Byggvärlden nr 1, 2023

Träbyggindustrin har under de senaste åren haft en stark utveckling med klimatfrågan som den viktigaste drivkraften. Industrin har tillsammans med akademi och beställare utvecklat byggsystem och teknologi, samt investerat i produktionskapacitet för att möta den snabbt ökande efterfrågan. Många nya medarbetare har kommit till branschen. Vi står mitt i det verkliga genombrottet för det industriella träbyggandet.

Öka omställningstakten nu!

Förutom bostäder i alla skalor ser vi nu också samhällsfastigheter, kommersiella lokaler, kontor och infrastrukturbyggnader med trä som bärande konstruktion.

DEN SVAGA KONJUNKTUREN och det osäkra omvärldsläget slår dock hårt mot den svenska byggbranschen, framför allt mot produktionen av bostäder. Läget för småhustillverkarna är nu lika allvarligt som under finanskrisen 2008 med många varsel och befarade konkurser. Den negativa bilden bekräftas av Boverkets senaste prognos som varnar för en snabb och mycket kraftig inbromsning av bostadsbyggandet. Detta riskerar att spä på bostadsbristen och fördröja såväl den gröna omställningen som den ekonomiska återhämtningen. För att komma i kapp det stora underliggande bostadsbehovet och behålla den värdefulla kompetens som företagen har byggt upp under ett antal år måste byggandet hållas i gång!

Samtidigt som vi skakas om av konjunk-

KRÖNIKA

turläget pågår den större krisen. Klimatet har inte tid att vänta på att marknaden vänder uppåt. För att citera professor Johan Rockström: ”Klimatet och jordens ekosystem befinner sig i en kris som hotar hela mänskligheten. Du måste agera nu, och du måste agera med kraft.” Byggbranschen står för en stor andel av Sveriges klimatutsläpp och har ett kollektivt ansvar att vända utvecklingen.

FÖR ATT LYCKAS måste vi välja lösningar som redan i dag minimerar klimatpåverkan. Vi följer och applåderar våra materialkollegors ansträngningar för att minska klimatavtrycken från till exempel stål och betong. Det är bra att Cementa har fått ett förnyat, om än kort, tillstånd att bryta kalksten i Slite. Även träbyggindustrin behöver betong, och ett stopp hade blivit ödesdigert. Men Cementa-ärendet har visat hur sårbar den svenska byggbranschen är på grund av det stora beroendet av en enskild leverantör och ett enskilt material, och har därmed belyst behovet av en breddad le-

verantörsbas med byggsystem i olika material.

För att kunna agera med kraft här och nu måste tillgänglig och beprövad teknik användas i mycket större skala. Sätt ambitiösa klimatkrav vid upphandling av samhällets byggnader! I dag vet vi hur man beräknar och redovisar klimatutsläpp. Använd den kunskapen och se till att regelverket ger branschen möjlighet att fortsätta på den inslagna vägen mot en halvering av klimatutsläppen. Vi har sedan ett år tillbaka en lag om att nya byggnader ska klimatdeklareras. Nu behöver även gränsvärden komma på plats, liksom utvidgningen till livscykelns alla faser.

SLUTLIGEN ÄR BRANSCHENS viktigaste fråga att se till att de resurser som tas i anspråk också kommer till nytta. Vi behöver i högre utsträckning nyttja det redan byggda, öka cirkulariteten och utveckla i stället för att riva. Var fjärde spenderad byggkro-

na går till spillo i fel, brister och ineffektivitet, enligt Boverket. Så kan det inte fortsätta. Låt oss använda byggbranschens samlade kraft för att öka omställningstakten mot 2030. Låt den kris vi befinner oss i bli en katalysator för en effektiv och långsiktigt hållbar byggbransch.

Sanningen om livet som byggchef

Hur är det att vara chef inom samhällsbyggnad? En viktig fråga som har minst 50 000 svar, skriver Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius.

I Luleå finns en forskare som heter Jan Johansson. Han är professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, och han har upptäckt något konstigt: internationellt finns massor av forskning om hur byggbranschens arbetsmiljö påverkas av cheferna – men inte en enda studie om byggchefernas egna arbetsmiljöer. ”Trots att vi vet att det är en väldigt tuff situation de jobbar i”, som han har sagt. Därför leder han nu ett projekt som handlar just om detta.

Det här gör mig väldigt glad. Tanken är att projektet ska leda fram till konkreta rekommendationer om hur chefernas arbetsmiljö kan förbättras. Och det behövs.

FÖR HUR HAR vi det, egentligen? Hur är det att vara chef inom samhällsbyggnad? För egen del kan jag svara med många olika ord: spännande, roligt, kämpigt, utmanande, utvecklande, frustrerande, privilegierat… Det

är helt enkelt en väldigt ansvarsfull roll, med ett väldigt komplext uppdrag – ofta med mycket stress och press. Varje dag ligger det på vårt bord att hantera stora budgetar och

Chefredaktör: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

avtal, hålla kritiska tidplaner och forma sunda, säkra arbetsplatser för alla. Vilken sorts arbetsmiljö innebär det för oss själva?

NYLIGEN SLÄPPTE LEDARNA en rapport med titeln ”Att vara chef och ledare i bygg- och anläggningsbranschen”. Den bygger på en undersökning bland Byggchefernas medlemmar och kommer att användas i Jan Johanssons forskningsprojekt. När jag läste den slogs jag av hur positiv den var: till exempel svarar nio av tio personer att de upplever sitt arbete som meningsfullt. Åtta av tio skulle rekommendera branschen till andra. Sju av tio har sällan eller aldrig övervägt att lämna sitt chefsuppdrag. Det är ju ett fantastiskt betyg på vår bransch! Även om det ofta är slitsamt vill vi alltså stanna kvar och är stolta över att bidra till något viktigt. En svårslagen känsla i arbetslivet.

Men samtidigt: mer än hälften uppger att de inte kan lägga jobbtankarna åt sidan på sin lediga tid. Lika många känner att de inte har möjlighet till återhämtning efter arbetsintensiva perioder. Det är både alarmerande och sorgligt, för det är knappast någon nyhet.

Layout: n Mårten Pien marten.pien@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Den utmaningen har vi sett och försökt förändra i decennier.

Så, vad är slutsatsen? Hur är det att vara chef i vår bransch? Det enkla svaret är att det inte finns ett enkelt svar.

INOM SAMHÄLLSBYGGNAD FINNS lite drygt 50 000 chefer – var och en med sina egna utmaningar, erfarenheter och tankar. I en ny intervjuserie på Instagram låter vi därför en person i taget ge sitt perspektiv. Det är inte ett forskningsprojekt på Jan Johanssons nivå, men kanske kan det ge lite inspiration, stöttning och igenkänning?

Du kan följa serien på instagram.com/ byggcheferna.se – och hör gärna av dig om du själv vill ge en inblick i din vardag.

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Andreas Lundgren, 070-508 98 02 andreas.lundgren@annonskraft.se n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

personuppgifter i vår policy. Läs mer på www.svenskamedia.se/policy Följ Byggvärlden på Facebook, Twitter, Linkedin och Instagram.

