för Hjärt-Lungfondens forsk ningsråd. Foto: Privat.

Kristina Sparreljung. Generalsekre terare HjärtLungfonden Foto: Anna Molander.

HJÄRTA-KÄRL 2022

Individer med högst apoB/apoA-1-värde hade 70 procent högre risk för allvarlig hjärt-kärlsjukdom och nästan tre gånger högre risk för icke-dödlig hjärtinfarkt jämfört med individer med lägst apoB/apoA-1-värde. Individer med högst riskkvot drabbades också i högre utsträckning av allvarliga hjärt-kärlsjukdomar flera år tidigare än individer med lägst apoB/apoA-1-värde. Foto: Canstock, arkiv.

Nytt sätt att identifiera tidig risk för hjärt-kärlsjukdom Risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom har starkt samband med det ”onda” LDL-kolesterolet. Nu visar en stor studie vid Karolinska Institutet att två proteiner som transporterar kolesterolpartiklar i blodet ger tidig och stark riskinformation. Forskarna anser att nya riktlinjer för bedömning av blodfettrubbningar bör införas. Resultaten, som publicerats i PLOS Medicine, kan vara viktiga för att möjliggöra tidig förebyggande behandling som därmed kan bidra till lägre sjuklighet och dödlighet.

För att bedöma vem som har ökad risk att drabbas används i dag mestadels referensvärden för det så kallade ”onda” LDL-kolesterolet. Vid vissa medicinska tillstånd mäts även andra typer av fettpartiklar och så kallade apolipoproteiner som transporterar kolesterol i blodet. I internationella riktlinjer för hjärt-kärlsjukdom rekommenderas apolipoproteinet apoB, som transporterar det ”onda” kolesterolet, som en alternativ riskmarkör för personer med typ 2 diabetes, övervikt (högt BMI) och kraftigt förhöjda blodfettnivåer. Analysmetoderna är enkla, billiga och säkra

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken globalt och inbegriper många olika tillstånd som stroke och hjärtinfarkt med åderförkalkning i olika organ. I många fall går sjukdomen att förebygga och bromsa med livsstilsförändringar och behandling av blodfetter bland annat med statiner. 30

HJÄRTA-KÄRL 2022

Senare forskning har dock pekat på vikten av att även ta hänsyn till apolipoproteinet apoA-1, som transporterar det ”goda” skyddande HDL-kolesterolet som också har anti-inflammatoriska egenskaper. Genom att mäta kvoten apoB/apoA-1 bildas en riskkvot som speglar balansen

mellan de ”onda” fettpartiklarna, som påskyndar åderförkalkning, och de ”goda” skyddande apoA-1-partiklarna, som bromsar processen. I den aktuella studien har forskarna analyserat sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och apoB/apoA-1-värden hos fler än 137 000 svenska män och kvinnor i åldern 25–84. Individerna följdes i upp till 30 år och totalt drabbades drygt 22 000 av någon hjärt-kärlsjukdom. Analysmetoderna är enkla, billiga och säkra och kräver inte att proven tas på fastande mage till skillnad från LDL och icke-HDL provtagning. Forskningen baseras på en stor databas (AMORIS), där man länkat laboratorieanalyserna till flera kliniska diagnosregister. – Resultaten visade att ju högre apoB/apoA-1-värde, desto större var risken att drabbas av hjärtinfarkt, stroke och att behöva operera hjärtats kranskärl. Studien visade också att risken förstärktes om man hade låga skyddsvärden av apoA-1, säger Göran Walldius, huvudansvarig författare och professor emeritus vid Institutet för miljömedicin, epidemiologiska enheten, Karolinska Institutet. Sambanden sågs både för män och kvinnor

gånger högre risk för icke-dödlig hjärtinfarkt jämfört med individer med lägst apoB/apoA-1-värde. Individer med högst riskkvot drabbades också i högre utsträckning av allvarliga hjärt-kärlsjukdomar flera år tidigare än individer med lägst apoB/apoA-1-värde. Sambanden sågs både för män och kvinnor och de förhöjda nivåerna kunde påvisas redan 20 år före hjärtkärlsjukdomens debut. – Tidig förebyggande behandling och information om hjärt-kärlrisk är givetvis viktig för att den enskilda individen ska behandla sin risksituation. Tidig behandling kan dessutom minska kostnaderna för samhällets hälso-sjukvård, säger Göran Walldius. Sammantaget talar resultaten för att kvoten apoB/ apoA-1 är en bättre markör för att identifiera fler individer med risk för framtida hjärt-kärlsjukdom än om man bara använder apoB-metoden, menar forskarna. – Gränsvärden för apoB, apoA-1 och även apoB/apoA1-kvoten bör kunna införas i nya riktlinjer och därmed komplettera nuvarande riktlinjer för bedömning och behandling av blodfettrubbningar, avslutar Göran Walldius.

Individer med högst apoB/apoA-1-värde hade 70 procent högre risk för allvarlig hjärt-kärlsjukdom och nästan tre

Källa: Karolinska Institutet

Göran Walldius, huvudansvarig författare och professor emeritus. KI. Foto: Joakim Walldius.

Publikation ”Long-term risk of a major cardiovascular event (MACE) by apoB, apoA-1 and the apoB/apoA-1 ratio – experience from the Swedish AMORIS cohort: A cohort study.” Göran Walldius, Ulf de Faire, Lars Alfredsson, Karin Leander, Peter Westerholm, Håkan Malmström, Torbjörn Ivert, Niklas Hammar, PLOS Medicine, online 1 december, 2021, doi: 10.1371/journal.pmed.1003853 Studien har finansierats av Gunnar och Ingmar Jungners Stiftelse för Laboratoriemedicin.

VÄLFÄRDENS OHÄLSA För första gången presenteras det evolutions medicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders och livsstilsrelaterade sjukdomar. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 40 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 102 kr/ex (ordinarie pris 240 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Välfärdens Ohälsa” Av Lars Wilsson. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 102 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

HJÄRTA-KÄRL 2022

Vid aortaklaffsjukdom är det ofta nödvändigt att avlägsna den sjuka aortaklaffen och ersätta den med en konstgjord hjärtklaff, där det vanligaste är en biologisk klaffprotes. Foto: Anna Molander. Hjärt-Lungfonden. 32

HJÄRTA-KÄRL 2022

Skillnad i prestanda mellan olika konstgjorda hjärtklaffar Forskare vid Karolinska Institutet har studerat långtidseffekter på sjuklighet och död hos personer som fått olika modeller av biologiska hjärtklaffproteser inopererade. Resultaten, som visar på stora skillnader i prestanda beroende på modellgrupp, publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Aortaklaffen är den klaff som sitter mellan hjärtat och stora kroppspulsådern och ser till att blodet pumpas i rätt riktning. Vid aortaklaffsjukdom är det ofta nödvändigt att avlägsna den sjuka aortaklaffen och ersätta den med en konstgjord hjärtklaff, där det vanligaste är en biologisk klaffprotes. Via Svenska hjärtkirurgiregistret (en del av Swedeheart) identifierade forskare vid Karolinska Institutet närmare 17 000 patienter som fått en biologisk aortaklaffprotes inopererad i Sverige mellan 2003 och 2018, och kompletterade sedan med data från Socialstyrelsens register och socioekonomiska data från Statistiska Centralbyrån. Efter justering för olika baslinjefaktorer, uppskattades risken för att behöva en ny klaffprotes efter tio år till 3,6 procent för de som fått modellgruppen av högst prestanda (Perimount), jämfört med 12,2 respektive 11,7 procent för de två modellgrupper som hade lägst prestanda (Mitroflow/Crown respektive Soprano). Stora skillnader

Tio år efter operation var risken för död lägst, 44 procent, hos de som fått hjärtklaffar av typen Perimount och högst, 54 procent, hos de som fått hjärtklaffar av typen Mitroflow/Crown. – Det här är stora skillnader som visar att det är viktigt att jämföra relevanta kvalitetsdata inför upphandling av klaffproteser. Före operation kan fynden ligga till grund för svar på patientens frågor och tankar kring protesval och framtida prognos. Efter operation kan det vara motiverat med striktare uppföljning hos patienter som fått någon av de klaffmodeller som visat sig prestera sämre för att upptäcka och behandla eventuella komplikationer i tid, säger studiens försteförfattare Michael Persson, som

Michael Persson, läkare och dokto rand. Foto: Oliver von Olnhausen

“Carpentier-Edwards PERIMOUNT Aortic Valve, Edwards Lifesciences, Irvine. USA”

är läkare och doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Eftersom det är en observationsstudie går det inte att dra några säkra slutsatser om orsakssamband, och resultaten behöver bekräftas i andra populationer. Studien jämförde modellgrupper, inte enstaka klaffmodeller, och det går inte att utesluta att det kan finnas skillnader mellan modeller inom en och samma grupp. Forskarna kunde inte heller studera kopplingen mellan klaffmodell och klinisk klaffsjukdom eftersom ekokardiografi-data för studiedeltagarna saknades.

