Introduktion Framtidens professionella liv sid

Framtidens professionella liv

Det som driver förändringen i framtidens professionella liv är digitaliseringen. Den skapar helt nya förutsättningar för arbetlivet, men är också den som sätter tempot. Arbetslivet har såklart alltid förändrats och följt den generella samhällsutvecklingen. Vi har sett nya branscher och affärsmodeller som skapat behov av nya organisationsstrukturer och arbetssätt, ett nytt ledarskap och nya kompetenser. Den stora skillnaden nu är att digitaliseringen höjer utvecklingstakten och får spiralen att snurra mycket snabbare.

Det låter ju bra men rör det verkligen oss, kan vi inte bara köra på ”som vanligt?” tänker kanske någon. Problemet är bara att det inte längre finns något ”som vanligt”, utan det vanliga är förändring. Men visst kan det vara svårt att få syn på utvecklingen, dels för att den inte är linjär utan snarare rör sig framåt i spiraler och dels för att vi tenderar att överskatta den kortsiktiga förändringskraften och underskatta effekterna på lång sikt.

De sex faktorerna i figuren till höger – nya branscher, nya affärsmodeller, nya organisationsstrukturer, nya arbetssätt, nytt ledarskap och nya kompetenser – påverkar hur vi arbetar, hur vi förhåller oss till arbete och vad ett jobb är idag och vad det kommer att bli i framtidens professionella liv.

6 faktorer som driver förändring i Framtidens professionella liv

Nya branscher

Just nu ser vi ett antal nya branscher växa fram som bygger på ny teknik såsom:

E-handel, AI och maskininlärning, Internet of things, medtech, adtech, fintech och foodtech

Ännu mer spännande är kanske hur organisationer idag glider mellan branscher. Är exempelvis Kry en mjukvaruleverantör, en vårdcentral eller någon typ av nätverksplattform som kopplar ihop vårdgivare och användare? Digitala, app-baserade vårdgivare bygger upp sin verksamhet med helt andra förutsättningar än traditionella vårdgivare och det påverkar på många sätt medarbetarupplevelsen.

Vi kan konstatera att det är svårt att tala om branscher idag och begrepp som branschkunskap eller branschpraxis blir kanske inte lika relevanta i framtidens professionella liv. Komplexiteten när det gäller branscher påverkar även de andra

faktorerna i spiralen och gör att samverkan, matriser, processorientering och kundresa blir ”buzzwords” i framtidens arbetsliv. Det här påverkar såklart arbetslivet enormt. Distributionsleden förändras radikalt och påverkar många arbeten inom hela produktionskedjan, först och främst själva produktionen, sedan transport, logistik, lagerhållning och försäljning. Många jobb stryks från lönelistan men å andra sidan skapas många andra när teknik, design och användarvänlighet ska till för att den digitala affärsmodellen ska fungera.

Nya affärsmodeller

Nya affärsmodeller skapas i rasande fart och gamla raseras lika snabbt. Gemensamt för de nya affärsmodellerna är att de utgår från kundens behov. De är bättre, snabbare och billigare samt ett reellt hot mot många traditionella bolag.

De är helt enkelt mer kundvänliga. Ett exempel på en ny affärsmodell som vi nog alla kan relatera till är hur vi konsumerar media. Netflix som gått från en streamingtjänst, via egen produktion av filmer och serier, till att nu också ha egna biografer. Spotify som startades som en streamingtjänst men som numer även spelar in eget material. Eller hur vi väljer att läsa och lyssna på böcker och tidningar genom till exempel Readly eller Storytel. Vi hyr. Vi äger inte. Vi konsumerar när det passar oss. Vad innebär det för hur vi organiserar arbetet?

Nya organisationsstrukturer

Nya branscher och affärsmodeller gör att vi behöver organisera arbetet på helt nya sätt. Digitaliseringen möjliggör organisationer med strukturer som ger mer transparens, högre hastighet och som bättre tar tillvara på resurserna.

Vi vet från våra undersökningar att allt färre vill arbeta i en traditionell hierarkisk organisation. I den typen av organisationsstruktur är information en maktfaktor som samlas och styrs från toppen. Ledarna kunde dra nytta av sitt informationsövertag när de styrde organisationen men på bekostnad av tempo eftersom endast ett fåtal i organisationen var beslutsföra.