JEANET CORVINIUS

ORDFÖRANDE, BYGGCHEFERNA

ANNA RYBERG ÅGREN DIREKTÖR SVENSKT TRÄ

SUSANNE RUDENSTAM CHEF SVERIGES TRÄBYGGNADSKANSLI

Ett tips till Maria Karlsson

Hållbarhetschef på Peab

Hej Maria,

Vi hörde att Peab har som mål att minska sina koldioxidutsläpp med 60% till 2030, och att ni ska vara klimatneutrala till 2045. Vad bra! Det är alltid härligt att drömma, känna pepp och sätta stora mål. Men visst kan det ibland kännas tufft att nå dem? Därför skulle vi vilja hjälpa dig och Peab på traven.

Vi vill hjälpa till med något som är en detalj i det stora hela. Men i slutändan är det ju alla detaljer som tillsammans gör målet till 2045 möjligt. Vi vill nämligen tipsa om vår världsnyhet PEX Pipe Blue – Världens första 100% biobaserade VVS-rör. De genererar 90% mindre koldioxidutsläpp jämfört med vanliga VVS-rör, och jämfört med kopparrör är skillnaden hela 99%.

Känner du i hela kroppen hur era klimatmål plötsligt väger lite lättare? Och det bästa är att rören har precis samma funktion som våra vanliga VVS-rör vilket gör dem hur enkla som helst att gå över till. Helt enkelt en ”no-brainer” som någon som gillar att använda engelska låneuttryck skulle säga.

Där har du det Maria, ett tips som ger er en boost i er koldioxidjakt.

Även du som inte heter Maria Karlsson men som också har ambitiösa hållbarhetsmål, eller du som bara gillar att bygga grönare – du är självklart också välkommen att använda våra nya rör, för det vinner ju alla på. Det enklaste sättet att börja är att surfa in på hållbarhetshjältarna.se

Med vänliga hälsningar, Dina vänner på Uponor Sverige

Vi omtänker vatten

Peab får projekt för en halv miljard

Q Peab har fått uppdraget att bygga 397 lägenheter i projektet Ekebäckshöjd i Göteborg. Beställare är Stena Fastigheter Göteborg AB och kontraktssumman uppgår till 565 miljoner svenska kronor.

Totalt rör det sig om fem huskroppar med 397 lägenheter, varav 241 byggs som hyresrätter och resterande som bostadsrätter.

Uppdraget för Stena Fastigheter är en totalentreprenad med byggstart 2023. Projektet väntas stå färdigt våren 2026. Projektet orderanmäldes i det fjärde kvartalet 2022.

Detaljplan på Gotland blir fråga för domstol

Q Ett beslut om detaljplan för ett område i Visby överklagas till mark- och miljödomstolen. Planen antogs i december förra året och innebär att det blir möjligt att uppföra en större hotellbyggnad med reception samt en mindre byggnad för övernattningsrum i hamnen.

Detaljplanen överklagas nu av bland annat en bostadsrättsförening som anser att den nya hotellbyggnaden, i tre våningar, skulle förstöra utsikten för de boende.

Knapp ökning av konkurser under 2022

Antalet konkurser i byggindustrin ökade något under 2022 jämfört med år 2021. Under december var branschen en av de värst drabbade.

– Det visar att inbromsningen i branschen började accelerera under slutet av 2022 och vi tror, tyvärr, att 2023 kommer bli ett mycket sämre byggår än fjolåret och därmed fler konkurser, säger Johan Deremar, nationalekonom och analysansvarig, Byggföretagen.

6 849 företag totalt gick i konkurs under 2022, vilket berörde 16 159 anställda. Inom byggindustrin (SNI 41-43: byggande av hus, anläggningsarbeten och specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet) gick 1 262 företag i konkurs under 2022, att jämföra med 1 236 företag under 2021. 3 933 anställda berördes 2022, vilket är en ökning med 20 procent jämfört med 2021.

– Konkurserna i byggindustrin följer samma mönster som konkurserna i ekonomin som helhet. 2022 ökade konkurserna i byggindustrin med 2 procent, i hela ekonomin med 6 procent. Konkurserna i byggindustrin nådde en topp under år 2019. Sedan dess har konkurserna legat på lägre nivåer, säger Hanna Skystedt, statistiker på Tillväxtanalys.

– SETT SAMMANTAGET FÖR hela 2022 så blev, trots en påbörjad inbromsning under hösten, det ett väldigt starkt byggår. Det gör att konkurserna på årsbasis höll sig på en relativt normal nivå.

Dock kommer inbromsningen av byggkonjunkturen bli allt kraftigare under inledningen av 2023, säger Johan Deremar, nationalekonom och analysansvarig på Byggföretagen.

och företagstjänster och med 10 procent i byggindustrin.

– Konkurserna i december 2022 i byggindustrin har inte varit så här höga sedan 2009, säger Hanna Skystedt.

Q Vad tror ni om 2023 när det kommer till läget i branschen, finns det någon ljusning?

– Tyvärr så tror vi att både antalet konkurser och varsel kommer att öka i år. Den enda ljusglimt vi ser är att den ”privata” anläggningsmarknaden ser ut att kunna öka med hjälp av ökade satsningar på energiområdet. För att byggmarknaden som helhet ska vända upp behöver inflationen dämpas och att räntorna börjar vända ner samt att ener-

Största konkurserna under 2022

FÖRETAG OMSÄTTNING (TKR) ANSTÄLLDA POSTORT BRANSCH

gipriserna stabiliseras runt en mer ”komfortabel nivå”. Vidare är det avgörande att arbetsmarknaden som helhet kan stå emot den kommande lågkonjunkturen om byggsektorn ska ha en möjlighet att vända utvecklingen längre fram, säger Johan Deremar.

SJÖSTRÖM

Byggtema i Örebro AB 693,551 106 Örebro Firmor för byggnadssnickeriarbeten Energihem i Sverige AB 367,533 175 Sundsvall Entreprenörer för bostadshus och andra byggnader Per Jacobsson Byggnads AB 310,930 66 Hjälteby Entreprenörer för bostadshus och andra byggnader Aros Bygg & Förvaltning AB 289,147 84 Västerås Entreprenörer för bostadshus och andra byggnader Infraservice Group Scandinavian AB 229,891 32 Nässjö Anläggningsentreprenörer för järnvägar och tunnelbanor NEK AB 158,356 32 Luleå Firmor för mark- och grundarbeten P O Service Bygg & Måleri AB 146,851 20 Skarpnäck Entreprenörer för bostadshus och andra byggnader Göran Simu AB 126,392 35 Haparanda Firmor för mark- och grundarbeten Olsson Berglin AB 123,965 50 Stockholm Entreprenörer för bostadshus och andra byggnader Sizes Prefab AB 113,937 71 Oskarshamn Industri för monteringsfärdiga trähus

...

anställda har det bolag som Bravida nyligen förvärvade. Bolaget heter Wikblom Hydraulik och Rörteknik AB och beskrivs som specialister inom processindustrin. Det grundades år 1988, omsätter cirka 40 miljoner kronor och har sitt kontor i Gästrike-Hammarby.

En av bolagets nuvarande delägare Reidar Östman kommer att gå i pension och nuvarande vd och delägare, Roland Wikblom, kommer att fortsätta inom verksamheten på Bravida. Bravida tillträdde som ägare den 4 januari 2023.

Tecknar avtal för Park

Central i Göteborg

Q NCC och Jernhusen har tecknat entreprenadavtal för byggnationen av projekt Park Central. Park Central är första fasen av Jernhusens stora stadsutvecklingsprojekt intill centralstationen i Göteborg. Där planeras det för nya knutpunkter för kollektivtrafiken, Västlänkens station Centralen och nya stadskvarter. Projektet omfattar cirka 40 000 kvadratmeter. Byggnationen påbörjas vid årsskiftet 2023/2024 och förväntas vara färdigställt i början av 2027.