Ulrik Sartipy, hjärtkirurg och adjungerad professor. Foto: Ulf Sirborn.

Målsättningen är att ökad kunskap

Vi kommer nu att fortsätta studera hur protesspecifika faktorer påverkar sjuklighet och död efter aortaklaffoperation. Målsättningen är att ökad kunskap och förståelse om olika protesers egenskaper ska leda till ett bättre val av klaffprotes för den enskilda patienten, säger studiens sisteförfattare Ulrik Sartipy, hjärtkirurg på Karolinska Universitetssjukhuset och adjungerad professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. Källa: Karolinska Institutet

Publikation: ”Comparison of Long-term Performance of Bioprosthetic Aortic Valves in Sweden From 2003 to 2018”. Michael Persson, Natalie Glaser, Johan Nilsson, Örjan Friberg, Anders Franco-Cereceda, Ulrik Sartipy. JAMA Network Open, online 7 mars 2022, doi: 10.1001/jamanetworkopen.2022.0962 Studien finansierades huvudsakligen av Hjärt-Lungfonden och Region Stockholm (ALF-medel). Författarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.

HJÄRTA-KÄRL 2022

Dramatisk minskning i fysisk träning efter hjärtinfarkt

Maria Bäck, docent i fysioterapi. Sahlgrenska Universitets sjukhuset.

Deltagandet i fysiska träningsprogram efter hjärtinfarkt rasade kraftigt under 2021, från 18 till 5 procent av patienterna. Det framkommer av det svenska kvalitetsregistret Swedehearts årsrapport. Hjärt-Lungfonden och Swedeheart lyfter nu betydelsen av att erbjuda fysioterapeutledd hjärtrehabilitering för de som drabbats av hjärtinfarkt.

infarkt med 28 procent. Risken för ny sjukhusinläggning minskar med hela 42 procent och risken för död med 13 procent jämfört med att inte delta. Studier med längre uppföljning än ett år visar att risken för kardiovaskulär dödlighet för patienter som deltar i fysisk träning inom hjärtrehabilitering minskar med 23 procent. Andra studier visar att patienternas livskvalitet förbättras och att behandlingen är kostnadseffektiv.

Det finns starka forskningsbevis för att fysioterapeutledd träning inom hjärtrehabilitering har avgörande betydelse, inte bara för patienternas fysiska återhämtning, utan även för deras psykosociala välbefinnande. Dessvärre ser vi nu att patienternas kondition har försämrats under pandemin, samtidigt som deltagandet i fysiska träningsprogram har rasat, säger Maria Bäck, docent i fysioterapi och verksam vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Forskning har visat att deltagande i fysiskt träningsprogram inom hjärtrehabilitering under det första året efter en hjärtinfarkt minskar risken att drabbas av en ny

Stora konsekvenser

HJÄRTA-KÄRL 2022

Tack vare forskningen kan vi nu tydligt se att ett minskat deltagande i fysiska träningsprogram efter hjärtinfarkt kan få stora konsekvenser, både för patienterna och vården. Alla som har haft en hjärtinfarkt bör remitteras till en fysioterapeut. Har man haft en infarkt och inte fått hjälp med konditionsbedömning och träningsupplägg under pandemin, bör man själv kontakta en fysioterapeut inom hjärtrehabilitering, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, som är en av finansiärerna till Swedeheart.

”En av fem hjärtinfarktpatienter är rörelserädda och kan inte på egen hand klara av att komma i gång med träning på rätt nivå. Patienterna framhåller också värdet av att få träffa andra patienter och utbyta erfarenheter”. Foto: Canstock, arkiv.

Om sekundärprevention Den som en gång har haft en hjärtinfarkt löper ökad risk att drabbas på nytt. Därför sätter sjukvården in en rad åtgärder för att minska risken för återinsjuknande, så kallad sekundärprevention. Åtgärderna omfattar bland annat blodtrycks- och blodfettssänkande samt blodproppsförebyggande medicinering, hjälp för rökare att sluta röka, fysiskt träningsprogram samt kostråd. Efter hjärtinfarkt följs de drabbade upp i Swedehearts register sex till tio veckor samt cirka ett år efter insjuknandet. Även två besök hos fysioterapeut ingår i registret.

Maria Bäck har i sin forskning sett att en av fem hjärtinfarktpatienter är rörelserädda och inte på egen hand klarar att komma i gång med träning på rätt nivå. Patienterna framhåller också värdet av att få träffa andra patienter och utbyta erfarenheter. Under våren 2021 startades en nationell studie med stöd av Hjärt-Lungfonden, där patienter med hjärtinfarkt erbjöds att delta i fysioterapeutledd fysisk träning i grupp via videolänk, som ett alternativ till fysiska möten under pandemin. Resultaten av studien beräknas bli klara efter sommaren 2022 och kommer att bidra med kunskap huruvida träning via videolänk är säker och lika effektiv som den mer utvärderade sjukhusbaserade träningen. I nästa steg vill forskarna försöka besvara frågan om huruvida träning via videolänk som erbjuds som komplement till den sedvanliga sjukhusbaserade träningen kan öka deltagandet, jämfört med att enbart erbjuda sjukhusbaserad träning.

Om kvalitetsregistret Swedeheart Swedehearts primära syfte är att stödja sjukvården i dess strävan mot evidensbaserade behandlingar vid olika sjukdomar i hjärtat. Den långsiktiga målsättningen är att bidra till en minskad dödlighet och sjuklighet hos hjärtpatienterna och att öka kostnadseffektiviteten i vården. Registret ger sjukhusen återkoppling och gör att de kan jämföra sina behandlingar och resultat med andra vårdgivare såväl som med egna, tidigare resultat. Under den tid som vården har registrerats, jämförts öppet och publicerats offentligt har följsamheten till Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård av hjärtsjuka ökat dramatiskt, vilket innebär att den svenska hjärtinfarktsvården blivit alltmer jämlik samtidigt som kvaliteten har ökat. Under motsvarande tid har dödligheten i hjärtinfarkt halverats, färre patienter återinsjuknar och fler lever med högre livskvalitet. Kvalitetsregistret består av ett antal delregister: •R iks-HIA registrerar den akuta vården vid hjärtinfarkt •S EPHIA registrerar de sekundärpreventiva insatserna efter infarkt • SCAAR registrerar kranskärlsingrepp • Svenska hjärtkirurgiregistret registrerar alla kirurgiska ingrepp i hjärtat •S WENTRY registrerar alla kateterburna hjärtklaffingrepp •D et kardiogenetiska registret registrerar ärftliga hjärtsjukdomar • RiksSvikt registrerar hjärtsvikt Registret utgör en viktig grund för forskning och har bidragit till att utveckla hjärtvården i hela världen. Swedeheart finansieras av Svenska Kardiologföreningen, Svensk Förening för Thoraxradiologi, Svensk Thoraxkirurgisk Förening, Svenska Hjärtförbundet och Hjärt-Lungfonden. Fakta: Fem vanliga symptom vid hjärtinfarkt* (Källa: Hjärt-Lungfonden) 1. Tryckande eller sprängande smärta mitt i bröstet. 2. I hållande smärta som strålar ut i armar, hals, nacke, käkar, mage eller rygg. 3. Stark trötthet och orkeslöshet. 4. Illamående, kallsvett och yrsel. 5. Andnöd och ångest.

