17 minute read
Innovation sid
300
Innovation
Som vi redan flera gånger konstaterat lever och verkar vi i en ständigt föränderlig värld. För att organisationen ska fortsätta vara relevant behöver den utvecklas i samma takt som världen omkring oss och med kunden i fokus. Innovation blir en nyckelfråga.
Den största utmaningen med att verka i ständig förändring är att få alla medarbetare att inse behovet av att anpassa sig till förändringen (NES 2016). Många organisationer har strategier på plats för att möta utmaningarna från förändring (Kommunikatören 2015) men för att strategin ska kunna genomföras, behöver alla i organisationen förstå och acceptera att vi måste utvecklas och förändras. Det handlar om att delegera ansvar och mandat för att inspirera och engagera alla delar av organisationen. I en organisation med hög andel självledarskap blir detta en förutsättning.
Innovation är de dagliga förbättringarna
Innovation handlar inte bara om de stora upptäckterna utan även om det dagliga skruvandet och förbättringarna. Tidigare fanns föreställningen att innovation var något för utvecklingsavdelningar. Idag har många organisationer insett att innovation rör alla; alla kan bidra till förbättringar och justeringar av det dagliga arbetet.
I organisationer med hög grad av självledarskap blir det extra viktigt att involvera alla eftersom individerna och teamen själva styr sitt arbete. Då gäller det att strukturer och arbetssätt är anpassade för att tillåta och uppmuntra detta arbete.
Störst går först…eller?
Digitaliseringen och den tekniska utvecklingen omvandlar bransch efter bransch, ofta med nya affärsmodeller som följd. Traditionella hierarkiska organisationsstrukturer har svårt att stötta ett flexibelt och snabbt arbetssätt och organisationsförändringar är vanligt (läs mer om det under perspektivet Organisation). 2016 uppgav nära hälften av de nordiska ledarna att de genomgår en större organisationsförändring. De vanligaste orsakerna var nya affärsmodeller och förändrat kundbeteende (NES 2016).
En annan konsekvens av utvecklingen är att störst inte längre går först. Tidigare var storlek ett självklart plus i konkurrensen. Idag är det snarare snabbhet som är en konkurrensfördel. Stora organisationer ställer om för att bli snabbare, mer innovativa och skapa en större lokal förankring.
Förändringsagenter på frammarsch
Allt och alla i en organisation påverkar och påverkas av förändring och utveckling,
oavsett titel och position. Det är inget som skapas från toppen, utan ett beteende och en kompetens som kan finnas hos alla. Genom att omfamna innovation som en tvärvetenskaplig fråga som involverar hela organisationen har vi goda förutsättningar att lyckas.
Vi behöver förändringsagenter som kan leda och stötta förändring i alla stadier, speciellt i en organisation med mycket självledarskap blir dessa personer nyckelspelare för att driva utvecklingen. Det handlar om att öppna upp för samarbete, mellan avdelningar, mellan team, mellan individer och med andra organisationer. Framtiden stavas co-everything.
Ta vara på innovationskraften
Det är tydligt att innovation är något som engagerar allt fler i organisationen. 35 procent av de nordiska ledarna säger att alla i någon utsträckning är involverade i innovationsarbetet (NES 2018). I undersökningen Framtidens professionella liv 2019 svarar 81 procent att de bidrar till innovationsarbetet i sin organisation.
Vilka i er organisation är i någon utsträckning involverade i innovationsarbetet?
1. Alla 2. Management 3. Business Development 4. Funktionen inte viktig, det är en personlighetsfråga
(NES 2018)
Det beror på att många ställt om utvecklingsarbetet från ett inifrån-perspektiv där utvecklingsavdelningen satte agendan, till ett utifrån-perspektiv med kundresan i fokus. Då inkluderas alla roller som arbetar med någon del av kundresan i innovationsarbetet. Många ledare nämner också att det inte är funktionen i sig som är viktig, utan att det är en fråga om personlighet (NES 2018).