NCC Property Development och Jernhusen ingick i december 2021 avtal om att gemensamt utveckla Park Central i joint venture genom ett gemensamt ägt bolag. NCC kommer under 2023 att tillträda sin andel av aktierna i joint venture-bolaget.

20I DECEMBER GICK flest företag i konkurs inom branscherna finans, – fastighets- och företagstjänster samt byggindustri. 151 respektive 126 företag gick i konkurs, vilket är en ökning med 23 procent inom finans- fastighets-

Flera företag varslar på grund av arbetsbrist

Sen årsskiftet har flera bolag varslat om uppsägningar som en konsekvens av arbetsbrist och färre byggstarter. Orter som berörs är Götene, Kil, Vrigstad och Myresjö.

Moelven Byggmodul i Kil varslade i mitten av januari 20 anställda om uppsägning.

– Detta är till stor del ett resultat av färre byggstarter, säger Johan Samuelsson, vd för Moelven Byggmodul.

OBOS SVERIGE VARSLADE i november 70 anställda om uppsägning i Vrigstad och Myresjö efter en successivt avtagande orderingång sen i somras.

– Många som står inför ett bostadsköp väljer att avvakta beslut just nu på grund av osäkerheten i omvärlden som drabbas oss på olika sätt på vår hemmaplan, sade Joakim Henriksson, vd för Obos Sverige då.

EN OCH EN halv vecka in på det nya året kom beskedet att ytterligare 200 personer varslas vid husfabrikerna på de båda orterna. Ett varsel som träder i kraft efter sommaren.

I december var Obos försäljningen nästan nere på noll.

– Vår produktionstakt kommer att halveras 2023 jämfört med 2022. Vi går från en produktionstakt på 1 400 till 700 bostäder per år. Min personliga tro är att marknaden kommer kunna vända efter sommaren då räntor och energipriser förhoppningsvis har stabiliserat sig. Vi anpassar nu organisationen för en övervintringsfas, säger Joakim Henriksson.

SAMTIDIGT SATSAR OBOS 1,2 miljarder kronor på en ny modern fabrik i Vrigstad och en upprustning av fabriken i Myresjö.

Även Götenehus lade ett första varsel om uppsägning i höstas och i början av året kom ytterligare ett då 25 kollektivanställda varslades om uppsägning. Berörs gör framför allt anställda vid hustillverkningen i fabriken i Götene.

– Under det tredje kvartalet 2022 sålde vi en tredjedel av vad vi sålde under samma period 2021. Det är för att anpassa vår verksamhet till de nya förutsättningarna som vi har tvingats lägga detta varsel, säger Götenehus Groups vd Andreas Gustafsson.

ANNA SJÖSTRÖM

Nedgång för bostäder men övrigt byggande ökar

Byggstarterna ökade i december med en procent, enligt Byggfaktas Byggstartsindikator. Bostadsbyggandet minskade medan övrigt byggande ökade.

– En viktig faktor är byggande av offentliga fastigheter, bland annat sjukhus, säger Tor Borg, analyschef på Citymark analys och Byggfakta.

Men en procents ökning i december för byggstarter av samtliga nyproducerade byggnader, exklusive anläggningar och infrastruktur, följer indikatorn förra månadens utfall.

Byggstartsindikatorn mäter byggandet räknat i beräknad byggkostnad.

– BYGGSTARTSINDIKATORN HAR varit svagt uppåtgående sedan sommaren och har nu passerat toppnotering från november ifjol. Bakom detta ligger framför allt en uppgång i det offentliga byggandet, men även en viss ökning av privat byggande utanför bostadssek-

torn. Detta kompenserar mer än väl för fallande bostadsbyggande. Med tanke på stigande priser på insatsvaror och ökande räntekostnader är det viktigt att komma ihåg att indikatorn bygger på de beräknade projektkostnaderna. Uppgången beror därför snarare på ökade priser än på ökade volymer, säger Tor Borg, analyschef på Citymark analys och Byggfakta.

Byggstartsindikatorn för bostäder föll med 0,3 procent under december, vilket betyder att indikatorn för bostäder har minskat 16 månader i rad. Jämfört med december 2021 är nedgången hela 23,7 procent.

LJUSARE SER DET ut för byggstarter av övrigt fastighetsbygganda. Byggstarterna för dessa steg under december med 1,9 procent. Jämfört med samma månad 2021 är ökningen 44,4 procent.

En viktig faktor är byggande av offentliga fastigheter, bland annat sjukhus, men även byggandet av kontor och handel har ökat en del, säger Tor Borg.

Peab bygger lägenheter i Ekebäckshöjden. BILD: STENA FASTIGHETER

Tor Borg

Under 2022 ökade konkurserna i byggindustrin med två procent, jämfört med året innan. FOTO: GETTY IMAGES

ANNA

KÄLLA: CREDITSAFE

Vill öka takten i hållbarhetsfrågorna

att kunna erbjuda kunderna den här breda verksamheten.

– I grund och botten har vi en väldigt välskött verksamhet,

Som vd eller Business Unit President på Skanska Sverige ansvarar Magnus Persson för verksamhetsområdena bygg, anläggning och industri samt bostads- och kommersiell utveckling. För tillfället råder det tyst period för Skanska inför släppet av den fjärde kvartalsrapporten, vilket betyder en viss begränsning för vad Magnus Persson kan uttala sig om. Men hur han vill att Skanska Sverige ska utvecklas och vilka frågor som är viktiga för honom, berättar han gärna.

– Jag vill öka takten i hållbarhetsfrågorna och driva på klimatomställningen ytterligare. Men också fortsätta att bygga starka relationer med våra kunder och leverantörer.

Q Hur går ert omställningsarbete?

– Våra mål ligger fast, vi ser till hela vår värdekedja och vi ska vara klimatneutrala 2045. År 2030 ska vi ha halverat våra utsläpp jämfört med 2015. Anledningen till att vi kan lägga in ytterligare en växel inom det här området är att vi vet mycket mer i dag. Vi har genomfört pilot- och spetsprojekt och detta kan vi använda i samtliga våra projekt. Men ska vi lyckas med halveringen måste vi också hitta nya lösningar, både vad gäller material och metoder.

Efter civilingenjörsexamen i Lund 1998 fick Magnus Persson jobb

på Skanska International i Malmö. Efter det har han haft flera roller i den svenska verksamheten inom husbyggnation. Som regionchef i Malmö mellan 2010 och 2016 jobbade han bland annat med profilprojekt som Malmö Live och ESS i Lund.

DÄREFTER BAR DET av till Polen och bolagets verksamhet där och efter ett drygt år blev han även vd för Skanska i Polen.

– Det var svårt att få ihop verksamheten där nere efter en period av tillväxt och jag fick uppdraget att få upp den på banan igen. Det var en spännande period, det var kul att sätta sig in i en annan kultur och med de förutsättningar som finns där. Det blev tydligt hur viktigt det är med ledarskapet och att få ihop rätt individer. Det är det jag drivs av;

att skapa ett öppet och inkluderande ledarskap och ge förutsättningar för att prestera på en hög nivå, säger han.