Kristina Sparre ljung, general sekreterare för Hjärt-Lungfonden. Foto: Anna Molander.

*Symptomen vid hjärtinfarkt kan variera väldigt mycket mellan olika individer, inte minst mellan män och kvinnor. Ovanstående symptom är dock de allra vanligaste.

Källa: Hjärt-Lungfonden HJÄRTA-KÄRL 2022

Risken för död och hjärtinfarkt minskar med tidig optimering av blodsockernivån

HJÄRTA-KÄRL 2022

”Det finns en stor grupp människor som idag går med oupptäckt typ 2-diabetes eftersom man ofta inte känner av att blodsockervärdet är förhöjt innan det blir mycket högt. Detta är väldigt olyckligt eftersom den här patientgruppen riskerar skadliga effekter längre fram i livet”. Foto: Canstock, arkiv.

Att snabbt få kontroll över blodsockervärdet är avgörande för prognosen efter diagnos med typ 2-diabetes. –Risken för död och hjärtinfarkt minskar vid förbättrad blodsockerkontroll tidigt efter diagnos. Vi har tidigare inte förstått hur stor betydelse god tidig blodsockerkontroll faktiskt har, säger Marcus Lind, professor i diabetologi vid Göteborgs universitet, och överläkare NU-Sjukvården och Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra sjukhuset.

studien, en nyckelstudie inom typ 2-diabetesområdet. Den visar vikten av tidig god blodsockerkontroll för att minska risken för organskador inte bara de närmsta åren efter diagnos utan även längre fram i tiden. Han har genomfört studien tillsammans med Rury Holeman, professor vid Oxford University i Storbritannien. –Resultatet visar att tidig god kontroll av blodsocker-nivån vid typ 2-diabetes innebär avgörande skillnader för risken för hjärtinfarkt och död längre framåt i tiden. Liknande analyser har inte tidigare utförts och därför har vi inte vetat att tidig kontroll har en så stor betydelse, säger Marcus Lind.

På konferensen Diabetesforum 2021 i Göteborg presenterade Marcus Lind resultat av en ny utvärdering av UKPDS-

Risken för dödsfall 20 procent lägre

Studien utgår från The UK Prospective Diabetes Study HJÄRTA-KÄRL 2022

Vinster med tidig behandlad typ 2-diabetes

• Risken för dödsfall inom 10–15 år efter diagnos minskar med 20% om blodsockernivån är inom målnivå (HbA1c 52 mmol/ mol eller lägre). • Risken för dödsfall minskar med 3% om blodsockernivån förbättras vid en senare tid. • Risken för hjärtinfarkt minskar med 20% vid behandling direkt vid diagnos. • Risken för hjärtinfarkt minskar med 7% vid behandling 10 år efter diagnos.

”Eftersom de långsiktigt skadliga effekterna av dåligt behandlad typ 2-diabetes ökar över tid, är tidiga insatser viktiga för personer med typ 2-diabetes. För att minska risken att personer går med oupptäckt typ 2-diabetes och inte behandlas i tid är screening av riskgrupper en möjlighet”. Foto: Canstock, arkiv.

Marcus Lind, professor i diabetologi och överläkare. Foto: Joachim Roos.

(UKPDS), den nyckelstudie inom typ 2-diabetes som la grunden för många målvärden samt till metformin som initial behandling. Den nya studien visar hur stor roll blodsockervärden har de första 5–10 åren efter diagnos för risken att drabbas av dödsfall eller hjärtinfarkt 10–20 år senare. Resultatet är tydligt: Det är särskilt viktigt att blodsockervärden är under kontroll de första åren efter diagnos. –Risken för att inom 10–15 år dö som en följd av sin typ 2-diabetes är 20 procent lägre om blodsockernivån ligger på ett HbA1c 52 mmol/mol eller lägre, alltså inom målnivån enligt de uppsatta riktlinjerna, detta i jämförelse med att istället ligga 10 mmol/mol högre (62 mmol/ mol). Om blodsockernivån förbättras först 10 år efter diagnos blev riskminskningen för död endast tre procent. Det är med andra ord tydligt att vi behöver upptäcka och behandla typ 2-diabetes tidigt, säger Marcus Lind. Risken för att få en hjärtinfarkt 10–15 år efter diagnos minskar med 20 procent om målvärden för blodsockret nås direkt efter diagnos, vilket kan jämföras med en riskminskning för hjärtinfarkt med 7 procent under samma period om behandling startar tio år efter diagnos. –Vi har en stor effekt om vi når bra blodsocker direkt vid diagnos. Sambandet är starkt och vi vet nu att de skadliga effekterna av höga blodsockervärden ökar över tid och även har en kvardröjande effekt när blodsockret är under kontroll igen. Det kan vara lätt att tro att det inte innebär så stora risker att gå med högt blodsocker en period så länge man är frisk i övrigt. Nu vet vi att det är precis tvärtom, dåligt behandlat blodsocker kan ge allvarliga skador senare i livet, säger Marcus Lind.

UKPDS-studien https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/1778353/

HJÄRTA-KÄRL 2022

Screening av utvalda grupper

Eftersom de långsiktigt skadliga effekterna av dåligt behandlad typ 2-diabetes ökar över tid, är tidiga insatser viktiga för personer med typ 2-diabetes. För att minska risken att personer går med oupptäckt typ 2-diabetes och inte behandlas i tid är screening av riskgrupper en möjlighet. –Det finns en stor grupp människor som idag går med oupptäckt typ 2-diabetes eftersom man ofta inte känner av att blodsockervärdet är förhöjt innan det blir mycket högt. Detta är väldigt olyckligt eftersom den här patientgruppen riskerar skadliga effekter längre fram i livet. Det är viktigt att vårdpersonal är frikostiga med att erbjuda screening för personer med en riskprofil. Detta inkluderar bland annat personer som har föräldrar eller syskon med typ 2-diabetes eller som har en tydlig övervikt, säger Marcus Lind. –Kunskapen om hur viktig tidig behandling är måste nå ut till primärvården. Sjukvården har en viktig roll att förmedla riskerna med högt blodsocker över tid till patienter, för även om det inte finns skador här och nu så ökar risken för hjärtinfarkt och dödsfall sen. Det är viktigt att vi når ut med kunskap om att patienter inte ska vänta med att söka hjälp, det gäller att agera idag. Viktiga delar i att nå ett bra blodsockervärde är dels livsstilsinterventioner, dels behandling med glukossänkande läkemedel, säger Marcus Lind. SANNA BERGLING Medicinsk skribent

Forskningssamarbete studerar e-cigaretters effekter på hjärta, lungor och blodkärl Forskare vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet var bland de första i världen att studera riskerna med e-cigarettbruk. Efter ett anslag på 1,5 miljoner kronor från HjärtLungfonden fortsätter forskargruppen nu att undersöka hälsoeffekterna av e-cigaretter och alternativa tobaksprodukter med fokus på hjärta, lungor och blodkärl.

