SAMHĂLLE
Ăr du galen? Jakten pĂ„ utomjordingar
BĂ„de Mars och Venus identifierades tidigt, och trots att de bĂ„da namngavs som stjĂ€rnor sĂ„ hade flera folkgrupper kartlagt deras omloppsbanor och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„tt en uppfattning av att det var av sĂ€rskild betydelse och de fick sina egna ceremonier. NĂ€r teleskopet uppfanns under 1600-talet kunde man göra nĂ€rmare observationer, men det var inte förens 1700-talet som man ordentligt kunde studera planeterna. William Herschel var en kunglig astronom som studerade Mars, och i ett anförande Ă„r 1784 pĂ„stod han sig ha sett en atmosfĂ€r hos planeten, samt att den hade egna invĂ„nare. Herschel hade liknande tankar kring liv pĂ„ mĂ„nen och misstĂ€nkte till och med liv under solens yta. Under seklet som följde drog flera forskare liknande slutsatser och ansĂ„g att om det nu finns andra planeter, sĂ„ borde det dĂ€r finnas folk likvĂ€rdiga mĂ€nniskor. Idag sĂ„ Ă€r frĂ„gan âfinns det liv i yttre rymden?â fortfarande en filosofisk, spekulativ frĂ„ga, men Ă€ven en vetenskaplig sĂ„dan. Ăn sĂ„ lĂ€nge har inga tydliga upptĂ€ckter gjorts som bevisar utomjordiskt liv och inte heller faktiska utomjordingar, en vedertagen benĂ€mning för intelligent liv. Det vi idag istĂ€llet förvĂ€ntar oss hitta nĂ€r vi undersöker liv pĂ„ frĂ€mmande planeter Ă€r framförallt mikrobiologiskt liv, encelliga organismer eller mindre kolonier pĂ„ den mikroskopiska skalan. Av sĂ€rskilt intresse Ă€r undergruppen ex-
tremofiler. De Àr encelliga organismer som utvecklat olika strategier för att överleva tuffare miljöer. Det kan till exempel röra sig om extrema temperaturer som kylan i antarktis, höga saltkoncentrationer i saltsjöar eller det extrema tryck som finns i havets djup. Att studera organismerna som lever dÀr kan ge en bÀttre förstÄelse för hur liv skulle kunna se ut pÄ andra planeter, dÀr förhÄllandena sÀllan liknar de vi mÀnniskor Àr vana vid. Vidare tyder forskning pÄ att multicellulÀrt liv skulle krÀva en större hÀndelse för att
OSQLEDAREN #4
8
utvecklas. PĂ„ jorden sĂ„ var den stora förutsĂ€ttningen för flercelliga organismers utveckling fixeringen av syre i cyanobakterier. Syret kunde sedan anvĂ€ndas som den slutliga electronacceptorn i de metaboliska processer som idag alla djur, vĂ€xter och insekter Ă€r beroende av för att kunna utvinna tillrĂ€ckligt med energi. Andra komponenter som varit nödvĂ€ndiga för liv pĂ„ jorden, och dĂ€rför skulle kunna leda till utveckling av liv pĂ„ andra platser, Ă€r bland annat kolföreningar och vatten. DĂ€remot spekuleras det Ă€ven kring om liv skulle kunna uppstĂ„ pĂ„ annorlunda vis frĂ„n andra komponenter. Exempelvis skulle eventuellt organiska lösningar kunna ersĂ€tta vatten i vissa biologiska processer. Ăn sĂ„ lĂ€nge Ă€r detta endast spekulationer, men om man kan ersĂ€tta vissa komponenter pĂ„ sĂ„dant vis sĂ„ skulle möjligheterna för liv vara Ă€nnu större. Till exempel skulle det dĂ„ vara av intresse att undersöka etan- och metansjöarna pĂ„ Saturnus mĂ„ne Titan. Den himlakropp i vĂ„rt solsystem som fĂ„tt störst fokus Ă€r dĂ€remot Mars. Trots att Herschel uttalat sig om att Mars skulle ha en jordliknande atmosfĂ€r, sĂ„ vet vi idag att den inte Ă€r sĂ€rskilt lik vĂ„ran. IstĂ€llet Ă€r den tunn och bestĂ„r mest av koldioxid. Det Ă€r inte heller helt faststĂ€llt hur geologiskt aktiv planeten Ă€r, om ens alls, vilket skulle utsĂ€tta eventuellt liv för flera olika problem. Trots det finns flera instrument pĂ„ och i omloppsbana runt Mars, sĂ„ förutom Jorden sĂ„ Ă€r det den planet vi har mest koll pĂ„. Hittills har vi inte hittat nĂ„gra tecken pĂ„ liv dĂ€r och mycket tyder pĂ„ att det inte finns. Anledningen att det Ă€ndĂ„ pĂ„gĂ„r sĂ„ mycket forskning kring den röda planeten Ă€r inte bara för att det Ă€r den nĂ€rmsta till oss, den visar ocksĂ„ tecken pĂ„ att ha haft flytande