DE SENASTE TRE åren har han verkat som vice vd för bolagets husbyggnadsverksamhet i Sverige. Vid årsskiftet tog den snart 51-årige skåningen klivet upp i vd-stolen och efter tre dagar på nya jobbet fick han anledning att dra en lättnandets suck när Mark- och miljödomstolen gav Cementa nytt tillstånd. – Det var en lättnad för oss. Ser man till samhällsbyggnadssektorn och faktiskt även industrin så är vi beroende av en stabil och inhemsk försörjning av cement. Det går inte att förlita sig på import när det handlar om en så pass samhällskritisk produkt. Det talas mycket om träkonstruktioner nu, men det kan inte ersätta betongen, båda materialen behövs. Visst har cementen stor klimatpåverkan, men Cementa jobbar på att minska den och vi på Skanska jobbar aktivt med att optimera betongkonstruktionerna, minska cementandelen och hitta andra bindemedel.

MAGNUS PERSSON KAN inte gå in på hur de olika affärsområdena fortlöper, men han konstaterar att det är en styrka att vara så breda som Skanska är.

– Det ger en långsiktig stabilitet

Bland de större byggprojekt som nu pågår för Skanska nämner han sjukhuset i Malmö – ett flermiljardprojekt med planerad inflyttning 2024. Ett liknande regionavtal tecknades i somras med Kronoberg och gäller Växjös nya akutsjukhus, även det ett projekt på över miljarden.

– Vi har genom åren byggt upp en sjukhuskompetens som innebär att vi nu vinner uppdrag inom området. På bostadssidan pågår bland annat utvecklingen av Täby Park och ett stort bostadsprojekt vid Bunkeflostrand i Malmö, som nyligen också blev Citylab-certifierad. Sen har vi förstås Slussen och tunnelbaneprojektet i Nacka, som båda är bra exempel på hur vi kan använda vår bredd i koncernen.

Q Flyter alla dessa projekt på enligt plan?

– De rullar på, trots pandemi, kriget i Ukraina och allt vad det har fört med sig i form av material- och resursbrist och ökade materialkostnader. Verkligen fina insatser av projektteamen.

I april har du varit Skanska trogen i 25 år, en lång tid med dagens mått mätt.

– Jag har genom åren haft enormt fina kollegor och varit del i många fina team. När jag har känt att jag har velat utvecklas så har den möjligheten funnits inom bolaget. Jag har alltid fått hålla den utvecklingstakten som jag har varit redo och mogen för och haft chefer som valt att satsa på mig. Det är också detta som driver mig; att utvecklas, både mig själv och andra. Det har inte funnits någon anledning att titta åt något annat håll.

HENRIK EKBERG

Byggkostnadsindex upp 15,6 procent

Byggkostnadsindex ökade med 15,6 procent mellan december 2021 och december 2022, enligt ny statistik från SCB.

– Kostnadsökningarna påverkar Byggföretagens medlemsföretag. Vi kommer förmodligen se fler varsel och konkurser, säger Johan Deremar, nationalekonom och analysansvarig, Byggföretagen.

SCB:s byggkostnadsindex för flerbostadshus har bara det senaste året stigit med 15,6 procent. Det är den högsta ökningstakten sedan oktober 1974.

– DET KRÄVS REFORMER för att upprättahålla en hög och jämn byggtakt i ett sämre konjunkturläge. När det kommer till bostadsbyggande krävs fortsatta regelförenklingar för snabbare byggprocesser och att det skärpta amorteringskravet tas bort för att kunna upprätthålla efterfrågan. Stat, regioner och kommuner har också ett stort ansvar för att våga bygga. Det gäller alltifrån nya skolor och vårdboenden till att rusta väg och järnväg, säger Johan Deremar.

Byggkostnadsindex inkluderar både entreprenörernas och byggherrarnas kostnader och för flerbostadshus steg det med 15,6 procent mellan december 2021 och december 2022.

Entreprenörernas kostnader steg med 10,9 procent, vilket bidrog med 9,1 procentenheter till den

totala ökningen i Byggkostnadsindex. Byggherrekostnaderna steg med 39,0 procent och påverkade Byggkostnadsindex uppåt med 6,5 procentenheter. De ökade byggherrekostnaderna beror till stor del på högre räntekostnader. Räntekostnaderna steg med 138,0 procent.

Entreprenörernas kostnader för gruppen transporter, drivmedel och elkraft steg med 33,2 procent mellan december 2021 och december 2022. Inom denna grupp ökade

kostnaderna för elkraft och dieselolja mest, 99,4 respektive 28,2 procent. Kostnaderna för maskiner och omkostnaderna steg med 16,0 respektive 6,7 procent, medan kostnaderna för löner ökade med 2,3 procent.

PRISERNA PÅ BYGGMATERIAL rusade i höjden i spåren efter pandemin och de fortsätter att ligga på hög nivå även om ökningen minskar. Bland entreprenörernas kostna-

der steg byggmaterialkostnaderna med 13,7 procent mellan december 2021 och december 2022 enligt SCB:s Byggkostnadsindex. Alla materialkostnader ökade förutom kostnaden för trävaror som sjönk med 11,6 procent. Mest ökade kostnaderna för golvmaterial och armeringsstål med 28,4 respektive 27,1 procent. Dock syns en klar avmattning under de tre sista månaderna under 2022.

Får kontrakt på ny skola i

Liljeholmen

Q Veidekke har av Nystad Stadsutveckling AB fått i uppdrag att bygga nya Tellus Skola i Liljeholmen/ Midsommarkransen i Stockholm. Projektet är en totalentreprenad i samverkan och beräknas vara färdigställd hösten 2024.

I Veidekkes uppdrag ingår nybyggnation av en skola på cirka 11 500 kvadratmeter BTA. Projektet består av projektering, uppförande och iordningställande av en skolbyggnad för cirka 1 000 elever i årskurserna F–9 med tillhörande funktioner, som exempelvis tillagningskök och matsal, slöjdsalar, personalutrymmen, samt mark- och anläggningsarbeten.

Byggbolag stäms på en miljon kronor

Q Vid en granskning av ett byggbolag i Södermanland upptäckte Byggnads flera brott mot kollektivavtalet.

Enligt stämningsansökan, som lämnats in till Arbetsdomstolen, har byggbolaget exempelvis betalat ut för låga löner och betalat ut ob-ersättning i stället för övertidsersättning, vilket ger en lägre ersättning. Bolaget har också struntat i att betala helglön och semesterlön. Fem anställda berörs. Byggnads yrkar på allmänt skadestånd med 900 000 kronor.

590

... miljoner kronor är entreprenadavtalet värt som Serneke har tecknat med Intea Bygg, gällande ombyggnation av av kriminalvårdsanstalten i Viskan i Ånge kommun.

Projektet handlar om en renovering och ombyggnation av byggnaden som tidigare har fungerat som anstalt, men som sedan 2009 använts för andra ändamål. Byggnaderna ska nu ställas i ordning för att kunna användas för kriminalvård i säkerhetsklass 2 med 120 nya anstaltsplatser.

Byggstart är planerad att ske i januari 2023 och projektet beräknas stå klart i början av 2025.

Bygger kafferosteri och huvudkontor

Q RO-Gruppen och Sagax ska i samverkan uppföra nytt huvudkontor och kafferosteri åt Arvid Nordquist i Järfälla, Stockholm. Projektet omfattar 16 000 kvadratmeter, har ett genomgående hållbarhetsfokus med en stor andel massivträ och ska stå klart 2025.

Inom kort påbörjas projektering och produktionsförberedelser. Byggstart förväntas ske under våren.

Efter 25 år på Skanska i en rad olika roller tillträdde Magnus Persson vid årsskiftet som ny vd på Skanska Sverige. En tung roll att beträda i en tuff tid för branschen.

jag känner mig trygg i att ta över, säger han.

