45 FOTO: ANDREA PAPINI
DEBATT
Vi har svar men vilka är frågorna? Arkitekter arbetar med människan i fokus. Vi har lösningar som gynnar social hållbarhet men diskuterar sällan själva frågorna vi har svaren på, skriver Ninnie Hedström och Karin Fagerberg, verksamma på FOJAB. N I N N I E H E D S T R Ö M O C H K A R I N FA G E R B E R G , V E R K S A M M A PÅ F O J A B
Ett småindustriområde ska utvecklas till en ny stadsdel med bostäder, service och kontor. Vi bistår kommunen i att ta fram en detaljplan. Vi skapar en blandstad med stora upplevelsevärden, vari ationsrik och inkluderande. Vi ut formar miljöer ut ifrån ledord som tydligt handlar om människan, om sociala förhållanden. Samtidigt diskuterar vi aldrig vad våra lösningar egentligen är ett svar på. Vilka är de verkliga frågorna? Planförslaget har föregåtts av en mängd utredningar. Det har också utarbetats skisser på ny
bebyggelse, torg, stråk och parker. Bebyggelsens höjd har studerats, vilka funktioner den ska rymma, hur fasaderna och taklandskapet ska utformas. Gatorna och platser na har analyserats, vilka siktlinjer som är betydelsefulla, var det ska finnas fondmotiv och vilka trafik slag som ska ges utrymme.
Sociala aspekter
FOTO: ANDREA PAPINI
Ninnie Holmström.
Det vi utreder, analyserar och ger förslag på relaterar i mångt och mycket till människan och till sociala förhållanden. Ändå disku terar vi inte de sociala aspekterna som ett explicit område. Vilka frågor har vi täckt in? På vilket sätt har vi studerat dem och hur värderar vi dem? Är det rätt frågor vi har prioriterat? Historiskt sett, och något för enklat, har arkitektur handlat om byggnadskonst. Men arkitektur har också, även detta något för enklat, alltid kunnat kopplas till sociala frågor. Det här är något som allt fler arkitektkontor beto nar. FOJAB beskriver som sitt mål att skapa arkitektur för en bättre värld, och det finns andra kontor
Karin Faberberg.
som har liknande formuleringar. Att vi som arkitekter både har ett ansvar och en önskan om att vara delaktiga i att hantera sociala frågor tycks uppenbart. Samti digt diskuterar vi sällan i vilken omfattning vi som arkitekter kan och bör ta oss an de sociala frå gorna. Hur långt sträcker sig vår kunskap? Hur stort är vårt hand lingsutrymme?
Inte enkelt
Att navigera bland frågor relate rade till sociala förhållanden är ingen enkel uppgift. Det är inte heller en uppgift som på ett själv klart sätt kan hänvisas till en part i plan- och byggprocessen, till ett skede eller till en metod. Vi tror att det istället krävs gemensamma insatser av olika slag i alla skeden av ett projekt. De som är involve rade bör tillsammans bemöda sig om att formulera en tydlig vision för projektet, för att det sedan ska vara möjligt att definiera vilka frågor som ska få särskilt utrymme och ges ett svar i den byggda miljön. Detta gäller inte minst frå gor om sociala förhållanden. Arkitekter behöver också i stör re utsträckning konkretisera hur en socialt hållbar miljö kan se ut och hur den kan användas. För att själva förstå detta behöver kåren i högre grad samverka med andra grupper, som har specialistkun skap inom sociala frågor, exempel vis grupper inom akademin. Det är en uppgift som vi arkitekter be höver närma oss ytterligare, både kraftfullt och ödmjukt. S TA D 3 6 | M A R S 2 0 2 2
