Unik 1 Åskådning och kultur Lärobok

Unik

1. Åskådning och kultur

Karoliina Käpylehto Marja Manner Raija Silfverberg Tuula Sakaranaho Malin Fredriksson

Schildts & Söderströms

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Uniikki 7 Redaktör för den finska upplagan: Taina Vuokko Redaktör för den svenska upplagan: My Hermanson Grafisk planering: Virve Kivelä Den finska upplagans ombrytning: Virve Kivelä Den svenska upplagans ombrytning: Jukka Iivarinen (Vitale) Kartor: Kauko Kyöstiö / Spatio Oy © Karoliina Käpylehto, Marja Manner, Raija Silfverberg, Tuula Sakaranaho och Edita Publishing Oy © Malin Fredriksson och Schildts & Söderströms Första upplagan 2021 Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

ISBN 978-951-52-5348-4

Till läsaren Du är unik. I världen finns ingen annan som tänker på precis samma sätt som du.

Då förutsättningarna är de rätta lär sig människor av varandra och åstadkommer tillsammans något bättre än de kan var för sig. Lektionerna i livsåskådningskunskap är en möjlighet att möta andra och utbyta tankar kring både aktuella och tidlösa frågor. Sådana tidlösa frågor kan till exempel vara: Hurdan är världen? Vad är ett gott liv?

Hurdan är en god människa?

Livsåskådningskunskap bygger på flera vetenskaper, som filosofi, samhällsvetenskaper, religionsvetenskap och olika grenar inom kulturforskningen. Livsåskådningskunskapen använder många perspektiv och diskussioner och utbyte av idéer står i centrum. Du får också öva dig i att tänka kritiskt och motivera dina åsikter.

Alla kan studera livsåskådningskunskap och allt fler gör det. Möjligheten att studera livsåskådningskunskap grundar sig på principerna om religions- och samvetsfrihet i Finlands grundlag.

Världen du lever i och dina tankar är alltid utgångspunkten för studierna. Ju mer du vågar fundera på och granska din åskådning och omgivning, desto mer får du ut av dina studier.

Lycka till!

Författarna 1. Gör en lista över färdigheter man behöver då man studerar livsåskådningskunskap. Vilka färdigheter behärskar du redan och vilka behöver du ännu utveckla?

2. Fundera på hurdana förväntningar du har på studierna i livsåskådningskunskap. Hurdana frågor vill du få svar på?

Innehållet i Unik

4

Religionslöshet

A

nnis familj är inte religiös och i skolan deltar hon i undervisningen i livsåskådningskunskap. Som 15-åring blir Anni allt mer intresserad av livets stora frågor och bestämmer sig för att delta i ett Prometheusläger.

På lägret får Anni många nya vänner att diskutera viktiga frågor om livet med.

Hon tycker det är intressant att träffa nya människor från olika orter i Finland och märker hur olika slags tankar om livet människor faktiskt har.

Efter lägret börjar Anni fundera allt mer på frågorna. Finns det något större än människan och den här världen? Hur ska man leva för att vara lycklig? Vad ska man tänka på när man gör stora val i livet? Varför har människor så olika uppfattningar om livet?

Varje kapitel börjar med en berättelse som ska hjälpa dig att förstå olika människor och situationer.

Centrala begrepp Att inte höra till ett religiöst samfund en person som inte officiellt är medlem i ett religiöst samfund Religionslös en person som inte har en religiös övertygelse Ateist en person som inte tror på en eller flera gudar Agnostiker en person som anser att man inte kan veta säkert om högre makter existerar eller inte Sekulär humanism en icke-religiös idéströmning som uppskattar människans förnuft, kunskap, vetenskap, forskning och humanistiska värderingar

52 |

De centrala begreppen i kapitlet är samlade på ett ställe. Med hjälp av dem kan du bekanta dig med kapitlets innehåll och repetera det du har lärt dig.

Det finns en mångfald bland människor som inte hör till ett religiöst samfund. Många upplever att de är religionslösa, medan andra lever enligt en särskild övertygelse i vardagen.

En icke-religiös världsåskådning kan till exempel bygga på idéer som är kritiska mot religioner eller har sin grund i sekulär humanism.

Ingressen introducerar kapitlets tema.

De centrala begreppen står med fet stil då de förekommer första gången i texten. Det finns en begreppsordlista i slutet av boken.

Sekulär humanism och människans förnuft Icke-religiösa åskådningar utgår inte från en gemensam källa.

Människor som inte har en religiös övertygelse söker ofta intryck ur flera olika idéströmningar och källor. Det finns många icke-religiösa filosofier och världsåskådningar som än i dag ger människor idéer och tankar. Sekulär humanism är en av dem.

Den sekulära humanismen är en icke-religiös världsåskådning där man betonar betydelsen av förnuft, vetenskap, forskning, moral och människans tankeförmåga. En grundläggande tanke är att människan har en förmåga att handla moraliskt, det vill säga kan särskilja mellan gott och ont. Centrala värderingar för humanismen är tro på människan, respekt för alla människor, förnuft, bildning, demokrati och vetenskapens utveckling.

Inom den sekulära humanismen tänker man sig att alla människor är värdefulla oavsett var man bor och vilken kultur, religion eller åskådning man har. Humanismen betonar mänskliga rättigheter och att alla människor ska behandla varandra rättvist och med respekt. Alla människor är jämlika och lika värda.

I Europa sträcker sig humanismens rötter till antikens Grekland.

Motsvarande tankar finns också i medeltidens islam och ostasiatiska religioner, som konfucianism och buddhism. I alla kulturer finns exempel på idéströmningar som värdesätter människans förnuft och andliga utveckling. En annan viktig tanke är att människan ska leva ett gott och värdigt liv, samtidigt som hen respekterar andra människor och deras rättigheter.

vä

54 | Religionslöshet

Akropolis i Aten ses ofta som en symbol för utvecklingen i antikens Grekland. Antikens idéer har påverkat idéströmningarna i Europa på ett omfattande sätt.

ESCOs

rld s

Andelen människor som inte hör till ett religiöst samfund har under en lång tid ökat långsamt i hela världen. Under medeltiden hade kristendomen i Europa ett så stort inflytande att människor inte kunde tala Den buddhistiska om en icke-religiös livsåskådning i offentligheten. På 1700-talet lyfte gemenskapen Soka upplysningens filosofer fram den icke-religiösa världsåskådningen och Gakkai samlas för kritiserade kristendomen offentligt. att be i Helsingfors.

Ungefär 16 procent av världens befolkning tillhör inte något religiBara en del av dem som deltar i gemen­ öst samfund i dag. I Finland är andelen ungefär 24 procent, medan skapens tillställ­ drygt 70 procent är medlemmar i den evangelisk-lutherska kyrkan. Det ningar är officiellt här betyder att andelen som inte hör till ett samfund är den näst största medlemmar. En gruppen inom åskådningarna i Finland. del är medlemmar Den här gruppen är inte enhetlig. Att inte höra till ett religiöst sami något annat reli­ giöst samfund eller fund är inte samma sak som att vara religionslös. Det finns en hel del olika sätt att förhålla sig till religioner bland dem som inte hör till ett hör inte till något samfund alls. samfund. Man kan inte dra stora slutsatser om en människas åskådning utgående från personens medlemskap i religiösa samfund.

Många av människorna som inte hör till ett samfund ser sig som religionslösa. Deras världsåskådning tar inga intryck av religiösa tankesätt och de kan förhålla sig kritiskt till religioner. Världsåskådningen byggs i stället upp av personliga värderingar och kan ta intryck från till exempel konst eller filosofi.

En del av dem som inte hör till ett samfund kan ändå känna tillhörighet med ett samfund och aktivt leva enligt sin tro, även om de inte

je

kt

UN

Allt fler människor hör inte till ett religiöst samfund

arvso b

| 57

Det finns bilder från Unescos världsarv i alla kapitel. Bilderna är markerade med en stämpel.

officiellt är medlemmar. En stor andel av muslimerna som lever i Finland är inte medlemmar i officiella registrerade samfund, men i vardagen lever de enligt sin tro. Därför visar statistiken att också den här gruppen står utanför de religiösa samfunden.