Hur många som bidrar till innovationsarbetet minskar med organisationens storlek. I de minsta organisationerna är det 90 procent som uppger att de bidrar, i de största 74 procent (FPL 2019).
Att ta vara på innovationskraften i organisationen handlar dels om att bryta barriärer mellan olika avdelningar och funktioner. Men minst lika viktigt är att se hela potentialen hos varje individ i organisationen. Vi missar mycket intern kraft när vi bara ser till funktion. Genom att analysera den interna potentialen kan vi hitta de gömda guldkornen i organisationen.
Fler bidrar till innovationsarbetet i små organisationer ”Bidrar du till innovationsarbetet i din organisation?” korsat med ”Hur många anställda har den organisation du arbetar i?”
1-5
6-10 13
11-50
51-200
201-1000
1000+
Totalt 90
86
84
79
80
75
81 3 7
7
7
15
11
13 7
9
6
10
12
10 9
0%
Ja Nej 25%
Vet ej 50% 75% 100%
Utvecklar det egna arbetet
De flesta bidrar till innovations- och utvecklingsarbetet genom att utveckla sitt eget arbete (79 procent) enligt FPL 2019. Äldre gör detta i allra högst utsträckning, i åldersgruppen 51 år+ är det 80 procent. Intressant att notera att det är samma grupp som i samma undersökning uppger att de känner sig mest motiverade i sitt arbete. Yngre respondenter deltar i större utsträckning i enstaka innovationsprojekt.
Äldre driver sin egen utveckling, yngre deltar i enstaka innovationsprojekt ”Hur bidrar du till innovationsarbetet?” korsat med ”Hur gammal är du?”
20-30 28 16 64 68
31-40 22 13 37 77
41-50 24 14 37 79
51-60
61+ 20
20 13
11 32
17 83
80
Totalt
0% 22 13
25% 34
Det finns avsatt tid till innovation och utvecklingsarbete i min roll Det finns tydliga processer för innovation och utvecklingsarbetet Jag deltar i enstaka innovationsprojekt
Jag utvecklar ständigt mitt eget arbete
50% 79
75% 100%
Däremot verkar det i stor utsträckning saknas tid och tydliga processer för innovationsarbetet (FPL 2019). Stora organisationer har oftare avsatt tid och tydliga processer för innovationsarbetet än små. Även vissa branscher sticker ut; tillverkning, resor och flyg, miljö samt kraft och energi är branscher som i större utsträckning har både avsatt tid och tydliga processer för sitt utvecklings- och innovationsarbete (FPL 2019).
307
Innovation med digitala kollegor
Den tekniska utvecklingen har under lång tid påverkat hur vi arbetar. Utöver ökad produktionstakt och effektivisering har tekniken även gjort att farliga, repetitiva och tråkiga arbetsmoment lyfts bort från våra jobb. AI, AR, IoT och robotar kommer att påverka hur vi arbetar i framtiden. Det står klart att vi behöver utveckla vår förmåga att samarbeta både med varandra och med maskiner!
Med hjälp av AI och robotar kommer vi människor att kunna fokusera mer på de delar av jobbet vi tycker är roliga medan det vi anser är tråkigt kan utföras av maskiner. Det kommer också att medföra att rutinbaserade uppgifter i hög utsträckning bortrationaliseras från våra arbetsbeskrivningar. Kvar blir komplexa frågeställningar som kräver vår fantasi och kreativitet för att lösas: innovation och utveckling!
Är du människa? Satsa på fantasi och kreativitet!
Att anpassa oss till ett arbetsliv fullt av digitala kompanjoner kommer att kräva nya förhållningssätt. En robot i arbetsgruppen gör kanske inte så stor skillnad men föreställ dig att du är den enda människan i teamet. Då krävs nya arbetssätt, andra flöden och sätt att kommunicera. Vi behöver bli bra på att lösa problem tillsammans med robotar och samtidigt se till att vi utvecklar de egenskaper som är unika för oss människor t.ex. kreativitet, fantasi och förmågan att skapa relationer och känslomässiga band.
