Byggvärlden nr 2, 2023

Återvunnet glas som grund i stället för betong

Kommunerna där det byggs mest

DEN SVAGA LÄNKEN

Trainee – en väg in i branschen

Feskekôrkan får nytt våningsplan

DEBATT Få branscher har lika stor potential att minska utsläppen av koldioxid

Återvunnet byggavfall ger stora energibesparingar

Bygg- och anläggningssektorn står för nästan lika stora utsläpp som Sveriges inrikestransporter. År 2020 genererade sektorn de största mängderna avfall i Sverige, 14,2 miljoner ton, gruvindustrin borträknad. Få branscher har lika stor potential att minska utsläppen av koldioxid och effektivisera resursanvändningen som byggbranschen. Byggmaterial är energikrävande att framställa och importeras ofta långväga ifrån. Utsläppen från bygg- och anläggningssektorn når nya rekord i en ny rapport från FN och användandet av råmaterial förväntas dubbleras till 2060. Det här är en trend som måste brytas om vi ska klara klimatmålen.

EN RAPPORT SOM IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram på uppdrag av Återvinningsindustrierna visar att användandet

av återvunnet material vid byggande alltid innebär minskade koldioxidutsläpp, jämfört med användning av nytt material. Detta gäller oavsett om det handlar om metaller, träprodukter, glas, gips eller plast.

TROTS ATT DET finns flera goda argument för ökad återvinning finns ett flertal hinder som bromsar utvecklingen. Det saknas regelverk som styr utvecklingen mot användning av mer återvunnet material. Kvotplikt, det vill säga krav på andel återvunnet material i nya byggmaterial, skulle exempelvis driva på utvecklingen och öka resurseffektiviteten i hela byggsektorn.

Vi på Återvinningsindustrierna har tagit fram fem punkter för att öka återvinningen i byggbranschen och därmed minska sektorns klimatpåverkan och energianvändning.

1. Inför kvotplikt för vissa byggmaterial på EU-nivå, såsom exempelvis plast, gips och mi-

Det kan ju vara skrämmande att först plugga i fem år och sedan fortsätta lära sig.

SID 14

Jag är inne på mitt tolfte år som projektchef. Då och då blir det stormigt.

SID 6–7

neralull. Krav på andel återvunnet material i nya byggprodukter kan driva på insamlingen och öka efterfrågan.

2. Säkerställ att verksamhetsutövare uppfyller kraven på utsortering av byggavfall för att möjliggöra ökad återvinning av materialet. Detta krav måste lyftas tidigt byggprocesserna och tillsynen av gällande regler behöver stärkas.

3. Säkerställ att den nyligen lanserade utredningen ”Ekonomiska styrmedel för att främja omställningen till cirkularitet” inkluderar konkreta förslag för att driva på omställningen till en cirkulär byggsektor.

4. Definiera kriterier för när schaktmassor upphör att vara avfall. Att tydliggöra när massorna upphört att vara avfall och blivit en ny produkt kan driva på användningen av återvunna massor som till exempel ballast. Ökat nyttiggörande av massor kan kraftigt minska transporterna och därmed klimatpåverkan.

Du kan ställa en jumbojet på nosen på ett sånt här block utan att det går sönder.

SID 10–11

5. Kommuner, fastighetsägare och byggföretag måste börja ställa ambitiösa upphandlingskrav på sortering, högkvalitativ återvinning och användning av återvunnet material. Det finns ingen anledning att vänta. Vi har höga förväntningar på att den nytillträdda regeringen ser potentialen och säkerställer att förutsättningarna finns för bygg- och återvinningssektorn att bidra till övergången till cirkulär ekonomi.

ELLEN EINEBRANT VD, ÅTERVINNINGSINDUSTRIERNA

Det är en utmanande tid att axla ett ledarskap i vår bransch, det är inget att sticka under stol med.

SID 22

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

Chefredaktör: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Den ikoniska byggnaden som ligger vid Fisketorget i Göteborg blir nu både upprustad och får en teknikkällare. På utsidan märks det inte så mycket men på insidan är arbetet med att gräva ur marken i full gång.

SID

Layout: n Mårten Pien marten.pien@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Andreas Lundgren, 070-508 98 02 andreas.lundgren@annonskraft.se n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se

E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Återvinningsföretagen vill bidra till en mer resurseffektiv och cirkulär ekonomi, men de politiska förutsättningarna saknas fortfarande. Vi presenterar fem åtgärder som den nya regeringen behöver ta tag i, skriver Ellen Einebrant, vd på Återvinningsindustrierna.

TÅL ATT ANVÄNDAS

Isuzu är en riktig pickup i dess rätta bemärkelse. Alltså varken en sminkad personbil eller en transportbil med höjd markfrigång. Nej, vi utgår istället från en bastant stålram och bygger från marken och uppåt. Resultatet blir en pålitlig arbetsmaskin som dessutom har komfort och säkerhet på högsta nivå. Vi bygger pickuper som går att lita på. 7 dagar i veckan, 24 timmar om dygnet. Pickuper med hårt arbete i blodet, precis som du.

Cementas anläggning i Slite på Gotland. FOTO:

Cementa får böter för miljöbrott i Slite

Q Cementa åläggs att betala företagsbot med 400 000 kronor. Enligt åklagarmyndigheten, Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, handlar det om ett miljöbrott och sex fall av otillåten miljöverksamhet i Slite. Enligt strafföreläggandet rör det sig om flera händelser som inträffat i Slite 2020 och 2021. Till exempel ett mobilt dieseldrivet vattenverk som orsakade att minst 800 liter diesel läckte ut i mark eller vatten i februari 2021. Cementa hade heller inte anmält den tillfälliga anläggningen. Ett utfärdat strafföreläggande måste godkännas av den misstänkte. Om inte kan åklagaren väcka åtal och saken prövas av domstol istället.

Döms att betala 23 miljoner till MVB

Värmdö kommun tvingas betala drygt 23,5 miljoner kronor till byggbolaget MVB. Det fastslår Nacka tingsrätt. Målet gäller en hävd entreprenad för utvecklingen av Gustavsbergs Porslinsfabrik.

Det var i maj 2016 som ett avtal tecknades mellan Värmdö kommun och byggbolaget MVB Öst. Avtalet gällde en om- och tillbyggnad av Gustavsbergs Porslinsfabrik för att skapa ett kulturhus i den gamla fabriksbyggnaden. Kontraktssumman uppgick till 120 miljoner kronor. Men i november 2016 beslutade kommunen av avbryta arbetet efter att MVB upptäckt deformationer i det befintliga taket, vilket riskerade att rasa ihop. Kostnaden för att åtgärda taket skulle uppgå till drygt 86 miljoner kronor. Därefter blev det ett avbrott i projektet under 22 månader. Under denna tid ska parterna ha försökt hitta olika lösningar för att avsluta entreprenaden, när detta inte gick hävde kommunen kontraktet med MVB

2018.

2019 SKICKADE MVB in en stämningsansökan till tingsrätten på drygt 26 miljoner kronor för utebliven vinst som en följd av det hävda kontraktet.

Kommunen menar bland annat att förutsättningarna för att fullgöra kontraktet, efter den stora kostnadsökningen med taket, väsentligt hade rubbats och att man därför hade skäl att häva kontraktet. Men tingsrätten menar bland annat i domen att Värmdö kommun borde ha tagit reda på och informerat entreprenören om takets skick. Tingsrätten menar att det också var

Färre tips till Fair Play Bygg

295 tips inkom under 2022 till Fair Play Bygg i Stockholm, vilket är något färre än året dessförinnan.

NCC bygger ut vattenverk i Umeå

Q NCC och Vakin inleder nu utbyggnaden av vattenverket Forslunda i Umeå för att möta kommunens behov av ökad kapacitet. Affären är en utförandeentreprenad och ordervärdet uppgår till cirka 180 miljoner kronor.

NCC:s uppdrag omfattar bland annat en utbyggnad av ett antal vattenbassänger för vattenrening och en omgärdande byggnad, mark- och VA-arbete för de nya ledningarna, samt ett antal betonggjutningar med höga krav på vattentäthet.

Arbetet inleds omgående och utbyggnaden förväntas vara färdig omkring mitten av 2025.

– Samtidigt var 2021 ett rekordår, poängterar Sussie Paredes Illum, analytiker på Fair Play Bygg, som trots de positiva siffrorna inte tror att brottsligheten har minskat inom byggsektorn.

Fair Play Bygg, som ägs av Stockholms Byggmästareförening och Byggnads Stockholm-Gotland, tar sedan 2016 emot information om brottslig verksamhet inom byggbranschen, tips som sedan skickas vidare till myndigheter. Förra årets skörd blev alltså 295 tips, av dessa lämnades 184 ärenden vidare. 2021 inkom 440 tips och 249 lämnades vidare till myndigheter. 2020 låg siffrorna på 321 respektive 199.   – Siffrorna har tidigare ökat för varje år. Samtidigt marknadsförde vi inte oss i samma uträckning förra året som vi gjort tidigare, det kan ha påverkat resultatet för jag tror inte brottsligheten har gått ner, säger Sussie Paredes Illum.

Hon hittar ytterligare en förklaring till de färre tipsen i Ukraina-kriget.

semester- eller övertidsersättning. De flesta hör av sig via vår hemsida där man också kan välja att vara anonym, vissa ringer till oss och vi får även en del tips från fackliga ombudsmän och myndighetspersoner som har varit ute på någon arbetsplats.

SEDAN 2016 HAR Fair Play Byggs tips till myndigheter lett till att byggföretag har upptaxerats med totalt 118 miljoner kronor, pengar som annars hade undanhållits statskassan. Det är framför allt till Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten som rapporterna skickas.

kommunens fel att det blev ett avbrott i byggnationen under 22 månader, att hävningen var obefogad och därmed också är att anse som ett avtalsbrott. Värmdö kommun döms att betala drygt 23,5 miljoner kronor, bland annat för bolagets uteblivna vinst, samt 1,4 miljoner kronor i rättegångskostnader.

Kommunen köpte porslinfabri-

ken 2012 och 2019 såldes fastigheten till Landia.

Byggvärlden har varit i kontakt med Värmdö kommun som i nuläget inte vill kommentera tingsrättens dom. MVB Öst, som i målet företräddes av AG Advokat, vill vänta med att kommentera domen till 16 februari då tiden för överklagan är över.

Sekretessfrågan i fokus vid A-krimcentrens första möte

Härom veckan träffades företrädare för samtliga sju A-krimcenter i landet. Det är första gången som detta sker. Från Byggföretagens sida vill man lyfta sekretessproblematiken.

– Myndigheter som sitter under samma tak måste kunna dela information med varandra, säger Claes Thunblad, ansvarig för sund konkurrens på Byggföretagen.

...ökade försäljningsutvecklingen av byggmaterial i proffshandeln med under årets fjärde kvartal jämfört med fjärde kvartalet 2021. Försäljningsutvecklingen i konsumenthandeln minskade med drygt elva procent under samma period. Det visar siffror från byggmaterialindex från Byggmaterialhandlarna.

Att konsumenthandeln backar kraftigt beror bland annat på det oroliga ekonomiska läget.

– En stundande lågkonjunktur med höga priser och stigande räntor innebär att konsumenternas köpkraft försvagas. Det påverkar byggmaterialhanden negativt, säger Monica Björk, vd för Byggmaterialhandlarna.

– Tidigare år var ukrainare papperslösa och vi har under många år haft ukrainska uppgiftslämnare. Men i och med kriget fick ukrainare uppehållsrätt och arbetstillstånd i Sverige och resten av Europa. Jag tror detta också kan ha med de lägre siffrorna att göra, säger hon och påpekar att det också alltid finns ett stort mörkertal.

I STORT SETT samtliga tips som inkom under 2022 rör svart arbetskraft och de flesta tipsen kommer från arbetarna själva.

– Sen vi startade 2016 har vi fått in 1 900 tips från byggarbetsplatser i Stockholmsregionen och inget rör svensk arbetskraft, utan det är enbart utländsk. Det handlar oftast om att de inte får någon lön eller rätt lön, ingen

– Sen skickar vi även till Polisen när det rör människoexploatering. I byggbranschen är det tyvärr vanligt att papperslösa människor kommer till Sverige och blir lovade guld och gröna skogar, men sen utnyttjas de å de grövsta, får bo trångt på något boende eller på byggarbetsplatsen. Under 2022 var det sex ärenden av den här typen som vi lämnade över till Polisen, säger Sussie Paredes Illum.

Efter att Byggmarknadskommissionen släppte sin rapport i början av 2022 tog förra regeringen några initiativ för att minska arbetslivskriminaliteten i landet. Men detta är inget Fair Play Bygg har märkt av än. – Stockholm har inte kommit igång riktigt än med sitt A-krimcenter så därför kan vi inte bedöma det.

Fair Play Byggs rapport för 2022 kommer att släppas under våren.

För att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten inom byggsektorn beslutade förra regeringen bland annat att inrätta sju myndighetsövergripande center runt om i landet. Göteborg och Umeå var först med att flytta in i sina lokaler med representanter från bland annat Skatteverket, Arbetsmiljöverket och Polisen samt även från Byggföretagen och Byggnads. De övriga i Uppsala, Stockholm, Örebro, Linköping och Malmö har ännu inte fått lokaler, men arbetet har ändå påbörjats. Ett 50-tal personer från de sju centren samlades nyligen hos Byggföretagen.

– A-krimcentren är väldigt bra, men det är risk att de blir verkningslösa om man inte löser sekretessproblematiken. Myndigheterna måste kunna prata med varandra för att det ska kunna bli något resultat. Det andra som vi jobbar för är tillgängligheten kring offentliga uppgifter, som utstationering och migrationsverkets uppgifter och så vidare. Det vi förväntar oss är dels att regeringen tar sekretessproblematiken på allvar och att myndigheterna redan i dag tillgängliggör sina offentliga uppgifter, säger Claes Thunblad och fortsätter:

– Sen skulle centren också kunna jobba med rådgivning och stöd gentemot byggföretag. Vi vill också se att arbetsplatskontrollerna förstärks så att fler arbetsplatser kan kontrolleras. Även de arbetsplatser som inte har personalliggare.