Man kan också leva ett religiöst liv och leva enligt en särskild övertygelse, fastän man inte förbinder sig till en särskild religion. Då är det vanligt att ta intryck av olika åskådningar för att forma sin egen världsåskådning och livsstil. Människor är nyfikna på religioner och kombinerar olika livsregler, trosföreställningar och läror.

Olika uppfattningar om guds existens Inom de flesta religioner finns föreställningar om huruvida det existerar en eller flera gudar, eller någon annan övermänsklig kraft. Att höra till ett religiöst samfund och att ha en särskild religiös övertygelse betyder inte samma sak. En del människor som inte hör till ett religiöst samfund kan tro på en eller flera gudar, medan andra inte gör det alls.

Teism är en världsåskådning som utgår från att gud finns. I motsats är ateism en tankeriktning som utgår från att det inte finns någon gud. Många ateister tänker att det inte finns säkra argument för att det existerar en eller flera gudar. En tankeriktning som inte tar ställning till om det finns en eller flera gudar kallas för agnosticism. En agnostiker menar att man inte kan vara säker på om det finns någon gud eller andra övermänskliga krafter.

En vanlig föreställning bland ateister är att världens uppkomst kan förklaras med fysikens lagar. En religiös person däremot kan föreställa sig att en gud skapat världen och påverkar vad som händer i den. Att höra till ett religiöst samfund, till exempel Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, betyder inte att man tror på gud exakt som kyrkan lär. Också bland kyrkans medlemmar finns det personer som inte tror på gud eller är osäkra.

Det finns många argument för och mot att gud existe­ rar. Diskussionen är livlig, men det finns inte någon enhetlig åsikt i frågan.

55

Inom sekulär humanism tror man inte att det existerar någon gud.

På så sätt är den sekulära humanismen en ateistisk världsåskådning.

Utgångspunkten är att människans eget förnuft och vetenskapen kan ge svar på livets stora frågor, till exempel hur världen kommit till och vad meningen med livet är. Till den sekulära humanismen hör också tanken att människan och andra arter har utvecklats till följd av evolutionen. Människan är en del av naturen och ska bemötas med respekt.

Sekulär humanism kritiseras ibland för att ha en alltför stor tilltro till människans förnuft. Lyckas vi faktiskt bemöta varandra med respekt om vi använder bara vårt förnuft? Människan har orsakat till exempel krig, hungersnöd och miljökatastrofer. Förnuftet har inte Är människor i förhindrat detta från att hända. Ur den sekulära humanismen grund och botten kommer man fram till svaret att människan inte alltid automagoda eller onda? tiskt är god inför andra. Man borde i stället koncentrera sig på att tillsammans hitta sätt att göra världen till en bättre plats.

Du kan fundera på de reflekterande frågorna ensam, i par eller i grupp.

Icke-religiösa sedvänjor och traditioner Det finns många icke-religiösa sätt att fira viktiga stunder i livet. För nyfödda barn ordnas namngivningsfester där nära familj och vänner tillsammans firar barnet och namnet. Barnet kan också få faddrar. De lovar att ta hand om barnet, ge en etisk uppfostran, och att finnas med i barnets liv.

När unga tar steg mot vuxenlivet kan de delta i ett Prometheus-läger. Lägren är religiöst och politiskt obundna och vem som helst kan delta. Lägren markerar framför allt att man blir vuxen. På lägret funderar deltagarna på frågor i sin egen livsåskådning och diskuterar aktuella ämnen. Som avslutning kan man ordna en Prometheus-fest där familj och anhöriga firar att den unga blir vuxen. Nuförtiden ordnas Prometheus-läger också för vuxna.

Prometheus-myten  I grekisk mytologi nämns titanen Prometheus som formade en människa av lera och stal en eld av gudarna för att ge den åt människan. Överguden Zeus ville att människan fortsättningsvis skulle vara en primitiv varelse, men Prometheus ville ge människan elden. Med hjälp av eld kunde människorna laga mat och tillverka arbetsredskap. Prometheus ville hjälpa människorna, men i stället gjorde han Zeus arg. Zeus bestraffade Prometheus genom att fängsla honom på Kaukasus-berget. Enligt myten stod Prometheus modigt på människans sida och försvarade människans kultur. Han gav inte efter för gudarnas vilja. På så sätt ger Prometheus uttryck för kunskap och den mänskliga kulturens utveckling. Därför har Prometheus eld blivit en symbol som till exempel Fritänkarförbundet och Prometheus-lägren använder.

15-årsdagen är en speciellt viktig fest i en del familjer där religion inte spelar någon roll.

58 |

Livsåskådningskunskap lärs ut i skolan Alla elever i grundskolan och alla gymnasieelever som inte hör till ett religiöst samfund har rätt att studera livsåskådningskunskap. Också då skolan inte ordnar undervisning i elevens egen religion kan eleven i stället delta i undervisningen i livsåskådningskunskap. Om elevens föräldrar väljer det kan en elev delta i undervisningen i evangeliskluthersk tro i stället för livsåskådningskunskap.

Målet för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter ett gott liv. I ämnet lär man sig om olika åskådningar och får redskap att bygga upp sin egen livsåskådning och att utveckla sina tankesätt. I Finland är all undervisning i åskådningsämnen i skolan konfessionslös. Det betyder att eleven har friheten att forma sin övertygelse och världsåskådning oberoende av till vilket religiöst samfund hen hör eller inte hör till.

Skolorna började undervisa i livsåskådningskunskap år 1985. Undervisningen i livsåskådningskunskap inleddes eftersom myndigheterna och skolorna ville förbättra situationen för dem som inte hörde till religiösa samfund. Dessutom var det ett sätt att respektera åskådningsfriheten. Om det i kommunen bor minst tre elever som har rätt att få undervisning i livsåskådningskunskap så måste kommunen eller någon annan aktör som ansvarar för undervisning också ordna det.

Utanför huvudtexten hittar du kortare texter om sådant som kan vara intressant att veta i sammanhanget.

60 | Religionslöshet

I slutet av kapitlet presenteras en person med samband till kapitlets tema.

Esko Valtaoja

P

rofessor emeritus Esko Valtaoja (född 1951) har forskat om universum och skrivit många böcker. Han var professor i astronomi vid Åbo universitet till 2015 då han gick i pension. I sitt arbete har han sökt svar på stora frågor: Vad består universum av? Vilka är vi och varifrån kommer vi? Hur ser vår framtid ut?

Valtaoja har också blivit känd för sina texter om förhållandet mellan tro och kunskap. Han reflekterade kring religiösa frågor i brevväxling med Juha Pihkala, tidigare biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka.

Valtaoja tycker att det är viktigt att kunna prata om religion också då de man diskuterar med har annorlunda uppfattningar än man själv.

Valtaoja är agnostiker. Han tror att människor inte kan bevisa att gud finns, men de kan inte heller bevisa att gud inte finns.

Han är intresserad av hurdana tankar och föreställningar det finns inom religioner, men han menar att det säkert inte finns en enda religion som står för hela sanningen.

Han menar att människans uppgift är att ”leva som folk” och att bygga upp en bättre värld. Han tror att mänskligheten har en ljus framtid. Om hundra år kommer ett stort problem att vara hur det välstånd som vetenskapen och ekonomin ger upphov till ska användas förnuftigt. En annan utmaning är hur människor använder sin fritid. Man måste se tillräckligt långt framåt för att se saker i rätta proportioner.

1.

Hur förhåller sig Esko Valtaoja till religioner?

2.

Esko Valtaoja har sagt: ”Även den mest djuprotade inre övertygelse är inte samma sak som sanning, och ingen religion kan i sig bevisa sig vara sann – om så vore fallet skulle världen vara full av motsägelsefulla totala sanningar”. Vad kan Valtaojas mening betyda?

Esko Valtaoja tycker att världen är en fascinerande plats full av mångfald, men att det också finns mycket man inte kan förklara.

Religionslöshet | 63

Uppgifter

Uppdrag Hur förhåller sig din skola till de religionslösa?

Hur skolorna förhåller sig till de religionslösa är en fråga som väckt mycket debatt i Finland. I dag måste skolorna enligt lagen ordna undervisning i livsåskådningskunskap för elever som inte hör till ett religiöst samfund och erbjuda alternativ till religiösa tillställningar. Alla ska få information om att det ordnas alternativa tillställningar, eftersom religiösa tillställningar inte är obligatoriska, inte heller för dem som deltar i religionsundervisningen.

Granska 1.