I samarbete med Umeå universitet, Uppsala universitet och Totalförsvarets forskningsinstitut, genomför vi nu studier över vilka effekter som e-cigaretter kan ha på hjärta, lungor och blodkärl. Forskningsanslaget från Hjärt-Lungfonden är mycket välkommet och helt avgörande för vår forskning, säger Magnus Lundbäck, kardiolog på hjärtkliniken vid Danderyds sjukhus och ansvarig för forskningen. Trots ökningen av användandet av e-cigaretter, framför allt bland unga, finns det än så länge inte mycket forskning på riskerna. Tidigare studier har visat att e-cigaretter med nikotin kan vara kopplat till en mängd hälsorisker. Det handlar bland annat om en ökad risk för hjärtinfarkt, stroke, luftvägsobstruktion, DNA-skador, försämrad cellfunktion, blodproppar, cancer och inflammation. Utöver detta hamnar många som använder e-cigaretter som rökavvänjningsmedel i ett blandbruk med både e-cigaretter och vanliga cigaretter. – Dessa produkter lanseras på bred front utan att man vet vilka konsekvenser de har för människors hälsa. E-cigaretter är inte heller reglerade enligt läkemedelslagen som andra nikotininnehållande rökavvänjningsprodukter, och därför kan marknaden expandera som den gör i Sverige och resten av världen, säger Magnus Lundbäck. Källa: Danderyds sjukhus

Magnus Lundbäck, specialistläkare och docent i kardiologi. Foto: Mikael Sjöberg.

”Trots ökningen av användandet av e-cigaretter, framför allt bland unga, finns det än så länge inte mycket forskning på riskerna. Tidigare studier har visat att e-cigaretter med nikotin kan vara kopplat till en mängd hälsorisker”. Foto: Unsplash HJÄRTA-KÄRL 2022

Förmaksflimmer (hjärtflimmer) är den vanligaste hjärtrytmstörningen hos vuxna. Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår oregelbundet på grund av att den elektriska aktiviteten är störd i hjärtats förmak vilket leder till att förmaken inte drar ihop sig som de ska och hjärtat inte orkar pumpa runt blodet i kroppen. Foto: Canstock, arkiv. 40

HJÄRTA-KÄRL 2022

Ablation som första behandling mot ihållande hjärtflimmer utvärderas i en ny studie Cryoballongablation vinner terräng som behandlingsmetod vid förmaksflimmer. I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska forskarna kartlägga om ablation med lungvensisolering är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer. Behandlingen innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla.

Vår förhoppning är att patienter med ihållande hjärtflimmer ska kunna erbjudas en effektivare behandling och få högre livskvalitet, dels genom längre perioder utan flimmer, dels genom mindre behov av sjukhusvård på kort och lång sikt, exempelvis elkonvertering, en behandling med elstötar som korrigerar hjärtrytmen, säger Carina Blomström-Lundqvist, överläkare i kardiologi och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som leder studien. Förmaksflimmer, eller hjärtflimmer som det också kallas, är den vanligaste hjärtrytmstörningen hos vuxna. Sjukdomen, som drabbar cirka 4-5 procent av befolkningen, innebär att hjärtat slår oregelbundet på grund av att den elektriska aktiviteten är störd i hjärtats förmak. Detta leder till att förmaken inte drar ihop sig som de ska och hjärtat inte orkar pumpa runt blodet i kroppen. Idag behöver många patienter med hjärtflimmer återkommande elkonvertering, en behandling med elstötar som ges under narkos för att korrigera hjärtrytmen. I den treåriga, randomiserade studien kommer patienter med ihållande förmaksflimmer, som ännu inte provat någon rytmstabiliserande läkemedelsbehandling, slumpvis att delas in i två grupper, där den ena får lungvensisolering och den andra rytmstabiliserande läkemedel som förstahandsbehandling. Deltagarna kommer att följas upp ett år efter behandlingsstart samt efter ytterligare 2-3 år. Lungvensisolering, eller kateterburen ablation, innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla. Syftet är att elektriskt isolera triggande impulser från hjärtats lungvener och därmed få förmaksflimret att slockna så att det normala retledningssystemet kan styra hjärtrytmen igen, förklarar Carina BlomströmLundqvist.

Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmstörningen hos vuxna. I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskarna utvärdera om en form av kateterburen ablation, lungvens-isolering, är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer. Foto: Akademiska sjukhuset .

FAKTA: Förmaksflimmer (hjärtflimmer) • Den vanligaste hjärtrytmstörningen hos vuxna. • I nnebär att hjärtat slår oregelbundet på grund av att den elektriska aktiviteten är störd i hjärtats förmak vilket leder till att förmaken inte drar ihop sig som de ska och hjärtat inte orkar pumpa runt blodet i kroppen. •S jukdomen är oftast inte ärftlig och något vanligare hos män än kvinnor. •F lertalet känner endast att hjärtat slår fler slag än vanligt, men vissa får värre symtom som yrsel, andnöd, svettningar, svaghetskänsla, kramp i bröstet, illamående och det händer att man svimmar. Vanligtvis hittas ingen säker orsak till attacken, men den kan ibland utlösas av hög konsumtion av tobak/kaffe/ alkohol, känslomässig stress, infektion, vissa läkemedel eller överaktivitet i sköldkörteln/giftstruma. I multicenterstudien samarbetar forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet med kollegor vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skåne Universitetssjukhus i Lund, Örebro Universitetssjukhus och Liverpool hospital, samt ytterligare tre centra i Europa. Studien finansieras med nio miljoner kronor från Erling Perssons stiftelse.

Carina Blomst röm Lundkvist, överläkare på hjärtkliniken, Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala uni versitet. Foto: Akademiska sjukhuset.

Källa: Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet HJÄRTA-KÄRL 2022

Ny analys visar att ikosapentetyl ger en signifikant minskad risk för allvarliga kardiovaskulära händelser hos patienter som genomgått PCI

Tomas Täck ström, Medi cinsk Direktör på Amarin Corporation i Norden.

En subgruppsanalys av REDUCE-IT-studien som publicerats i Journal of the American Heart Association (JAHA), visade att ikosapentetyl minskade risken för kardiovaskulär död, stroke, hjärtinfarkt, koronar revaskularisering och instabil angina med 34 procent hos patienter som genomgått perkutan kranskärlsintervention (PCI). Ikosapentetyl gav en minskning av den absoluta risken på 8,5 procent för det primära effektmåttet och 5,4 procent för det överordnade sekundära effektmåttet. Antalet patienter som behövde behandling för att undvika en händelse (NNT) var 12 respektive 19 för de primära och sekundära effektmåtten.1

– Patienter med förhöjda triglycerider som har genomgått en PCI, även kallad ballongvidgning har en fortsatt hög risk för att råka ut för en ny hjärtkärlhändelse trots att patienterna har den standardbehandling som är klinisk praxis. Studien är en subgruppsanalys av REDUCE-IT och resultaten visar att det för denna patientgrupp finns mer att göra för att förbättra prognosen, säger Tomas Täckström, Medicinsk Direktör på Amarin Corporation i Norden. Den nyligen publicerade subgruppsanalysen från REDUCE-IT utvärderar den kliniska nyttan av ikosapentetyl hos patienter som genomgått en PCI med hög risk att drabbas av stroke, hjärtinfarkt eller dödlig kardiovaskulär händelse. Studien som kallats REDUCE-IT Prior PCI var en så kallad post-hoc subanalys som publicerats i Journal of the American Heart Association (JAHA).1 PCI (även känt som perkutan koronar intervention, som kan innefatta stentinsättning) är en medicinsk procedur som används för att öppna kranskärlen, de blodkärl som försörjer hjärtat med syresatt blod, som är förträngda eller blockerade av aterosklerotiska plack.² Hjärtat behöver en konstant tillförsel av syresatt blod för att fungera effektivt; om kranskärlen blir förträngda kan detta leda till allvarliga hjärtkomplikationer som kärlkramp eller hjärtinfarkt.2 42