Q Vad säger övriga i centren om dessa frågor?

– Vi driver dessa frågor tillsam-

mans. Det är politiska beslut som krävs, men inga fler utredningar, det har varit så många tidigare.

Q Var står vi i dag vad gäller sekretesslagstiftningen?

– Förra regeringen utredde det, jag tror det är tredje gången som det utreds. Varje utredning kommer fram till samma sak, det vill säga att man bör lätta på sekretesslagstiftningen och man bör titta på vilka uppgifter som myndigheterna måste kunna dela med varandra. Men det krävs också ett politiskt beslut att man ändrar lagstiftningen och det beslutet har inte tagits än. De signaler vi får är att nuvarande regering vill fortsätta det här arbetet. Men precis som den förra så måste man komma fram till ett beslut.

Q Hur har arbetet gått så här långt i centren?

– Mycket handlar om erfarenhetsutbyte och att lära känna varandra. Det är kortare vägar nu mellan alla, vilket är positivt. Centren har även bjudit in offentliga beställare och gjort gemensamma arbetsplatsbesök, gemensamma presentationer för att möta andra aktörer och så vidare. De här grupperna utför inte direkt arbetsplatskontroller.

HENRIK EKBERG

Forslunda vattenverk. FOTO: VAKIN

HENRIK EKBERG

Gustavsbergs Porslinsfabrik.

FOTO: VÄRMDÖ KOMMUN

Sussie Paredes Illum, analytiker på Fair Play Bygg.

Claes Thunblad, ansvarig för sund konkurrens på Byggföretagen. FOTO: BYGGFÖRETAGEN

Prisfokus skrämmer bort anbudsgivare

Prisfokus, dåligt förfrågningsunderlag och bristande uppföljning av ställda krav gör att många bygg­ och anläggningsföretag inte lämnar anbud i offentliga upphandlingar. Det visar Byggföretagens nya Byggbarometer.

– Värdet av den offentliga upphandlingen i Sverige uppgår till drygt 800 miljarder kronor per år. Samtidigt gör faktorer som fokus på låga priser, förfrågningsunderlag av för dålig kvalitet och bristande uppföljning av ställda krav att 40 procent av företagen väljer att inte lämna anbud till offentliga aktörer, säger Sanna Wallerstedt, jurist och sekreterare i Byggföretagens LOU-utskott.

Närmare bestämt 64 procent av företagen har svarat att den största utmaningen med offentliga upphandlingar är för stort fokus på pris, vilket bland annat leder till orealistiskt låga anbud.

Andra utmaningar är att förfrågningsunderlaget är av för dålig kvalitet och anbud därför svåra att kalkylera, inga möjligheter till långsiktigt samarbete med beställaren och att raven på det som upphandlas är otydliga, för högt ställda eller irrelevanta.

DET GENOMSNITTLIGA ANTALET anbudsgivare har ökat – men det vanligast förekommande antalet anbud i en upphandling är två. I fyra av tio upphandlingar inkommer bara ett eller två anbud.

– Sund konkurrens är en ödesfråga för bygg- och anläggningsbranschen. Det finns mycket att

Sund konkurrens är en ödesfråga för bygg- och anläggningsbranschen.

vinna om beställare i alla led underlättar för seriösa företag att delta i offentliga upphandlingar, säger Sanna Wallerstedt.

Byggbarometern visar också att drygt hälften av företagen deltar i offentlig upphandling. 78 procent av dessa företag vill delta oftare i offentlig upphandling – om de upplevde att det var lättare.

AV DE SOM i dag inte deltar i offentlig upphandling har 73 procent svarat att de skulle delta i offentliga upphandlingar i större utsträckning om de utmaningar och problem de upplever minskar.

Byggbarometern 1/2023 är framtagen för att ge en lägesbild av hur Byggföretagens medlemmar upplever den offentliga upphandlingen. Undersökningen är besvarad av 520 medlemsföretag under december 2022.

ANNA SJÖSTRÖM

15% litar inte på att det går rätt till Vad ser ert företag som de största utmaningarna med offentlig upphandling?

Q Det är för stort fokus på pris, vilket bl.a. leder till orealistiskt låga anbud, 64%.

Q Förfrågningsunderlaget är av för dålig kvalitet och anbud därför svåra att kalkylera, 44%.

Q Inga möjligheter till långsiktigt samarbete med beställaren, 39%.

Q Kraven på det som upphandlas är otydliga, för högt ställda eller irrelevanta, 38%.

Byggstart för 192 lägenheter i Malmö

Q Mer än tre år efter förvärvet av fastigheten Godsfinkan 3 i Södra Nyhamnen i Malmö kan MKB starta produktionen av 192 hyresbostäder. Förseningen beror på överklagande av entreprenaden. Godsfinkan blir MKB:s första hus i Nyhamnen och består av tre hus, det högsta blir 19 våningar högt. Utöver lägenheterna kommer även att finnas sju kommersiella lokaler samt parkering. Byggnads AB Tornstaden Syd är totalentreprenör. Byggstart är planerad till efter sommaren.

Belstroj fälls för brott mot utlänningslagen

FOTO: BYGGFÖRETAGEN

Q Ingen eller dålig uppföljning av ställda krav under kontraktstiden, 31%.

Q Avtalsvillkoren är obalanserade till vår nackdel (t.ex. genom för många avsteg från standardavtalen), 28%.

Q Information från oss företag inhämtas och beaktas sällan inför och under upphandling, 20%.

Q Vi litar inte på att det går rätt till, 15%.

Q Tidplanerna är orealistiska, 15%.

Q Risken för överprövning, 15%.

KÄLLA: BYGGBAROMETERN

17 procent av anbuden gick till byggsektorn

De företag som vann flest upphandlingar 2021 var alla verksamma inom bygg­, teknik­ eller anläggningsbranscherna.

Sweco Sverige, WSP Sverige och ÅF­Infrastructure var anbudsgivarna som vann flest anbud.

Varje år upphandlingspliktiga inköp till ett värde av över 800 miljarder kronor. Det motsvarar en sjättedel av BNP. År 2021 annonserades över 18 421 upphandlingar, det visar statistik från Upphandlingsmyndigheten.

STATISTIKEN VISAR OCKSÅ att intresset för att lämna anbud i offentliga upphandlingar ökar stadigt. År 2021 lämnades i genomsnitt 5,4 an-

bud per upphandling jämfört med 4,9 år 2020 och 4,1 år 2017 då ökningen började.

TROTS DET ÖKANDE intresset lämnas det i 40 procent av upphandlingarna bara 1 eller 2 anbud. I knappt var tionde upphandling lämnas däremot över 10 anbud. Det är vid upphandling av IT-tjänster samt hälso- och sjukvård som intresset är som störst. De flesta kontrakterade anbudsgivare 2021 var byggföretag. Totalt

1 713 företag inom byggindustrin tilldelades avtal i upphandlingar annonserade 2021. De stod tillsammans för 4 099 kontrakterade anbud, eller cirka 17 procent. Sweco Sverige, WSP Sverige och

ÅF-Infrastructure var de anbudsgivare med flest kontrakterade anbud 2021.

– De företag som vann flest upphandlingar 2021 var alla verksamma inom bygg-, teknik- eller anläggningsbranscherna. Detta kan till

stor del förklaras av att flest upphandlingar annonseras inom dessa branscher, säger Andreas Doherty, analytiker på Upphandlingsmyndigheten.

Antal kontrakterade anbud 2021

Q Sweco Sverige AB 238 anbud

Q WSP Sverige AB 236 anbud

Q ÅF-Infrastructure AB 197 anbud

Q Norconsult AB 134 anbud

Q Ramboll Sweden AB 107 anbud

Q Tyréns Sverige AB 105 anbud

Q Svevia AB 91 anbud

Q Peab Anläggning AB 89 anbud

Q Atea Sverige AB 86 anbud

Q Bravida Sverige AB 74 anbud

Q NCC Sverige AB 68 anbud

Q Johnsson & Johnson AB 60 anbud

Q Stena Recycling AB 56 anbud

Q Ligula Hospitality Group AB 54 anbud

Q Samhall AB 52 anbud KÄLLA: UPPHANDLINGSMYNDIGHETEN

Q De båda tilltalade företrädarna för Belstroj friades i tingsrätten, men döms i hovrätten för brott mot utlänningslagen vid tio tillfällen. De döms till 120 dagsböter vardera. Belstroj förpliktigas även att betala en särskild sanktionsavgift på cirka 1 150 000 kronor.

I domen skriver hovrätten att det funnits rutiner och kontroller och att de åtalade i vissa fall inte agerat oaktsamt. Men rätten konstaterar att de rutindokument som funnits inte omfattat samtliga av de frågor som varit aktuella i målet.

Arlandajobb för Sveab Anläggning

Q Sveab Anläggning har erhållit ett projekt på Arlanda. Beställare är Swedavia och uppdraget innebär anläggning av ett nytt dagvattensystem längs bana 1 på Arlanda. Bana 1 är Arlandas huvudrullbana med en längd på 3 300 meter. Arbetet innefattar bland annat cirka 50 000 kubikmeter schakt och 10 000 meter ledningar. Merparten av arbetet kommer att utföras under flygstopp mellan 28 juni och 17 september.

Spadtag för utbyggnaden i Värtahamnen

Q Utvecklingen av Stockholms nya stadsdel Värtahamnen, en del av Norra Djurgårdsstaden har nått en milstolpe. I slutet av januari samlades politiker och byggaktörer i Värtahamnen för att fira att Saltkajen byggs ut för att göra plats för kontorshus, bostäder, en ny pir och promenadstråk. Under den första byggetappen kommer fem kvarter med kontor och hotell att etableras. Beräknad inflyttning från 2025/2026.

Arkitekt för Godsfinkan är Fojab. BILD:: FOJAB/MKB

Thomas Andersson, exploateringsdirektör, och Anders Österberg ordförande i exploateringsnämnden.

FOTO: STADSUTVECKLARNA I VÄRTAHAMNEN

Sanna Wallerstedt, jurist och sekreterare i LOU ­ utskottet, Byggföretagen.

Under 2021 teckande Sweco ramavtal med Jernhusen gällande tekniska konsulttjänster.

FOTO: GETTY IMAGES

ANNA SJÖSTRÖM

Västlänken-etapp delas upp

För ett par veckor sedan hävde Trafikverket kontraktet med AGN Haga för Västlänkens etapp Haga. Ett misslyckande, enligt Trafikverkets projektchef Bo Larsson, som nu påbörjar arbetet med att hitta en strategi för nya upphandlingar av etappen.

24 januari kom beskedet att konsortiet AGN Haga tvingas lämna uppdraget för Västlänkens etapp Haga, en av fyra stora entreprenader i infrastrukturprojektet tillsammans med Centralen, Korsvägen och Kvarnberget. Bo Larsson känns inte direkt omtumlad, utan lugnt och sansad när Byggvärlden träffar honom på Trafikverkets kontor på Kruthusgatan i närheten av Centralstationen.

– Jag är inne på mitt tolfte år som projektchef. Då och då blir det stormigt. Men stora infrastrukturprojekt har ofta perioder när saker debatteras och när det kommer synpunkter. Och så ska det vara med dessa projekt. Jag tycker det är stimulerande att vara delaktig i ett infrastrukturprojekt som är viktigt för både Västsverige och Sverige, säger han.

AGN HAGA, SOM samägs av Italienska Webuild (tidigare Astaldi), turkiska Gülermak och norska NRC Group, påbörjade arbetet i Haga 2018. Kontraktsvärdet när det tilldelades 2017 var 2,3 miljarder kronor. Etapp Haga omfattar 1 700 meter tunnel varav 250 meter betongtunnel i jord och lera samt en ny underjordisk station i Haga. Enligt Bo Larsson har diskussionerna om AGN Hagas framtid förts länge.

– Vi har haft en dialog med AGN

Vi tycker inte framtiden ser bättre ut för etappen än om man tittar historiskt eller hur det ser ut i dag

Haga under väldigt lång tid för hur man ska kunna ta igen den sena uppstarten. Egentligen sen 2018. Vi har inte varit nöjda med uppstarten eller av bergdriften. Vi har velat se en bättre planering och ett bättre genomförande för att kunna öka produktionstakten. Vi har även diskuterat ansvarsområdet när det gäller historiken, men där har vi stått väldigt långt ifrån varandra.

Q Men varför fattades det här beslutet just nu?

– Vi har försökt hitta en väg framåt för att kunna ta igen förlorad tid. Men vi tycker inte framtiden ser bättre ut för etappen än om man tittar historiskt eller hur det ser ut i dag. Så den sammanvägda bedömningen blev att vi inte ser att de kommer att klara kontraktet.

De tre skälen som Trafikverket lutar sig mot för att häva kontraktet är historiken i framdriften, produktionen och framdriften i framtiden samt att man ser brister i arbetsmiljön för arbetarna. I dagsläget är Haga-etappen försenad, enligt Trafikverket, med 1,5-2 år vad gäller bergdriften. Än värre är det för jordschaktningen.

– Vi är inte överens om den kritiska linjen går i jordschaktningen eller i bergdelarna. Det ser vi olika på. Vi trodde att vi skulle hitta en gemensam målbild i höstas, men då levererade AGN sin global claim-rap-

port (där entreprenören kräver ersättning och/eller tidsförlängning, reds anm.), och som uppmärksammades i media, och då förstod vi att vi stod så oerhört långt ifrån varandra. Trafikverket är tydliga med att ta sitt ansvar, men vi såg inte att AGN var redo att ta sitt, förklarar Bo Larsson.

I RAPPORTEN FRÅN i höstas, som DN var först med att rapportera om, begärde AGN Haga 4,5 miljarder kronor av Trafikverket utöver avtalet för deras del av tunneln, de varnade också för att projektet försenas med närmare fyra år.