Vid årsskiftet trädde Magnus Persson som ny vd för Skanska Sverige. FOTO: SKANSKA

Det var en lättnad för oss. Ser man till samhällsbyggnadssektorn och faktiskt även industrin så är vi beroende av en stabil och inhemsk försörjning av cement.

SAMUEL KARLSSON

Byggkostnaderna har ökat rejält det senaste året.

FOTO: SUSANNE BENGTSSON

Johan Deremar

Den nya skolan ska certifieras enligt Miljöbyggnad Silver. BILD: TMRW

Arvid Nordquists nya kafferosteri i Järfälla. BILD: ARVID NORDQUIST

Solkraft räddningen i energikrisens Europa

I vår jakt på billigare och renare el har solenergi seglat upp och blivit det snabbast växande kraftslaget. Ändå utgör solenergi endast en procent av landets totala elproduktion. På branschorganisationen Svensk Solenergi ökar medlemmarna i antal, men utmaningarna är samtidigt många.

Runt om i landets villakvarter råder en febril aktivitet på taken. De höga el-priserna oroar villaägarna som väljer att investera i solceller för att få en lugnare nattsömn i ett Sverige och Europa med en minst sagt svajig elmarknad. Likaså gör företagen med sina större byggnader och anläggningar och på marken breder solparkerna ut sig. Enligt en ny kartläggning som gjorts av Svensk Solenergi låg det i våras 93 anmälningar om solcellsparker hos landets länsstyrelser. Tillsammans skulle dessa kunna producera 2,5 TWh el.

– Solkraften har stor potential att snabbt bidra till att pressa de höga elpriserna som drabbar både företag och hushåll. Men då måste länsstyrelserna ge klartecken till de anmälningar som väntar på beslut. I dag får många parker vänta länge på besked och stora parker har hittills fått avslag, säger Anna Werner, vd på Svensk Solenergi.

SOLKRAFT UTGJORDE 2021 en procent av landets elproduktion och bidrog med 1,1 TWh. Men i år kommer den siffran, enligt Anna Werner, att öka drygt 80 procent och landa på 2 TWh. Sett till hela landet toppade Västra Götaland i slutet av 2021 listan med mest installerad nätansluten effekt solel. Då var effekten i Västra Götaland 266 MW medan Skåne hamnade på andraplats med 256 MW följt av Stockholm med 182 MW.

– I Göteborg och på Västkusten finns ett stort intresse för solel, det är gynnsamma förhållanden; många stora byggnader, höga elpriser, nära havet och blåsigt vilket ky-

ler solcellerna, säger Anna Werner.    Sett till villasegmentet så nyttjade 7 500 villaägare det gröna avdraget för installation av solceller första halvåret 2021. Under första halvåret 2022 var det 17 500 villaägare som använde det gröna avdraget för solceller till en sammanlagd kostnad av 2,6 miljarder kronor. 380 miljoner kronor gick tillbaka till villaägarna i skattereduktion. Det gröna avdraget kan användas för installation av solceller, batterier och laddpunkter för elbilar. Fram till årsskiftet 2022/2023 var skattereduktionen 15 procent för installation av solceller. Detta avdrag höjdes vid årsskiftet till 20 procent. För installation av batterier och laddpunkter är avdraget fortsatt 50 procent.

– Villasektorn går väldigt bra och kommer säkert att gå ännu bättre nu när avdraget har höjts. Sen hoppas vi att det gröna avtalet utökas till att även omfatta solfångare som kan värma upp vattnet i sommarstugan eller poolen. Om det genomförs kommer vi att behöva fler byggnads-

arbetare som hjälper till med det arbetet. I övrigt har vi ett stort behov av elektriker, säger Anna Werner.

SVENSK SOLENERGI HADE för tre år sedan 250 anslutna medlemmar, i dag har siffran ökat till cirka 300 medlemmar. Dessa omfattar allt från elhandels- och elnätsföretag till bygg- och installationsföretag. Men det finns utmaningar för branschen. Till exempel vad gäller storleken på solcellsparkerna som i Sverige är minimala om man jämför med till exempel Danmark. Nyligen invigdes landets största solcellspark i Skurup i Skåne, den har en effekt på 18 MW. I Danmark finns solcellsparker med en effekt på upp till 300 MW. – Regeringen måste peka med hela handen och säga att de vill ha

mer solkraft, annars kommer länsstyrelsen inte att bevilja tillstånd för de stora parkerna. Det är en viktig fråga för oss. Det krävs nationella riktlinjer för hur dessa ansökningar ska behandlas, i dag är det inte möjligt att bygga stora solparker i Sverige.   En annan fråga som Svensk Solenergi driver är att man vill ta bort energiskatten på egenanvänd el. Den drabbar idag anläggningar som är större än 500 kW. Detta skulle enligt organisationen generera 5 TWh elproduktion per år om skatten försvann. Kostnaden för detta beräknas till några hundra miljoner kronor, enligt Anna Werner.

– Det skulle innebära att de 8 000 största taken i Sverige, på vardera över 3 000 kvadratmeter, skulle börja användas till solproduktion. Det blir totalt 45 miljoner kvadratmeter, den här ytan används inte alls eller mycket begränsat i dag. De allra flesta fastighetsägare avvaktar med att installera solceller eftersom de vill använda sina fastigheter optimalt,

det väntar alltså på att lagen ska ändras så att de kan fylla hela taket med solpaneler. I dag finns det inget annat stöd till denna typ av solcellsanläggningar, säger Anna Werner.

SEDAN CORONAN DROG in i världen har det varit svårt med leveranserna från det nedstängda Kina, där de flesta solpaneler tillverkas. Detta kompliceras ytterligare av att efterfrågan ökar som en följd av elpriset.

– Hela världen skriker efter komponenter till solceller och det mesta finns i Kina. Samtidigt stiger priserna, under 2022 har solpanelerna blivit mycket dyrare, men så länge elpriset är som det är finns det ett intresse hos kunderna, säger Anna Werner och fortsätter:

– Men jag är positiv, både USA och Europa har tydligt visat att de vill producera fler solpaneler. Jag tror också det säkerhetspolitiska läget gör att länder vill ha större kontroll på sin egen produktion.

Martin och Serveras solpark i Skurup driftsattes i början av 2022 och har byggts av Alight. Anläggningen med en effekt på 18 MW beräknas generera 19 GWh solel under ett normalår. FOTO: ALIGHT

Anna Werner, vd på Svensk Solenergi.

FOTO: SVENSK SOLENERGI

Allt fler villaägare investerar i solpaneler. FOTO: GETTYIMAGES

Villasektorn går väldigt bra och kommer säkert att gå ännu bättre nu när avdraget har höjts

Målet: solceller på alla tak

till över 13,5 miljoner kilowattimmar per år.

– Vi lägger stor kraft på att nå en mer hållbar energiförsörjning och där spelar solceller en viktig roll, säger Erik Florman, hållbarhetschef.

Under 2022 blev flera anläggningar klara. Bland annat åtta nya solcellsanläggningar i Uppsala, på Evolutionsbiologiskt centrum och byggnader i Engelska parken vid Uppsala universitet. Akademiska Hus har investerat cirka 11 miljoner kronor i anläggningarna som totalt beräknas producera 430 000 kWh förnybar energi varje år. Två anläggningar blev också klara vid Kungliga Musikhögskolans campusområde på Östermalm i Stockholm. Där handlar det om en årsproduktion av 135 000 kWh el och en investering på cirka 2 miljoner kronor.