HJÄRTA-KÄRL 2022

Omfattning

Analysen omfattade 3 408 patienter som genomgått PCI, vilket motsvarar 41,7 procent av den initiala studiepopulationen i REDUCE-IT. Mediantiden efter PCI för dessa patienter var 2,9 år. Egenskaperna vid studiens start var likartade bland patienter randomiserade till ikosapentetyl jämfört med placebo.1 Bland patienter med tidigare genomgången PCI som inkluderats i subgruppsanalysen så inträffade en större kardiovaskulär händelse (kardiovaskulär död, hjärtinfarkt, stroke, koronar revaskularisering eller instabil angina som krävde sjukhusvistelse) hos 37,6 procent av de som fick placebo i tillägg till standardbehandling jämfört med 25,6 procent hos patienterna som behandlades med ikosapentetyl i tillägg till standardbehandling.¹ Hos patienter som genomgått PCI minskade ikosapentetyl studiens primära sammansatta endpoint (CV-död, icke-fatal hjärtinfarkt, icke-dödlig stroke, koronar revaskularisering eller instabil angina) med 34 procent jämfört med placebo (absolut riskminskning med 8,5 %, HR 0,66; 95 % CI, 0,58-0,76; p<0,001; NNT=12). De totala händelserna minskade med 39 procent för ikosapentetyl jämfört med placebo (RR 0,61; 95% KI,0,52-0,72; p<0,001).¹ Minskad risk

Behandling med ikosapentetyl hos patienter som genomgått PCI ledde även till en minskning med 34 procent av det sekundära sammansatta effektmåttet som var kardiovaskulär död, icke-dödlig hjärtinfarkt eller stroke jämfört med placebo, en absolut riskreduktion med 5,4 procent, (HR 0,66; 95 % CI, 0,56-0,79, p. <0,001; NNT=19). Analysen visade också att ikosapentetyl-behandling ledde till 40 procents minskad risk för upprepad koronar revaskularisering jämfört med placebo, och en absolut riskreduktion med 7,7 procent, (HR 0,60; 95 % CI, 0,510,70; p<0,001).1 Biverkningsprofilen skiljde sig inte mellan patienterna i subgruppsanalysen och hela studien.¹ I REDUCE-IT-studien inkluderades 8 179 patienter under en mediantid på 4,9 år. Alla patienter behandlades

Snabba fakta om REDUCE-IT REDUCE-IT, en multicenter, prospektiv, randomiserad dubbel blind, placebokontrollerad studie.

Patienterna fick antingen Vazkepa® 2 kapslar, 2 gånger dagligen eller placebo.

Blodfettvärden: LDL-C 1,9 mol/L Triglycerider: 2,4 mmol/L (medianvärden)

45 år

8 179 patienter med hjärtkärlsjukdom eller diabetes samt ytterligare en riskfaktor. Patienterna stod på statinbehandling och hade måttligt förhöja triglycerider. Ålder 45 år och uppåt (Medianålder 64 år)

R E S U LTAT

25 % relativ riskreduktion (RRR)

RRR RRR=1-HR

HR=0,75 (95% CI, 0.68-0.83) P<0.001, Absolut riskreduktion 4.8%

26% RRR

HR=0.74 (95% CI,0.65-0.83), P<0.001, Absolut riskreduktion 3.6%

Primärt effektmått, var en 5-punkts MACE, det vill säga någon av följande större kardiovaskulära händelser: icke dödlig hjärtinfarkt, icke dödlig stroke, död på grund av kardiovaskulär händelse, revaskularisering eller instabil kärlkramp.

Sekundärt effektmått, någon av följande större kardiovaskulära händelser: icke dödlig hjärtinfarkt, icke dödlig stroke eller död på grund av kardiovaskulär händelse.

ARR=4.8% p=0.00000001

Placebo + Statin (n=4090) Vascepa® + Statin (n=4089)

År sedan inkludering Förkortad produktresuém för Vazkepa, se sid 2 i pdf.

31%

28%

RRR

HR=0.69 (95% CI, 0.58-0.81) P<0.001

NNT=21

(större kardiovaskulära händelser) Patienter med en kardiovaskulär händelse (%)

25%

25% RRR

Kombinerad första händelse av 5-punkts MACE

RRR

HJÄRTINFARKT

HR=0.72 (95% CI,0.55-0.93) P=0.01

STROKE

Referens: Bhatt DL, Steg PG, Miller M, et al; for the REDUCE-IT Investigators. Cardiovascular risk reduction with icosapent ethyl for hypertriglyceridemia. N Engl J Med. 2019;380(1):11-22. (c) 2022 Amarin Pharmaceuticals Ireland Limited. AMARIN, VASCEPA, VAZKEPA and REDUCE-IT are registered trademarks of Amarin Pharmaceuticals Ireland Limited in the United States, European Union, United Kingdom, and other countries and regions.

minst 4 veckor med statin i adekvat dos. Alla patienter hade genomgått PCI.1 Trots detta drabbas många patienter ett kontrollerat LDL-kolesterolvärde, förhöjda nivåer av fortfarande av återkommande kardiovaskulära händelser, Sergels Torg 12, 111 57, Stockholm, Sverige | Organisationsnummer triglycerider och var antingen 45 år eller äldre, med etablesärskilt de med516412-6558 diabetes mellitus och förhöjda triglycerider.¹ amarinconnect@amarincorp.eu www.amarincorp.eu rad kardiovaskulär sjukdom, eller var 50 år eller äldre, med Subgruppsanalysen ”REDUCE-IT prior PCI” diabetes och andra kardiovaskulära riskfaktorer.³ finansierades av Amarin Corporation. Det är viktigt att Det finns evidens som tyder på att patienter som notera att studiens explorativa karaktär begränsade denna genomgått PCI löper en högre risk för efterföljande post-hoc-analys. Andra begränsningar som noterats av kardiovaskulär händelser jämfört med andra patienter författarna inkluderar att REDUCE-IT inte var designad med kardiovaskulära riskfaktorer.1 Under de senaste åren för subgruppsanalyser och att alla P-värden bör anses vara har mycket gjorts för att förbättra stentdesign, reducera hypotesgenererande.¹ LDL-C, inflammation, och blodplättsaktivitet har reducerat antalet upprepade händelser bland patienter som Källa: Amarin Corporation Nordic

Referenser 1. Peterson BE, Bhatt DL, Steg PG, et al. Treatment with Icosapent Ethyl to Reduce Ischemic Events in Patients with Prior Percutaneous Coronary Intervention - Insights from REDUCE-IT PCI. Originally published 9 Mar 2022 https://doi.org/10.1161/ JAHA.121.022937, J Am Heart Assoc. 2022;0:e022937 2. 1177. Ballongvidgning av kranskärl. https://www.1177.se/behandling--hjalpmedel/operationer/operationer-i-hjartat/ballongvidgning-av-kranskarl/ 3. B hatt DL, Steg PG, Miller M, et al. Cardiovascular Risk Reduction with Icosapent Ethyl for Hypertriglyceridemia. N Engl J Med. 2019;380(1):11-22. 4. Summary of Product Characteristics Vazkepa® – May 2021 https://ec.europa.eu/health/documents/community-register/2021/20210326150935/anx_150935_en.pdf. Om ikosapentetyl (Vazkepa) Ikosapentetyl är godkänt inom EU för indikationen att minska risken för kardiovaskulära händelser hos vuxna patienter med hög kardiovaskulär risk samt förhöjda triglycerider (> 1.7 mmol/L), behandlade med statin (med eller utan tillägg av ezetimib) och som har hjärtkärlsjukdom eller diabetes samt minst en riskfaktor.(4) Mer information samt information om klinisk effekt av icosapent ethyl finns att läsa på EMAs hemsida: Om Amarin Amarin är ett snabbväxande, innovativt läkemedelsföretag som ligger i forskningens framkant inom behandling av hjärt- och kärlsjukdomar för att driva ett paradigmskifte inom området. Amarin är fast beslutna att göra skillnad i människors liv genom att minska den kardiovaskulära risken.