Q AGN låg drygt en miljard kronor under tvåan i upphandlingen, borde man inte insett att detta kunde hända?

– Man kan alltid vara självkritisk. Men jag tycker också man måste ta till sig att vi jobbar enligt lagar, styrande dokument och regelverk som gör att vi i vissa lägen har väldigt svårt att förkasta anbud på grund av för lågt pris. Det får vi ta till oss på Trafikverket och se på hur vi ska göra för att inte hamna i den här situationen igen. Men det är ju ett misslyckande, det är klart att det är, medger Bo Larsson.

Efter att kontraktet hävts med AGN Haga för ett par veckor sedan har nu byggnadsarbetarna lämnat platsen och byggherren Trafikverket tar över kontrollen.

– Nu säkrar vi först arbetsplatsen och gör akuta skyddsarbeten, så det blir säkert att vistas där. Vad som väntar nu för Trafikver-

ket är att hitta en strategi för nya upphandlingar av Haga-etappen. I stället för en huvudentreprenör blir det flera.

– Det blir ett flertal, enligt vår arbetshypotes fem eller sex entreprenader. Att dela upp kontraktet i flera gör att det blir mer effektivt, säger han och fortsätter:

– VI HAR SPECIELLA skäl nu att göra direktupphandlingar med underentreprenörerna som har kontrakterats av AGN för Haga-etappen. Det handlar om både svenska och utländska bolag. Vi jobbar brett för att klara produktionen och har även blivit kontaktade av branschen som vill vara med och genomföra detta, det känns positivt. Men nya förfrågningsunderlag kommer att skickas

Etapp Haga är en av de fyra stora entreprenaderna i projekt Västlänken. Konsortiet AGN Haga har arbetet med etappen sedan 2018, men har byggherren avbrutit samarbetet. Etapp Haga omfattar 1 700 meter tunnel varav 250 meter betongtunnel i jord och lera samt en ny underjordisk station i Haga i centrala Göteborg. FOTO:

AGN Haga samägs av Italienska Webuild (tidigare Astaldi), turkiska Gülermak och norska NRC Group. Konsortiet vann upphandlingen med sina dryga 2,3 miljarder kronor, vilket innebar att man låg en dryg miljard under tvåans anbud. FOTO:

upp i flera entreprenader

ut på marknaden, exakt när det blir är inte klart än, det beror vilken entreprenad det handlar om.

Q Vad betyder detta ekonomiskt och tidsmässigt för Västlänken?

– Vi sitter med den analysen nu. Men det var bättre att häva kontraktet än att fortsätta, det kan vi konstatera.

Q AGN står även bakom Kvarnbergsetappen, hur tänker ni kring det?

– Det hävda kontraktet gäller bara i Haga och vi har i dagsläget inga intentioner på att inte genomföra Kvarnbergs-etappen med entreprenören, sen vad AGN väljer att göra kan jag inte spekulera i. Den etappen löper på bra i dagsläget, vi har förtroende för AGN där.

Västlänken skulle stå klar 2026, men som läget är nu, är det endast Centralen-etappen som man hoppas kunna stå klar om tre år. – Vi jobbar med att öppna Centralen-etappen till 2026 så vi bidrar till att öka kapaciteten i järnvägssystemet. När hela Västlänken-projektet står klar kan vi inte svara på än. Korsvägen ligger också efter i tidsplanen, men inte så mycket som Haga-etappen. Vad gäller Korsvägen så har vi en helt annan uppfattning än entreprenören (NCC och tyska Wayss & Freytag Ingenieurbau, reds. anm) om hur det går. Där anser vi att vi har en tillfredsställande produktionstakt, till skillnad från entreprenören. Analysen som vi jobbar med som även innefattar upphandlingarna för Haga-etappen, bör bli klar

inom 3-5 månader, säger Bo Larsson. Mellan 3 500 och 4 000 personer är i dagsläget i full gång och arbetar med Västlänken i Göteborg. På beställarsidan (Trafikverket) arbetar 260 personer med projektet. En annan upphandling som varit problematisk är BEST-entreprenaden (bana, el, signaler och telekommunikation) i Västlänkentunneln. Efter en tidskrävande rättsprocess där samtliga anbudsgivare överprövade varandra anbud valde Trafikverket 20 december förra året att avbryta upphandlingen. Förklaringen man gav vara att konkurrensen var bristfällig och att det fanns felaktigheter i samtliga anbud samt att förutsättningarna hela tiden förändrades allt eftersom överprövningarna drog ut på tiden.

– Det vi gör nu är att vi delar upp BEST-upphandlingen i två delar. Vi kommer att handla upp etappen

Centralen/Kvarnberget först och när vi får lite mer klarhet i hur Haga/ Korsvägen ligger till så skickar vi även ut den på upphandling. Vid förra upphandlingen var det formaliafel i anbuden, nu måste vi säkerställa

Västlänken

att det inte finns den misstolkningsmånen i förfrågningsunderlaget den här gången. Vi räknar med att skicka ut denna till sommaren, säger Bo Larsson, som också tillägger att denna försenade upphandling i sig inte ska påverka slutdatum för Västlänken.

Q Västlänken är en åtta kilometer lång järnväg som ska ge Göteborg genomgående pendel- och regiontågtrafik.

Q Drygt sex kilometer går i tunnel under centrala Göteborg och tre nya stationer byggs vid Korsvägen, Haga och Centralstationen.

Q Kostnaden för projektet beräknas till 20 miljarder kronor i 2009-års prisnivå. Västlänken ingår och finansieras av Västsvenska paketets parter.

Q Byggnationen startades 2018 och hela Västlänken planerades stå klar 2016, men nu ser det ut som att enbart etapp Centralen kommer att stå klar då.

Pilottunnlar i Haga-etappens stationsutrymme under Haga Kyrkogata/Vasagatan. FOTO: TRAFIKVERKET

Bo Larsson, projektchef för Västlänken på Trafikverket. FOTO: HENRIK EKBERG Av de fyra stora entreprenaderna är det Centralen-etappen som flyter på bäst och som man räknar med ska stå helt klar 2016. NCC är totalentreprenör för etappen. FOTO: HENRIK EKBERG

Positivt rörelseresultat för JM

JM:s intäkter ökade under förra årets sista kvartal till cirka 5,2 miljarder kronor (cirka 4,2) och även rörelseresultatet ökade något. ”Jag är mycket nöjd med JM:s utveckling under alltmer utmanade marknadsförutsättningar”, skriver vd:n och koncernchefen Johan Skoglund.

Rörelseresultatet för årets sista kvartal ökade till 767 miljoner kronor, att jämföra med 755 miljoner kronor sista kvartalet 2021. Rörelsemarginalen minskade till 14,9 procent (18,6).

Antal sålda bostäder minskade till 462 (969) och produktionsstarter till 898 (1 428). Men bolaget står ändå starkt, enligt Johan Skoglund, med 8 078 bostäder i pågående produk-

Ser att det fortfarande finns förutsättningar att starta nya bostadsprojekt på alla våra marknader

tion varav en normal andel, 62 procent, är bokade eller sålda samt har en stark balansräkning.

”Antalet produktionsstartade bostäder minskade under det fjärde kvartalet, till följd av uteblivna nödvändiga myndighetsbeslut som försenat flera projekt i Stockholm samt svagare försäljning av bostäder.

Samtidigt ser vi att det fortfarande finns förutsättningar att starta nya bostadsprojekt på alla våra markna-

der. Fortsatt fokus på produktionsstarter kommer vara prioriterat för JM för att generera ett stabilt kassaflöde” skriver Johan Skoglund i bokslutskommunikén.

SETT TILL HELÅRET ökade intäkterna till cirka 16,4 miljarder kronor, att ställa mot cirka 14,6 miljarder för 2021. Rörelseresultatet minskade till cirka 2,1 miljarder (cirka 2,2) och rörelsemarginalen till 12,6 procent (15,2). Resultatet före skatt minskade till cirka 2 miljarder (cirka 2,2), antal sålda bostäder till 2 659 (4 248) och produktionsstarter till 3 113 (3 972).

Enligt Johan Skoglund är kunderna på den svenska bostadsmarknaden avvaktande och priserna på andrahandsmarknaden minskar samtidigt med ökande utbud. I Norge har bostadsmarknaden mattats av och man upplever ett högre kostnadstryck än i övriga länder, vilket har lett till en minskad försäljning.

I Finland sjunker priserna på bostäder, men bolagets verksamhet i grannlandet fortsätter ändå att växa med god lönsamhet.

JM MEDDELAR OCKSÅ att man från och med första januari 2023 delar upp affärssegmentet JM Utland i de båda segmenten JM Norge och JM Finland.

– JM:s finska verksamhet har under de senaste åren haft en betydande organisk tillväxt och har

De stora kostnadsökningarna har varit utmanande”

NCC:s nettoomsättning ökade något sista kvartalet 2022 samtidigt som rörelseresultatet minskade jämfört med samma period 2021. ”Sammantaget blev rörelseresultat och vinst per aktie betydligt lägre än förväntat”, konstaterar vd:n och koncernchefen Tomas Carlsson.

Orderingången uppgick till närmare 12,3 miljarder kronor (cirka 16,1) och nettoomsättningen landande på dryga 16 miljarder kronor, en knapp ökning jämfört med året dessförinnan. Rörelseresultatet uppgick till 544 miljoner kronor (605). – 2022 har varit mer utmanande än väntat, men vi står trots det väl rustade för framtiden med en bra orderstock, god efterfrågan i många segment, många stabila verksamheter och stark finansiell ställning, säger Tomas Carlsson, vd och koncernchef NCC.

SETT TILL HELÅRET minskade orderingången något, från 2021 års 55.786 miljoner kronor till förra årets 53.285 miljoner kronor. Nettoomsättningen ökade något till 54.198 miljoner kronor och helårets rörelseresultat minskade till 1.358 miljoner kronor, jämfört 1.825 året dessförinnan. Det lägre rörelseresultatet ska enligt NCC främst vara drivet av Industry och Building Sweden, i kvartalet också av Building Nordics.

”Orderingången från segmentet energi- och vattenanläggning (inom affärsområdet Infrastructure, reds. anm) har ökat med en miljard under året och det finns därtill många projekt i tidiga faser. Även sjukhus fortsätter att vara ett starkt segment. Rörelseresultatet har fortsatt förbättrats stadigt kvartal för kvartal”, skriver Tomas Carlsson i vd:ordet där han också nämner konsekvenserna av kostnadsökningarna:

”Building Sweden har en stor

Står väl rustade för framtiden med en bra orderstock, god efterfrågan i många segment, många stabila verksamheter och stark finansiell ställning

orderstock inte minst med projekt inom samhällsbyggnad. De stora kostnadsökningarna har varit utmanande och påverkat resultatet. Konjunkturen påverkar marknaden för bostäder, kontor och industrilokaler, men det finns fortfarande projekt både i geografiska tillväxtzoner och tillväxtbranscher”.

Om framtiden skriver Tomas

Carlsson: ”Det är otvetydigt så att osäkerheten inför den ekonomiska utvecklingen de kommande åren är stor och påverkas av många komplexa faktorer. Vi är medvetna om detta. På kort sikt påverkas fastighetsmarknaden och projekt inom bostäder och kontor mest. Samtidigt finns det en stor och god marknad för infrastrukturprojekt, samhällsbyggnader, investeringar i tillväxtzoner och i grön omställning. En positiv signal i kvartalet var att företaget Cementa fick ett nytt fyraårigt tillstånd. Det är viktigt att tillståndsprocesserna i Sverige fortsätter att utvecklas, för att säkerställa industriell utveckling och tillgång till material”.

under 2022 dessutom växt genom rörelseförvärv. Vi ser fortsatt en tillväxtpotential på både den finska och norska marknaden och det är därmed ett naturligt steg att dela upp vårt utländska segment för att tydligare kunna följa verksamhet och utvecklingspotential i respektive land, säger Johan Skoglund.

I dagarna har också JM tecknat avtal med Fabege om att flytta huvudkontoret till Kvarter 1 i Haga Norra i Stockholm. Bygget av kontorsprojektet pågår just nu med Zengun som entreprenör. Inflyttning beräknas till tredje kvartalet 2024. HENRIK

”Stabilt resultat i en utmanande tid”

Peabs rörelseresultat för fjärde kvartalet 2022 uppgick till 853 miljoner kronor (1 246) och rörelsemarginalen minskade till 5,0 procent (7,1). Sett till helåret uppgick rörelseresultatet till 2 741 miljoner kronor (3 098) och rörelsemarginalen, som påverkades av de högre kostnaderna, uppgick till 4,3 procent (5,2).

De ökade byggkostnaderna samt prisökningar på energi och vissa råvaror har inneburit en negativ påverkan på rörelsemarginalen.

I AFFÄRSOMRÅDE BYGG minskade rörelsemarginalen till 2,0 procent (2,6) medan affärsområde Anläggning hade en oförändrad rörelsemarginal om 4,0 procent (4,0). Sammantaget uppgick rörelsemarginalen för entreprenadverksamheterna till 2,7 procent (3,1).

Affärsområde Industri uppvisade en lägre rörelsemarginal om 5,0 procent (8,2) vilken till stor del relateras till Beläggning där ökade energi- och bränslekostnader haft en negativ påverkan.

I affärsområde Projektutveckling minskade rörelseresultatet till 309 miljoner kronor (446) men rörelsemarginalen ökade till 15,6 procent (14,3). I Bostadsutveckling förbättrades rörelsemarginalen till 14,7 procent (12,0), vilket i huvudsak förklaras av realisationsresultat från fastighetsförsäljningar.

Koncernens nettoomsättning minskade med tre procent och uppgick till 17 048 miljoner kronor (17 520) under fjärde kvartalet 2022.

