Rapport från ett fellowship i en annorlunda tid Dagens viktigaste uppgift är att den mest seniora på salen får gå och köpa kaffe till resten. Lyn är ortopedansvarig op-sköterska. Lat svensk ortoped som inte kan lägga upp, klä och tvätta patient och sig själv får många tillsägelser första veckorna. Särskilt om den också glömt att meddela vilken implantattillverkare som ska anlitas för ingreppet.
Traumamottagning i COVIDtider. Jag i mitten, Mr Bhavin Jadav traumaortoped övre vänster. Löpande band med gemensamt kontor och patienterna i undersökningsrum. Fysioterapeut Cath träffar de patienter som behöver för att inleda rehab eller behandling. Oscar och Jacob är service registrars.
Fotkirurg Mr Christopher Brown och jag gör bilaterala minimalinvasiva cheilektomier med fräs i genomlysning. 54 Ortopediskt Magasin 3/2021
Henrik Åberg bytte Sverige mot Australien – mitt under pandemin. Med SOF:s resestipendium i fickan tog han med sig familjen till Flinders utanför Adelaide. Här är hans rapport.
A
tt åka till andra sidan jorden på ’fellowship’ 2020 visade sig vara ett lyckodrag, trots pandemi. Efter mängder med pappersarbete, tre språkprov, långdragen väntan på visum, och inställda flygresor kom vi turligt nog iväg ändå. Fyra månader försenade landade vi i Adelaide ett dygn innan en veckas ’lockdown’ slog till. En fellow från Nederländerna fick vända om i London och blev ytterligare försenad några veckor. Karantänhotell i 15 nätter med tre barn gick förvånansvärt bra. Första arbetsdagen var heldagsmottagning övre extremitet och barnortopedi. Den kvällen undrade jag vad jag hade gett mig in på. Några dagar senare känns det istället fantastiskt och frånvaron av pandemirestriktioner gör livet på och utanför arbetet väldigt njutbart. Sju månader senare stormtrivs jag. Trots att smekmånaderna är över, att vi för närvarande är under ’lockdown’ igen, och jag har jour vartannat dygn. Detta är andra gången jag arbetar i Australien, och livet som fellow är långt enklare och mindre stressande än när jag arbetade som en slags skugg-ST i Melbourne 2008. Flinders Medical Centre i Adelaide, är ett av två universitetssjukhus i Sydaustralien. Primärt upptagningsområde är cirka 350 000. Trots att ortopedkliniken är omkring en fjärdedel så stor som Akademiska, där jag vanligtvis arbetar, har den sektioner för trauma, fot, barn, övre extremitet, sport, tumör och protes. Handkirurgi ingår i övre extremitet och delas med plastik. Ryggkirurgi hanteras av neurokirurgen här och det mesta av amputationer och diabetesfot av kärlkirurgen. De flesta av specialisterna arbetar deltid i offentlig tjänst och har en privat praktik vid sidan om. Det upplägget gör att hög specialisering kan uppnås trots storleken. Stor andel privat akut och elektiv vård gör också att upptagningsområdet är missvisande om man jämför rakt av. Volymen av trauma är mindre än på Akademiska och man har inte samma spetskompetens inom mer ovanliga frakturer.
Daglig ruljans sköts till stor del av vikarierande legitimerade underläkare (service registrars och RMO) som vill få en ST-tjänst. Endast två ST (SET registrars) finns vid kliniken och dessa, liksom vikarierande underläkare, roterar halvårsvis mellan sjukhus i hela Sydaustralien, och även Alice Springs och Darwin i Norra territoriet. Vanligtvis finns sju fellows på kliniken, de flesta från utlandet. Varje sektion har oftast en, trauma två till tre. Många svenska fellows har varit här under åren, senast Osama Omar, Södersjukhuset, Nicklas Fagerberg, Sahlgrenska och Jens Nestorsson, Linköping. Då klinikchefen, professor Ruurd Jaarsma, är holländare finns också en tradition av kliniska -och forskningsfellows från Nederländerna. Att så få som totalt tio icke-specialister räcker för att sköta två avdelningar, bemanna mottagning och operation samt jourer kräver sin förklaring. Arbetssättet skiljer sig stort från det vi är vana vid i Sverige. Ingen mottagning är personlig utan är bokad på en eller flera specialister (consultants). Patienterna ses av studenter, underläkare eller fellows som sedan diskuterar med en specialist. Specialister träffar patienterna, i den mån det behövs för att kunna ta beslut. Sjukskrivning och annat pappersarbete är minimalt och består oftast i bara några ord, journalerna är något mer utförliga. Förskrivning av recept hänvisas till distriktsläkare. En stor del av tiden undervisar specialisten studenter eller underläkare, framför allt ST-läkarna inför slutprovet. Avdelningsarbetet utförs av tre AT (interns) som roterar var tredje månad. Dessa får stöd av en underläkare under dagen och under en rask gårond varje morgon. Journal skrivs för hand under ronden där en plan för dagen och vårdtillfället görs upp. Alla jourfall hanteras av akutläkare som kontaktar primärjouren vid behov av uppföljning, bedömning eller inläggning. Inga nattjourer för ortoped-ST på akuten… Tre jourer finns varje dygn. Som fellow eller ST på fjärde och femte året är man mellanjour (second on call). En bakjour finns i hemmet. Denna måste kontaktas för att ta en patient