HJÄRTA-KÄRL 2022

Färre kvinnor når målvärden efter hjärtinfarkt än män

Margrét Leósdóttir, hjärtläkare och forskare. Foto: Privat, arkiv.

Kvinnor har betydligt svårare att nå målvärdet för det onda kolesterolet LDL efter hjärtinfarkt än män. Andelen är hela nio procent lägre för kvinnor. Det framkommer av det svenska kvalitetsregistret Swedehearts årsrapport. Hjärt-Lungfonden och Swedeheart lyfter nu betydelsen av att kvinnors riskfaktorer uppmärksammas och behandlas i lika stor utsträckning.

Leósdóttir, hjärtläkare och forskare vid Lunds universitet. Enligt Swedeheart skattar kvinnor efter hjärtinfarkt sin livskvalitet sämre och är sjukskrivna i större utsträckning än männen, vilket kan vara ett uttryck för sämre behandling. Forskning har också upprepade gånger visat att kvinnors hjärtproblem förbises och att de inte får adekvat behandling i lika stor utsträckning, såväl i den akuta fasen som i eftervården. Med risk för nya hjärthändelser.

Många tror att hjärt-kärlsjukdom är vanligare bland män, vilket ökar risken för att kvinnors symtom missas eller misstolkas. Kvinnors underrepresentation i forskningsstudier kan också medföra att metoder för att skatta risk inte tar hänsyn till riskfaktorer specifika för kvinnor. Generellt så har kvinnor inte heller samma psykosociala stöd från närstående som män har, vilket också påverkar deras möjligheter till optimal behandling, säger Margrét

Kvinnor behöver representeras bättre i forskningen

HJÄRTA-KÄRL 2022

En ökad medvetenhet om kvinnors hjärthälsa behövs på alla nivåer – politiskt, inom vården och hos befolkningen, det vill säga hos både kvinnor och deras närstående. Adekvat psykosocialt stöd ökar sannolikheten för att man söker hjälp i tid, får rätt behandling, tar sina mediciner, deltar i hjärtrehabilitering och förbättrar sina levnads-

”Enligt Swedeheart skattar kvinnor efter hjärtinfarkt sin livskvalitet sämre och är sjukskrivna i större utsträckning än männen, vilket kan vara ett uttryck för sämre behandling. Forskning har också upprepade gånger visat att kvinnors hjärtproblem förbises och att de inte får adekvat behandling i lika stor utsträckning”. Foto: Canstock, arkiv.

vanor, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, som är en av finansiärerna till kvalitetsregistret Swedeheart. Hjärt-Lungfonden och Swedeheart framhåller att kvinnor behöver representeras bättre i forskningen, vilket bland annat skulle kunna leda till att skillnader i kvinnors och mäns symtom och behandling framgår tydligare av riktlinjerna. De anser också att sjukvårdspersonalen behöver mer utbildning för att kunna ställa säkrare diagnoser och sätta in adekvat behandling. Källa: Hjärt-Lungfonden

Länk till Swedehearts årsrapport: https://www.ucr.uu.se/swedeheart/dokument-sh/arsrapporter-sh

Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Foto: Anna Molander.

HJÄRTA-KÄRL 2022

Bayers nya behandling Kerendia® (finerenon) är godkänd i EU för vuxna patienter med kronisk njursjukdom och typ 2 diabetes Kerendia är den första icke-steroidala, selektiva mineralokortikoidreceptor (MR) antagonist som visar positiva njuroch kardiovaskulära (CV) resultat hos patienter med kronisk njursjukdom (CKD) i kombination med typ 2-diabetes (T2D). 2

Gregor Guron, adjungerad professor och överläkare i Njurmedicin vid Sahlgrenska Universitets sjukhuset. Foto: Arkivbild.

Godkännandet är baserat på resultaten från FIDELIODKD-studien, en fas III-studie som undersöker effektiviteten och säkerheten för finerenon med avseende på njuroch CV-utfall hos patienter med kronisk njursjukdom i kombination med T2D.2 Efter godkännandet av finerenon av US Food and Drug Administration, inkluderades finerenon nyligen i det nyinrättade avsnittet ”Chronic Kidney Disease and Risk Management” inom behandlingsriktlinjerna från American Diabetes Association (ADA), med en grad A-rekommendation för patienter med CKD och T2D som löper ökad risk för kardiovaskulära händelser eller CKD-progression.3 Hopp för patienter med typ 2-diabetes och kronisk njursjukdom

”Diabetes är den klart vanligaste orsaken till njursvikt globalt och i Sverige. Patienter med typ 2-diabetes och kronisk njursjukdom har dessutom en mycket hög kardiovaskulär risk. Behandling med finerenon bromsar försämringen av njurfunktionen och minskar risken för njursvikt hos patienter med typ 2-diabetes och kronisk njursjukdom. Dessutom minskar finerenon risken för kardiovaskulära komplikationer. Godkännandet av finerenon i Europa är därför goda nyheter som ger ytterligare hopp för patienter med typ 2-diabetes och kronisk njursjukdom”,2,4 säger Gregor Guron, adjungerad professor och överläkare i Njurmedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Även när blodsockernivåerna och blodtrycket är välkontrollerade är risken för kardiovaskulär mortalitet 46

HJÄRTA-KÄRL 2022

och morbiditet samt progression av njursjukdom fortsatt hög hos dessa patienter.5,6 Finerenon är den första första icke-steroidala, selektiva mineralokortikoidreceptor (MR) antagonist, som specifikt har utvecklats som en ny behandling för att undvika ytterligare njurskador hos patienter, genom att rikta in sig på en grundorsak till sjukdomsprogression som för närvarande inte adresseras med tillgängliga behandlingar. Kronisk njursjukdom vid typ 2-diabetes

Finerenon skiljer sig från befintlig CKD i T2D-behandlingar.7,8 Det verkar genom att blockera överaktivering av mineralokortikoidreceptorn (MR), vilket tros bidra till CKD-progression och kardiovaskulär skada.2,7,8,9,10,11,12 ”Den oroväckande verkligheten är att kronisk njursjukdom vid typ 2-diabetes är den främsta orsaken till en njursjukdom i slutstadium, vilket innebär att njurarna inte längre stödjer kroppens behov och det krävs dialys eller en njurtransplantation för att överleva.13,14 Tidig intervention bidrar till en bättre prognos, och det är nyckeln för att förhindra ytterligare skador på slutorganen genom att minska risken för njurfunktionsförlust”,15,16 säger Dr. Michael Devoy, Chief Medical Officer, Bayer AG and Head of Medical Affairs and Pharmacovigilance for Pharmaceuticals Division. ”Godkännandet av finerenon erbjuder läkare en ny väg att skydda dessa sårbara patienter genom att minska risken för kardiovaskulära händelser och fördröja utvecklingen av njursjukdom.”2,4 Godkännandet av finerenon i EU är baserat på resultaten från den pivotala fas III-studien FIDELIO-DKD2 som presenterades vid American Society of Nephrologys (ASN) Kidney Week 2020 och samtidigt publicerades i New England Journal of Medicine (NEJM) i oktober 2020. I juli 2021 godkändes finerenon av US Food and Drug Administration (FDA) baserat på de positiva resultaten från fas III-studien FIDELIO-DKD.2 I december 2021

fick finerenon en grad A-rekommendation i de nya behandlingsriktlinjerna från American Diabetes Association (ADA), ”Standards of Medical Care in Diabetes 2022” för behandling av patienter med CKD och T2D som löper ökad risk för kardiovaskulära händelser, CKDprogression eller inte kan använda en Natrium-glukos

cotransporter 2 (SGLT2)-hämmare.3 Ansökan om försäljningstillstånd för Finerenon har också lämnats in i flera andra länder världen över och dessa är för närvarande under granskning. Källa: Bayer AB