Orderingången under årets sista kvartal uppgick till 10,5 miljarder kronor (14,4). Affärsområde Industri hade en högre orderingång jämfört med motsvarande kvartal 2021, medan affärsområdena Bygg och Projektutveckling hade en lägre orderingång.

Sett till helåret 2022 så ökade koncernens nettoomsättning ökade med fem procent och uppgick till 63 135 miljoner kronor (60 026). De fortsatt höga material- och energikostnaderna förklarar en stor del av omsättningsökningen. Rörelseresultatet uppgick till 2 741 miljoner kronor (3 098) och rörelsemarginalen, som påverkades av de högre kostnaderna, uppgick till 4,3 procent (5,2)

– FÖR 2022 REDOVISAR Peab ett stabilt resultat i en utmanande tid. Med vår höga orderstock och starka finansiella ställning, kombinerat med vår breda affärsmodell, kan vi möta varierande förutsättningar inom olika segment och geografier, säger Jesper Göransson, vd och koncernchef för Peab.

Tredje kvartalet 2024 räknar JM med att flytta in i nya kontoret i Haga Norra. FOTO: FABEGE

Johan Skoglund, vd och koncernchef för JM.

Tomas Carlsson, vd och koncernchef på NCC. FOTO: NCC

Jesper Göransson, vd på Peab. FOTO: HENRIK EKBERG

Skanskas byggverksamhet går starkt

Skanskas rörelseresultat för sista kvartalet 2022 minskade till 3,5 miljarder kronor (3,6), men Byggverksamheten visade positiva siffror med ett rörelseresultat på 2,3 miljarder kronor (1,6). ”Byggverksamheten levererade en hög lönsamhet och bibehåller en historiskt hög orderstock, kommenterar vd och koncernchef Anders Danielsson”.

Skanskas intäkter för förra årets sista kvartal minskade till 40,4 miljarder kronor, att jämföra med samma period 2021 som landade på 44,4 miljarder. Sett till helåret uppgick

intäkterna till 161,6 miljarder kronor, att jämföra med 147,6 miljarder kronor för 2021.

Orderingången i Byggverksamheten uppgick till 51,6 (42,3) miljarder kronor för kvartalet och för helåret 162,7 (153,6) miljarder kronor. Justerat för valutakurseffekter

ökade orderingången på kvartalsbasis med nio procent. För helåret uppgick rörelseresultatet för Byggverksamheten till 5,8 (5,0) miljarder kronor.

”BYGGVERKSAMHETEN HADE ett framgångsrikt fjärde kvartal och helår. Strategin med selektiv an-

Vi har hanterat materialbrist, kostnadsökningar och andra marknadsutmaningar väl. Intäkterna ökade under året, förstärkta av inflation och positiva valutakurseffekter

budsgivning och tydligt kommersiellt fokus fortsätter att underbygga en stark leverans. Vi har hanterat materialbrist, kostnadsökningar och andra marknadsutmaningar väl. Intäkterna ökade under året, förstärkta av inflation och positiva valutakurseffekter. Orderingången var imponerande i fjärde kvartalet och har varit stabil för hela året. Orderstocken är på en historiskt hög nivå. Lönsamheten har varit stark och rörelsemarginalen för helåret översteg vårt uppsatta mål. Alla tre huvudmarknader, Norden, Europa och USA bidrog till den stabila leveransen”, skriver Anders Danielsson i vd-ordet.

Skanskas Byggverksamhet gör ett starkt 2022 samtidigt som det går trögare för Bostadsutveckling.

INOM BOSTADSUTVECKLING minskade rörelseresultatet till 4 miljoner kronor (419). Intäkterna för verksamhetsgrenen uppgick till 775 (3 645) miljoner kronor. ”Inom Bostadsutveckling minskade försäljningsvolymerna väsentligt som en konsekvens av lägre aktivitet på bostadsmarknaden. Bostadsköpare påverkas fortsatt negativt av ökade räntekostnader, höga energipriser och konsumentprisinflation. Lönsamheten i vårt segment BoKlok har

varit svag under året”, skriver Anders Danielsson som ändå är hoppfull: ”Bostadsmarknaden är cyklisk och jag är övertygad om att efterfrågan på moderna, energieffektiva bostäder kommer tillbaka när den makroekonomiska situationen stabiliseras”.

Rörelseresultatet i Projektutveckling uppgick till 1,3 (2,1) miljarder kronor för perioden och 3,9 (5,2) miljarder kronor för helåret. Inom Kommersiell fastighetsutveckling genomfördes försäljningar om cirka

3,2 miljarder kronor (cirka 6,5) under fjärde kvartalet och rörelseresultatet uppgick till cirka 1,3 miljarder kronor (cirka 1,7). Anders Danielsson summerar året: ”Vi har åstadkommit mycket förra året och jag är stolt över vårt starka resultat. Vi har hanterat marknadsutmaningar väl, fortsatt att driva vårt hållbarhetsarbete framåt och levererat i enligt med vår strategi”.

ARBETSGLÄDJEN

Anders Danielsson, vd och koncernchef för Skanska. FOTO: SKANSKA

HENRIK EKBERG

Miljövänligare med grund

Det finns alternativ till den koldioxidtunga betongen. En husgrund i återvunnet glas och lättmetall är både grönare och mer hållbar.

- Räknar man på livscykelkostnaden blir den inte heller dyrare, säger Henning Eliasson, vd på Koljern Nordic.

Koljern Nordic har sin produktion i en stålgrå plåtlada, i ett industriområde strax utanför Varberg. På parkeringen ligger tre moduler och några pallar cellglasblock till markarbetet. De ska hämtas senare i veckan. Henning Eliasson lyfter på ett hörn av presenningen.

– Här kan man se konstruktionen, säger han och pekar. Den inre delen består av stora cellglasblock. De hålls på plats av en ram i lättplåt.

UTÖVER PALLARNA PÅ parkeringen är här ganska tomt för tillfället. Det dröjer några dagar innan arbetet med nästa husgrund tar vid. Inne i den stora monteringshallen ligger spillbitar av sotsvart cellglas på hög och Henning lyfter obesvärat upp ett av de kvadratmeterstora blocken. Det väger mindre än åtta kilo trots att hållfastheten är förbluffande 50 ton per kvadratmeter.

– Du kan ställa en jumbojet på nosen på ett sånt här block utan att det går sönder, säger Henning. Cellglaset som vi använder tillverkas av återvunnet glas i fabriker i Belgien och Tjeckien. Till oss kommer det i form av block som vi sågar till i rätt storlek och sätter samman till måttbeställda moduler.

CELLGLAS I SIG är ingen ny uppfinning. Materialet har använts sedan

Kan du hantera en skruvdragare och följa en anvisning är det inte svårare än att montera ihop en ikeamöbel

30-talet till bland annat rör och isolering och fördelarna är många. Det står emot fukt och skadedjur, är hållbart, måttbeständigt och åldras mycket långsamt. Däremot går det inte att skruva i det, men det problemet löste en uppfinnare i Sundsvall i början av 2000-talet genom att ge cellglaset en ram.

Uppfinningen fick namnet Koljern och är numera en patenterad metod där moduler byggs ihop på fabrik utifrån kundens mått. Byggelementen transporteras sedan till bygget på lastbil och skruvas samman till en grund på plats.

– Kan du hantera en skruvdragare och följa en anvisning är det inte svårare än att montera ihop en Ikeamöbel. Grunden till en villa fixar du på tre eller fyra dagar mot flera veckor om den ska gjutas, säger Henning Eliasson

VAD ÄR DÅ vinsten med att skruva ihop en grund av cellglas framför att gjuta den i armerad betong? Vi går

en trappa upp och på sin dator klickar Henning fram ett bildspel.

- Förutom att den är både enklare och snabbare att jobba med, är Koljerngrunden också hållbarare än en gjuten grund, påpekar Henning.

Och när huset en gång ska rivas kan den enkelt demonteras och återanvändas i ett annat bygge.  Koljerngrunden gör också byggprocessen mer planeringsbar eftersom arbetet aldrig blir sinkat av att betongen torkar långsammare än man räknat med. Och sist men inte

minst är Koljern alltså ett bra val av miljöskäl.

– I DAG ÄR koldioxidutsläppen ungefär hälften av vad du får med en grund av cellplast och armerad betong, säger Henning. Om några år ser siffrorna ännu bättre ut. Cellglasfabriken har planer på att byta från naturgas till biogas och vi står i kö för att få fossilfritt stål så snart SSAB kommer i gång med produktionen.   Koljern Nordic startades så sent som 2020. Henning Eliasson och

Henning Eliasson, vd på Koljern Nordic, med en bit av det sotsvarta cellglaset. FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN

Cellglaset som Koljern Nordic använder tillverkas av återvunnet glas i fabriker i Belgien och Tjeckien. Till Varberg kommer det i form av block som sågas till i rätt storlek och sätter samman till måttbeställda moduler.

FOTO: BENEDIKTA CAVALLIN

Biljetten i Malmö där Koljern används som grund. FOTO: STEFAN ANDERSSON

Jeanette Lundberg i mitten tillsammans med kollegorna Tove Jörgensen och Anna Englöv på arkitektbyrån Belleville. FOTO: STEFAN ANDERSSON

grund av återvunnet glas

hans båda kollegor Niklas Holmqvist och Kim Mård hade egentligen bestämt sig för att konstruera hus med lågt klimatavtryck. Valet av grund föll på Koljern, men tillgången visade sig vara osäker och därför bestämde de sig för att ta över tillverkningen. Sista veckan innan pandemin stängde gränserna var de nere i Belgien och hämtade hem hela tillverkningslinan.

DET KAN TYCKAS udda att ge sig ut för att köpa en produkt och komma hem med hela patentet, men Henning håller inte med. – Nej, vi är ju entreprenörer, säger han kort.

Sedan starten har tillväxtkurvan pekat spikrakt uppåt, trots både pandemi, stigande råvarupriser och inflation.

– Vi dubblade omsättningen 2022 och vi planerar att göra det i år igen, säger Henning. Men hade vi vetat det vi vet idag om världsläget hade vi nog inte vågat satsa.

ETT AV DE referenshus som finns på Koljern Nordics hemsida är Biljetten i Malmö. Kvarteret består av tolv radhus och stod färdigt strax före årsskiftet. Tillsammans med kollegorna på arkitektbyrån Belleville och samarbetspartnern Nock massiva trähus hade Jeanette Lundberg

både rollen som arkitekt och som byggherre.

– Vi ville att Biljetten skulle vara ett hållbart projekt rakt igenom. Därför letade vi alternativ till en grund i cellplast och betong, berättar Jeanette Lundberg. När vi gjorde research hörde vi bara gott om koljern.

GRUNDLÄGGNINGEN AV DE tolv radhusen i Biljetten tog inte mer än två veckor. Själva grunden konstruerades på Koljerns fabrik samtidigt som man gjorde markarbetet. Sedan var det bara att lägga den på plats. Jeanette menar att grunden blev en vinst för hela bygget.

Vart är ni på väg?

AG Advokat är nischbyrån inom entreprenad och fastighet.

Hitta rätt väg med oss.

– Miljön var både tystare, torrare och mycket mer behaglig, jämfört med om du gjuter en betonggrund, säger hon.

JEANETTE SER BARA en nackdel med valet.

– Grunden blev ungefär 15 procent dyrare, säger hon. Men det upp-

Fakta: Koljern

vägs förstås med råge av att husen har längre livslängd, bättre prestanda och behöver mindre underhåll. Till skillnad från cellplasten förlorar cellglaset inte heller sin isoleringsförmåga, vilket ger lägre framtida energikostnader i huset.

Q Koljerngrund kan användas till hus upp till fem våningar höga. Q Markberedningen görs som vanligt med grus. Ovanpå detta placeras ett lager med cellglas och en radonmatta och där ovanpå modulerna i cellglas och lättmetall.

agadvokat.se

Grunden till en villa görs på tre eller fyra dagar och lyfts sedan på plats.

BENEDIKTA CAVALLIN

Vind i seglen för Ljusdal

Ljusdal toppar Byggfaktas statistik över kommunerna där det investeras mest totalt per invånare. Sifforna dras upp av utbyggnaden av vindkraftsparker.

På andra plats ligger Nykvarn som även kniper förstaplatsen när det gäller bostadsbyggandet. En uppstickare i sammanställningen är Trollhättans kommun.

Enligt Byggfaktas statistik investerades 136 947 kronor i olika byggprojekt per invånare under 2022 i

Ljusdals kommun. Större delen av den summan, 126 468 kronor, berör projekt som hamnar i kategorin för anläggning. I praktiken handlar det om utbyggnaden av tre stora vindkraftsparker.

DEN NYA VINDKRAFTSPARKEN Kölvallen, som ligger mellan Los och Kårböle, omfattar 42 vindkraftssnurror. De båda andra vindkraftsparkerna ligger vid Björnberget och Gubbaberget. De ingår i samma projekt och totalt ska 60 vindkraftverk på 220 meter byggas där. Varje vind-

kraftspark kräver nya fundament med tillhörande kranplaner och etableringsytor. I vissa fall behöver det också byggas nya vägar vilket innebär att kostnaderna ökar.

– Det är ingen medveten strategi från kommunens sida att de här projekten kommer samtidigt. Att bygga en vindkraftspark tar många år i projektering och tillståndshantering. Det är en slump att alla

Företagen vill flytta hit och det behövs

flera bostäder

sammanfaller nu, säger Simon Rosell, etableringssamordnare i Ljusdals kommun.

Förutsättningarna för vindkraft är mycket gynnsamma eftersom det blåser mycket i området och flera stora projekt är på gång i regionen. Ytterligare en vindkraftspark kommer uppföras vid Riberget i Ljusdals kommun. Den omfattar elva vindkraftverk med en höjd på max 200 meter.

– VI HAR TAGIT ett beslut i kommunfullmäktige att ta fram en ny översiktsplan och där ingår även vindkraften. Men det byggs även annat i kommunen. Det är en stark trend att man bygger fritidshus med flera lägenheter i Järvsö. Och så har vi Byggfakta som uppför ett nytt huvudkontor i Ljusdal. Det är en positiv anda i kommunen, fortsätter Simon Rosell.

