Innehåll

Livsberättelser utgivna av Pingst ‒ arkiv & forskning är en skriftserie som startade 2011 för att tillgängliggöra den viktiga kunskap som enskilda författare kan erbjuda genom sin berättelse. I serien publiceras biografiska skildringar av olika slag som på olika sätt anknyter till den svenska Pingströrelsen.

En mindre upplaga trycks på papper för bibliotek och enskilda personer. Skriften publiceras digitalt på www. pingst.se

Copyright: Roland Gäreskog Utgivare: Pingst ‒ arkiv & forskning Ordning i serien: Nummer 9 Grafisk form: Stanley Almqvist Omslagsbild: Ludvig Gustafson ‒ sannolikt vid hans 80-årsdag. Från Anders Westerberg

ISBN 978-91-984588-4-8

Tryck: Skilltryck AB, Skillingaryd 2020 E-publikation: www.pingst.se

Innehåll 5 Uppväxtåren i Regna socken 9 Åren vid de Stora sjöarna i USA 15 Åren på Amerikas västkust 21 Tillbaka i Sverige 27 Sångarevangelist åren 1920‒1943 29 Familj och boende åren 1920‒1944 49 De sista tjugo åren 53 Ekonomi 60 Sångaren – livgivaren 64 Uppbrott 69

Inledning

Ludvig Gustafson var 45 år när han år 1920 återvände till Sverige från USA. Han hade emigrerat dit vid 20 års ålder. Under större delen av åren i USA hade han arbetat som maskinist. I Sverige inledde han en ny karriär ‒ som sångarevangelist. Han tillhörde ingen församling men fick framträda i möten som hölls av församlingar och föreningar inom olika trossamfund. Ludvig var ingen »stor« predikant eller sångare, men vi kommer att se att det fanns något hos honom som tilltalade många.

Ludvig var känd men inte omskriven. Referat från möten där han medverkade med sång begränsar sig enstaka meningar. Det finns emellertid en liten bok på drygt 100 sidor som innehåller berättelser ur hans liv och som är den viktigaste källan för den här skriften. Det är Stig Abrahamssons bok från år 1954: Med bibel och concertina. Abrahamsson (f. 1915) var sedan år 1941 Helgelseförbundets ungdomssekreterare. I bokens förord skriver han att den inte är en biografi utan en samling glimtar från Ludvigs liv. Han skriver också att det mesta av innehållet har Ludvig berättat för honom. För att boken skulle få publiceras krävde Ludvig bland annat att den inte »förhärligade honom själv«. Detta tillsammans med att den innehåller flera sakfel tyder på att han avstod från att läsa manuskriptet eller ett korrektur. Förordet är daterat »april 1954«. Abrahamsson var en flitig skribent och vi kan nog utgå ifrån att hans intervju med Ludvig gjordes någon gång under vintern eller våren 1954. Ludvig var då 79 år och Abrahamsson 40 år yngre. Boken citeras flitigt i föreliggande skrift, men hänvisningarna är ganska sparsamma. Dessa görs som följande exempel visar: (A:32) där 32 är sidnumret.

Jag har inte kunnat finna någon text av Ludvig som har publicerats utöver några sångverser, inte heller några brev eller anteckningar utöver vad han har noterat i ett par almanackor.

Syftet med denna skrift är att komplettera Abrahamssons bok med uppgifter från olika arkiv i Sverige och USA om bland annat bostadsorter och familjeförhållanden, uppgifter ur tidningar samt episoder som några personer har berättat.

En hel del »glimtar« i Abrahamssons bok har inte tagits med här. För den som vill veta mer om Ludvig lönar det sig alltså att läsa boken Med bibel och concertina. Den innehåller ett tjugotal fotografier.

Ludvig kallades ofta Salige Ludvig, men bakgrunden till detta vedernamn kunde Ludvig inte redogöra för när han fick frågan i början på 1950-talet. Men han berättade om en upplevelse från en tältkonferens ‒ troligen i slutet av 1920-talet ‒ när han satt i en bänk bland de övriga

mötesbesökarna. Mötesledaren hade ropat från talarstolen (någon högtalaranläggning hade man inte): »Var sitter salige Gustafson?«

Alla vände sig om och såg åt det håll, där jag satt. Men själv vände jag mig också om och såg bakåt och undrade, hur många saliga Gustafsöner det kunde finnas i tältet. För jag tog för givet, att det måste finnas flera frälsta människor med namnet Gustafson där. Men då mötesledaren förklarade sig närmare och nämnde mitt namn, då hoppade jag upp och sjöng en sång! (A:57) Ludvig menade att »saligheten inte bara är ett mått av lycka eller glädje utan ett faktum, då en människa är frälst«.

Uppgifter i denna skrift om avstånd från en socken eller församling räknas från kyrkans läge. Ludvig skrev sitt efternamn »Gustafson«, men i kyrkobokföringen stavas namnet »Gustafsson« och även i de flesta annonser och referat där hans namn förkommer stavas namnet så. Jag har emellertid genomgående använt mig av Ludvigs sätt att stava, även i citat. Av olika skäl finns även andra avvikelser från en ordagrann återgivning av citat.

Medlemmar i pingstförsamlingar benämns här pingstvänner. De som var medlemmar i missionssällskapet Helgelseförbundet liksom de som på olika sätt stödde förbundet kallas här för helgelseförbundare även om de exempelvis tillhörde en församling inom Svenska Missionsförbundet.