Nya arbetssätt och metoder
Framtidens utvecklings- och innovationsarbete kommer att ske i olika typer av iterativa, kundcentrerade processer och metoder som ökar engagemanget. Här är några arbetssätt som spås bli vanligare i framtidens professionella liv:
Agila metoder
När förändringstakten gör att vi inte hinner göra en produkt eller tjänst helt klar innan vi lanserar passar agila metoder bra. Vi har varken tid eller råd att arbeta i långa processer. Istället handlar det om att ständigt förfina och förbättra tidigare versioner. Att arbeta agilt optimerar resurserna och ökar relevansen för varan eller tjänsten. Redan idag är 7 av 10 bekanta med agilt och hälften av dem uppger att de använder agila arbetssätt enligt respondenterna i Kommunikatören 2017.
Exempel på arbetssätt som blir vanligare i framtiden [1]
Agilt
Virtuellt
Tvärfunktionellt Automatisering
Crowdsourcing Edutainment
Flexibelt
Lean Designthinking
Gamification Mobilt
Kommunikatören 2017
Det går inte att jobba i långa projekt. Omvärlden förändras för snabbt. ”
Agila metoder på fyra sätt. 2016 frågade vi nordiska ledare på vilket sätt de använder agila metoder och svaren kunde klustras engligt nedan.
En agil organisation:
Flexibla roller, platta organisationsstrukturer, arbete i virtuella team, samarbete med gigare, samarbete med andra organisationer för att öka kundvärdet.
Ett agilt arbetssätt:
Använder agila arbetssätt och processer, till exempel Scrum.
Agila team:
Vissa avdelningar eller team använder agila metoder. Vanliga exempel är FoU, IT och marknad.
Agila projekt:
Agila metoder används i vissa projekt.
(NES 2016)
Användaren i fokus
Arbetssätt som sätter användaren i fokus är på frammarsch. Vikten av att arbeta i kundnära, innovativa processer ökar. Ett sådant exempel är Design Thinking som ofta används i utvecklings- och innovationsprocesser för att ta fram eller förbättra produkter, tjänster eller koncept (Kommunikatören 2017).
Arbetsmetoder som skapar engagemang
Crowdsourcing spås bli vanligare i framtidens professionella liv (Kommunikatören 2017). Att använda många olika personer och perspektiv är ett bra sätt att få fram många idéer. Men också ett sätt att skapa engagemang bland kunder, leverantörer, medarbetare och andra som bjuds in att vara med i innovationsprocessen. Edutainment och gamification adderar element från underhållningsvärlden eller olika spelmekanismer som gör arbetsmoment roligare och mer interaktiva vilket kan underlätta inlärning och öka produktiviteten.
Fredrik Heintz
Docent och universitetslektor Linköpings universitet, ordförande i Svenska Al-sällskapet
”Lär dig lösa problem tillsammans med robotar.”
Vad får det för konsekvenser när vi har fler och fler robotar som kollegor? Vi pratade med Fredrik Heintz, docent och universitetslektor vid institutionen för artificiell intelligens och datorsystem vid Linköpings universitet.
Robotar är en helt naturlig utveckling
Genom historien har människan ständigt utvecklat mer och mer avancerade verktyg som gjort det möjligt för oss att göra nya saker. Utvecklingen av robotar i arbetslivet är en helt naturlig följd av detta menar Fredrik Heintz.
- Att skapa verktyg som hjälper oss att göra nya saker är ett av människans viktigaste kännetecken. Så att vi utvecklar robotar är helt naturligt, säger han.
Historiskt sett har robotar framförallt använts i tillverkningsindustrin – bilindustrin och liknande – för att utföra tunga lyft och repetitiva moment. Idag används de mycket inom t.ex. elektronikindustrin för att utföra moment som kräver stor precision och som ska kunna utföras på exakt samma sätt gång efter gång.