I Byggfaktas sammanställning med kommunerna där det byggs mest hamnar Nykvarn i topp när det gäller bostadsbyggande. Där satsades 63 948 kronor per invånare under 2022. Närheten till Stockholm är en viktig faktor i expansionen. – Vi har ett bra geografiskt läge där vi kan erbjuda närheten till naturen samtidigt som det tar 28 minuter med tåg till Centralstationen i Stockholm. Företagen vill flytta hit och det behövs flera bostäder. Även om vi upplever en liten svacka just nu så tror vi på en långsiktig positiv trend i kommunen, säger David Schubert, näringslivschef i Nykvarns kommun.

Ett stort projekt är omvandlingen av Nykvarns Centrum. Projektet

har pågått sedan 2015 och i tre år stod det helt still. Vid förra årsskiftet fick byggföretaget Moby bygglov för att starta utbyggnaden. Nu är bygget i full gång och inflyttning i 15 lägenheter väntas nästa månad. Bostäderna levereras i färdiga moduler som tillverkas i en fabrik i Malaysia, vilket ger kortare byggtid än traditionell byggteknik.

TOTALT SKA 279 lägenheter och flera lokaler byggas i Nykvarns centrum.

Två andra områden där det byggs mycket bostäder i kommunen är Bergtorp och Idrottsparken

I Bergtorp handlar det om närmare 300 nya bostäder i olika etapper i projektet Karaffen.

När det gäller Idrottsparken så är det HSB som uppför 86 lägenheter i området. Inflyttning beräknas till hösten 2023. Men det byggs inte bara bostäder i Nykvarn.

– Vi utvecklar även ett stort industriområde och där är det en hel del utbyggnad av kommunal infrastruktur. Trafikverket bygger en ny avfart och planerar flera satsningar i kommunen, fortsätter David Schubert.

En uppstickare i sammanställning är Trollhättans kommun. De hamnar på andra plats med investeringar i bostäder på 61 747 kronor per person under 2022. Här handlar det inte om något enskilt större projekt som drar upp statistiken.

– Det är väldigt utspritt inom kommun med bostäder både i småtätorter och centrala delar av staden. Ett stort projekt som utvecklas i etapper i Trollhättan är Innovatumområdet som under många år har konverterats från ett gammalt industriområde till bostäder, kontor evenemang och mycket annat, säger

Flera vindkraftsparker uppförs i Ljusdals Kommun. Vid Kölvallen är det Svevia som anlägger projektet.

FOTO: RICKIE JOHANSSON/SVEVIE

David Schubert

Johan Bengtsson

Uppgifterna angående kostnad anges i kronor.

Johan Bengtsson, samhällsbyggnadschef i Trollhättan.

Ett område som ligger längre fram i tiden i Trollhättan är Vårvik. Där pågår renoveringar av befintliga byggnader och alla detaljplaner är klara i närtid. Utbyggnationen av infrastruktur och ny bro pågår. Det finns tilldelningar för exploatering men ingen byggstart än för bostäder.

Topplistan från Byggfakta varie-

ra kraftigt från år till år. Rankingen utgår från investeringar per person i kommunen. Vilket innebär att ett större projekt kan göra att en kommun med relativt få invånare lyfter i rankingen, enligt Tor Borg, analyschef på Byggfakta.

– FRÅN ÅR TILL år kan det variera en hel del vilka kommuner som hamnar högt i rankingen. Ibland kan igångsättande av ett enstaka större

byggprojekt innebära att en mindre kommun klättrar kraftigt. Tittar vi över de senaste fem åren så är det ändå faktiskt en del av årets toppbyggare som återkommer högt upp på listorna, som Kiruna, Timrå, Åsele, Malung-Sälen och Nykvarn. I flera av de kommuner som legat högt på listorna de senaste åren är det ”gröna investeringar” som drivit på byggandet, säger han. SAMUEL KARLSSON Uppgifterna angående kostnad anges i kronor.

Det ska vara enkelt att handla rätt!

Solelgrossisten har ett brett utbud av solpaneler, växelriktare, energilager, montageutrustning, elbilsladdare, off grid och annat som behövs för att installera solel på olika sätt.

Vi säljer inte bara utrustning utan vårt jobb är att se till att du som installatör eller återförsäljare kan sälja och leverera rätt lösning till din kund.

JSB Construction AB ska bygga 102 hyresrätter i kvarteret Karaffen 1 och 4 i Nykvarn. Byggnationen omfattar sju nya lamellhus.

Byggbranschen skriker efter kompetens till sina projekt. En väg att locka till sig nyutbildad arbetskraft är traineeprogrammen som fler av de större byggbolagen driver. Hanna Jarlegård är nu inne på sin näst sista rotation som trainee på JM.

Hanna Jarlegård pluggade på KTH till civilingenjör med inriktning samhällsbyggnad innan hon började på JM:s traineeprogram. Nu har hon varit på företaget i ett och ett halvt år och är inne på fjärde av totalt fem rotationer. – Jag har varit ny på jobbet fyra gånger. Jag började ute i produktion som biträdande arbetsledare för stomme. Där handlade det främst om att ha koll på tidsplanen och beställa betong eftersom vi hade mycket gjutningar. Efter det har jag varit biträdande projekteringsledare, biträdande projektledare och nu är jag på centrala inköp där jag håller på med upphandling och utvecklingsprojekt. Just inköp är nytt för mig. Det är väldigt spännande, säger hon.

Q Hur lång tid är varje rotation?

– Ungefär fyra till fem månader. Jag har en rotation kvar och då ska jag ut i produktion igen men i inrednings fas. När man är klar kan man ha lite olika önskemål men de flesta blir projekteringsledare.

Q Var det något aktivt val att det blev JM?

– Det var enda byggföretaget som jag sökte till. Jag fick en positiv känsla för JM när jag träffade dem på en arbetsmarknadsdag när jag pluggade. Jag läste master i stadsplanering och då kändes det viktigt att vara på ett företag som jobbar med att utveckla större områden med helhetsperspektivet.

Q Var det ett självklart val att välja att jobba i byggbranschen som är ganska mansdominerad?

– Bara att du ställer den frågan är väl en anledning till att göra det. Jag tycker inte att det ska vara något hinder bara för att man är tjej. Jag gillar byggbranschen efter-

NY PÅ JOBBET FYRA GÅNGER

som arbetet är väldigt konkret. Det är väl lite ego också att kunna peka på en byggnad och kunna säga att man var med och byggde den.

Q Är det någon viss typ av byggnader som intresserar dig?

– Främst bostäder. Det känns personligare än exempelvis kontorsprojekt.

Q Hur många är ni i traineeprogrammet på JM?

– Det var ett tiotal som började samtidigt som jag. Vi har en väldigt stark gemenskap. Det är ungefär så många som företaget tar in varje år.

Q Hur var det att komma ut första gången på en byggarbetsplats?

– Jag hade väl en del fördomar om hur det skulle vara och blev positivt överraskad. Vi var många unga kvinnor som var på den arbetsplatsen. Det var bra stämning och väldigt seriöst. Mycket stolthet över arbetet. Det var ett bostadsprojekt i Älvsjöstaden som heter Dublonen.

Q Är det ett stort steg att gå från skolbänken till traineeprogrammet?

– Ja, min utbildning var väldigt teoretiskt. Att jobba i verkligheten blir ju genast mer komplext. Det går inte att hitta svaren i en bok alltid. Du måste testa dig fram och fråga folk med mer erfarenhet för att lösa uppgiften. Men främst handlar det om personlig utveckling eftersom du är ny hela tiden så måste du släppa all prestige. När man roterar så ofta behöver man satsa på att vara nyfiken och våga fråga. Våga göra fel.

Q Vilken uppgift tycker du har varit mest intressant?

– Det är roligt att sitta med bygglovsansökningar och ha dialog med kommunen kring vad som är rätt fel och hur man tolkar detaljplaner. Det kan bli intressanta diskussioner.

Q Hur har det funkat med dina handledare?

– Min erfarenhet är att när du kommer till en ny rotation så är du jätteförvirrad i några veckor. Men efter det kan man ta mer ansvar och göra mer själv. De handledare jag har haft har varit väldigt inlyssnande.

Q Är det någonting som förvånat dig sedan du började som trainee?

– Jag tror inte att man fattar hur fort det går att bygga förens man står där själv och följer arbetet varje dag. Även

Du måste ha tålamod och orka testa nya saker

om man har satt sig in i tidplaner så blir det något annat när man får se det i verkligheten. Det är allt förberedande arbete som tar tid.

Q Skulle du rekommendera andra att bli trainee? – Ja, men det krävs att du är en viss typ av person. Du måste ha tålamod och orka testa nya saker. Det kan ju vara skrämmande att först plugga i fem år och sedan fortsätta lära sig. Vissa kanske tycker att de är klara när de avslutat studierna. Men det är en bra väg att gå. Jag visste inte att jag ville bli projekteringsledare innan jag började här. Vill man ha en bra grund att stå på för en fortsatt karriär i byggbranschen så tror jag det är en utmärkt väg att gå att vara trainee.

HANNA JARLEGÅRD

Tidigare arbetslivserfarenhet: Civilingenjörsexamen i samhällsbyggnad från KTH.

Ålder: 26 år

Bor: Sundbyberg

Familj: Singel

Senast sedda film: Avatar

Senaste resan: Weekend i Prag

Senast lyssnade låt: Midnight rain med Tailor Swift

Senast lyssnade bok: Orlando av Virginia Woolf

Gör du helst på en ledig dag: Sovmorgon, ett styrkepass på gymmet och så gå ut och äta något gott.

Hanna Jarlegård är trainee på JM. FOTO: PRIVAT

Hanna skulle gärna i fortsättningen jobba med att bygga bostäder på JM. FOTO:: SAMUEL KARLSSON

TEXT: SAMUEL KARLSSON

Billiga anbud – inte samma sak som låga kostnader

När den här texten skrivs har precis nyheten kommit om att Trafikverket häver kontraktet med det italiensk – turkiska – norska konsortiet (AGN Haga) som 2017 fick uppdraget att bygga Västlänkens tågtunnel. Uppdraget innehåller bland annat bygget av den tekniskt komplicerade stationen Haga som ska byggas i den välkänt utmanande göteborgsleran.

Just nu är projektet försenat med fyra år vilket innebär öppning 2030 i stället för 2026. Som om inte det vore illa nog är projektpengen på 2,3 miljarder redan förbrukad och ovanpå detta har konsortiet haft problem med arbetsmiljön i form av skred och sprängolyckor. Det är lätt att leva sig in i projektledaren Bo Larssons huvudvärk när han uttalar sig i Dagens Nyheter (24/1).

DET HELA BORDE dock inte kommit som någon total överraskning. Tvärtom är det hela närmast en blåkopia av haveriet med bygget av tunnlarna under Lovön (Förbifart Stockholm) som 2019 ledde till att Trafikverket hävde avtalet med den italienska entreprenören, något som lett till en juridiskt tillspetsad tvist som ska avgöras i italiensk domstol. Men likheten stannar inte vid förseningar, merkostnader och arbetsmiljöproblem. Så gott som alltid när utländska aktörer kastar sig in i budgivningen på svenska infrastrukturprojekt vinner man med anbud som är så utmanande

Vill du också synas i Byggbranschens ledande affärs- & nyhetsforum?

Jon Öst 070-762 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Andreas Lundgren 070-508 98 02 andreas.lundgren@svenskamedia.se

låga att redan här borde varningsklockorna ringa. Både på Lovön och Västlänken har de vinnande anbuden legat 25–40 procent under de svenska bolagens anbud. Rimligt? Som om det var i går minns jag hur Veidekkes projektledare med en matt suck konstaterade att ”för den pengen kan jag inte ens köpa in det material som krävs.” Med facit i hand kan vi konstatera att det är stor skillnad på låga anbudspriser och slutliga projektkostnader.

MEN TYVÄRR ÄR skadan större än så. För byggbranschen som sådan har den orimliga underpriskonkurrensen fått till följd att de stora svenska entreprenadbolagen tvingats till anpassning för att själva kunna överleva. Det har lett till att egenanställd arbetskraft i stor utsträckning ersatts av utländska underentreprenörer, det vill säga bolag som erbjuder armar och ben till helt andra kostnader. I dag stängs yrkesinriktade utbildningar över hela landet. Med tanke på att tusentals elektriker, installatörer, murare och rörmokare snart går i pension är det lätt att inse att dagens kompetensbrist kommer att förvärras.

Efter Byggmarknadskommissionens rapport från januari 2022 är det i dag få som ifrågasätter att vi har ett omfattande problem med fusk (läs, kriminalitet) med löner, inkomstskatter och sociala avgifter hos öst- och sydeuropeiska entreprenörer. Från politiskt håll inser allt fler att

låga kontraktspriser har en kostnad i form av havererade projekt, tiotals miljarder i förlorade skatteintäkter och en gradvis utarmning av kompetens inom samhällsbyggnadssektorn.

MEN NU BEHÖVER ord följas av handling. Vi behöver snarast få en lagstiftning som i praxis gör det möjligt att förkasta orimligt låga anbud. För att säkerställa konkurrens på lika villkor bör Skatteverket få i uppdrag att efter finsk modell införa ett obligatoriskt skattekort för utstationerad arbetskraft. Via lagkrav och ägardirektiv bör offentliga beställare åläggas krav på att implementera effektiva kontrollsystem tillsammans med upphandlingsregler som gör det möjligt att filtrera bort företag som har fusk med löner, skatter och sociala villkor som affärsidé. Hörde jag att regeringen har kriminaliteten högt på agendan?

Dämpade prisökningar för byggmaterial 2023

2022 blev ännu ett skakigt år för byggmaterialmarknaden. Kvardröjande effekter från pandemin och Rysslands invasion av Ukraina satte sin prägel på byggmaterialpriserna som enligt en ny analys ökade med 16,6 procent på helåret.