Vad betyder a) att inte höra till ett religiöst samfund b) religionslös c) ateist d) agnostiker?

2.

Nämn åtminstone tre exempel på vad religionskritik kan bygga på.

3.

Vilka är den sekulära humanismens viktigaste värderingar?

4.

Vad är målet för undervisningen i livsåskådningskunskap?

Reflektera 5.

Hur skulle du beskriva ditt förhållande till religioner? Du kan också fundera på frågan i par.

6.

Har du firat icke-religiösa fester hemma eller i skolan? Hurdana var de?

7.

Många människor hittar svar på hur de borde leva och hur de ska behandla andra människor i religioner. Var kan man få motsvarande livsregler om man inte hör till en religion? Har du fått råd som har hjälpt dig i livet?

Utforska 8.

1.

2.

Välj hur du vill utforska de religionslösas situation i din skola. a) Intervjua en lärare i din skola. b) Bekanta dig med skolans nätsidor och läroplan. c) Skriv om dina egna erfarenheter.

Gör en video eller skriv en tidningsartikel utgående från alternativet du valde i föregående uppgift. Svara åtminstone på följande frågor: a) Hur ordnas undervisningen i livsåskådningskunskap i din skola? b) Hur beaktas religionslösa elever vid skolans fester? c) Är icke-religiösa åskådningar på något sätt synliga i skolan? Hur? d) Vad tycker du om de religionslösas situation i din skola? e) Hur kan du själv påverka situationen?

64 | Religionslöshet

Välj en förening för religionslösa och sök fram information på internet. a) Hurdan verksamhet har föreningen i Finland och internationellt? b) Hurdan verksamhet har föreningen på din ort?

9.

Bekanta dig med religionslösa föreningars och gemenskapers nätsidor. Sök fram ett exempel på hur de försvarar de religionslösas ställning i Finland.

10.

Välj ett land och ta reda på de religionslösas situation där. Du kan använda till exempel IHEU:s rapport om tankefrihet eller olika människorättsorganisationers nätsidor.

Religionslöshet | 65

Kapitlets sista uppslag innehåller uppdrag och uppgifter. De olika uppdragen stöder utvecklingen av de mångsidiga kompetenserna som ingår i grundskolans läroplan.

Det finns tre typer av uppgifter som uppmanar till att granska, reflektera och utforska.

Innehåll

1

Världsåskådning och kultur

2

Världsbilden hör ihop med tid och rum Världsåskådningen är individuell Kultur är ett brett begrepp Nationella kulturer knyts till områden Inom kulturer finns en stor mångfald När världen förändras får kulturer nya former När vi möter andra behöver vi kunna diskutera Unesco skyddar världsarvet Arman Alizad Uppdrag och uppgifter

Kunskap är en del av världsbilden

3

4

Vad är kunskap?

Hemmet och skolan är viktiga kunskapskällor Vetenskaplig forskning går stegvis framåt Vetenskaperna granskar olika fenomen Pseudovetenskaper framställer idéer och föreställningar som vetenskapliga fakta Våra föreställningar kan också vara felaktiga Olika förhållningssätt till kunskap Malariaforskaren Tu Youyou Uppdrag och uppgifter

Att forska i kulturer och åskådningar Kulturforskning kombinerar olika perspektiv Inom kulturantropologin studerar man olika kulturer Kulturarvsforskningen hjälper samhället skydda det som är värdefullt Medieforskning och dagens kultur Religioner och åskådningar är delområden inom kulturer Vetenskaplig forskning om religioner och åskådningar Religioner kommer till uttryck i myter, byggnader och föremål Riter är religiösa eller sekulära Religionernas lära och moral påverkar kulturer Religioner klassificeras på olika sätt Sekularisering förändrar religionens betydelse Antropologen Margaret Mead Uppdrag och uppgifter

Religionslöshet Allt fler människor hör inte till ett religiöst samfund Olika uppfattningar om guds existens Religionskritik tar sig olika former Sekulär humanism och människans förnuft Icke-religiösa sedvänjor och traditioner

8 10 11 12 13 14 15 16 16 19 20 22 24 25 27 28 29 30 31 33 34 36 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 52 54 55 56 57 58

Livsåskådningskunskap lärs ut i skolan Föreningar och gemenskaper på sekulär grund i Finland På en del håll i världen är religionslösa i en svår situation Esko Valtaoja Uppdrag och uppgifter

5

Kristendom Kristendomen växer fram ur judendomen Riter ger kristet liv en rytm Gudstjänst firas på söndagar Vad betyder det att Gud är treenig?

Bibeln är kristendomens heliga skrift Kristendomens tre största inriktningar Kristendomen i världen Jesus från Nasaret Uppdrag och uppgifter

6

Islam

7

Islam uppkommer i Mellanöstern Islam i alla livsskeden Islam och arbetsliv Bön fem gånger om dagen Tron på Gud och på Muhammed som hans profet Fasta och allmosor Pilgrimsfärden är en höjdpunkt i livet Koranen är en helig skrift för muslimer Islamisk lag hjälper människan att leva rätt Islam på olika håll i världen Profeten Muhammed Uppdrag och uppgifter

Möten mellan åskådningar i Finland Byggnader berättar om kulturer och åskådningar Den fornfinska religionen och kristendomen möts Arvet från förkristen tid syns fortfarande Samerna är Europas enda juridiskt erkända urfolk Samernas rättigheter definieras i lag Principer om religions- och samvetsfrihet formas De första judarna och muslimerna kommer till Finland på 1800-talet Religioner från östra Asien kommer till Finland på 1900-talet Nya religioner kommer till I Finland är religion och åskådning en privatsak Olika förhållningssätt inom åskådningar Maryan Abdulkarim Uppdrag och uppgifter

60 61 62 63 64 66 68 69 70 72 73 74 76 77 78 80 82 83 84 85 86 88 88 90 91 92 93 94 96 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110

Ordlista 112 Bildkällor 117

1

Världsåskådning och kultur

N

är man dyker under ytan kan man upptäcka nytt, sådant man inte hade en aning om förut. Under ytan ser man en annorlunda värld som är svår att föreställa sig om man står kvar på stranden.

Toms hobbyer är att resa och dyka. Han gillar det eftersom han är fascinerad av tanken att man alltid kan hitta nya perspektiv.

När han reser träffar han nya människor och bekantar sig med olika kulturer. När han kommer hem efter en resa ser omgivningen lite annorlunda ut än vad han är van vid. Det vardagliga känns inte lika självklart som förut. Det han upplevt har fått honom att ändra sina uppfattningar om vad som är ett gott liv och vad som är värt att sträva efter.

8 |

Centrala begrepp Världsbild en uppfattning om hurdan världen och verkligheten är, kan till exempel prägla en särskild historisk tidsperiod Världsåskådning uppfattningar om hurdan världen är och hurdan den borde vara Livsåskådning individens uppfattning om livet och hur man lever ett gott liv Kultur allt som människor gör och skapar, till exempel traditioner och sedvänjor, vetenskap, konst och byggnader Unesco Förenta Nationernas (FN) organisation för utbildning, vetenskap och kultur som har som uppgift att skydda sådant som är värdefullt i kulturen

| 9

Människor ser världen på lite olika sätt. Med andra ord har alla människor en unik och speciell världsbild, världs­ åskådning och livsåskådning. Det här uppkommer inte ur tomma intet. Kultur, samhälle, medier, familj, vänner och egna erfarenheter påverkar hur världsbilden, världs­ åskådningen och livsåskådningen formas.

Världsbilden hör ihop med tid och rum

Allt vi gör utgår från världsbilder.

Till exempel formas vetenskapsgrenar av världsbilder och tidsperiod. Världs­ bilden handlar om uppfattningar om hurdan världen är.

10 |

När barn föds börjar de följa med vad som händer omkring dem. Barns uppfattningar om världen vidgas småningom när de hör, ser och prövar på nya saker. När de lär sig sitt modersmål och börjar prata ställer de frågor om vad som händer i världen. Varför regnar det? Hur gick det till när jag föddes? Varför ska jag göra så?

Småningom formas barnets världsbild. Världsbilden handlar om hur man uppfattar världen. En världsbild innehåller också uppfattning­ ar om hur världen fungerar och vad som hör till världen. Dessutom handlar världsbilden om hurdana människor är och varför människor gör så som de gör. Också uppfattningen om vad man kan veta om världen

och hur man kan veta det hör till världsbilden. Världs­ bilden formas när man växer upp, men den förändras hela livet.

