Familj och boende åren 1920‒1944

Familjen i USA

Ludvig hade givetvis åtaganden mot sin hustru, Martha, och sina barn, Theresa och Samuel. Även om han inte behövde erlägga några avgifter för Marthas sjukhusvistelse, måste det finnas pengar till hennes personliga utgifter. Det var också viktigt att sjukhuset hade en kontaktperson om något inträffade som krävde en insats. Sannolikt åtog sig Gustaf Adolf Alvar att vara Marthas förmyndare. Hon var ju hans dotter (om hon var adopterad) eller fosterdotter. När Alvar avled år 1922 blev dennes son Samuel (f. 1887) förmyndare.

Abrahamsson ger i sin bok endast ett fåtal uppgifter om Ludvigs två barn i USA. Han skriver att Martha och Ludvig fick en pojke och en flicka, men förväxlar födelseåren. Han nämner att andra fick ta hand om dem, och att de vistades på barnhemmet i Holredge (läs: Holdrege) samt att de tillsammans med Ludvig flyttade till Los Angeles där de fick bo i ett svenskt hem. Han skriver också att Ludvig träffade dottern i Los Angeles julen 1932, och att hon besökte Sverige 1952. Det är allt.

Sonen Samuel gifte sig år 1923. Han flyttade då till en egen lägenhet. Makarna fick en son, Roy, i december 1929. Sommaren 1931 avled emellertid Samuel. Ludvig fick således inte träffa honom när han var i USA, men sannolikt sin sonson. Samuels hustru gifte om sig och var bosatt i Los Angeles. Theresa bodde kvar hos Karlsons åtminstone fram till början av 1940-talet.40 Hon arbetade under många år som stenograf på en bibelskola i Los Angeles. År 1962 besökte hon Ludvig för andra gången. Hon avled år 1984 och var då ogift.

Skild, omgift och änkeman

Det kan ha varit i mitten av 1930-talet som Ludvig lärde känna den 21 år yngre sjuksköterskan Ingrid Landberg (f. 1896) som sedan april 1935 arbetade som föreståndare för ålderdomshemmet i Västra Ny norr om Motala. Hon kom från en plats utanför Linköping. Hon hade tillhört pingstförsamlingen i Ringstorp, men vilken församling hon tillhörde när hon lärde känna Ludvig har jag inte försökt att ta reda på, men det kan ha varit Filadelfiaförsamlingen i Motala som hade en utpost i Västra Ny. Mellan Ingrid och Ludvig växte en kärlek fram, men Ludvig var ju gift

40 Theresa är i folkräkningarna åren 1930 och 1940 antecknad som inneboende hos

John Karlson i Los Angeles. År 1964 bodde hon kvar där.

och ett förhållande dem emellan var därför inte möjligt. Ludvig tog kontakt med en advokatbyrå i Norrköping för att få reda på om det var möjligt att avsluta äktenskapet. Han fick ett positivt besked. Advokatbyrån tog kontakt med myndigheter i Michigan och fick de besked som var nödvändiga för att kunna driva ärendet vid en svensk domstol, som i det här fallet var Finspånga läns häradsrätt i Hällestad. Byrån skrev sedan följande brev i Ludvigs namn till denna domstol ‒ ett brev som Ludvig sedan undertecknade den 15 mars 1937:

Enär min hustru Martha Gustafsson, född Alvar, sedan år 1905 lider av sinnessjukdom, för vilken hon vårdas å Newberry State Hospital […], samt skälig förhoppning om hennes varaktiga återställande till hälsan ej finnes, får jag härmed vördsamt anhålla om laga kallelse och stämning å henne med yrkande att Häradsrätten måtte döma till äktenskapsskillnad i vårt äktenskap. Vi hava inga barn och ingendera av oss har förut varit frånskild. Jag får vidare framhålla, att jag sedan mera än 10 år tillbaka är svensk undersåte med hemvist i Sverige, sedan 1923 i Regna församling, Östergötlands län, att min hustru är amerikansk medborgare, att hennes förmyndare är Sam Alvar […] Michigan, att denna stämning kommer att delgivas med nämnde Sam Alvar, samt att jag till stöd för min talan åberopar 11 kap 13 §

Giftermålsbalken41 samt 6 kap 2 § i lagen den 8 juli 1904 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap m. m., sådant sistnämnda lagrum lyder enligt lag den 23 mars 1934. […] Ärendet behandlades vid häradsrättens sammanträde den 18 november. Ludvig och Martha företräddes av juridiska ombud. De skriftliga dokument som presenterades var bland annat läkarutlåtande om Marthas sjukdom och att hon och Ludvig var gifta. Häradsrätten dömde »till äktenskapsskillnad mellan makarna Gustafson«. Domen vann laga kraft den 8 december. Redan onsdagen den 26 januari 1938 vigdes de borgerligt i Motala. I Statistiska Centralbyråns utdrag ur vigselboken i Västra Ny har någon med blyerts skrivit in »Helgelseförbundet« efter Ludvigs namn och »Pingströrelsen« efter Ingrids namn.