- Robotutvecklingen har hittills fokuserat på att å ena sidan utföra tunga lyft och repetition och å andra sidan precision och upprepningsbarhet, säger Fredrik. Men nu handlar utvecklingen snarare om skapa flexibla robotar som kan förhålla sig till omvärlden.
Mer och mer flexibla robotar…
En nackdel med robotar så här långt har varit att både omställningstid och -kostnad varit väldigt hög. Det kräver mycket arbete att programmera om roboten för att göra t.ex. en ny modell av produkten som tillverkas. Nu går trenden mot mer flexibla robotar som också kan arbeta tillsammans med människor. De robotar som finns på arbetsmarknaden idag utför sin uppgift utan hänsyn till omgivningen och hålls ofta åtskilda från människor för att ingen ska komma till skada. Dagens robotutveckling handlar om att göra mer sofistikerade robotar som kan ta in omvärldsinformation och fatta beslut. De behöver förstå vad som händer runt omkring dem så att de kan jobba nära människor.
- En bransch som är het idag när det handlar om robotutveckling är logistikbranschen. Där är utmaningen för robotarna att lära sig hantera mer och mer ostrukturerade miljöer. Så länge det finns en exakt position, en RFID-tag eller QR-kod är det inga problem. Men vad händer t.ex. i en matvaruaffär där någon ångrat sig och ställt tillbaka en vara på helt fel hylla? säger Fredrik.
- Även vårdsektorn är intressant. Här kan roboten vara ett hjälpmedel som låter människorna ägna mer tid åt ren omvårdnad. Även automatiserade labb där analys mm. sker utan inblandning av människor är aktuellt, fortsätter han. En tredje bransch där det händer mycket är transportsektorn med automatiserade transporter. T.ex. kommer Nya Karolinska att satsa på att automatisera transporter inom sjukhuset.
Också på mjukvarusidan sker mycket utveckling. Ett exempel är det som kallas conversational technology, en mjukvaruteknik som tillåter verbal interaktion med robotar. På så vis skapas ett mer naturligt sätt att kommunicera som liknar dialogen vi har med
andra människor. Dialog är egentligen ett ineffektivt sätt att kommunicera men fördelen är just flexibiliteten.
- Tänk dig en läkare som undersöker en patient och under tiden har dialog med ett system för att dokumentera informationen. Systemet kan också ställa följdfrågor – det blir journalskrivande och beslutsstöd i ett, säger Fredrik.
… och mer och mer specialiserade människor
Robotarnas intåg i arbetslivet kommer främst att påverka oss människor på två sätt. Det ena är att robotarna utvecklas mot att kunna hantera samma omgivning som vi. Det betyder att skillnaden mellan robot och människa blir mindre och att arbeta med en robot kommer att bli som att arbeta med vem som helst. Vi kommer att interagera på samma sätt med robotarna som med våra mänskliga kollegor. Det andra handlar om specialisering. Vi måste specialisera oss mer. Om vi t.ex. tittar på vilka jobb som försvann i USA under senaste finanskrisen så var det medelklassjobb som krävde en generell utbildning. Högkvalificerade jobb ökar däremot.
- De som är framgångsrika i det robotifierade arbetslivet är de som har ett specialintresse, något de är extra bra på. Det kan vara vad som helst – smink, trägolv, dataspel, konstiga robotar… Så länge du är tillräckligt bra och hittar ett sätt att kommersialisera ditt intresse spelar det ingen roll.
För att lyckas blir alltså personliga egenskaper som driv och passion avgörande. Detta är en stor skillnad mot tidigare omställningar av arbetslivet som vi löst med hjälp av mer utbildning. Idag är det inte utbildning som är problemet.
