SAMHÄLLE
Är du galen? Jakten på utomjordingar
Både Mars och Venus identifierades tidigt, och trots att de båda namngavs som stjärnor så hade flera folkgrupper kartlagt deras omloppsbanor och på så sätt fått en uppfattning av att det var av särskild betydelse och de fick sina egna ceremonier. När teleskopet uppfanns under 1600-talet kunde man göra närmare observationer, men det var inte förens 1700-talet som man ordentligt kunde studera planeterna. William Herschel var en kunglig astronom som studerade Mars, och i ett anförande år 1784 påstod han sig ha sett en atmosfär hos planeten, samt att den hade egna invånare. Herschel hade liknande tankar kring liv på månen och misstänkte till och med liv under solens yta. Under seklet som följde drog flera forskare liknande slutsatser och ansåg att om det nu finns andra planeter, så borde det där finnas folk likvärdiga människor. Idag så är frågan “finns det liv i yttre rymden?” fortfarande en filosofisk, spekulativ fråga, men även en vetenskaplig sådan. Än så länge har inga tydliga upptäckter gjorts som bevisar utomjordiskt liv och inte heller faktiska utomjordingar, en vedertagen benämning för intelligent liv. Det vi idag istället förväntar oss hitta när vi undersöker liv på främmande planeter är framförallt mikrobiologiskt liv, encelliga organismer eller mindre kolonier på den mikroskopiska skalan. Av särskilt intresse är undergruppen ex-
tremofiler. De är encelliga organismer som utvecklat olika strategier för att överleva tuffare miljöer. Det kan till exempel röra sig om extrema temperaturer som kylan i antarktis, höga saltkoncentrationer i saltsjöar eller det extrema tryck som finns i havets djup. Att studera organismerna som lever där kan ge en bättre förståelse för hur liv skulle kunna se ut på andra planeter, där förhållandena sällan liknar de vi människor är vana vid. Vidare tyder forskning på att multicellulärt liv skulle kräva en större händelse för att
OSQLEDAREN #4
8
utvecklas. På jorden så var den stora förutsättningen för flercelliga organismers utveckling fixeringen av syre i cyanobakterier. Syret kunde sedan användas som den slutliga electronacceptorn i de metaboliska processer som idag alla djur, växter och insekter är beroende av för att kunna utvinna tillräckligt med energi. Andra komponenter som varit nödvändiga för liv på jorden, och därför skulle kunna leda till utveckling av liv på andra platser, är bland annat kolföreningar och vatten. Däremot spekuleras det även kring om liv skulle kunna uppstå på annorlunda vis från andra komponenter. Exempelvis skulle eventuellt organiska lösningar kunna ersätta vatten i vissa biologiska processer. Än så länge är detta endast spekulationer, men om man kan ersätta vissa komponenter på sådant vis så skulle möjligheterna för liv vara ännu större. Till exempel skulle det då vara av intresse att undersöka etan- och metansjöarna på Saturnus måne Titan. Den himlakropp i vårt solsystem som fått störst fokus är däremot Mars. Trots att Herschel uttalat sig om att Mars skulle ha en jordliknande atmosfär, så vet vi idag att den inte är särskilt lik våran. Istället är den tunn och består mest av koldioxid. Det är inte heller helt fastställt hur geologiskt aktiv planeten är, om ens alls, vilket skulle utsätta eventuellt liv för flera olika problem. Trots det finns flera instrument på och i omloppsbana runt Mars, så förutom Jorden så är det den planet vi har mest koll på. Hittills har vi inte hittat några tecken på liv där och mycket tyder på att det inte finns. Anledningen att det ändå pågår så mycket forskning kring den röda planeten är inte bara för att det är den närmsta till oss, den visar också tecken på att ha haft flytande