Referenser: 1. [Package Insert Placeholer] 2. Bakris G et al. Effect of Finerenone on Chronic Kidney Disease Outcomes in Type 2 Diabetes. New England Journal of Medicine. 2020. 383, 2219-2229. 3. American Diabetes Association Professional Practice Committee. Chronic kidney disease and risk management: Standards of Medical Care in Diabetes—2022. Diabetes Care 2022. 45(Suppl.1): S175–S184. 4. Ruilope L M et al. Design and Baseline Characteristics of the Finerenone in Reducing Cardiovascular Mortality and Morbidity in Diabetic Kidney Disease Trial. American Journal of Nephrology. 2019. 50(5), 345-356. 5. Anders, H J, et al. CKD in diabetes: diabetic kidney disease versus nondiabetic kidney disease. Nature Reviews Nephrology. 2018. 14, 361–377. 6. Thomas M C, et al. Diabetic kidney disease. Nature Reviews Disease Primers. 2015. 1, 1-20. 7. Kolkhof P et al. Finerenone, a novel selective nonsteroidal mineralocorticoid receptor antagonist protects from rat cardiorenal injury. Journal of Cardiovascular Pharmacology and Therapeutics. 2014. 64, 69-78. 8. Bakris G et al. Design and Baseline Characteristics of the Finerenone in Reducing Kidney Failure and Disease Progression in Diabetic Kidney Disease Trial. Journal of the American Society of Nephrology. 2019. 50(5), 333-344. 9. Alicic R Z et al. Diabetic Kidney Disease: Challenges, Progress, and Possibilities. Clinical Journal of the American Society of Nephrology. 2017. 12(12), 2032–2045. 10. Bauersachs J, et al. Mineralocorticoid receptor activation and mineralocorticoid receptor antagonist treatment in cardiac and renal diseases. Journal of Hypertension. 2015. 65, 257-263. 11. Black L M, et al. Renal Inflammation and Fibrosis: A Double-edged Sword. Journal of Histochemistry and Cytochemistry. 2019. 67(9), 663-681. 12. Kolkhof P et al. Steroidal and Novel Non-steroidal Mineralocorticoid Receptor Antagonists in Heart Failure and Cardiorenal Diseases: Comparison at Bench and Bedside. Heart Failure. Handbook of Experimental Pharmacology. 2017. 243, 271-305. 13. Doshi S M, et al. Diagnosis and Management of Type 2 Diabetic Kidney Disease. Clinical Journal of the American Society of Nephrology. 2017. 12(8), 1366-1373. 14. Kidney Fund.org. Kidney Failure. Available at: https://www.kidneyfund.org/kidney-disease/kidney-failure/. [Last accessed: January 2022]. 15. KDIGO 2012 Clinical Practice Guideline for the Evaluation and Management of Chronic Kidney Disease. Kidney International. 2013. 3, 1-150. 16. Sprangers B, et al. Late referral of patients with chronic kidney disease: no time to waste. Mayo Clinic Proceedings. 2006.81(11), 1487-94.

ÅTER I LAGER!

SÖMNENS BETYDELSE FÖR HÄLSA De flesta av oss råkar då och då ut för dålig eller otillräcklig sömn. Den här boken handlar om vad sömnstörningar beror på och hur man undviker dem. Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

OBS!

Begränsad upplaga.

ENDAST 75 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms. TOTALT 137 kr/ex (ordinarie pris 220 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Sömnens betydelse för hälsa” Av Torbjörn Åkerstedt. Antal ex

Plats för frimärke

Pris 137 kr styck, inklusive moms och porto.

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS TELEFON E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

HJÄRTA-KÄRL 2022

Global uppvärmning spås leda till fler fall av sjukvårdskrävande hyponatremi

Buster Mannhei mer. Överläkare

och adjungerad universitetslektor. Foto: Fotgruppen Södersjukhuset.

Den globala uppvärmningen kommer sannolikt att leda till att allt fler behöver sjukvård på grund av allvarliga saltrubbningar i blodet, ett tillstånd som kallas hyponatremi. Enligt en ny studie från Karolinska Institutet beräknas en temperaturhöjning på 2 grader öka belastningen på sjukvården till följd av hyponatremi med nästan 14 procent. Resultaten är publicerade i tidskriften Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.

Vår studie är den första att ge exakta estimat av hur medeltemperaturen påverkar risken för hyponatremi. Resultaten kan användas som underlag för att planera sjukvårdsanpassningar till klimatförändringarna, säger Buster Mannheimer, adjungerad universitetslektor vid institutionen för klinisk utbildning och forskning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet och studiens försteförfattare. Under de kommande årtiondena väntas klimatförändringarna öka den globala medeltemperaturen, vilket kommer att påverka människors hälsa på flera sätt. En värme-relaterad risk är hyponatremi, som innebär att natriumkoncentrationen i blodet späds ut. Tillståndet kan uppstå vid en rad olika sjukdomar såsom hjärt-, njuroch leversvikt samt till följd av extrem svettning eller överdrivet vätskeintag. Våra kroppar behöver natrium för att upprätthålla normalt blodtryck, stödja nervernas och musklernas funktion och reglera vätskebalansen i och runt våra celler. Om

HJÄRTA-KÄRL 2022

natriumnivåerna i blodet sjunker kan det leda till illamående, yrsel, muskelkramper eller till och med koma. Det är känt att antalet hyponatremifall ökar under sommaren. Däremot har det saknats tydlig information om effektens storlek samt vid vilka utomhustemperaturer riskerna ökar – något som försvårat den kliniska planeringen likväl som beräkningen av sjukdomsbördan i framtida klimatscenarion. Kvinnor och äldre särskilt drabbade

I den aktuella studien länkades uppgifter om hela Sveriges vuxna befolkning till information om dygnsmedeltemperaturer under nio år. Under perioden diagnostiserades fler än 11 000 personer med hyponatremi som huvuddiagnos, varav majoriteten var äldre kvinnor. Dygnsmedeltemperaturerna varierade från minus 10 till 26 grader varmt. Forskarna fann en nästan tiofaldigt ökad risk för sjukvårdskrävande hyponatremi under de varmaste dagarna jämfört med de kallaste perioderna. Kvinnor och äldre var särskilt utsatta, där personer 80 år eller äldre löpte 15 gånger högre risk för sjukhusvistelse till följd av hyponatremi under värmeböljor. Incidensen av hyponatremi var över lag stabil mellan minus 10 och plus 10 grader men ökade kraftigt vid temperaturer över 15. Forskarna applicerade även resultatet på en prognostisk modell om global uppvärmning på 1 respektive 2 grader, ett scenario i linje med prognoser för 2050 från FN:s klimatpanel. Med dessa temperaturökningar kan

”Under de kommande årtiondena väntas klimatförändringarna öka den globala medeltemperaturen, vilket kommer att påverka människors hälsa på flera sätt. En värme-relaterad risk är hyponatremi, som innebär att natriumkoncentrationen i blodet späds ut”. Foto: Canstock, arkiv.

sjukhusinläggningar till följd av hyponatremi förväntas öka med 6,3 procent respektive 13,9 procent. Ökad sjukvårdsbörda

– Vi tror att dessa estimat är förhållandevis konservativa då vi inte tagit hänsyn till sekundära diagnoser av hyponatremi, extrema väderhändelser eller en åldrande befolkning. Utan förebyggande åtgärder tyder detta på att den globala uppvärmningen kommer att leda till en ökad belastning på sjukvården från hyponatremi, säger Jonatan Lindh, docent vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och en av studiens sistaförfattare. Det är värt att notera att Sverige ligger i den tempererade klimatzonen och har en byggnadsstandard som främst är anpassad för kalla temperaturer. Gränsvärdena i den här studien kan därför vara mestadels representativa för likartade regioner. ”Om natriumnivåerna i blodet sjunker kan det leda till illamående, yrsel, muskelkramper eller till och med koma”. Foto: Canstock, arkiv.