Enligt en granskning som nyligen publicerades bland annat i Da-

gens Industri är Akademiska Hus det fastighetsbolag i Sverige med flest solcellsanläggningar. I nuläget har bolaget 129 stycken över hela landet som årligen genererar 10,4 miljoner kWh hållbar elenergi till svenska lärosäten. Målet är att ha anläggningar på alla tak där det är möjligt. Nu har de kommit mer än halvvägs.

– Vi ser många fördelar med solceller. Bland annat gör det våra campus hållbara och det är en möjlighet att lyfta energifrågan tillsammans med våra kunder, säger Erik Florman, hållbarhetschef på Akademiska Hus.

ANDRA ASPEKTER HAN nämner är att den inhemska elproduktionen behöver öka, särskilt i södra och mellersta Sverige och att solcellerna är en del i målet att nå klimatneutralitet i hela värdekedjan till 2035. Förvisso en ganska liten del, men allt räknas.

– Våra solcellsanläggningar står för nära 2 procent av vår och våra hyresgästers elanvändning, vilket i tider av ökande elpriser dessutom ger oss en extra trygghet. Sedan finns det givetvis en intäktsaspekt i det. Solceller är lönsamma. Lönsam-

het och klimatarbete går hand och hand och klimatomställningen går snabbare när det finns ekonomiska incitament i det.

Ytterligare ett exempel på Akademiska Hus solcellssatsning är campus i Lund. Här installerar bolaget bland annat sin enskilt största anläggning någonsin, som täcker en yta på cirka 2 500 m2 och som när den är i drift kommer att producera hela 450 000 kWh per år. Tillsammans med övriga anläggningar på området blir Campus Lund också det campus i landet med störst solelproduktion.

ÅTERBETALNINGSTIDEN PÅ EN anläggning beräknas till cirka tio år.

– Det beror förstås på elpriset. I dagsläget är det svårtolkat, men vanligtvis hamnar det någonstans där.

LIVSLÄNGDEN PÅ EN anläggning är någonstans mellan 20-30 år.

Akademiska Hus satsning på solceller inleddes 2007 och genom åren har bolaget analyserat byggnader i beståndet för att se över vilka tak som är lämpliga att installera solceller på.

– Alla våra byggnadstak är inte idealiska för solceller. Vi har till exempel många äldre hus och laboratorier med skorstenar på, där är det är svårt att få plats i huvud taget eller att solcellsanläggningen blir mindre än önskat, säger Erik Florman.

Tekniken har förändrats sedan Akademiska Hus började installera solceller.

– Anläggningarna är effektivare i

I INVESTERINGSPLANEN ÄR det fokus på anläggningar i södra Sverige och Mellansverige. Under 2023 är det framför allt i Stockholm/Solna de satsar. Där handlar det om solceller på KTH, Karolinska Institutet och Stockholms universitet. Under de närmaste åren räknar Akademiska Hus med att deras totala mängd solel uppgår till 13,5 miljoner kilowattimmar per år.

– Med fler solceller på taken skapar vi energieffektiva byggnader samtidigt som vi bidrar till omställningen till ett fossilfritt samhälle. Dessutom säkrar vi en elproduktion och elanvändning som sker nära varandra, vilket minskar överföringsförluster i elnäten, säger Erik Florman.

ANNA SJÖSTRÖM

Svenskt Byggmontage växer med solen

Svenskt Byggmontage i Landskrona startade upp 2013 som ett kombinerat bygg- och solenergiföretag. Sedan dess har uppdragen inom solenergi stadigt ökat och står i dag för 80 procent av omsättningen.

– Det var inte en fullt utvecklad sektor när vi startade, så man var tvungen att gardera sig med byggprojekt, säger vd:n och grundaren Robin Nilsson.

Själv har Robin Nilsson jobbat med solenergi på olika företag sedan 2005. Han var till exempel med och byggde landets första offentligt upphandlade solcellsanläggning på Tekniska museet i Malmö. På byggsidan arbetar Svenskt Byggmontage

framför allt med takentreprenader och prefab-stommar. Företaget har vuxit enormt sedan starten, vilket har resulterat i att man blivit utsett till Gasellföretag både 2021 och 2022. För fem år sedan låg omsättningen på sex miljoner kronor. 2022 landande man på 55 miljoner.

– Budgeten i år ligger på drygt 80 miljoner, men vi siktar på 100 miljoner, säger Robin Nilsson.

I DAG HAR företaget runt 20 anställda samt ett gäng underentreprenörer som installerar solcellsanlägg-

ningar åt såväl privatpersoner som företag, industrier och lantbruk. Förutom arbetsledare, projektledare och montörer har man egna elektriker och energiingenjörer.

– VI HAR hela soldelen ”in house”. Det är det som är roligt med den här branschen, man behöver kunna mycket inom den här sektorn. Vårt upptagningsområde är Skåne och Halland, men vi kommer att utöka vår geografiska spridning framöver.

Svenskt Byggmontage köper in solpaneler och annan utrustning från grossister i både Sverige och Europa. Just nu är det fullt upp för Landskronaföretaget.

– Vi har lika mycket i orderstocken som vi omsatte på helåret för två

år sedan, det vill säga 25–30 miljoner kronor. Utmaningarna för oss är bland annat materialbristen, men där ser vi nu en ljusning. Sen krävs det en god ekonomi för att driva ett bolag inom den här sektorn, vi måste ha ett välfyllt lager och det handlar om dyra produkter, säger Robin Nilsson.

LIKSOM INOM DEN traditionella byggsektorn ökar också kostnaderna för materialet.

- Solenergiprodukter har sjunkit i pris fram till för ett och ett halvt sedan då det vände och började bli dyrare. Men detta märks inte än bland våra kunder, det är fortfarande stor efterfrågan.

Solceller på Humanistens tak vid Göteborgs universitet.

FOTO: AKADEMISKA HUS

Erik Florman, hållbarhetschef på Akademiska Hus.

Lönsamhet och klimatarbete går hand och hand och klimatomställningen går snabbare när det finns ekonomiska incitament i det

HENRIK EKBERG

Robin Nilsson, vd och grundare av Svenskt Byggmontage i Landskrona.

Man behöver kunna mycket inom den här sektorn

Akademiska Hus har som målsättning att installera solceller på alla tak där det är möjligt. Nu har de kommit mer än halvvägs och under de närmaste åren beräknas bolagets solelproduktion uppgå

dag och priserna har gått ner. Han berättar också att Akademiska Hus testar ny teknik. Till exempel har de kopplat ihop batterilager gjorda av bussbatterier och solceller i A Working Lab i Göteborg, de har även testat semitransparanta solceller och en fasadmonterad anläggning i Norrköping.

Högtryck för solceller från Sverige

Med rusande elpriser har intresset för alternativa elkällor ökat.

I Järfälla finns den enda svenska tillverkaren av solceller och de väntar på att hustillverkarna ska vakna.

– Det borde vara självklart att erbjuda solceller när någon köper ett nytt hus, säger Sven Lindström, vd för solenergibolaget Midsummer.

Adressen känns ganska talande –Elektronikhöjden i Järfälla. Här hade IBM tidigare en av världens största fabriker för skrivare. I dag huserar solenergibolaget Midsummer i en del av lokalerna. Det är ett högteknologiskt bolag som ligger i framkant med en unik produkt på marknaden.