Mer flexibla, plattare organisationer bygger istället på transparenta strukturer. Makt, mandat och information är decentraliserat och flödar fritt, och beslutsfattandet sker gemensamt.

I tider av förändring är parallella sätt att organisera sig vanligt. Det betyder att en del

Traditionell organisation

av organisationen till exempel präglas av ett mer traditionellt sätt att organisera sig medan en annan del mer har karaktären av en nätverksorganisation. Läs mer om det på sidan 73 under perspektivet Organisation.

Nya arbetssätt

Ny teknik och digitalisering påverkar inte bara branscher, affärsmodeller och organisationsstrukturer. Tillsammans påverkar allt detta också hur vi arbetar. Först ersattes det farliga arbetet av robotar. Sen det repetitiva, tråkiga. Och nu tas allt fler kvalificerade arbetsuppgifter över av AI och maskiner.

Så, blir det du eller någon av robotarna som får jobbet? Idag pratar vi allt oftare med digitala medarbetare när vi kontaktar ett företags kundtjänst. Snart kommer flera av oss att ha fått diagnosen ställd av en robot när vi besöker vården. Gissningsvis har du mött butikens digitala kassapersonal mer än en gång när du använt självscanning eller snabbkassan. Det här innebär nya arbetssätt och arbetsuppgifter för människorna i organisationen.

Nytt ledarskap

Självklart påverkas också ledarskapet av alla dessa förändringar. Förr fick ofta den bästa ingenjören planera och leda arbetet och kontrollera att de andra ingenjörerna gjorde rätt, jobbade hårt. Lite tillspetsat kan vi säga att hen till sin hjälp hade två verktyg; en morot och en piska.

Vi har också haft bilden av ledaren som den allvetande; en som ska kunna alla andras jobb och alltid kunna fatta bäst beslut i alla lägen. En som har alla svar och vet vägen framåt.

Sen har vi den karismatiska ledaren som predikar sin vision och får med alla på tåget. En ledare vars främsta uppgift är att berätta för alla vilket viktigt jobb de gör, hur de tillsammans förändrar världen och motiverar alla medarbetare att arbeta hårt

genom att betona vikten av missionen och allas insats. Gemensamt för dessa tre arketyper är att de har en upphöjd position. Idag behövs ett annat ledarskap. Det är inte längre ledaren som är upphöjd utan snarare är ledarens uppgift att höja andra. Dagens ledarskap handlar kort sagt mer om alla andra än om ledaren. Vi återkommer till detta på sidan 41 under perspektivet Ledarskap & Självledarskap.

Nya kompetenser

Alla dessa förändringar gör också att organisationer får behov av nya kompetenser. Framtidens arbetsliv präglas av komplexitet och ökad specialisering. Helt andra kompetenser kommer att vara viktiga än tidigare. Detta undersöker vi närmare på sidan 124 under perspektivet Talang.

Vad är ens ett arbete i framtiden?

Det kan vi inte veta, men vi kan se åt vilket håll vi är på väg. På samma sätt som att yrkes- och studievägledarna för 10 år sedan inte hade en aning om att ett av nutidens mer attraktiva jobb skulle vara influencer. Och inte nog med att du kan jobba som influencer; det byggs också en helt ny infrastruktur kring dem.

De nya jobben skapar andra nya jobb, till exempel i form av nya branschorganisationer, nya typer av försäkringar, betalningslösningar, supportfunktioner… och mycket mer som vi ännu inte har sett.

Från plikt till passion

Det vi dock kan konstatera är att hur vi ser på jobb håller på att förändras. Från att ha handlat om plikt och prestation handlar det nu och i framtiden mer om lust och passion. Möjligheterna att försörja sig på sin passion har redan idag blivit större, som till exempel tidigare nämnda influencers som växer fram som en ny bransch.

Så, hur vet man att man jobbar och vad blir definitionen av ett jobb? Kortfattat skulle man kunna säga att när din passion skapar värde för andra som är villiga att ge något i utbyte, blir den ett jobb.