Notiser dna-prover från anhöriga till de saknade. — Våra medarbetare är fast beslutna om att identifiera kvarlevorna och försäkra sig om att de lämnas över till de anhöriga så att de kan ta ett sista farväl och begrava sina nära, säger kriminalinspektör Glen Browne.
P OL IS MYN DIGH E T EN :
Få lärare i Kriminalteknik
S! KE SÖ RE
Nu genomför polisen i New South Wales ett pilotprojekt för att testa identifiering via nära släktskaps-dna. Polisen kommer att genomföra en storskalig insamling av dna från nära släktingar till de totalt 769 personer i delstaten som varit anmälda försvunna under en lång tid. Samtidigt har delstaten cirka 330 oidentifierade kroppar och mänskliga kvarlevor som man behöver identifiera. Pilotprojektet är ett led i polisens satsning att lösa det stora antalet försvinnanden. I juli 2019 skapades ett register över anmält försvunna personer. Ett samarbete med forensiska experter från New South Wales Health Pathology har resulterat i att man nu har dna-profiler från samtliga oidentifierade kroppar och kvarlevor inlagda i registret. Tillfälliga provtagningsstationer har upprättats för att snabbt kunna samla in
Testar nära släktskapsdna
RA
Om man istället för att läsa om brottsbekämpning föredrar att lyssna, så finns idag ett rikt utbud av poddar att botanisera bland. Polisen driver totalt fem olika poddar där ämnet kriminalteknik tas upp på olika sätt. Polismyndigheten på Poddbean har ett kort avsnitt om en av kriminalteknikens grundare, Alphonse Bertillon, som bland annat standardiserade metoden för förbrytarporträtt – även känd som ”the mug shot”. I Polispodden Öst ägnas avsnitt 32 åt att disktutera kriminalteknik med en kriminaltekniker och en forensiker – läs mer om det här intill. Polismyndigheten är inte den enda myndigheten i rättsväsendet som producerar poddar. ”Snacka om brott” är namnet på Brottsförebyggande rådets podd, och ”Utan att passera gå” är en nystartad podd från Kriminalvården.
Poddar från rättsväsendet
LÄ
F RAM STEG :
Kriminalteknik i polispodden Helena Lyth, forensiker på NFC, som tidigare i år medverkade i Polispodden Öst tillsammans med kriminalteknikern Henrik Sundin från polisregion Öst. — Jag hoppas att vi kunde ge en bild av att arbetet är väldigt intressant men också komplext. Det finns många olika sorters undersökningar, som avser bland annat fibrer, dna och fingeravtryck. Syftet med undersökningarna varierar från ärende till ärende och vilka undersökningar som ska göras beslutas utifrån en ständig dialog mellan utredningen och forensikerna, säger Helena Lyth. I podden pratar ni bland annat om hur forensiskt arbete framställs på tv. Vilken anser du är den största skillnaden mot hur det fungerar i verkligheten? — Den största skillnaden är, förutom att det går snabbare på tv och att de har snyggare kläder, antalet människor som är involverade. I verkligheten jobbar minst tio personer bara med att ta fram dna-profilerna i ett ärende och sedan tillkommer experter för övriga undersökningar som exempelvis fingeravtryck och droger. Polispodden Öst finns där poddar finns, exempelvis på Spotify och iPhones podcaster.
5. Kriminalteknik #1—2021
KRI MI NALT EKNIK :
— Kriminalteknik är det ämne inom polisutbildningen som det är svårast satt rekrytera lärare till. Det säger Amalia Digas, gruppchef inom HR för polisutbildningen i Växjö. Ämnet är viktigt – det är alltid en polispatrull som kommer först till en misstänkt brottsplats och då gäller det att veta vad som ska och inte ska göras i väntan på att kriminaltekniker ska komma till platsen. De lärare som behövs är de som har en bakgrund som kriminaltekniker eller Lokus (lokal brottsplatsundersökare). ”Det måste bli rätt från början, ute på plats, det är därför kunskaper om teknisk bevisning och kriminalteknik så viktigt att lära ut till våra polisstudenter”, säger Amalia Digas. I nästa nummer av tidningen Kriminalteknik kommer ni att kunna läsa mera om lärarrollen.
HAL L Å DÄR :