Människor som lever på samma plats under samma tid har ofta en hel del gemensamma drag i sina världsbilder. Det beror till exempel på att elever som samtidigt går i grundskolan i Finland studerar ämnen med liknande innehåll. Ett annat ex­ empel är att många tittar på samma tv-program. Dina far- eller morföräldrar eller ungdomar som lever på andra sidan jordklotet har troligtvis världsbilder som på många sätt är annorlunda jämfört med din. En orsak är att de upplever annat än du.

Världsåskådningen är individuell Världsbilden är en del av en världsåskådning. En världsåskådning är bredare än en världsbild. Förutom världsbilden innehåller världsåskåd­ ningen också uppfattningar om hurdan världen borde vara och vad som är värdefullt i livet. Också föreställningar om hur världen kommit till är en del av världsåskådningen. Till exempel är tro på vetenskapens framsteg, på ödet eller på gud föreställningar som är en del av olika världsåskådningar.

Omgivningen, kulturen, familj och släkt påverkar din världsåskåd­ ning. Men det är inte bara inflytandet från omgivningen som bestäm­ mer hurdan världsåskådning du har, utan den är individuell för oss alla.

Dina erfarenheter och tankar påverkar din världsåskådning.

Frågor om vad ett gott liv och meningen med livet är hör till vår in­ dividuella och personliga livsåskådning. På så sätt är livsåskådningen en betydande del av världsåskådningen. De val du gör i vardagen be­ rättar mycket om din eller din familjs och dina vänners livsåskådningar.

Till exempel vad du äter, hur du bor, hurdana hobbyer du har, och hur du bemöter andra människor avslöjar en hel del om din livsåskådning.

Till världsåskådningen hör också värderingar. Värderingar hand­ lar om allt som man tycker är viktigt här i världen och i livet. För många människor är till exempel lycka, rättvisa, godhet, skönhet, sanning och kärlek viktiga värderingar. Till värdegrunden hör också uppfatt­ ningar om vad som är rätt och vad som är fel. Ett exempel är skolans värdegrund: det är fel att mobba och rätt att för­ svara den som blir mobbad.

En hel generation kan ha gemensam erfarenhet av samma fenomen. År 2016 förenade spelet Pokemon Go unga som var ivriga att spela det nya spelet.

Vad avgör vilka val du gör i livet?

Världsåskådning och kultur | 11

Världsåskådning Värderingar Världsbild

Hurdana är människor och vad styr det de gör?

Människor

En världsåskådning består av en världs­ bild, livsåskådning och värderingar.

På bilden sym­ boliserar marken livsåskådningens näring som påver­ kar människans världsåskådning.

Löven i trädet är delar av världs­ åskådningen.

Vad kan man veta om värl­ den och hur kan man veta?

Vad uppskattar Vad är rätt jag? och vad är fel?

Livsåskådning Vem är jag?

Hurdan är världen och hur har den uppkommit?

Erfarenheter

Hurdant är ett gott liv?

Vad är meningen med livet?

Observationer

Medier Arv

Insikter

Diskussioner Omgivning

Kulturer Uppfostran

Kultur är ett brett begrepp Kulturen eller kulturerna där du växer upp påverkar hur din världs­ åskådning formas. Ordet kultur härstammar från det latinska ordet cultura som ursprungligen syftar på att odla jord. Senare blev också tanken om att ”odla anden” en del av begreppet. Allt som människor gör och skapar är kultur.

Kultur är ett brett begrepp och kan delas in i materiell kultur och immateriell kultur. Till den materiella kulturen hör till exempel byggnader, föremål, städer, trafikförbindelser, konstverk och pengar.

Immateriell kultur handlar till exempel om sedvänjor och vanor, sociala regler, musik, litteratur och vetenskapliga uppfinningar.

Inom flera vetenskapsgrenar forskar man i kulturer. I skolan stöter du på kulturforskning inte bara i livsåskådningskunskap, utan också i historia, modersmål, geografi och konstämnen. Du kan utforska kul­ turer i vardagen när du bekantar dig med olika fenomen omkring dig, till exempel när du använder sociala medier, diskuterar med människor eller lär dig nytt om kulturer.

12 | Världsåskådning och kultur

Nationella kulturer knyts till områden Området där man växer upp blir för många en viktig del av identiteten.

Identitet speglar din uppfattning om dig själv och vem du är. En del upplever stark identitet till exempel som finlandssvenskar, finländare, Åbobor, österbottningar eller européer. För någon annan bygger iden­ titeten på upplevelsen av att höra hemma i flera kulturer. Till exempel kan ens föräldrar ha bakgrund i olika kulturer eller så har man bekantat sig med nya kulturer genom hobbyer.

En kultur i ett särskilt land eller hos en nationell grupp kallas för nationell kultur. Det finns stor variation bland den finländska be­ folkningen. Samtidigt har människor som lever i Finland i dag till stor del upplevt samma saker. De känner åtminstone i viss mån till samma finländska traditioner, konst, politik, arkitektur, historia och geografi.

Samtidigt som man är en del av den finländska nationella kulturen kan man också ha andra kulturella identiteter.

Nationella kulturer präglas av den lokala kulturella miljön. Den finländska kulturen är en del av den nordiska och västeuropeiska kul­ turella samhörigheten. Därför har till exempel den finländska och svenska kulturen många gemensamma drag. Finlandssvensk kultur har drag ur både finsk och svensk kultur. Svenska som modersmål är ett gemensamt drag för finlandssvenskar, medan gruppen annars inne­ håller stor mångfald.

Människor hejar oftast på hem­ landets lag i sport­ tävlingar. Finlands ishockeylandslag samlar läktaren full med ivriga fans.

| 13

En populär idol kan leda till att en ny subkultur kommer till. Här väntar fans att den kanadensis­ ka sångaren Justin Bieber ska börja en konsert i USA.

Inom kulturer finns en stor mångfald Kultur handlar inte bara om en särskild kulturell tradition i ett land eller på ett bestämt område. Kulturer kan också delas in i mindre del­ områden. Kulturer är aldrig helt enhetliga, utan de innehåller många slags variationer och mångfald. Att vara finländare eller finlands­ svensk kan till exempel betyda olika saker och vara olika viktigt för olika personer.

Kulturella minoriteter är grupper som på något sätt avviker från majoritetskulturen. I Finland är majoriteten av befolkningen finskspråkig och tillhör evangelisk-lutherska kyrkan. I Finland är till exempel finlandssvenskar, samer och romer kulturella minoriteter som avviker från den finländska majoritetskulturen på grund av sitt modersmål, sin kultur eller åskådning.

De kulturella minoriteternas livsstil, åskådningar och kulturer är ofta mindre synliga i det offentliga rummet än majoritetskulturens. En del minoriteter har behandlats illa av staten och majoritetskulturen.

Därför har staten som mål att skydda minoriteters rättigheter, till exempel genom lagstiftning. Många minoritetsgrupper arbetar aktivt

Stort intresse för japansk kultur  Japansk populärkultur och konst har länge väckt intresse i Europa och Nordamerika. Nuförtiden är många intresserade av japanska manga-serier, anime-animationer, spel och filmer.

Också i Finland ordnas varje år så kallade cosplay-evenemang där fans träffas och klär ut sig till figurer från manga, anime, serier, spel eller filmer. Deltagarna använder mycket tid för att förbereda sin klädsel. Flera tusen deltagare träffas under evenemangen.

14 | Världsåskådning och kultur

för att förbättra sina rättigheter. För att minoriteternas rättigheter ska förverkligas måste också de som hör till majoritetskulturen respektera minoriteternas rättigheter.

Subkulturer bidrar till den kulturella mångfalden. Subkulturer är grupper som med tiden formar en särskild egen kultur. Subkulturer finns till exempel bland ungdomar och olika yrkesgrupper. Liknande musiksmak, klädsel eller tankevärld förenar människor inom en sub­ kultur. Man kan höra till flera subkulturer samtidigt.