De inledande månaderna av 2022 präglades av en fortsatt hög efterfrågan på byggmaterial pådriven av såväl företag som hushåll. Från januari till december 2022 ökade byggmaterialpriserna med 16,6 procent jämfört med året innan. Nästan samtliga byggvarukategorier ökade tvåsiffrigt.

Trävarukategorin gick dock emot den allmänna trenden - prisminskningarna landade på nästan 20 procent jämfört med 2021. Det förklaras av de stora överskottslager som byggdes upp hos landets trävaruproducenter under året och som hade sitt ursprung i pandemin då efterfrågan på trävaror steg markant. Genom att kraftigt öka sin produktion försökte trävaruproducenterna parera såväl efterfrågeökningen som de uppkomna flaskhalsarna. I samband med att coronarestriktionerna hävdes i början av 2022 började hushållen prioritera ned renoveringar av hemmet till förmån för annan typ av konsumtion som varit begränsad under pandemin. Under årets andra halva blev den kraftiga inflationen dessutom allmänt kännbar vilket tillsammans med aviserade räntehöjningar och fruktan för galopperande energipriser dämpade efterfrågan ytterligare.

VÅR BEDÖMNING ÄR att byggmaterialpriserna fortsätter att stiga något under våren då byggmaterialproducenterna även fortsatt behöver kompensera för stigande produktions- och transportkostnader.

Samtidigt träder Sverige nu in i en lågkonjunktur som väntas drabba bostadsbyggandet särskilt negativt. Tillsammans med hushållens kraftiga reallönesänkningar väntas den totala efterfrågan på byggmaterial sjunka avsevärt, samtidigt som tillgången ökar med minskad flaskhalsproblematik, vilket sannolikt dämpar prisökningarna framemot senvåren eller sommaren. Sammantaget, och trots att de flesta prognoser i nuläget är mycket osäkra är en försiktig bedömning att prisökningarna under 2023 troligtvis inte överstiger 10 procent på helåret.

Med hjälp av prisanalystjänsten BuildFlow följer vi i realtid priserna på fem miljoner publika byggvaror. Statistiken baseras på handlarnas hyllkantspriser och visar därför inte slutpriser efter rabatt. Mätningen görs också utifrån fem regioner i Sverige för att fånga upp regionala skillnader i prissättning. Det ska dock understrykas att siffrorna visar ett oviktat snitt och därmed inte är helt jämförbart med total omsättning. Nedan sammanfattas utvecklingen under för tre övergripande kategorier samt regionala skillnader under 2022. Siffran i parentes anger kategorins BK04-kod.

I HUVUDKATEGORIN BYGGMATERIAL (01) ingår samtliga byggvarukategorier och byggvaror. Från januari till december ökade listpriserna med 25,1 procent jämfört med samma period 2021. Bland underkategorierna ökadeisoleringsmaterial (013) mest(+ 53,1 procent). Lägst prisökningar uppmättes i kategorin Huskomplettering (t.ex. stuprör, takavrinning) (019) som ökade med 11,9 procent.

Sett till helåret 2022 ökade priserna i samtliga huvudkategorier utom trävaror (02). Kategorin föll med 16,6 procent under året, att jämföra med prisökningarna på 72 procent som uppmättes under 2021.

Priserna på tryckimpregnerat trä (023) föll kraftigast (-23,5 procent), medan träelement (025) gick emot kategorin som helhet och ökade något (+3,9 procent).

Inredningsmaterial och färg (03) fortsatte att röra sig uppåt under 2022. Vid årets slut hade priserna i kategorin ökat med 25,2 procent på årsbasis. Bland underkategorierna ökade Golvvaror (031) mest, med 33,3 procent, medan Innertak- och väggsystem uppvisade en något mindre ökning på 17,4 procent under helåret.

När man summerar utvecklingen nedbrutet på de fem största regionerna i landet; Stockholm, Öst/mellan, Syd, Väst och Norr kan man se att prisutvecklingen i huvudkategorierna i stort sett varit likartad. Störst variation mellan de olika regionerna hittar man inom kategorin Inredningsmaterial och färg (03).

I STOCKHOLMSREGIONEN ÖKADE byggmaterialpriserna totalt sett mest under 2022, med 26,3 procent. I samma region uppmättes också kraftigast prisminskningar för kategorin träprodukter (02), med 13,1 procent. Den högsta prisökningen för inredningsmaterial och färg (03) uppmättes i region Syd, med 36,1 procent på helåret.

TA DET LUGNT OCH RÄKNA TILL 17 000

Mycket på jobbet? Orolig över kriserna? Osäker på hur allt kommer att påverka din vardag? I föreningen Byggcheferna är vi 17 000 kollegor i samma situation. I både bra och sämre tider hjälps vi åt med att göra vår bransch till den bästa möjliga arbetsplatsen. För alla, varje dag.

Som medlemmar ingår vi samtidigt i fackförbundet Ledarna. Det ger oss trygghet i form av inkomstförsäkring, rättshjälp och annat viktigt stöd. När orosmolnen hopar sig kan vi därför andas in, andas ut och räkna till 17 000 vänner som vill fortsätta bygga vårt samhälle tillsammans.

Få stöd i din chefsroll via byggcheferna.se

HUR ÄR LIVET

SOM BYGGCHEF?

Följ intervjuserien på Instagram

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

Batteridriven rakslip

Q Flex Scandinavia lanserade i januari två nya rakslipar, DGE8, som har en kabellängd på fyra meter och DGE25 som är batteridriven. Verktygen passar för urslipning, gradning, frihandsfräsning, kapning och avrostning.

De har båda ett varvtalsval i fyra nivåer, CDC-konstantelektronik, mjukstart, överbelastningsskydd, återgångsspärr vid strömavbrott och temperaturövervakning.

www.flexscandinavia.se

Ljudabsorberande väggpanel

Q Rima är en akustisk ljudabsorberande väggpanel vars design är inspirerad av vågorna av korrigerad plåt. Väggpanelerna är en del av Okkos senaste kollektion Acoustic Art by Nature - hållbara ljudabsorberande produkter som skapar hälsosamma förbättrade ljudmiljöer med innovativ modern design. Rima fungerar både som en fristående panel såväl som i rader i större offentliga utrymmen.

Q Lätt att fästa och hänga, tål fukt och är mögelbeständig.

Q Tillverkad av det ljudabsorberande materialet torvfiber som gör den miljövänlig, hållbar och icke allergen.

Q Brandsäkerhet klass B och ljudabsorptionsklass A.

Q Designad av Carina Seth Andersson.

Tapeter med struktur

Q Midbec har lanserat en ny tapetkollektion med olika strukturer och mönster i jordnära toner. I kollektionen Inspire finns djärva mönster som kan kombineras med

Matlåda med avskiljare

Q Lunchboxen Pascal från Koziol har gott om utrymme för bröd, frukt, grönsaker och annat. Lådan levereras med praktisk avdelare, så att det går att separera innehållet.

Q Kombinera även med Pascal Small som passar utmärkt i facken inuti matlådan.

Q Tål maskindisk.

Q Längd: 23,2 cm Bredd: 16,6 cm Höjd: 6,2 cm. www.cervera.se

ett antal enfärgade tapeter med textil, melerad eller strukturerad yta.

www.midbec.com

www.okko.se

Svanenmärkta trägolv med ny yta

Q Kollektionen Grace från Tarkett lanserades i Sverige i januari och består av 1-stavsgolv i två olika bredder, 3-stavsgolv och rutbrädor. Totalt finns det tolv olika golv, alla är behandlade med Proteco ExtraMatt, en ny lack som gör golven slitstarka och lättskötta. Lacken, som har tagit två år att utveckla, ger golven en matt och sidenlen yta där varken blänk eller glitter uppstår i träets textur oavsett ljusförhållanden. Grace är Svanenmärkt tack vare att golven har en hög andel förnybart material, god slitstyrka och klarar Svanens hårda krav avseende hälso- och miljöfarliga ämnen. www.tarkett.se

Akustisk linjär filt

Q Gustafs lanserar Feltfon Linear som är tillverkade av Acoustex, ett innovativt filtmaterial bestående av minst 50% återvunnen PET-plast. Med dessa går det att skapa tak och väggar med ett nytt mjukt och varmt uttryck.

Q Feltfon-ribborna kommer i tre olika nyanser av grått och finns i olika bredd, djup och längd. Dessutom går det att fylla avstånden mellan ribborna med inläggsremsor av trä.

Q Ger bra ljuddämpning.

Q Installationssystemet Capax Quick-Up finns för både väggar och tak.

Q Är brandsäker och utan behov av impregnering. www.gustafs.com

Praktisk arbetsbelysning

Q Det kommer att lanseras tre nya arbetslampor/strålkastare från Flex under 2023. L4000 är en kraftfull batterilampa med tre ljusstyrkor; 1000, 2000 och 4000 lumen. Det multifunktionella huvudet med tre belysningspaneler med två rotationsaxlar tillåter en fri positionering av ljusvinkeln. Lampan går att hängas upp med krokar eller användas på ett stativ. Stativet med ¼”- fäste är höjdjusterbart mellan 1,1 till 2,2 meter.

www.flexscandinavia.se

Flexibel stol

Q Svenska möbelproducenten Savo inleder 2023 med en lansering av innovativa produktnyheten Spine som utvecklats i samarbete med designstudion Form Us With Love.

Spine är en kontorsstol skapad för att möta ett ökat behov av flexibilitet. Som namnet antyder har Spine en “ryggrad” med ett steglöst fäste för att kunna justera höjden på rygg- och nackstöd. Den modulära designen gör att man kan använda och förändra den som man vill och samtidigt hålla samman uttrycket i arbetslokalerna, i allt från mötesrum till öppna kontorsytor.

Q Finns i sex olika varianter, fyra i normalhöjd och två höga med fotring.

Q Underrede i svart lack och blästrad aluminium Fotkryss i svart, vitt eller polerad aluminium.

Q Heltapetserad rygg och sits i tyg eller skinn.

Q Steglöst fäste i rygg för justering av rygg- och nackstöd.

www.savo.com

Effektivisera ditt arbete med SMART

SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform. Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.

Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna.

SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bl.a.

• Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar

• Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval

• Följa dina viktigaste partners

• Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter

• Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post

• Bygga din pipeline

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

Nyligen upphandlade projekt

ANSVARIG BYGGENTREPRENÖR

Konkurser i byggbranschen

FÖRETAG KOMMUN

KOMMUN

Anders Gullberg SERNEKE Sverige AB Ornitologen/ Lövsångaren Nybyggnad av flerbostadshus samt lokaler Lund 450

Wilhelm Fredholm JSB Construction AB Rosenlund Nybyggnad av flerbostadshus mm Södertälje 400

Tommy Allström Tommy Allström Byggproduktion AB Torbornahögen Nybyggnad av logistikanläggning Helsingborg 350

Behar Abdulah Skanska Sverige AB Posthornet 1, etapp 2 Nybyggnad av kontor Lund 250

Richard Mattsson NCC Sverige AB Forslunda Vattenverk Utbyggnad av vattenverk Umeå 250

Peter Gustafsson Flodén Byggnads AB Påvelundsskolan, Hus A, B, C, E och G Ny- och ombyggnad av skola, etapp 1–4 Göteborg 250

Mathias Svensson Tuve Bygg AB ISGR Guldheden (Hus C) Nybyggnad av skola Göteborg 199

Anders Silverberg Skanska Sverige AB Östermalms Park etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus Kristianstad 175

Johan Jarl NCC Sverige AB Diamanten Nybyggnad av vård- och omsorgsboende, förskola mm Bjurholm 175

Anna Rutland Skanska Direkt AB Kv Mälteriet 2 Stamrenovering i seniorboende mm på Reimersholme Stockholm 175

Mikael Ramkvist Peab Sverige AB Fruktfabriken, et 2 Nybyggnad av bostäder i Sorgenfri Malmö 160

Anders Silverberg Skanska Sverige AB Östermalms Park etapp 3 Nybyggnad av flerbostadshus Kristianstad 150

Lina Wright Veidekke Entreprenad AB Ny skola, Herbariet 4 Nybyggnad av skola i Hägersten Stockholm 150

Thomas Ellkvist MVB Syd AB Kvirkelhusen, etapp 1 Nybyggnad av flerbostadshus, Lomma Norra, etapp 1 Lomma 150

Ansieh Sabeti Rad Wästbygg Entreprenad AB Brf Prisma, Gasellen 27 Nybyggnad av flerbostadshus Mölndal 145

Björn Mårtensson JSB Construction AB Kombohus Nybyggnad av flerbostadshus Boden 125

Thomas Andersson S-K Bygg AB Tröinge Nybyggnad av flerbostadshus Falkenberg 125

Daniel Östman Nilssons Mark O Betong AB Fjärrvärmeverk Nybyggnad av fjärrvärmeverk Strömsund 120

Tomas Johansson Totalbyggen i Västerås AB Kristiansborg Nybyggnad av studentbostäder Västerås 100

Björn Mårtensson JSB Construction AB Kombohus Nybyggnad av punkthus Boden 100

Lars Westman RO-Gruppen Stockholm AB Kafferosteriet Nybyggnad av kafferosteri Järfälla 100

Mats Anebreid Byggnadsaktiebolaget Tornstaden Syd Sandryggen Ombyggnad av flerbostadshus Lund 100

Thomas Ellkvist MVB Syd AB Kvirkelhusen, etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus, Lomma Norra Lomma 90

Fredrik Åkerlund OF Bygg AB Glöd Nybyggnad av flerbostadshus Umeå 90

Björn Nilsson Bra Bygg AB Coop Tillbyggnad av fryslager Enköping 90

Therese Bergdahl Lindbäcks Bygg AB Höken 9 Nybyggnad av flerbostadshus, carport och bilparkering Gällivare 85

