Framsteg
av Monica Bergström foto Mostphotos
De ansikten som får högst score hamnar i topp på en rankinglista. Därefter är det en manuell process att analysera listan, utesluta personer och eventuellt hitta en potentiell kandidat. Denna analys utförs av forensiker på NFC som har den kompetens som krävs. Ansiktsigenkänningsalgoritmer är tränade att känna igen bilder på samma person i olika miljöer, bakgrunder, bildkvaliteter och avbildningsvinklar. Algoritmerna tränas på mängder av bilder, och prestandan har haft en snabb utveckling de senaste åren med introduktionen av djupinlärning och AI.
Okända ansikten känns igen Personer som syns på bilder från övervakningsfilmer och kameror kan vara en viktig pusselbit i en brottsutredning. Nu kommer NFC att starta upp verksamheten med att söka bilder på okända personer mot signalementsregistret. — VI KOMMER kunna söka bilder på ansikten, på okända personer, som är intressanta i brottsutredningar. Sökningen sker mot vårt signalementsregister som innehåller bilder på daktade personer, säger Elisabet Leitet, forensiker som arbetar med bildbiometri på NFC. När en person misstänks för brott och daktas registreras fingeravtryck, ansiktsbild och signalement. Hittills har fingeravtryck hamnat i ett register, Afis, och ansiktsbilderna i signalementsregistret. Under
våren kommer båda registren att hamna i samma it-system, Abis, och Afis kommer att utgå. – Sökningar av ansiktsbilder mot signalementsregistret är en ny biometrisk förmåga för Polismyndigheten, som till stor del liknar det som redan görs för fingeravtryck och dna, säger Elisabet Leitet. – Den stora skillnaden är att man vid ansiktssökning presenterar en potentiell kandidat – det görs alltså ingen forensisk resultatvärdering som vid till exempel dna-sökningar.
Redovisningen görs istället som ett forensiskt uppslag. OM MAN SEDAN vill gå vidare i utredningen med kandidaten kan utredaren begära en forensisk bildjämförelse av ansikte hos NFC. En sådan undersökning är betydligt mer tidskrävande, och resultatet redovisas som ett sakkunnigutlåtande med användande av NFC:s utlåtandeskala. – Vi körde en pilot under 2019 på riktiga brottsärenden, där vi samarbetade med några olika utredningsgrupper. Vi gjorde sökningar i knappt 100 ärenden och i nästan vart fjärde fall rapporterade vi en person som potentiellt skulle kunna vara intressant för utredningen. – När algoritmen jämför två ansikten beräknar den ett likhetsmått, eller ”score”.
EL ISAB E T LE I TE T
11. Kriminalteknik #1—2021
De algoritmer som används är tränade att känna igen bilder på samma person i olika miljöer, bakgrunder, bildkvaliteter och avbildningsvinklar.
— VI HAR kört massor av tester och algoritmen är verkligen bra, även på bilder av låg kvalitet. Att manuellt gå igenom hela signalementsregistret med ungefär 75 000 bilder skulle ta mycket lång tid för utredarna. Det är inte bara tidskrävande, det är också väldigt svårt. Människor är generellt dåliga på att känna igen okända ansikten, säger Elisabet Leitet. Hur skiljer sig Sverige från andra länder som använder detta? – I Sverige gäller svensk lagstiftning och det blev tydligt från den rättsutredning som utfördes att det finns ett generellt sökförbud. För NFC finns ett undantag för den forensiska verksamheten att kunna göra den här typen av biometriska sökningar. I och med det så blir detta en forensisk undersökning, och då behöver vi arbeta med kvalitetsarbete så som kompetenssäkring, validering och ackreditering.