När världen förändras får kulturer nya former Olika kulturer har alltid samverkat med varandra. Kulturella intryck och samverkan sker när människor flyttar, blir kära i varandra, lands­ gränser ändras och handeln ökar. En del länder med mycket ekonomisk och politisk makt har påverkat kulturer över hela världen. Till exempel växte Storbritannien till en handelsmakt och erövrade områden under flera hundra år. På så sätt spreds den brittiska kulturen och det engel­ ska språket till olika länder, som Sydafrika, Indien och Australien.

I dag får människor allt snabbare information om vad som händer i världen genom medier och internet. På internet uppkommer hela tiden nya subkulturer och gemenskaper som överskrider landsgränser.

Internet gör det möjligt att hitta människor med samma intressen och tankevärld, även när de inte finns i den närmaste kretsen. Det här betyder att kulturer och sociala gemenskaper inte är bundna till fysis­ ka platser.

Människor flyttar från sina hemländer för att arbeta, studera, få nya upplevelser eller efter kärleken. En stor del människor flyttar inte frivilligt, utan är tvingade att fly på grund av krig eller miljökatastrofer.

Också det här bidrar till att den kulturella mångfalden ökar. Kulturell mångfald betyder att människor med bakgrund i olika kulturer lever tillsammans i samma samhälle.

Kulturer och världsbilder förändras hela tiden på olika sätt. Till exempel kan nya vetenskapliga uppfinning­ ar och informationsteknologi förändra människors sätt att tänka. Annat som påverkar kulturen är till exempel utbildning, konst och in­ flytelserika personer.

Kultur kan också handla om en sär­ skild tidsperiod. Till exempel uppstod den antika kulturen under det forna Greklands och Roms storhetstid vid vår tideräknings början.

| 15

Minneslista för en god diskussion Uttryck dina tankar på ett modigt sätt.

Våga säga vad du tänker.

Försök att förstå alla synvinklar.

Var nyfiken och intresserad av vad andra tänker.

Lyssna noggrant på vad andra säger och avbryt inte.

Försök också förstå bakgrunden till dina egna åsikter.

Var redo att lära dig nytt.

Tala lugnt och respektfullt, också när ämnet är viktigt för dig.

Kom ihåg att motivera dina åsikter.

Försök förklara dina tan­ kar tydligt och på ett sätt som är enkelt att förstå.

Var öppen och visa respekt för andra.

När vi möter andra behöver vi kunna diskutera Förmågan att diskutera åskådningar och kulturer är viktig. Nuförtiden är människor mer rörliga. Fler människor med bakgrund i olika kulturer lever också i Finland. Det behövs gemen­ samma diskussioner för att vi ska för­ stå varandra och kunna leva tillsam­ mans i en gemensam värld. När du diskuterar med personer som tänker annorlunda än du kan du lära dig nytt om både dig själv och om världen.

Frågor som handlar om åskådningar och kulturer är betydelsefulla för oss och att diskutera dem kan väcka starka känslor. Därför är det bra om du kan öva dig att diskutera konstruktivt och lugnt. Det är bra att noggrant lyssna på andra och att vara öppen för andras tankar och åsikter. När det är din tur att tala lönar det sig att prata tydligt och på ett sätt som är enkelt att förstå.

Till en god diskussion hör också att ställa frågor, och det lönar sig att mo­ digt föra fram dem.

Unesco skyddar världsarvet På tröskeln till vuxenlivet funderar många på vad de vill bevara för kommande generationer i sin kultur och miljö. Vacker natur, ståtliga byggnader, historiskt betydande områden och konstverk ger oss bety­ delsefulla upplevelser och hjälper oss förstå våra egna och andras kul­ turer. Till exempel är pyramiderna i Egypten ett spår av hurdant livet var flera tusen år före vår tideräknings början.

Byggprojekt, turism, nya jordbruksområden, krig och Hurdana miljökatastrofer hotar platser som är viktiga för människor. företeelser och Vissa länder har nödvändigtvis inte råd att ha hand om vär­ platser vill du defulla kulturarv, trots att de vill skydda dem. Förenta bevara?

Nationerna (FN) har en särskild organisation för utbildning,

16 | Världsåskådning och kultur

UNESCO s

rld

vä

vetenskap och kultur som heter Unesco (förkortning av United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation). Unescos mål är att skydda hela världens kultur- och naturarv. Därför väljer Unesco ut platser, miljöer och andra objekt till listan över världsarv.

Tanken är att värdefulla kultur- och naturmiljöer bevaras i sådant skick att också kommande generationer kan njuta av dem. Dessutom vittnar många kulturella miljöer om historiska händelser. Unesco ger ekonomiska bidrag och experthjälp för att upprätthålla världsarv. Dess­ utom sprider Unesco information om världsarven för att göra människor mer medvetna om deras betydelse.

Listan över världsarv blir längre varje år. År 2020 fanns ungefär 900 kulturmiljöer, 200 naturmiljöer och 40 objekt som är både kultur- och

sa rv

s o bj e k

t

På Unescos världs­ arvslista finns många berömda sevärdheter som kinesiska muren, Iguazúfallen på gränsen mellan Argentina och Brasilien, och Sveaborg utanför Helsingfors.

| 17

Den brasilianska självförsvars­ konsten capoeira är ett exempel på immateriell kultur som skyddas av Unesco. Rörelserna ackompanjeras med afrobrasiliansk musik.

UNESCO s

vä

rld

sa rv

s o bj e k

t

naturarv. På listan finns också platser och miljöer i Finland, bland annat Sveaborg utanför Helsingfors, Petäjävesi gamla kyrka, gamla Raumo och Kvarkens skärgård.

Förutom världsarvsobjekten skyddar Unesco också immateriell kultur. På listan över immateriella kulturobjekt finns bland annat musik, danser, matkulturer, festtraditioner, konst och hantverk. Till exempel brasiliansk capoeira-stridskonst, estnisk rökbastutradition, turkisk kaffekultur och medelhavskost finns på listan. På listan över immateriella kulturarv finns också den finländska bastutraditionen.

Unesco grundades efter andra världskriget år 1945. Det viktigaste målet var att bygga fred i världen. Organisationen stöder skolgång, vetenskap, yttrandefrihet och världsarvs­ objekt runtom i världen.

18 | Världsåskådning och kultur

Arman Alizad

A

rman Alizad föddes år 1971 i Irans huvudstad Teheran där han tillbringade sina första år. Den politiska situationen i Iran blev allt mer tillspetsad på 1970-talet.

Därför blev Alizads familj tvungen att flytta. Först flydde familjen till USA och sen till Finland. Alizad gick i låg- och högstadiet i Esbo och anpassade sig snabbt till skolan i Finland.

Arman Alizad betonar att man ska vara modig för att kunna förverkliga sina drömmar och idéer. I tonåren dansade han breakdance, skejtade och rappade tillsammans med en av de första rap-artisterna i Finland.

Efter armén studerade han till skräddare. I mitten av 2000-talet blev han en uppskattad tv-personlighet och var känd för sina vassa kommentarer.

Alizad berättar att hans världsbild förändrades då han spelade in tv-serien Kill Arman. Under inspelningarna träffade han mästare inom olika stridskonster över hela

världen. Han mötte människor från olika länder och såg hur de levde. Därför fortsatte han senare med inspelningen av serien Arman och det sista korståget där han prövade på att leva i stränga förhållanden med andra människor.

Under sina resor har han till exempel levt med barn som samlar skräp i Kambodja, med kriminella gäng i Brasilien, med romer som lever i fattigdom i Rumänien, han har bott i flyktingläger i Etiopien och i ruinerna efter en jordbävning i Nepal. Alizad berättar att upplevelserna påverkat honom djupt och fått honom att helt ändra uppfattning om världen.

1.

När du träffar nya människor eller reser påverkas din världsbild. På vilket sätt?

2.

Hur påverkar medier din världs­ åskådning?

Arman Alizad har under sin karriär upplevt en hel del, vilket vidgat hans världsbild och världsåskådning. Han menar att man ska vara modig och våga för­ verkliga sina drömmar och idéer, också när det inte känns helt lätt.

| 19

Uppdrag Tankekarta över din världsåskådning Fundera på hur din världsåskådning ser ut just nu. Alla människors världsåskådningar formas om när de blir äldre, får mer erfarenheter, idéer och kunskap. Det kan vara intressant att titta på tankekartan på nytt om några år. Då kan du fundera på vilka delar av din världsåskådning som förändrats.