Patric Hörner Anders Byggare AB Bauhaus Hyresgästanpassning i byggvaruhus Stockholm 75

Emma Björkenstam Bygg Dialog AB Projekt Novus Nybyggnad av kontorshus Sundsvall 75

Kristina Westerlund COBAB Sverige AB Berga Om- och tillbyggnad av skola Österåker 75

Fredrik Rosell Byggpartner i Dalarna Service AB ROT-renovering Jungfruvägen 1–7 Stambyte och renovering av badrum i Bojsenburg, etapp 3 mfl

Falun 70

Jonas Hallberg Skanska Sverige AB Dalhem västra förskola Nybyggnad av förskola Helsingborg 65

Stefan Wégner Veidekke Entreprenad AB Gitarrgatan 5, Rud Nybyggnad av förskola Göteborg 65

Brahma Lilja SERNEKE Sverige AB Guldvingen, etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus Trollhättan 60

Brahma Lilja SERNEKE Sverige AB Guldvingen, etapp 3 Nybyggnad av flerbostadshus Trollhättan 60

Brahma Lilja SERNEKE Sverige AB Guldvingen, etapp 4 Nybyggnad av flerbostadshus Trollhättan 60

Anders Nilsson AB Betongborrning & Sågning i Ljungbyhed Sågen Nybyggnad av industrihus Åstorp 60

Fredrik Karlsson Fredrik K Snickeri & Bygg AB Långholmen 3 Om- och påbyggnad till flerbostadshus Västervik 58

Jesper Forsman Asplunds Bygg i Mellansverige AB Stigamo Nybyggnad av fördelningsstation vid Stigamo Jönköping 55

Ola Moberg K 21 Entreprenad AB

Fredrik Måledal In Construction Building Jönköping AB

Jonas Olsson Boklok Housing AB

1–51

av fasad på flerbostadshus

av flerbostadshus

Ove Viklund Wästbygg Entreprenad AB Olovslunds station Nybyggnad av seniorbostäder i Nockeby Stockholm 35

Daniel Kristensson Brixly AB Burgården Hus C Invändig renovering av skola, etapp 1–3 Göteborg 34,3

Urban Anzén Stenungsunds Entreprenadbyggen AB Äran, plan 3 och 4 Ombyggnad av utbildningslokaler Göteborg 32

Johan Holmström Alex R Bygg AB Norra Viken etapp 3 Nybyggnad av bostäder Mörbylånga 27,5

Janne Carlsson Lagans Byggnads AB Daglig verksamhet Rödeby Nybyggnad av dagcenter i Rödeby Karlskrona 27

Max Rydberg Bygg Dialog AB Stenhamra förskola Nybyggnad av förskola Ekerö 25

Ola Moberg K 21 Entreprenad AB Kulturhuset i Vänersborg Ombyggnation av kulturhus Vänersborg 25

Roger Östlund Picea Bygg AB Sköns Prästbord Nybyggnad av verkstad för undervisning, gymnasieskola och skolkök

Stockholms län

Fasad- och Murteknik AB Huddinge

Bagarmossens Elbyrå AB Älvsjö

POLBOG Bygg AB Bagarmossen

Hlf Fastighets AB Nacka Strand

Fairlive AB Täby

Svenska Ventfasad AB Norsborg

Sydstaden entreprenad bygg AB Spånga

Tuna Project AB Sollentuna

Emt Entreprenad AB Nynäshamn

Bygg Giganten Entreprenad i Stockholm AB Spånga

Mässmix Sweden AB Stockholm

TB Måleri AB Stockholm

Sittesta Plåt AB Ösmo

Byggdrömmar Stockholm AB Handen

Jesi Bygg AB Stockholm

ND Drömhus AB Norsborg

PCL Construction & Bygg AB Stockholm

Triunfo AB Tumba

Byggtid AB Täby

Skandinavisk GlasPartner AB Stockholm

Kraft Express AB Huddinge

Svenska Bygglaget AB Tyresö

En3prenör Bygg i Stockholm AB Sundbyberg

SOLID BYGGPARTNER I SVERIGE AB Ekerö

YS Renovera AB Stockholm

Sundsvall 25

Niklas Iggström BTH Bygg Västerås AB Väderlekskartan Nybyggnad av radhus Västerås 25

Valdemar Hansson Svenska Entreprenad & Förvaltningsab Vikbolandsskolan Invändig renovering av skola Norrköping 25

Ola Johansson Ellfolk Bygg AB Kjulaås 1:50 Nybyggnad av hyreslägenheter Eskilstuna 22,5

Fredrik Karlsson Fredrik K Snickeri & Bygg AB Västerviks Simhall, etapp 2 Renovering av simhall Västervik 22

Magnus Morath MZ Bygg i Stockholm AB Posten 3 Totalrenovering av bostäder Sundbyberg 20

Ilkka Hiekkapelto SERNEKE Sverige AB Svenska Mässan Nya rulltrappor och hissar i mässhallar i Göteborg Göteborg 20

HH Markprojekt Stockholm & Mälar-

dalen AB Solna

Uppsala län

Rivout Sanering AB Enköping

Södermanlands län

Vargh Bygg AB Eskilstuna

Östergötlands län

Expandera Bygg i Norrköping AB Norrköping

Melander Bygg AB Norrköping

Lekplatsbyggarna Entreprenad i Sverige AB Ödeshög

Kronobergs län

Växjö Bygg & Entreprenad AB Växjö

Fredrikssons måleri & försäljning AB Ryd

Kalmar län

Constructio Huskomponenter AB Hultsfred

Skåne län

El & Miljö i Skåne AB Landskrona

X-M2 Bygg & Konsult AB Malmö

Two Person AB Malmö

Rönnarps Mur & Puts AB Tågarp

Tuna Elite montage & byggservice i Mälardalen AB Höör

Xelano Byggnads AB Sjöbo

Myram VVS & Energi AB Malmö

Viremida Sverige AB Lomma

Svensk Mätning och Montageteknik AB Helsingborg

Eriks Bygg & Renovering AB Svedala

Hallands län

Jontes Isolering AB Åled

Västra Götalands län

A Göteborgs riv AB Mellerud

RFD Fastighets AB Göteborg

Kakel Dream AB Västra Frölunda

BW Bygg AB Nossebro

Dexea styrteknik AB Västra Frölunda

Superhunn AB Uddevalla

Concretus Bygg AB Borås

K26 Riv & Entreprenad AB Gunnilse

Örebro län

Welander's Tak AB Odensbacken

Dalarnas län

Hissdelen Norden AB Borlänge

Tors AB Nusnäs

Gävleborgs län

Bil Konsulten Gästrikland AB Gävle

Västernorrlands län

Fobta AB Härnösand

JIBE EL AB Helgum

ReStaff AB Härnösand

BYGGKOSTNAD MKR

NAMN OCH NYTT

Tidigare allsvensk målvakt ny vd för Derome Hus

Q Otto Martler, med ett förflutet som målvakt i bland annat Falkenbergs FF, blir ny vd på Derome Hus i Varberg.

Han har arbetat på Derome Hus sedan 2016 och efterträder nu Peter Mossbrant som i sin tur går vidare till rollen som vice vd för Derome AB. I sin nya tjänst tilldelas Martler det yttersta strategiska ansvaret för att utveckla verksamheten inom Derome Hus, som består av Derome Bostad och Varbergshus.

Tillförordnad vd utses till vd för K-Prefab

Q Stefan Paulsson har utsetts till vd för K-Prefab AB som är ett dotterbolag till K-Fast Holding AB.

Stefan Paulsson har en lång bakgrund inom K-Prefab där han började arbeta inom konstruktion och senare som regionchef i region Syd under sju år. 2021 utsågs han till vvd och operativ chef med inriktning på verksamhetsutveckling och operativa processer, samt utveckling av projekten med K-Fastigheter. Sedan den 11 april 2022 har han varit tillförordnad vd för K-Prefab AB vilket genom beslut i styrelsen för K-Prefab AB nu permanentas.

K-Prefabs tidigare vd Kaj Grönvall kommer att kvarstå inom koncernen som senior rådgivare

Emma Ekdal är ny

affärschef på Tyréns

Q Den 15 januari 2023 tillträde Emma Ekdahl som affärschef på Tyréns. Hon har ansvar för arkitekturoch projektledningsverksamheten i södra Sverige.

Hon är utbildad landskapsarkitekt LAR/MSA och har drygt tolv års erfarenhet av att utveckla och leda arkitekt- och sam-

hällsbyggnadsverksamheter. Närmast kommer hon från en roll som Vice President Civil South på Cowi och har dessförinnan haft ledande chefs- och uppdragsledarroller på Afry, Sigma Civil och Reinertsen.

HSB Göteborg rekryterar chef för nyproduktion

Q Azra Kadribasic har utsetts till ny chef för HSB Göteborgs nyproduktionsverksamhet. Hon är utbildad byggnadsingenjör från Chalmers och har jobbat med bostadsutveckling under de senaste 20 åren. Hon har tidigare arbetat på Skanska i olika roller och kommer närmast från konsultbolaget Development Partner, där hon bland annat varit inhyrd som projektledare och projektchef i flera av HSB Göteborgs nyproduktionsprojekt.

Robert Näsén är ny arbetschef på Svevia

Q Robert Näsén är ny arbetschef för arbetschefsområde Härnösand inom division Anläggning. Arbetschefsområdet verkar i huvudsak inom geografin Västernorrland och Jämtland.

Robert Näsén har 20 års erfarenhet från anläggningsbranschen och kommer närmast från en tjänst som avdelningschef för Peab Asfalt. Han har också varit verksam både som produktionschef och projektchef på Skanska.

Kåpan Fastigheter anställer fastighetschef

Q Kåpan Fastigheter anställer Bonnie Winnberg som fastighetschef, hon tillträdde tjänsten 16 januari 2023. Hon kommer senast från en roll som affärschef för Kriminalvården på Specialfastigheter Sverige AB.

Kåpan Fastigheter äger i dag 61 fastigheter, Polismyndigheten är hyresgäst i 34 av dessa och är därmed den största hyresgästen. Bonnie Winnberg blir i sin roll strategiskt ansvarig för Polismyndigheten där Kåpan Fastigheter har flera pågående projekt att utveckla samt bygga nya polishus på olika platser i Sverige.

2006. Peter är fortsatt verksam i bolaget som styrelseordförande och seniorkonsult.

Ny KMA-samordnare

på Einar Mattsson

Q Einar Mattsson

Byggnads förstärker kompetensen internt med en ny KMA-samordnare, Veronica Axeen. Hon kommer närmast

från Serneke region

Olov Lindgren förstärker med nyrekryteringar

Q Anders Leijon blir chef för företagets nyinrättade tekniska avdelning.

Han kommer senast från Byggnadsfirman Viktor Hanson där han haft en lång karriär som arbetschef inom byggproduktion.

Åsa Rodin har rekryterats till tjänsten som hållbarhetsansvarig och börjar i februari. Hon kommer närmast från en liknande roll hos Signalisten och dessförinnan har hon arbetat som energistrateg på Jernhusen.

Nikos Eirinis rekryterades under hösten och började som projektledare för nyproduktion i december.

Nikos kommer närmast från Bonava där han har arbetat som projekteringsledare med fokus på de olika faserna inom bostadsutveckling samt produktionsuppföljning. Innan dess hade han samma roll på Peab.

Structor Bygg Malmö tillsätter ny vd

Q Den 1 januari tillträdde Mikael Rosengren som ny vd för Structor Bygg Malmö. Han är civilingenjör i väg- och vattenbyggnadsteknik och började i bolaget 2010 direkt efter sina studier på Lunds Tekniska Högskola. Han blev delägare 2016. Mikael Rosengren efterträder en av grundarna, Peter Bojrup, som har varit vd sedan bolaget startade

Stockholm/Uppsala och region Öst där hon arbetat som regional KMA-samordnare. Tidigare erfarenheter är bland annat KMA-samordnare hos MTB Mark & Trädgårdsbyggarna samt som projektingenjör hos Skanska Sverige. Hon tillträder sin nya roll hos Einar Mattsson den 8 mars.

Petter Hedin blir ny regionchef på Svevia

Q Svevia har rekryterat Petter Hedin som chef för region Stora projekt inom division Anläggning. Regionen är Sverigeövergripande med specialisering på större anläggningsprojekt inom väg- och infrastruktur. Han kommer närmast från en roll som projektchef för Infra Mellansverige på Skanska där han tidigare även varit riskmanager, distriktschef, projektchef och produktionschef. Han tillträder sin tjänst den 1 april 2023.

Ny vd för Structor Projektledning Dalarna

Q Joachim Engberg tar över som vd efter Mikael Hansson, som varit vd för Structor Projektledning Dalarna sedan 2015. Joachim Engberg har arbetat i bolaget sedan 2009 och är även delägare i bolaget. Han är utbildad civilingenjör inom väg- och vattenbyggnadsteknik från KTH och har tidigare även arbetat på JM och Besqab.

Mikael Hansson är kvar i bolaget som delägare och seniorkonsult.

Olof Dedering ny

CIO för Tyréns

Q Olof Dedering har utsetts till CIO för Tyréns Group. Han kommer närmast från en roll som Vice President, Credit Solutions på TietoEvery och har dessförinnan haft ledande roller i bolag som Tieto, Emric, Opus Capita och Itella. Han tillträdde den 30 januari och kommer att ingå i koncernledningen för Tyréns Group.

Linda Andersson ny vd på Derome Timber

Q Den 1 januari tillträdde Linda Andersson tjänsten som vd för Derome Timber där hon tar över efter Gunnar Jakobsson som går i pension. Hon kommer närmast från rollen som koncernmarknadschef inom Derome och har dessförinnan bland annat arbetat med frågor kopplade till svenska skogsbruket på Sveaskog. Ny chef för Stockholmshems största avdelning

Q Stockholmshem

välkomnar Cecilia Liljedahl Torhult som ny chef för bolagets största avdelning, Boende och lokaler.