Jonatan Lindh. Docent, överläkare . Foto: Stefan Zimmerman.

Källa: Karolinska Institutet

Publikation: “Current and future burdens of heat-related hyponatremia - a nationwide register-based study,” Buster Mannheimer, Alin StereaGrossu, Henrik Falhammar, Jan Calissendorff, Jakob Skov, Jonatan D Lindh, Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism, online 22 februari, 2022, doi: 10.1210/clinem/dgac103 Studien har delvis finansierats av Cebix incorporated. Två av studieförfattarna har tidigare fått ersättning från Otsuka Pharma Scandinavia AB utanför det aktuella arbetet.

HJÄRTA-KÄRL 2022

VETENSKAPLIG OBEROENDE MEDICINSK TIDSKRIFT • WWW.MEDICINSKACCESS.SE

Beställ prenumeration på Sveriges största oberoende medicintidskrift! Ett år 390 kr. inkl. moms.

Om du inte vill missa något nummer av Medicinsk Access, så är det bäst att teckna prenumeration. Nästa nummer utkommer 28 april, 2022. Betala in på vårt bankgiro 5253-7149, ange fullständig adress, telefonnummer, e-post, samt ev. ID-nummer som står på baksidan av tidningen längst upp till höger. Det går även bra att skicka in talongen nedan, alt. mejla dina uppgifter för prenumerationsfaktura. Medicinsk Access har även en bokklubb där ni kan köpa aktuella böcker till rabatterade priser. Medicinsk access riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonal.

Fyll i och skicka in till oss: T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

Ja tack! Jag vill prenumerera! Jag beställer 1 års prenumeration, 390 kr inkl. moms NAMN

Plats för frimärke

EV. KUND NR

FÖRETAG/INSTITUTION AVDELNING BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT TELEFON

T&M Media AB

E-POST

Fiskvik 100

FAKTURAADRESS Jag betalar direkt på bankgiro 5253-7149! 50

HJÄRTA-KÄRL 2022

829 53 Bergsjö Jag vill ha faktura!

Illustratör: Niklas Lindblad.

NY BOK

SÄNK TRYCKET En bok skriven av Martin Carlsson

Högt blodtryck är en folksjukdom som drabbar miljoner svenskar och ökar risken för andra följdsjukdomar och för tidig död. Martin Carlsson har över 30 års erfarenhet som läkare och specialist inom endokrinologi och internmedicin och har behandlat tusentals personer med högt blodtryck. Nu är han aktuell med boken Sänk trycket, där han ger praktiska och konkreta tips på hur man tar kontroll över – och förebygger – högt blodtryck.

– Att vara blodtryckspatient har för de flesta ingen större inverkan på vardagslivet, förutsatt att medicineringen fungerar. Många upplever dock att livet med högt blodtryck är kämpigt, med ständig rädsla och osäkerhet kring vad de vågar utsätta sig för. Bland mina patienter är det många som berättar att de skulle känna sig tryggare om de fick mer kunskap. De vill veta vad som påverkar blodtrycket och hur de kan hjälpa sig själva, säger Martin Carlsson. Högt blodtryck, eller hypertoni, är den mest utbredda behandlingsbara sjukdomen i världen. Bara i Sverige behandlas drygt två miljoner människor med blodtryckssänkande läkemedel. De flesta får dock en ineffektiv behandling med flera onödiga biverkningar som följd. Många går också runt med högt blodtryck utan att veta

om det, eftersom det är vanligt att symtomen uteblir. Det medför att många går obehandlade eller inte inser allvaret i problemet, innan det är för sent och en komplikation i form av exempelvis en stroke eller hjärtinfarkt är ett faktum. Sänk trycket är en praktisk guide till att leva ett friskare och längre liv. ”De biologiska orsakerna till den absolut vanligaste formen av högt blod¬tryck är inte helt klarlagda. Precis som med ålder samvarierar sjukdomen även med olika sjukdomar, omständigheter och livsstilsfaktorer, men oftast kan läkare inte förklara varför just du eller någon du känner har drabbats av högt blodtryck. Även om många frågor ännu är obesvarade, vet vi att den som har flera nära släktingar med högt blodtryck löper större risk att insjukna själv.” Bokförlaget Polaris Fakta Om författaren: Martin Carlsson är specialistläkare inom endokrinologi och internmedicin, forskare och företagare. Under 30 år har han behandlat patienter med kroniska sjukdomar som högt blodtryck. 2017 startade han det digitala vårdföretaget Blodtrycksdoktorn som idag hjälper tusentals patienter med att kontrollera blodtrycket. Foto: Åsa Siller.

#2 2022

POSTTIDNING B T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

VAD SKULLE DU SKRIVA UT TILL DIG SJÄLV?

• Signifikant bättre reduktion av stroke/systemisk embolism jämfört med warfarin1*

• Signifikant bättre säkerhet avseende allvarlig blödning jämfört med warfarin1*

*Stroke/systemisk embolism p=0,01. Allvarlig blödning p<0,0001. Referens: 1. Produktresumé för Eliquis®

432-SE-2100122 PP-ELI-SWE-2147 DEC 2021

ELIQUIS® är den enda faktor Xa-hämmaren som vid icke-valvulärt förmaksflimmer visat både:

Eliquis ® (apixaban) Rx. F, B01AF02, Filmdragerade tabletter 5 och 2,5 mg. Indikation; Profylax av stroke och systemisk embolism hos vuxna med icke-valvulärt förmaksflimmer (NVAF) med en eller flera riskfaktorer. Eliquis är kontraindicerat vid: 1. Pågående kliniskt signifikant blödning. 2. Leversjukdom associerad med koagulationsrubbning och kliniskt relevant blödningsrisk. 3. Händelse eller tillstånd som bedöms som en betydande riskfaktor för större blödning. 4. Samtidig behandling med något annat antikoagulantium såsom ofraktionerat heparin (UFH), lågmolekylärt heparin, heparinderivat, orala antikoagulantia förutom vid särskilda omständigheter under byte av antikoagulationsbehandling, då UFH ges i doser nödvändiga för att bibehålla en central ven- eller artärkateter öppen eller då UFH ges under kateterablation för förmaksfl immer. Eliquis rekommenderas ej till patienter med CrCl <15 ml/min, till patienter i dialys, med hjärtklaffprotes eller till patienter med befintlig eller tidigare trombos som har fått diagnosen antifosfolipidsyndrom. Eliquis rekommenderas ej vid allvarligt nedsatt leverfunktion. Enligt SPC 15 april 2021. För fullständig information och pris se fass.se. Bristol Myers Squibb, Tel. 08-704 71 00, www.bms.com/se, Pfizer AB, Tel. 08-550 52 000, www.pfizer.se.

Medicinsk Access 2022 Tema hjärta-kärl

Articles inside

Ny analys visar att ikosapentetyl ger en signifikant minskad risk för allvarliga kardiovaskulära händelser hos patienter som genomgått PCI

Risken för död och hjärtinfarkt minskar med tidig optimering av blodsockernivån

Ablation som första behandling mot ihållande hjärtflimmer utvärderas i en ny studie

Färre kvinnor når målvärden efter hjärtinfarkt än män

Dramatisk minskning i fysisk träning efter hjärtinfarkt

Nytt sätt att identifiera tidig risk för hjärt-kärlsjukdom

Biomarkör i blod förutspår typ 2-diabetes flera år före diagnos

Skillnad i prestanda mellan olika konstgjorda hjärtklaffar

Digital lösning för att mäta bättre följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling hos patienter med förmaksflimmer används i norsk studie

Fler döda i stroke under pandemin

20-åringar har riskmarkörer för hjärt kärlsjukdom efter högt BMI som barn

18-åring med medfött hjärtfel har samma risk som 81-åring utan hjärtfel

Atrogi inleder fas 1-studie av ATR-258 mot typ 2-diabetes efter godkännande av den tyska hälsomyndigheten BfArM