Sådant man får göra eller inte får göra

Sådant du tycker är vik­ tigt i ditt liv Sådant som hör till ett gott liv

Sådant du uppskattar

Livsåskådning

Värderingar

Sådant som gör livet menings­ fullt

Din världsåskådning

Världsbild

Sådant som ger dig kun­ skap om världen

Platser du besökt

Dina åsikter om världen

Sådant du vet om världen

1. Gör en tankekarta som föreställer din världsåskådning och de delar den består av. Du kan göra tankekartan på papper eller digitalt. Rita eller sök fram bilder till tankekartan.

2. Fundera på hur din världsåskådning kommit till. Vilka intryck och händelser har format din världsåskådning?

20 | Världsåskådning och kultur

Uppgifter Granska 1. Berätta med egna ord vad begreppen betyder. a) världsbild b) världsåskådning c) livsåskådning 2. Ge minst fem exempel på faktorer som kan inverka på hur en människas världsåskådning formas.

3. Vad är skillnaden mellan materiell kultur och immateriell kultur?

4. Ge ett exempel på a) nationell kultur b) kulturell minoritet c) subkultur.

Reflektera 5. Läs ordlistan och fundera på vilka informationskällor som mest påverkat din världsbild och världsåskådning. Ordna dem i viktighetsordning så att den som påverkat dig mest är nummer ett och den som påverkat dig minst är nummer tolv.

6. Hur påverkar val och handlingar en människas världsåskådning?

7. Bekanta dig med listan med tips på vad som är bra att komma ihåg när man diskuterar på sidan 16. Fundera och svara på frågorna: a) Hurdan är en person som är bra på att diskutera? b) Hurdan är en person som är dålig på att diskutera? c) När har du haft en bra diskussion med någon?

vänner skolan familj och släkt internet far- och mor­ föräldrar tv sociala medier hobbyer musik böcker resor vetenskap

Utforska 8. a) Intervjua tre personer som är i olika livssituationer. Fråga dem vad de tycker hör till ett gott liv och hurdana råd de vill ge dig. b) Hur skiljer sig svaren från varandra? Varför?

9. Läs mer om Unescos världsarvsobjekt på internet. Sök fram åtminstone ett kultur­arvsobjekt och ett naturarvsobjekt som intresserar dig. Presentera världsarvsobjekten för de andra i gruppen.

10. Föreställ dig att du besöker en kulturarvsmiljö och gör ett vykort till en vän. På vykortet finns både text och bilder. Berätta hurdant det är där och vad man kan göra på platsen. Sök fram mer information om kulturarvsplatsen ifall det behövs.

Världsåskådning och kultur | 21

4

Religionslöshet

A

nnis familj är inte religiös och i skolan deltar hon i undervisningen i livsåskådningskunskap. Som 15-åring blir Anni allt mer intresserad av livets stora frågor och bestämmer sig för att delta i ett Prometheus-­ läger.

På lägret får Anni många nya vänner att diskutera viktiga frågor om livet med.

Hon tycker det är intressant att träffa nya människor från olika orter i Finland och märker hur olika slags tankar om livet människor faktiskt har.

Efter lägret börjar Anni fundera allt mer på frågorna. Finns det något större än människan och den här världen? Hur ska man leva för att vara lycklig? Vad ska man tänka på när man gör stora val i livet? Varför har människor så olika uppfattningar om livet?

52 |

Centrala begrepp Att inte höra till ett religiöst samfund en person som inte officiellt är medlem i ett religiöst samfund Religionslös en person som inte har en religiös övertygelse Ateist en person som inte tror på en eller flera gudar Agnostiker en person som anser att man inte kan veta säkert om högre makter existerar eller inte Sekulär humanism en icke-religiös idéströmning som uppskattar människans förnuft, kunskap, vetenskap, forskning och humanistiska värderingar

Det finns en mångfald bland människor som inte hör till ett religiöst samfund. Många upplever att de är religionslösa, medan andra lever enligt en särskild övertygelse i vardagen.

En icke-religiös världsåskådning kan till exempel bygga på idéer som är kritiska mot religioner eller har sin grund i sekulär humanism.

Allt fler människor hör inte till ett religiöst samfund Andelen människor som inte hör till ett religiöst samfund har under en lång tid ökat långsamt i hela världen. Under medeltiden hade kristendomen i Europa ett så stort inflytande att människor inte kunde tala Den buddhistiska om en icke-religiös livsåskådning i offentligheten. På 1700-talet lyfte gemenskapen Soka upplysningens filosofer fram den icke-religiösa världsåskådningen och Gakkai samlas för kritiserade kristendomen offentligt. att be i Helsingfors.

Ungefär 16 procent av världens befolkning tillhör inte något religiBara en del av dem öst samfund i dag. I Finland är andelen ungefär 24 procent, medan som deltar i gemen­ skapens tillställ­ drygt 70 procent är medlemmar i den evangelisk-lutherska kyrkan. Det ningar är officiellt här betyder att andelen som inte hör till ett samfund är den näst största medlemmar. En gruppen inom åskådningarna i Finland. del är medlemmar Den här gruppen är inte enhetlig. Att inte höra till ett religiöst sami något annat reli­ giöst samfund eller fund är inte samma sak som att vara religionslös. Det finns en hel del olika sätt att förhålla sig till religioner bland dem som inte hör till ett hör inte till något samfund alls. samfund. Man kan inte dra stora slutsatser om en människas åskådning utgående från personens medlemskap i religiösa samfund.

Många av människorna som inte hör till ett samfund ser sig som religionslösa. Deras världsåskådning tar inga intryck av religiösa tankesätt och de kan förhålla sig kritiskt till religioner. Världsåskådningen byggs i stället upp av personliga värderingar och kan ta intryck från till exempel konst eller filosofi.

En del av dem som inte hör till ett samfund kan ändå känna tillhörighet med ett samfund och aktivt leva enligt sin tro, även om de inte

54 | Religionslöshet

officiellt är medlemmar. En stor andel av muslimerna som lever i Finland är inte medlemmar i officiella registrerade samfund, men i vardagen lever de enligt sin tro. Därför visar statistiken att också den här gruppen står utanför de religiösa samfunden.

Man kan också leva ett religiöst liv och leva enligt en särskild övertygelse, fastän man inte förbinder sig till en särskild religion. Då är det vanligt att ta intryck av olika åskådningar för att forma sin egen världsåskådning och livsstil. Människor är nyfikna på religioner och kombinerar olika livsregler, trosföreställningar och läror.

Olika uppfattningar om guds existens Inom de flesta religioner finns föreställningar om huruvida det existerar en eller flera gudar, eller någon annan övermänsklig kraft. Att höra till ett religiöst samfund och att ha en särskild religiös övertygelse betyder inte samma sak. En del människor som inte hör till ett religiöst samfund kan tro på en eller flera gudar, medan andra inte gör det alls.

Teism är en världsåskådning som utgår från att gud finns. I motsats är ateism en tankeriktning som utgår från att det inte finns någon gud. Många ateister tänker att det inte finns säkra argument för att det existerar en eller flera gudar. En tankeriktning som inte tar ställning till om det finns en eller flera gudar kallas för agnosticism. En agnostiker menar att man inte kan vara säker på om det finns någon gud eller andra övermänskliga krafter.

En vanlig föreställning bland ateister är att världens uppkomst kan förklaras med fysikens lagar. En religiös person däremot kan föreställa sig att en gud skapat världen och påverkar vad som händer i den. Att höra till ett religiöst samfund, till exempel Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, betyder inte att man tror på gud exakt som kyrkan lär. Också bland kyrkans medlemmar finns det personer som inte tror på gud eller är osäkra.

Det finns många argument för och mot att gud existe­ rar. Diskussionen är livlig, men det finns inte någon enhetlig åsikt i frågan.

55

Religionskritik tar sig olika former Religiösa frågor har debatterats i alla tider. I Europa har kritiskt tänkande kring religion, det vill säga religionskritik, rötter i franska revolutionens tid på 1700-talet. Då steg många samhällstänkare fram och gjorde motstånd mot framför allt den katolska kyrkans starka inflytande. De började också leta efter alternativ till religiöst tänkande.

Förutom frågan om guds existens har också frågor om hur världen kommit till och eventuellt liv efter döden väckt diskussion. Religionskritiker har ifrågasatt lärorna och försökt bevisa att de är felaktiga.