Hon har mångårig erfarenhet att leda förvaltning och drift för bostäder, kommersiella lokaler och hotell.Hon kommer närmast från Balder där hon varit regionchef och innan dess från Riksbyggen som marknadsområdeschef.

Liljedahl Torhult

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Trähusbyggare tillsätter ny vd

Trähusbyggaren Nock Massiva Trähus har utsett Stefan Wertheimer till ny vd.

– Det är en utmanande tid nu, men bostäder kommer ändå att byggas, och det industriella byggandet är jag övertygad om kommer att vara ett starkt kort för att få lönsamhet i projekten, säger han.

Stefan Wertheimer tillträdde sitt uppdrag som vd för Nock Massiva Trähus den 18 januari. Han efterträder en av delägarna, Annika Knaust, som fortsatt kommer att vara verksam i bolaget genom aktivt styrelsearbete.

Stefan Wertheimer kommer närmast från en tjänst som vd för Sizes

Prefab.

Q Vad lockade dig till Nock?

– Att få vara en del av att förnya byggbranschen på riktigt, genom en hållbar industrialisering av byggande i KLT, har länge legat mig varmt om hjärtat. Nock är ett ungt bolag som ännu bara är i början på sin resa. Att få ta vid här och på allvar koppla på de delar av effektivisering som kommer ta bolaget till nästa nivå känns jättemotiverande. Vi har byggt jättefina projekt de senare åren från vilka vi har massor av lärdomar att dra nytta av i kommande.

Q Vilken tidigare erfarenhet har du nytta av i din nya roll som vd?

–  Jag har en relativt lång bakgrund av effektivisering av industriell produktion från mina år som konsult och projektledare inom tillverkningsindustrin. Dessa kunskaper tillsammans med mina senare års erfarenheter från bostadsutveckling och bostadsproduktion är en spännande mix. Jag ser fram emot

att kunna kombinera det bästa från två världar.

Q Branschen står inför flera utmaningar just nu, hur ser du på det? – Det är en utmanande tid att axla ett ledarskap i vår bransch, det är inget att sticka under stol med. Men vi som har ett starkt erbjudande med kvalitativa produkter, till rätt pris och dessutom bygger på kortare

Jag ser fram emot att kunna kombinera det bästa från två världar.

Fulla dagar av att träffa medarbetare, se våra projekt och att sätta sig in i nuvarande processer. Men jättekul!

Q Vad har Nock på gång under 2023? – Utöver den tillverkning vi har planerad har vi har ett år med många interna utvecklingsprojekt. Det handlar om projekt som ytterligare ska stärka vår effektivitet och därmed vårt kunderbjudande. I dessa har vi också kund- och leverantörsinblandning, vilket är extra kul och lovande.

Nock massiva trähus

Q Grundades 2018.

tid än traditionella byggare, har förutsättningarna att fortsatt lyckas.

Bostäder kommer ändå att byggas, och det industriella byggandet är jag övertygad om kommer att vara ett starkt kort för att få lönsamhet i projekten.

Q Hur har den första tiden på nya jobbet varit?

– En minst sagt hektisk tid såklart.

Q Har i dag cirka 30 anställda + 30 inhyrda i produktionen.

Q Omsättning cirkaa 200 mkr.

Q Produktionsanläggning i Älvängen, 3 mil norr om Göteborg.

Q Bygger klimatsmarta flerbostadshus industriellt med stomme i korslimmat trä (KLT).

Q Elva genomförda projekt, från Malmö i söder till Gävle i norr.

Nikos Eirinis, Åsa Rodin och Anders Leijon

Petter Hedin

Linda Andersson

Azra Kadribasic

Otto Martler

Mikael Rosengren

Joachim Engberg

Cecilia

Robert Näsén

Stefan Paulsson

Veronica Axeen

Olof Dedering

Bonnie Winnberg

Emma Ekdahl

Stefan Wertheimer är ny vd för Nock Massiva Trähus.

FOTO: NOCK

ANNA SJÖSTRÖM

Hallå där Marcus Weiland...

... som är ny krönikör på Byggvärlden. I detta nummer publiceras din andra krönika om AI.

Q Berätta lite kort om dig själv! Vem är du?

– Jag är en social nörd. Jag kan bli passionerat intresserad av nästan vad som helst. Dans, grönt te, myror, räkodling, sumobrottning och drönare är några av de intressen jag totalt förlorat mig i genom åren. Jag jobbar som vice vd på Savantic där jag nördar ner mig i AI och så är jag projektledare inom Kraftsamling AI i Samhällsbyggandet och aktiv inom AI Arena.

Q Vad kan vi förvänta oss av dina krönikor?

– Olika vinklar på AI inom samhällsbyggnad. Mitt mål är att skriva på ett sätt som är personligt, lättsamt och avdramatiserar AI.

Q Vad är egentligen AI?

– AI som begrepp är lite luddigt. Det har funnits sedan 50-talet och omfattar i dag en mängd olika tekniker som gör system smartare. Maskininlärning är den typ av AI som är vanligast i dag och nästan alla framsteg sker inom detta område.

Q Hur funkar det?

– Maskininlärning fungerar genom att ett system automatiskt lär sig mönster i data. Till exempel: man vill utveckla ett system som använder AI för att förstå vilket byggavfall som slängts. Men sätter upp en kamera som filmar ner i containern och samlar in massor av bilder. Sedan får en männ-

iska titta på bilderna och avgöra vad som slängts. Slutligen använder man maskininlärning för att lära sig hur de olika sorternas avfall ser ut och kan då automatisera arbetet som människan gjorde. AI möjliggör att med en kamera veta vad som finns i alla containrar med byggavfall eftersom systemet lärt sig det.

Q Vilka är de vanligaste missuppfattningarna om AI?

– Den vanligaste är nog att AI inte fungerar i vår bransch (oavsett bransch) eller att AI kräver extremt mycket data med mycket hög kvalitet. AI kommer användas mer och mer i alla branscher. Mängden data som krävs för att lyckas har kraftigt minskat tack vare en rad teknikgenombrott. I dag har de största utmaningarna för att lyckas med AI oftare att göra med företagskultur, brist på strategi eller hur man är organiserad.

Q När blev du intresserad av AI?

– Redan som liten gillade jag robotar. Jag programmerade min första AI som kunde lära sig själv på gymnasiet 1998.

Q Varför är AI så spännande, tycker du?

– Det är extremt användbart och löser många problem som traditionell programmering inte rår på. Dessutom kan vi genom att studera AI lära oss om vad det innebär att tänka och därmed även om oss själva.

KRÖNIKA MARKUS WEILAND

Vad har tak med AI att göra?

AI kommer att påverka alla delar av byggbranschen. I krönikan tar Marcus Weiland, vice vd för AI-konsultbolaget Savantic och delprojektledare inom Kraftsamling AI i Samhällsbyggandet, en närmare titt på vad det kan innebära för våra tak.

Det är mörka tider och då tänker jag inte på den ökade risken för kärnvapenkrig, inflationen, effektbristen, klimatkrisen som bara accelererar eller ens Tidö-avtalet. Nej, jag menar bokstavligen, och syftar på vintern, mörkret och kylan.

2017 gjordes en kartläggning av antalet hemlösa i Sverige. Mer än 33 000 levde i hemlöshet då. Vi vet inte hur många det är som är hemlösa idag, men det vi kan vara säkra på är att deras liv blir svårare under vintern. Det finns en strukturell hemlöshet som är svår att lösa. Civilsamhället, kommuner och naturligtvis byggbolag måste samverka.

VAR OCH EN har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder och bostad, står att läsa i FN:s mänskliga rättigheter. Hur är det att inte ha tak över huvudet? Vi reflekterar sällan över taken – de är så självklara för oss att vi glömmer bort dem.

Om man tittar på en stad på ett flygfoto blir det tydligt hur mycket av staden som är tak och hur lite vi använder dessa ytor. Det finns en och annan takterrass men de utnyttjas inte så mycket.

Inom Kraftsamling AI i Samhällsbyggandet har jag fått prata om tak en hel del. Vi kan använda taken på många sätt. Solceller är toppen, men vi kan också låta våra tak bli gröna. Odling på tak kan ge närproducerad mat, göra dem trevligare att vara på, förbättra luftkvaliteten och bidra med ekosystemtjänster som pollinering. Vid stora skyfall räddar gröna tak avloppssystemet så vi slipper få översvämmade källare eftersom nederbörden binds och flödet blir långsammare.

DET ÄR SVÅRT att inventera alla tak och se vilka tak som lämpar sig bäst för solceller, odlingar eller kanske bikupor. Många faktorer avgör. Vad har taket för utformning, vem äger fastigheten, hur långt är det till intilliggande parker, hur ser ljusinfallet ut och vad är risken för skyfall? AI älskar den här sortens stora spretiga datamängder och kan analysera mängder av flygfoton på nolltid. Med AI kan vi väga ihop faktorerna så att vi får största positiva effekt av våra satsningar.

Spotr är ett AI-bolag i Nederländerna som inventerat alla tak i hela landet. De kan se hur mycket mossa det är på taken, vilka material de är gjorda av och hur slitaget ser ut genom att låta en AI titta på flygfoton. Det sparar pengar eftersom inventeringar kan automatiseras och göras oftare och i större skala. Med AI kan vi både ta hand om och utveckla våra tak bättre! Smartare tak minskar inte risken för kärnvapenkrig men kan hjälpa till med elproduktion och stärka ekosystemen i klimatkrisen. Så hjälp gärna en hemlös att få tak över huvudet för natten och skänk ditt eget tak en tanke av tacksamhet.

MARCUS WEILAND

VICE VD FÖR AI-KONSULTBOLAGET SAVANTIC OCH DELPROJEKTLEDARE INOM KRAFTSAMLING AI I SAMHÄLLSBYGGANDET

Gräver källare för teknik och öl

I Feskekôrka i Göteborg görs det nu plats för ett helt nytt våningsplan – under byggnaden. – Ny teknisk utrustning behöver vara samlad för att den ska fungera så bra som möjligt och den tar väldigt stor plats, förklarar Marcus Gustafsson, projektchef för investeringsprojekt på Higab.

Den ikoniska byggnaden som ligger vid Fisketorget i Göteborg blir nu både upprustad och får en teknikkällare.

– Den gamla utrustningen/tekniken klarade inte dagens regler av bland annat energihänsyn, så utgångspunkten var att den behöver ersättas. Tekniken behöver även byggas ut eftersom till exempel ventilationen var mycket dålig och ny fjärrkyla behövs byggas, förklarar Marcus Gustafsson.

PÅ UTSIDAN MÄRKS det inte så mycket men på insidan är arbetet med att gräva ur marken i full gång.

– Utformningen av källaren handlar mest om att inte synas. Feskekôrka och dess fantastiska träkonstruktion och de öppna ytorna ska även i fortsättningen stå i fokus. Vi försöker dölja allt som tar fokus från detta och till och med lyfta de öppna ytorna ytterligare.

Saluhallen är byggnadsminnesförklarad och ligger dessutom på fornminnesskyddad mark så grävarbetena övervakas av arkeologer. Hittills har de hittat både gamla kullerstensytor och murrester.

– Pålningen är nästan klar i hela huset och nu vill vi schakta djupare.

Ett snitt ska schaktas ut för att arkeologerna ska kunna undersöka och dokumentera stadsmuren ordentligt.

DET HAR ÄVEN varit fler saker som gjort att projektet är tidskrävande. Under 2022 genomfördes en stom-

Feskekôrka

Byggår: 1874

Placering:  Fisktorget i Göteborg

Kulturmärkning: Byggminnesförklarad sedan 2013

Byggstart ombyggnation: 2022

Ny invigning: Innan årsskiftet

2023/2024

Arkitektbyrå: White Arkitekter

Byggherre och fastighetsägare: Higab

Upphandlingsform: Samverkansentreprenad

Byggkostnad för projektet:  Nya

beräkningar görs nu på grund av rådande samhällsekonomiskt läge med kraftigt ökade material- och arbetskostnader.

restaurering av byggnadens stolpkonstruktion, men när den öppnades upp upptäcktes att delar av den var i dåligt skick. Lösningen blev att anlita timmermän som med traditionella metoder fick byta ut de delar som var dåliga.

Att gräva ut en källare i Feskekôrka är inget enkelt uppdrag

–Vår strävan är att så långt det är möjligt använda samma metoder

och material som användes från början när Feskekôrka byggdes, berättar Marcus Gustafsson

FASADEN KOMMER ATT vara densamma som tidigare, förutom några förändringar.

VI GÖR BYGGPLATSER FÄRGGLADA

Höjer hållbarheten Höjer säkerheten Mer miljövänligt

Mer prisvärt =

Ps: Du få också egen profilfärg

www.demex.se

– Vi kommer bygga igen några dörrar som inte fanns tidigare och vi kommer öppna upp ett dörrparti mot kanalen. I övrigt är det mest att renovera och förbättra det som redan finns.

EN STOR DEL av byggnadsminnesförklaringen går ut på att bevara rymden i den stora salen, därmed får inga ventilationskanaler eller rör hänga i taket och inga värmerör kan löpa längs med väggarna. Dessa tillsammans med andra rör, el, fiber och larm kommer därför att finnas i den nya källaren. Där kommer också den framtida verksamhetens öltankar att rymmas när det blir dags för saluhallen att öppna upp igen innan årsskiftet.

– Jag tror ATT slutresultatet kommer bli en fantastisk mötesplats där Feskekôrka som vi minns den är kvar, men i bättre tappning.

Det komplexa arbetet med att gräva en ny teknikkällare i Feskekôrka har påbörjats. Marken består av lera men också av den gamla stadsmuren.

Vissa delar av stolpkonstruktionen var i dåligt skick och fick ersättas med nytt trä. FOTO: HIGAB

Saluhallen har fått namnet Feskekôrka på grund av att arkitekturen påminner om en kyrka.

ANNIKA RÅDLUND