– Våra solceller är tunna och lätta. Vi använder en annan teknik än den vanligaste som bygger på kiselkristaller. Vilket innebär att du kan lägga solcellerna direkt på taket utan några arrangemang för montaget, säger Sven Lindström.

Historien bakom tillverkningen i Järfälla startar på ett lite oväntat sätt. Vid millennieskiftet var Sven Lindström engagerad i ett företag som tillverkade maskiner för produktion av dvd- och cd-skivor.

PÅ DEN TIDEN tillverkades det 35 miljarder cd-skivor om året i världen och varje skiva kostade 50 öre att producera. Maskinerna, som företaget tillverkade, kunde spotta ur sig 30 000 dvd-skivor per dygn. Men med fildelningens intåg på marknaden började efterfrågan vika för att sedan helt dö ut. Sven Lindström började då titta på alternativa möjligheter för tekniken. Maskinerna som man tillverkade lade på tunna metallskikt på skivorna och han kom fram till att det även lämpade sig för produktion av tunnfilmssolceller.

– När vi började tillverka våra första solceller gjorde vi dem på cd-skivor. Tekniken har utvecklats men vi producerar fortfarande våra solceller på samma sätt i små vakuumkammare. Vi belägger ett underlag av rostfritt stål med tunna skikt av solcellsmaterial som koppar, indium, gallium och selen, säger han.

Midsummer startade bolaget 2004 och hade en fungerande produkt 2008 och var redo att skala upp tillverkningen. Men då kom finanskrisen och man hade svårt att få tag i kapital. Samtidigt genomfördes stora investeringar i Kina. Det blev en tuff konkurrent på världsmarknaden.

– Vi såg att det fanns ett behov av tillverkningsmaskiner så då tänkte vi om. Vi utvecklade DUO-maskinen och sålde ett antal maskiner till Kina. En maskin kan kosta fem miljoner dollar styck, säger han.

Bolaget börsintroducerade 2018 och med pengarna de fick in då startade de egen tillverkning av celler och paneler i Järfälla. Ambitionen var att utveckla slutprodukten och hitta nya lösningar. I dag har man tre huvudsakliga produkter som är anpassade för olika typer av tak.

DET FÖRSTA ALTERNATIVET är ett falsat plåttak med integrerade solceller, det andra är en vågformad solcell för tegeltak och slutligen det tredje alternativet som är en solcell med samma ytstorlek som en traditionell solpanel men som bara är två millimeter tjock. Den kan läggas direkt på taket utan några ramar. Midsummers produkter är lätta och böjbara till skillnad från en traditionell solcell av kisel som är extremt

spröda. De måste skyddas med glas och en ram i aluminium för att inte ska gå sönder. Det är materialen som alla tre orsakar koldioxidutsläpp.

SKILLNADEN I EFFEKTIVITET mellan traditionella solceller och Midsummers produkt är ganska marginell. De tillverkar solceller med mellan 15–17 procents effektivitet. Kiselsolceller kan ligga lite över 20 procents effektivitet. Men med Midsummers lösning går det att lägga direkt på taket och täcka upp till 90 procent av ytan. Kiselpaneler däremot måste monteras på rack med lite avstånd mellan varandra eftersom det inte är möjligt att gå på dem. Täckningen hamnar på mellan 50–70 procent av taket.

– Det är väldigt sällan vi förlorar en affär på grund av att vi får en lägre effekt på taket. En annan fördel är att vi inte behöver penetrera tätskiktet för att montera våra paneler. När det gäller privatkunderna så tycker de att det ser bra ut och de uppskattar de låga koldioxidutsläppen, säger han.

EN INVESTERING I solceller till ett villatak landar på någonstans runt 200 000 kronor. Från politikernas sida har det varit lite varierande med stöd till installationer av solceller men sedan två år tillbaka finns det ett 15 procentigt skatteavdrag. Från och med årsskiftet har det höjts till 20 procent.

– Det fungerar väldigt bra och hanteringen är väldigt smidig. Det omfattar både installation och material men med dagens elpriser behövs det inga stöd. Det är så lönsamt ändå. Du har en avskrivningstid som närmar sig tio år, säger han.

Även om det finns många fördelar med solceller så går det inte att komma ifrån geografin. Mellan november till februari får man på våra breddgrader ut sex procent av

årsproduktionen. Det är nästan ingenting.

– Det är framför allt under sommarhalvåret som du får ut någon effekt från anläggningen. Den bästa månaden på året brukar vara maj och i år var det en av de dyraste månaderna för elpriset historiskt sett, säger han.

Midsummer har uppskattningsvis någon procent av den totala marknaden för solceller i Sverige. Men de senaste veckorna har de tecknat så kallade offtake-avtal med dussinet svenska och internationella branschaktörer om leverans av

över 700 MW solceller kommande år. Bland dessa aktörer finns tak- och byggfirmor som vill kunna erbjuda sina kunder MIdsummers paneler framgent. Dessutom är man i full gång med att upprätta en ny fabrik i Bari i Italien och det finns även planer på ännu en fabrik i Sverige.

– VI HAR PLANER på att tillverka en gigawatt solceller här i Sverige. Det motsvarar ungefär elproduktionen till 100 000 hus per år. I dag tillverkar ett par megawatt per år, säger Sven Lindström.

KARLSSON

SAMUEL

Sven Lindström, vd för solenergibolaget Midsummer ser ljust på framtiden.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

FOTO:

Dörrar för alla viktiga ögonblick.

Man ska inte underskatta betydelsen av en bra dörr. Hur skulle man annars få lugn och ro i en tv-studio till exempel? Det är därför vi tillverkar alla våra dörrar med ett tydligt syfte. Att stoppa tjuvar och eldsvådor, dödliga brandgaser och explosioner.

Men det här med dörrar är inte så enkelt som det ser ut. Så vi hjälper dig gärna med det du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kunskap var du än befinner dig i processen. På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Läs mer på daloc.se

Europas största vindkraftspark

I Markbygden i Piteå kommun etableras just nu Europas största landbaserade vindkraftspark. Vindkraftverken är tillverkade av stål och fastgjutna i marken för att kunna stå där i minst 60 år framåt. Varje enskilt vindkraftsverkstorn är fäst med 152 bultar, varje fundament kräver 90 ton armering och slukar 700 kubikmeter betong.

Markbygden 1101 är ett vindkraftskluster med flera internationella ägare inblandade, cirka fem mil från Piteå inåt landet. Området är totalt på 450 kvadratmeter. Här snurrar i dag 432 vindkraftverk och uppskattningsvis 40 miljarder kronor är investerade. Hundratals företag är inblandade och flera hundra personer jobbar i parken.

DAGENS ALLT HÖGRE och allt mer effektiva vindkraftverk ställer stora krav på anläggningen. Vindkraftverken som byggs just nu i Markbygden är upp till 200 meter höga inklusive bladen, men man väntar på tillstånd för att få bygga upp till 300 meter höga kraftverk. Det skulle kunna öka effekten med fyra, fem gånger jämfört med de allra första som byggdes i Markbygden 2014. Istället för 1101 vindkraftverk som man hade tillstånd för, kan det med dagens moderna teknik räcka med 750 för samma effekt och därför kommer det inte byggas lika många som man tänkte först.

– Miljötillstånden avser installerad effekt, inte antalet, förklarar Tomas Riklund, som jobbar som konsult med information åt Svevind.

Tobias Hannu jobbar på elnätsbolaget Markbygden Net, ett av två stora bolag som transporterar effekten ut till transmissionsnätet som ägs av Svenska Kraftnät.