Religiösa samfund har också kritiserats på grund av deras status i samhället. I Finland har de evangelisk-lutherska och ortodoxa kyrkornas ställning kritiserats, eftersom de på flera sätt har en särställning jämfört med andra religiösa samfund och gemenskaper. Evangelisk-­ lutherska och ortodoxa kyrkorna har rätt att uppbära medlemsavgift i form av kyrkoskatt i samband med stats- och kommunalbeskattningen.

En del kritiker menar att det här gör att andra grupper och samfund missgynnas.

Religiösa riktlinjer för hur vi ska leva väcker också diskussion. Inom religioner finns ofta regler och råd för hur människor ska äta, klä sig eller leva tillsammans med andra människor. Till exempel klär sig en del muslimska kvinnor i slöja, medan en del utomstående menar att det är diskriminerande. Sexuella minoriteter och könsminoriteter lider av diskriminering i en del religösa samfund. Människor som av olika orsaker lämnar ett religiöst samfund kan uppleva att de behandlas dåligt av samfundet efter det.

Religionskritik har kommit till uttryck på olika sätt genom tiderna. Till exem­ pel ansåg psykoanalytikern Sigmund Freud på 1900-talet att religiös över­ tygelse är en sjukdom som människan kan bli botad ifrån.

56 |

Sekulär humanism och människans förnuft Icke-religiösa åskådningar utgår inte från en gemensam källa.

Människor som inte har en religiös övertygelse söker ofta intryck ur flera olika idéströmningar och källor. Det finns många icke-religiösa filosofier och världsåskådningar som än i dag ger människor idéer och tankar. Sekulär humanism är en av dem.

Den sekulära humanismen är en icke-religiös världsåskådning där man betonar betydelsen av förnuft, vetenskap, forskning, moral och människans tankeförmåga. En grundläggande tanke är att människan har en förmåga att handla moraliskt, det vill säga kan särskilja mellan gott och ont. Centrala värderingar för humanismen är tro på människan, respekt för alla människor, förnuft, bildning, demokrati och vetenskapens utveckling.

Inom den sekulära humanismen tänker man sig att alla människor är värdefulla oavsett var man bor och vilken kultur, religion eller åskådning man har. Humanismen betonar mänskliga rättigheter och att alla människor ska behandla varandra rättvist och med respekt. Alla människor är jämlika och lika värda.

I Europa sträcker sig humanismens rötter till antikens Grekland.

Motsvarande tankar finns också i medeltidens islam och ostasiatiska religioner, som konfucianism och buddhism. I alla kulturer finns exempel på idéströmningar som värdesätter människans förnuft och andliga utveckling. En annan viktig tanke är att människan ska leva ett gott och värdigt liv, samtidigt som hen respekterar andra människor och deras rättigheter.

vä

rld s

je

kt

U

Akropolis i Aten ses ofta som en symbol för utvecklingen i antikens Grekland. Antikens idéer har påverkat idéströmningarna i Europa på ett omfattande sätt.

NESCOs

arvso b

| 57

Inom sekulär humanism tror man inte att det existerar någon gud.

På så sätt är den sekulära humanismen en ateistisk världsåskådning.

Utgångspunkten är att människans eget förnuft och vetenskapen kan ge svar på livets stora frågor, till exempel hur världen kommit till och vad meningen med livet är. Till den sekulära humanismen hör också tanken att människan och andra arter har utvecklats till följd av evolutionen. Människan är en del av naturen och ska bemötas med respekt.

Sekulär humanism kritiseras ibland för att ha en alltför stor tilltro till människans förnuft. Lyckas vi faktiskt bemöta varandra med respekt om vi använder bara vårt förnuft? Människan har orsakat till exempel krig, hungersnöd och miljökatastrofer. Förnuftet har inte Är människor i förhindrat detta från att hända. Ur den sekulära humanismen grund och botten kommer man fram till svaret att människan inte alltid automagoda eller onda? tiskt är god inför andra. Man borde i stället koncentrera sig på att tillsammans hitta sätt att göra världen till en bättre plats.

Icke-religiösa sedvänjor och traditioner Det finns många icke-religiösa sätt att fira viktiga stunder i livet. För nyfödda barn ordnas namngivningsfester där nära familj och vänner tillsammans firar barnet och namnet. Barnet kan också få faddrar. De lovar att ta hand om barnet, ge en etisk uppfostran, och att finnas med i barnets liv.

När unga tar steg mot vuxenlivet kan de delta i ett Prometheus-­läger. Lägren är religiöst och politiskt obundna och vem som helst kan delta. Lägren markerar framför allt att man blir vuxen. På lägret funderar deltagarna på frågor i sin egen livsåskådning och diskuterar aktuella ämnen. Som avslutning kan man ordna en Prometheus-fest där familj och an­höriga firar att den unga blir vuxen. Nuförtiden ordnas Prometheus-läger också för vuxna.

15-årsdagen är en speciellt viktig fest i en del familjer där religion inte spelar någon roll.

58 |

Numera väljer många par civil vigsel och ordnar en bröllopsfest för nära och kära. Vigseln förrättas ofta i magistratens eller tingsrättens lokaler, men man kan också ordna ceremonin i den omgivning man vill, till exempel hemma eller i naturen. Vigseln kan vara kort och enkel, men om paret önskar så kan man också hålla tal, spela levande musik eller läsa dikter under ceremonin.

En person som inte hör till ett religiöst samfund kan få en civil begravning där de närstående visar respekt för och minns den döda.

Vid civila begravningar begravs först den döda och därefter hålls en minnesstund. I Finland finns det några konfessionslösa begravningsplatser som upprätthålls av Fritänkarförbundet och en del kommuner.

Konfessionslösa begravningsplatser finns inte i alla kommuner. Därför är det vanligt att personer som inte hört till ett religiöst samfund trots allt begravs på evangelisk-lutherska kyrkans begravningsplats.

Många religionslösa i Finland firar jul, påsk och andra högtider som hör samman med kristendomen. De här högtiderna har tagit intryck av andra traditioner som var dominerande i Finland innan kristen­ domens ankomst från och med 800-talet. Människor har redan under förkristen tid firat olika fester som hör ihop med årstidernas växlingar, jakt och skörd. Till exempel de fornfinska högtiderna peijaiset och kekri hör ihop med jakten och skördetiden.

Ursprungligen var Prometheus-lägren avsedda för ung­ domar som inte hörde till religiösa samfund. Nuför­ tiden kan vem som helst delta i lägren. Ungefär en tredjedel av lägerdeltagarna är medlemmar i Finlands evange­ lisk-lutherska kyrka och deltar också i konfirmandlägret som kyrkan ordnar.

Religionslöshet | 59

Prometheus-myten  I grekisk mytologi nämns titanen Prometheus som formade en människa av lera och stal en eld av gudarna för att ge den åt människan. Överguden Zeus ville att människan fortsättningsvis skulle vara en primitiv varelse, men Prometheus ville ge människan elden. Med hjälp av eld kunde människorna laga mat och tillverka arbetsredskap. Prometheus ville hjälpa människorna, men i stället gjorde han Zeus arg. Zeus bestraffade Prometheus genom att fängsla honom på Kaukasus-berget. Enligt myten stod Prometheus modigt på människans sida och försvarade människans kultur. Han gav inte efter för gudarnas vilja. På så sätt ger Prometheus uttryck för kunskap och den mänskliga kulturens utveckling. Därför har Prometheus eld blivit en symbol som till exempel Fritänkarförbundet och Prometheus-lägren använder.

Livsåskådningskunskap lärs ut i skolan Alla elever i grundskolan och alla gymnasieelever som inte hör till ett religiöst samfund har rätt att studera livsåskådningskunskap. Också då skolan inte ordnar undervisning i elevens egen religion kan eleven i stället delta i undervisningen i livsåskådningskunskap. Om elevens föräldrar väljer det kan en elev delta i undervisningen i evangelisk-­ luthersk tro i stället för livsåskådningskunskap.

Målet för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter ett gott liv. I ämnet lär man sig om olika åskådningar och får redskap att bygga upp sin egen livsåskådning och att utveckla sina tankesätt. I Finland är all undervisning i åskådningsämnen i skolan konfessionslös. Det betyder att eleven har friheten att forma sin övertygelse och världsåskådning oberoende av till vilket religiöst samfund hen hör eller inte hör till.