Ludvig uppger i sin stämningsansökan att han och Martha inte hade några barn och att de inte var frånskilda. Dessa uppgifter behövde inte ha lämnats eftersom de inte påverkade domstolens ställningstagande. Den advokatbyrå som Ludvig hade anlitat förde in uppgiften på eget initiativ och kanske utan att ha frågat Ludvig, som måhända inte läste igenom brevet ordentligt innan han skrev på. Theresa var inte adopterad av makarna Dora och John Karlson i Los Angeles, utan var vid folkräk-

41 »Är ena maken sinnessjuk, har sjukdomen under äktenskapet fortfarit tre år, och finnes ej skälig förhoppning om den sjukes varaktiga återställande till hälsan, have andra maken rätt till äktenskapsskillnad.«

ningarna år 1930 och 1940 antecknad som inneboende hos dem. Jag har inte funnit några uppgifter som indikerar att hon skulle vara adopterad av någon annan.42

Om Ingrid var införstådd med Ludvigs beslut att begära skilsmässa är oklart. Skilsmässa på de grunder som gällde för Ludvig betraktades som synd inom Pingströrelsen, och det samma gällde Ingrid i och med att hon gifte sig med honom. Ludvig hade uppenbarligen inte denna uppfattning. Ingrid kan ha valt att lämna sin församling och förhålla sig till församlingsgemenskap på samma sätt som Ludvig gjorde.

Abrahamsson skriver att Ludvig gifte om sig år 1938 och att »hans första fru hade dött efter sin långa sjukdom«. Abrahamsson kan helt enkelt ha utgått ifrån att så måste ha varit fallet. Hade han känt till skilsmässan, men inte ville skriva om den, så kunde han ju valt att tidigare i skriften nämna om att Martha avled efter många års sjukdom.

I och med giftermålet slutade Ingrid att arbeta för att försörjas av Ludvig. De bosatte sig i Västra Ny församling men flyttade i april 1940 till Brunneby församling med Borensberg som centralort. Denna ligger mellan Linköping och Motala. De fick hyra en lägenhet i ett hus cirka tre kilometer sydost om Borensberg (Lövsäter på Visselmyra gård). I maj 1942 flyttade de till Älvestad församling och där till en villa (Lövsborg) i Älvan som ligger cirka 9 kilometer söder om Borensberg. Denna villa hade Ludvig köpt. Den låg i närheten av Älvans järnvägsstation. Anledningen till att de bosatte sig i Älvan var nog att Carl Wedin och hans hustru bodde där. Det var ungefär en kilometer mellan husen.

Den 11 december 1943 avled Ingrid på grund av »brusten blindtarm«.43 Jordfästningen »enligt frikyrklig ritual« ägde rum den 19 december. Officiant var Venzel Nilsson, pastor i pingstförsamlingen i Linköping. Ludvig hade tagit kontakt med honom.

Venzel Nilsson skriver i sin dagbok:

Reste med tåget kl. 11 till Älvan för att vara med på syster Ingrid Gustafsons begravning. Jordfästningen hölls i Älvans missionshus kl. 2. Det var en gripande begravning. Jag hade känslan av, då jag talade i samband med jordfästningen, att det var mera uppbyggelsestämning än begravningsstämning.

Vid graven [vid Älvestads kyrka] talade flera stycken. Sist lyste jag frid över stoftet. Efteråt samlades vi åter i missionshuset där kaffe bjöds. Flera tal

42 Jfr s. 63 om att Ludvig år 1944 uppgav att han inte hade några bröstarvingar, samt s. 62 om att han år 1933 uppgav att han hade en dotter. 43 Varken i dödsannonsen eller i notiser om dödsfallet och jordfästningen i Östgöta

Correspondenten nämns någon församlingstillhörighet om Ingrid. I Evangelii Härold och i Trons Segrar finns inga annonser eller notiser om dödsfallet.

höllos bl.a. av missionsföreståndaren Classon fr. Helgelseförbundet. Senare bjöds på middag i br. Gustafsons hem. I Linköpingstidningen Östgöta Correspondenten omnämndes jordfästningen och av texten framgår att »i stället för en minnesgärd av blommor upptogs enligt den avlidnas önskan ett missionsoffer«. En av Ingrids systrar var missionär i Indien och det var till henne som pengarna gick. Ludvig skickade in tio kronor till Helgelseförbundets mission, vilka redovisades i Trons Segrar i februari 1944 där det står: »av Ludv. Gustafson vid Ingrids begravning 10 kr.«44

Abrahamsson skriver att Ludvig »1948 förlorade sin andra hustru efter ett tioårigt lyckligt äktenskap«. Detta är alltså fel. Det var sin första hustru, Martha, han förlorade 1948. Med Ingrid var han gift i sex år. Efter julhelgen sålde Ludvig Lövsborg till en hemmansägare i Älvestad. Denne var änkeman sedan år 1938. Han flyttade emellertid inte från sin gård till Lövsborg utan hyrde ut villan till en syster och svåger till Ingrid. De flyttade in i början av januari 1944. 45 Huset hade ett kök samt ett större och ett mindre rum. Enligt kyrkobokföringen lämnade Ludvig och hans två släktingar villan i november, och den före detta lantbrukaren flyttade in tillsammans med en hushållerska. Släktingarna flyttade till Askeby utanför Linköping. Ludvig hade nog lämnat Lövsborg redan i januari och fått en sängplats hos makarna Wedin. Syftet med hans anmälan i november till pastorsexpeditionen att han flyttat var nog att han behövde vara skriven i någon av Svenska kyrkans församlingar. Han besökte troligen inte Wedins mer än ett par gånger per år. Något eget hem hade han inte längre.

44 Venzel Nilsson hade tillträtt som föreståndare för Sionförsamlingen i Linköping i mars 1937. Hans företrädare var Tobias Fasth som Ingrid kände väl. Ingrid torde ha besökt församlingens möten vid flera tillfällen och kände kanske en viss samhörighet med församlingen. 45 Systern hette Marta Elisabet (f. 1894). I den första lokal som pingstförsamlingen i

Linköping (Sion) disponerade fanns en stor bonad (2 m x 1,5 m) på väggen bakom estraden. På bonaden hade Marta broderat orden »Saliga äro de som äro bjudna till

Lammets bröllopshögtid«. Marta bodde då i Ringstorp. Hon tillhörde inte församlingen i Linköping.