- Via internet har vi tillgång till en global marknad, de bästa experterna och utbildningen inom varje område, 3D-printing för att ta fram prototyper osv osv. Det betyder att har du en idé kan du genomföra den. Så det du behöver tillföra är just idéer och visioner och drivet att förverkliga dem, säger Fredrik. Den här utvecklingen gör det problematiskt för de som är passiva. Inställningen ”Jag vill inte göra något” som vi tyvärr ser en del i arbetslivet kommer att bli ohållbar.
Satsa på digital kompetens och personlig utveckling
Vilka kompetenser behöver vi då utveckla för att vara framgångsrika? Fredrik menar att vi behöver bli bra på det som kallas för datalogiskt tänkande dvs. hur vi löser problem tillsammans med datorer. Detta behöver vi lära oss redan i skolan. Även digital kompetens dvs. hur vi använder digitala verktyg och kan vara aktiva medborgare i ett digitalt samhälle är avgörande.
Det kommer också att bli viktigt med personlig utveckling och bättre självkännedom för att hitta det du gillar att göra och våga satsa på att utveckla detta. Vi måste hela tiden vilja lära oss nytt och ta eget ansvar för att det blir så. Att vara positiv och optimistisk kommer att bli en tillgång.
- Som jag sa tidigare så handlar det om att hitta sitt specialintresse, det där som du är extra bra på. Det handlar om att odla sin unikitet, säger Fredrik.
Människans roll i framtiden
Omställningen till ett digitaliserat arbetsliv kräver inte bara nya arbetssätt utan också nya förhållningssätt. Människans uppgift i framtiden kommer framförallt att bli att komma på vilka problem vi ska lösa och varför. Själva problemlösningen kan
sedan datorer och robotar ta hand om. Det handlar för människor om att bli bra på det som datorer och robotar inte kan. Kreativitet och att se nya möjligheter är en sådan sak.
Nu befinner vi oss i övergångsperioden mellan det industriella samhället och det digitala samhället. Det medför en del oro på våra arbetsplatser och i samhället i stort. I sin yttersta form ser vi det som social oro och politisk extremism.
- Frågan är hur vi kan underlätta omställningen och hur lång tid den kommer att ta, avslutar Fredrik.
Kristina Närman
”Träna på att se möjligheter. Ta meningsfulla risker.
Släpp loss din betaversion.
Vi människor har en medfödd lust och förmåga att vara kreativa och skapa, att hitta lösningar och testa om dessa fungerar. Med andra ord grunden i entreprenörskap. Tidigare var entreprenör synonymt med en som startar företag, men definitionen håller på att förändras. Idag associeras entreprenör med en person som ser möjligheter och driver dem (Forbes.com 20130514). Den nya definitionen handlar alltså inte om att driva företag utan om ett mindset – om inreprenörskap.
Varför är det då så viktigt med inreprenörskap idag och i framtiden? Den snabba och konstanta förändringen är en anledning. Vi måste se och ta vara på möjligheter för att fortsätta vara relevanta. En annan är digitaliseringen. När vi så småningom i ännu större utsträckning får sällskap av robotar och artificiell intelligens i arbetslivet, kommer det att vara vår kreativitet och fantasi som betalar räkningarna – helt enkelt för att det är detta som inte kan digitaliseras.
Träna din hjärna
Men att se och driva möjligheter och vara kreativ kräver träning. Vår hjärna är som bekant mer känslig för negativ information än positiv (kallat negativity bias). Vi måste alltså aktivt jobba för att fokusera på lösningar istället för att hamna i loopen ”det går inte”. Då kan det vara hjälpsamt med metoder och förhållningssätt som hjälper oss att fokusera på det positiva. Ett exempel är Appreciative Inquiry, på svenska uppskattande undersökning, som hjälper oss att flytta fokus från problem till lösningar.