Skolorna började undervisa i livsåskådningskunskap år 1985. Undervisningen i livsåskådningskunskap inleddes eftersom myndigheterna och skolorna ville förbättra situationen för dem som inte hörde till religiösa samfund. Dessutom var det ett sätt att respektera åskådningsfriheten. Om det i kommunen bor minst tre elever som har rätt att få undervisning i livsåskådningskunskap så måste kommunen eller någon annan aktör som ansvarar för undervisning också ordna det.

60 | Religionslöshet

Föreningar och gemenskaper på sekulär grund i Finland I Finland finns många föreningar och gemenskaper med verksamhet på icke-religiös eller sekulär grund. En del föreningar har en tydlig gemensam världsåskådning, medan andra är åskådningsmässigt obundna. Många föreningar fokuserar på att driva frågor som främjar situationen för religionslösa och personer utan tillhörighet i religiösa samfund.

Finlands humanistförbund har som mål att främja fri diskussion om åskådningsfrågor och att föra fram tankar hos personer som inte hör till religiösa samfund. Förbundet arbetar också för att skapa och främja humanistiska sedvänjor och den sekulära humanismens värderingar. Förbundet understöder även idén om undervisning i livsåskådningskunskap i skolorna.

Fritänkarförbundet är en förening som arbetar för att stödja religionslösas rättigheter, sekulär kultur och en världsbild som grundar sig på vetenskap. Fritänkarförbundet anser att staten ska behandla alla lika oavsett religion eller åskådning. Föreningen grundades redan år 1937. På den tiden var religionsfrihetslagen och hur den förverkligas en viktig fråga i Finland. Fritänkarförbundet upprätthåller konfessionslösa begravningsplatser på flera orter. Ibland tar förbundet ställning i aktuella frågor.

Föreningar för religionslösa i Finland Förening

Mål

Finlands humanist­förbund

• Att främja diskussion kring världsåskådningar och främja jämlikhet mella åskådningar • Att föra fram religionslösas perspektiv och humanistiska sedvänjor

Vapaa-ajattelijain Liitto (Fritänkar­förbundet)

• Att alla åskådningar är lika värda • Att Finlands evangelisk-lutherska kyrkas och ortodoxa kyrkas särställning upphävs

Pro-Seremoniat

• Att erbjuda information och tjänster för människor som vill ordna icke-religiösa fester

Prometheus-leirin tuki (Prometheus-lägrens stödförening)

• Att ordna Prometheus-läger som är religiöst och politiskt obundna

Uskonnottomat Suomessa (Religionslösa i Finland)

• Att göra religionslöshet och de religionslösas rättigheter mer kända • Att främja de religionslösas situation och att driva frågor till deras fördel

Religionslöshet | 61

På en del håll i världen är religionslösa i en svår situation

Demonstration för att minska fördomar mot ateister i USA.

62 |

Religionslösa människor finns på många håll i världen. I proportion till befolkningsmängden uppskattas den största andelen finnas i Estland, Japan och Danmark. Särskilt i Västeuropa har andelen religionslösa ökat och religionernas betydelse i människors vardag har minskat på många sätt.

I många länder följs FN:s principer om religionsfrihet och samvetsfrihet som definieras i deklarationen om mänskliga rättigheter. Principerna är att alla människor har rätt att välja om de hör eller inte hör till ett religiöst samfund. I alla länder förverkligas inte religionsoch samvetsfriheten. Det innebär ofta att de religionslösa eller andra som avviker från den dominerande religionen har en svag ställning i samhället.

Enligt internationella humanistiska och etiska förbundet IHEU (International Humanist and Ethical Union) fanns det år 2015 tretton länder där människor kan få straff, till och med dödsdom, om de överger statsreligionen eller offentligt ger uttryck för en ateistisk åskådning. Enligt rapporten var de religionslösas situation allra svårast i Mellanöstern och några länder i Afrika. Aktörer så som FN och olika människorättsorganisationer arbetar för att förändra situationen.

Esko Valtaoja

P

rofessor emeritus Esko Valtaoja (född 1951) har forskat om universum och skrivit många böcker. Han var professor i astronomi vid Åbo universitet till 2015 då han gick i pension. I sitt arbete har han sökt svar på stora frågor: Vad består universum av? Vilka är vi och varifrån kommer vi? Hur ser vår framtid ut?

Valtaoja har också blivit känd för sina texter om förhållandet mellan tro och kunskap. Han reflekterade kring religiösa frågor i brevväxling med Juha Pihkala, tidigare biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka.

Valtaoja tycker att det är viktigt att kunna prata om religion också då de man diskuterar med har annorlunda uppfattningar än man själv.

Valtaoja är agnostiker. Han tror att människor inte kan bevisa att gud finns, men de kan inte heller bevisa att gud inte finns.

Han är intresserad av hurdana tankar och föreställningar det finns inom religioner, men han menar att det säkert inte finns en enda religion som står för hela sanningen.

Han menar att människans uppgift är att ”leva som folk” och att bygga upp en bättre värld. Han tror att mänskligheten har en ljus framtid. Om hundra år kommer ett stort problem att vara hur det välstånd som vetenskapen och ekonomin ger upphov till ska användas förnuftigt. En annan utmaning är hur människor använder sin fritid. Man måste se tillräckligt långt framåt för att se saker i rätta proportioner.

1.

Hur förhåller sig Esko Valtaoja till religioner?

2.

Esko Valtaoja har sagt: ”Även den mest djuprotade inre övertygelse är inte samma sak som sanning, och ingen religion kan i sig bevisa sig vara sann – om så vore fallet skulle världen vara full av motsägelsefulla totala sanningar”. Vad kan Valtaojas mening betyda?

Esko Valtaoja tycker att världen är en fascinerande plats full av mångfald, men att det också finns mycket man inte kan förklara.

Religionslöshet | 63

Uppdrag Hur förhåller sig din skola till de religionslösa?

Hur skolorna förhåller sig till de religionslösa är en fråga som väckt mycket debatt i Finland. I dag måste skolorna enligt lagen ordna undervisning i livsåskådningskunskap för elever som inte hör till ett religiöst samfund och erbjuda alternativ till religiösa tillställningar. Alla ska få information om att det ordnas alternativa tillställningar, eftersom religiösa tillställningar inte är obligatoriska, inte heller för dem som deltar i religionsundervisningen.

1. Välj hur du vill utforska de religionslösas situation i din skola. a) Intervjua en lärare i din skola. b) Bekanta dig med skolans nätsidor och läroplan. c) Skriv om dina egna erfarenheter.

2. Gör en video eller skriv en tidningsartikel utgående från alternativet du valde i föregående uppgift. Svara åtminstone på följande frågor: a) Hur ordnas undervisningen i livsåskådningskunskap i din skola? b) Hur beaktas religionslösa elever vid skolans fester? c) Är icke-religiösa åskådningar på något sätt synliga i skolan? Hur? d) Vad tycker du om de religionslösas situation i din skola? e) Hur kan du själv påverka situationen?

64 | Religionslöshet

Uppgifter Granska 1. Vad betyder a) att inte höra till ett religiöst samfund b) religionslös c) ateist d) agnostiker?

2. Nämn åtminstone tre exempel på vad religionskritik kan bygga på.

3. Vilka är den sekulära humanismens viktigaste värderingar?

4. Vad är målet för undervisningen i livsåskådningskunskap?

Reflektera 5. Hur skulle du beskriva ditt förhållande till religioner? Du kan också fundera på frågan i par.

6. Har du firat icke-religiösa fester hemma eller i skolan? Hurdana var de?

7. Många människor hittar svar på hur de borde leva och hur de ska behandla andra människor i religioner. Var kan man få motsvarande livsregler om man inte hör till en religion? Har du fått råd som har hjälpt dig i livet?

Utforska 8. Välj en förening för religionslösa och sök fram information på internet. a) Hurdan verksamhet har föreningen i Finland och internationellt? b) Hurdan verksamhet har föreningen på din ort?

9. Bekanta dig med religionslösa föreningars och gemenskapers nätsidor. Sök fram ett exempel på hur de försvarar de religionslösas ställning i Finland.

10. Välj ett land och ta reda på de religionslösas situation där. Du kan använda till exempel IHEU:s rapport om tankefrihet eller olika människorätts­ organisationers nätsidor.

Religionslöshet | 65