6
LEDARE
När sovstaden verkligen vaknar När SLU Tankesmedjan Movium fyllde 40 år 2020 bjöd vi in en rad personer att reflektera över vad som hänt inom vårt ämne i bransch och akademi under dessa fyrtio år. Utan historisk förankring är det svårt att förstå sin samtid. Det är viktigt att veta vad som hamnat högt upp på agendan när det gäller stadsut veckling med de publika urbana gröna rummen i fokus som förutsättning för en god livsmiljö för både männi skor, djur och växter. Ja, det är just gestaltad livsmiljö Movium arbetat med i fyrtio år, och nu har man på högsta politiska nivå också förstått hur viktigt detta är. Det vi upptäcker när vi blickar tillbaka på allt som tankesmedjan arbetat med och dokumenterat – i böck er och faktablad, kurser och utbildningar, konferen ser och projekt – är att Movium påfallande ofta varit mycket tidig med att fånga upp det som legat i luften. Inför vårt 40-årsjubileum antog vi utmaningen att även spana framåt. Vi hamnade fyrtio år in i framtiden, år 2060. Precis som så många före oss som försökt blicka in i det okända målade vi upp en bild av en futu ristisk miljö utifrån den teknik som vi föreställer oss finns då. Drönare flyger omkring i luften och datorer på mark utför sysslor som vi idag utför med mänskliga krafter. Sopberg som vi byggt upp genom vår hejdlösa
konsumtion och rovdrift på jordens resurser blir fram tidens nya guldgruvor, inte för mineraler utan för åter vinning. Handarbete, som att klippa gräs eller häckar i de gemensamma parkrummen, är högt skattat som motvikt till det maskinella – som kanske upplevs som alltför rationellt och perfekt. Och sovstäderna vaknar. Vi föreställer oss att vi bor på nya sätt, som vi inte riktigt kan beskriva – boende formerna är ju nya och kunde vi idag säga vad de är skulle de ju per definition inte alls vara nya. Det är frå gan om sovstaden vi ringar in i det här temanumret av STAD – vad händer när sovstaden vaknar? Vi är i vår framtidsvision inte längre bundna till sär skilda platser för att utföra särskilda sysslor eller in hämta kunskap. Alla medborgare har år 2060 väldigt mycket mer tid än idag. Det kan man verkligen funde ra över – oavsett vilka tekniska hjälpmedel och uppfin ningar människan skapat har hon hittills alltid sett till att skaffa sig ännu mer att göra. Går det att rikta henne mot en annan, hälsosammare livsstil? Vi lever idag i en kultur som är extremt inriktad på ”det mätbara, på siffror och statistik och med en över tro på att alla problem går att lösa genom att spalta upp, mäta och kvantifiera”, som filosofen Jonna Bor nemark skriver i sin bok Det omätbaras renässans, och som hon kallar ”vår samtidssjuka”. I vårt samhälle finns, påpekar hon, inte utrymme för omdöme och eftertanke.
ILLUSTRATION: CAROLINE A XELBLOM
En dunkel känsla av att det inte står rätt till gör sig säkert påmind i många av oss idag, men situationen verkar vara så komplex att en kursändring ter sig övermäktig. Så mycket lättare då att ropa efter nya ”verktyg”, det vill säga mer teknik, nya checklistor och modeller, som ska hjälpa oss att exempelvis skapa hållbarhet. Men detta sätt att tänka och agera bygger också på kvantifiering och mätbarhet och riskerar sna rast att låsa fast oss i gamla tankebanor. Det blir inte mer rätt för att man fortsätter att göra fel. Så vad händer när vi själva och hela sovstaden vak nar och istället frågar: Vad är det för ett liv som ska levas här? T I T T I O L S S O N , C H E F R E D A K T Ö R S TA D
Fotnot: Se filmen Movium spanar framåt på Moviums Youtubekanal. S TA D 3 6 | M A R S 2 0 2 2