Samma förhållningssätt hjälper också våra idéer att utvecklas. Nya idéer är känsliga saker. De behöver värme och kärlek för att växa och frodas. Om vi är för snabba med att kritisera en idé är sannolikheten stor att den inte överlever. Och tänk också på vad som händer med personen bakom idén. Risken finns att hen inte vågar komma med fler idéer, i synnerhet om det är en person som är ovan att delta i innovations- arbetet. Just den här idén kanske inte var något att ha, men de kommande tio idéerna som vi aldrig får höra kan ha varit guldkornen vi letade efter.
Ta innovation på allvar, men inte så allvarligt
En annan sak vi kan lära av entreprenörer är att sluta ta innovation så himla allvarligt. Utveckling och innovation handlar per se om att ge sig ut på okänd mark – då finns givetvis risken att det inte blir som vi har tänkt (det är i själva verket så många av de riktigt lyckade innovationerna kommit till). Jag menar att vi ska se oss själva och vårt arbete som konstanta beta-versioner. Ja det finns buggar, men enda sättet att få veta vilka dessa är och hur de eventuellt ska åtgärdas är att ut och testa. Organisationen måste tillåta och uppmuntra misslyckanden. Slarv och nonchalans är givetvis inte ok, men misslyckande för utvecklings skull är bra, till och med eftersträvansvärda.
Ju fler kockar desto mer soppa
Att fler organisationer öppnar upp för alla att delta i innovations- och utvecklingsarbetet är goda nyheter. Ju fler kockar desto sämre soppa brukar det heta. Men i det här fallet ger fler kockar mer soppa – och det är precis vad vi vill ha. Fler hjärnor ger bättre idéer. Och som alla entreprenörer vet finns det inga ”self-made millionaires”.
Istället handlar det om att omge sig med personer som kompletterar en. Genom att alla i organisationen lär känna sina egna och varandras styrkor och specialintressen kan innovationsarbetet accelerera.
De organisationer som arbetar aktivt med att utveckla självledarskap och tillåter självstyre har bra förutsättningar för inreprenörskap. Genom att träna förändringsagenter med uppgift att driva utvecklings- och innovationsarbetet maxas möjligheterna. Ge dem kunskap och verktyg för att involvera och stötta sina kollegor kunder, samarbetspartner – whoever – att släppa loss sin kreativitet och bidra.
– AI och automatisering kommer att ta bort administrativt arbete.
I framtidens professionella liv kommer organisationer att ställas inför helt andra utmaningar och det kommer att påverka arbetssätt.
– Användarfokus ökar! Både vad gäller slut- andvändare och inne i organisationen. – Varje medarbetare får utrymme att bidra, förväntas bidra och uppmuntras att bidra med egna tankar och idéer.
Att aktivera en strategi
En mindre grupp med övergripande kunskap om organisationen och ett specifikt område kan med strategiska överväganden skapa en vision och sätta upp mål för området. För att det ska förverkligas behöver alla medarbetare förstå visionen och varför målen är strategiskt viktiga, för att i nästa steg kunna bidra med idéer om hur deras arbetssätt kan förändras för att nå dit.
Genom att inkludera alla medarbetare i hur en strategi ska aktiveras tas den kollektiva kunskapen om värdeskapandet i alla roller med i utvecklingen av de nya arbetssätten. För att alla ska kunna komma med relevanta idéer inom ramen för strategin krävs ett tydligt ramverk. Här nedan ser du ett exempel på hur ett sådant ramverk skulle kunna se ut för att aktivera en strategi kopplat till inkluderade innovation. När ramverket är på plats behövs en gemensam process för att testa och utvärdera idéerna. De idéer som fungerade kan implementeras i hela organisationen. På så sätt är alla inkluderade i aktiveringen av strategin och chansen att nå visionen.
Recept för aktivering, strategi: Innovation
Mål: Vi ska vara minst lika relevanta om tio år
Vision:
Inkluderande innovation med ett utifrån- och in perspektiv tar oss mot en ljus framtid
Intressenter: Medarbetare
Användare Samarbetspartners
Motorer:
UX Tillgänglighet AI
Attribut:
Progressiva Modiga Tillitsfulla
