Kerstin Sjöland, Lena Larsson, Monica Frank och Britt Spång är överens om att själva stickandet inte kommer i första hand – det är gemenskapen, och fikat förstås.
De stickar till barncentret Kvinnorna i PRO Skene träffas varannan vecka och stickar kläder som de skänker till ett barnhem i Tanzania. Men här räknas inte skickligheten med stickorna utan först och främst glädjen över att ses.
Stickgruppen i PRO Skene har genom åren fått många bevis på glädjen som deras alster sprider.
TEXT: MARIE CORNELIUSSON FOTO: JULIA SJÖBERG
H
P R O M E D L E M ST I D N I N G
NR 7 • 2022
Lena Larsson har bakat. – Vi turas om, säger hon och visar en kladdkaka som snart ska avnjutas. Det sorlas och skrattas. Alla har något att berätta. Det har ju gått två veckor sedan de sågs sist. STICKGRUPPEN ANORDNAS i form av en studiecirkel i ABF:s regi där PRO betalar lokalkostnaden. De är 8 entusiaster mellan 72 och 85, alla kvinnor.
– Vi försöker värva fler hela tiden, säger Kerstin Sjöland. Vi har en trevlig gemenskap samtidigt som vi håller på med välgörenhet. Kerstin Sjöland förevisar det stora bordet med färdiga plagg och leksaker. De ska packas och skeppas iväg. – Var och en stickar det den vill, förklarar hon. Mottagarna av det som PRO:arna i Skene stickar, barnen på centret i
▲
östsolen skiner över Skene, en ort som sedan länge är sammanväxt med Kinna, i Västra Götaland. Klockan är strax halv två. Kvinnorna i PRO Skenes stickgrupp skyndar till kvartersstugan i bostadsområdet i Saläng. Dags att samlas kring det stora bordet för att tillverka kläder och dockor till barncentret i Tanzania. Någon har med sig ett kaffepaket,
65