– Det är pulsådern som går genom Sverige från norr till söder och

Det är en stor ekonomisk och miljömässig fördel att vi kan tillverka betongen på plats ute på projektet i stället för att transportera den hit

med exportlänkar till andra länder, förklarar han.

Fullt utbyggt kommer Råbäckens kraftstation effektmässigt att vara den största anslutningspunkten i Sverige, till och med större än Ringhals.

Patrik Sandberg är produktionschef vid BDX som har anlitats av Luxcara, ett tyskt bolag som är ledande kapitalförvaltare inom förnybar el och som äger Önusbergets vindkraftpark som ingår i etapp 3. Projektet kallas Aura och börjar nu gå in i slutfasen.

– Det känns roligt att kunna bidra till utbyggnaden av den hållbara energin, säger han.

BDX arbetar med att bereda kranplaner för montage av vindkraftverk, men också med grundning, fundament, kabeldragning och vägar för att kunna uppföra de totalt 68 vindsnurror som ingår i BDX entreprenad i projektet Aura. Vägarna måste vara tillräckligt hållbara för frakten av tunga mobilkranar, backar och kurvor vara dimensionerade för att klara de upp till 75 meter långa ekipage som transporterar vindkrafttornen i delar från Piteås djuphamn och hit. Tornen är tillverkade av stål med fem centimeter tjocka väggar.

Maskinparken som BDX har använt består av grävmaskiner, hjullastare, lastbilar och dumprar, två mobila krossar samt en flyttbar betongfabrik med kapacitet att tillverka 65 kubikmeter betong varje timme. När behoven är som störst hämtar man 15 000–35 000 ton grus

och sand från bergtäkter i närheten varje vecka.

– Det är en stor ekonomisk och miljömässig fördel att vi kan tillverka betongen på plats ute på projektet i stället för att transportera den hit, säger Patrik Sandberg.

NÄR DET ÄR dags att montera ett vindkraftstorn startar de med att grundlägga och schakta bort befintlig vegetation. Sedan gräver de en grop på mellan en och fem meter, beroende på grundvattennivå och markförhållanden.

Marken i området är varierande, men de kan bygga både på våtmark och berg och allt däremellan, konstaterar han.

De tar bort vegetation på cirka 30

meter i diameter, men den största delen av skogen blir kvar. Tanken är att skogsbruket, rennäringen och vilda djur ska samexistera med vindkraften i området och någon skövling av marken är det inte tal om, tvärtom.

– Det går både björnar och älgar i området, berättar han.

Gropen fylls med krossat berg, först ett kraftigare förstärkningslager och ovanpå det ett finare bärlager. På bärlagret gjuts en så kallad ”blinding”, en tio centimeter tjock rund betongsula där ett ”skelett” av stål byggs upp för att bilda fundamentets armering. Sedan byggs gjutformarna runt armeringen och därefter pumpas det betong i formen. Efter härdning avlägsnas formen.

Till sist kommer vindkraftstillverkaren och placerar de understa delarna av tornet på fundamentet. De skruvas fast löst med bultar innan det undergjuts.

Den tyska underentreprenören Terraform jobbar med gjutningar och ställer i ordning för att strax kunna börja spruta in betong under nästa vindkraftverk. En person går in i tornet och ser efter när betongen nått en lagom nivå längst ner i tornets källare.

– När betongen har härdat drar man fast bultarna ordentligt, säger Patrik Sandberg.

DÄREFTER LYFTS ÖVRIGA torndelar på och slutligen monteras vingarna. Det är mycket logistik i och med

Totalt 750 vindkraftverk ska byggas i Markbygdens vindkraftverk utanför Piteå. Snurrorna är i dag upp till 200 meter höga inklusive bladen, men man har sökt tillstånd att få bygga högre.

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

En mobil betongfabrik sparar många transporter.

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

vindkraftspark byggs i Markbygden

att det är så många aktörer inblandade och ibland blir det väntetider, konstaterar han.

När Markbygden pekades ut som ett av Europas mest optimala vindkraftsområden för snart 20 år sedan var det flera bidragande faktorer som avgjorde. Bra vindförhållanden och elnät, att det endast är två stora fastighetsägare som äger 85 procent av marken och att material till fundament och vägar kan tas inne från området var viktigt. Marken är redan till viss del brukad, vilket gör att de miljömässiga konsekvenserna inte blir så stora och redan i ett tidigt skede skrevs ett samverkansavtal med den sameby som berördes.

Eftersom projektet var så stort krävdes det ett godkännande av re-

geringen. Därefter har det behövts miljötillstånd av länsstyrelsen, kommunerna och andra myndigheter för alla kraftverk som har byggts. Egentligen finns tillstånd för hela området, men nu inväntar man

Markbygden

Q

ett tillstånd för att få bygga de högre vindkraftverken och svar väntas komma tidigast nästa år.

En av de stora utmaningarna är att tillståndsprocessen tar så lång tid. Sex till åtta år är inte ovanligt.

Q Elen som transporteras ut från området via myndigheten Svenska Kraftnäts transmissionsnät säljs inte bara till Sverige utan också på en internationell marknad.

Q Fullt utbyggt kommer Markbygden 1101 att leverera omkring 10–12 terawattimmar förnybar el per år, vilket motsvarar nästan åtta procent av den totala elproduktionen i Sverige idag.

– Det är viktigt med den demokratiska beslutsprocessen, och att den går rätt till, men vi skulle ju vilja att besluten togs mycket snabbare, säger Tomas Riklund.

Efterfrågan på Markbygdens el är

Vindkraft i Sverige

hög, berättar Tomas Riklund och på Svevind följer man de stora gröna industrisatsningarna som är på gång i norr med intresse.

mer från vattenkraften, 29 procent från kärnkraften.

Q I slutet av 2025 har, enligt Svensk vindenergis prognos, vindkraften gått om kärnkraften och kommer då att vara det näst största energislaget.

Stephan Ziegner från Terraform väntar på att de ska dra igång undergjutningen vid ett av fundamenten.

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

Stephan Ziegner visar var betongen ska sprutas in.

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA Patrik Sandberg visar hur tornet är fäst nedtill.

FOTO: ULRIKA VALLGÅRDA

ULRIKA VALLGÅRDA

Vestre toppar återigen listan över de mest eftersökta leverantörerna under 2022 hos Byggfakta Docu. Den största skrällen står Wedi för, som klättrat på listan från plats 55 (2021) till en andraplats.

Byggfakta Docu har sammanställt sökningarna i databasen under 2022, både vad gäller leverantörer och nedladdade dokument i Nordens största produktkatalog för byggmaterial. Varje år är det över 500 000 besökare som går in på Byggfakta Docus webbsida för att hitta produkter, lösningar och dokumentation till sina pågående och planerade byggprojekt.

Q 2022 hittar vi Vestre, med stadsmöbler och Kinnarps, med kontorsmöbler på topp-tre. Varför så stort intresse för möbler?

– Vestre, som behåller första platsen, har ett utbud av unika stadsmöbler. Kinnarps ligger i topp, även där är det stort intresse för deras nedladdningsbara dokumentation, säger Caroline Weinberg, affärsområdesansvarig på Byggfakta Docu.

Inom detaljhandeln har möbelförsäljningen dykt rejält, så därför är det intressant att offentliga möbler väcker stort intressen hos Docus besökare.

– När det gäller kontorsmöbler så har omsättningen på hyresmarknaden återhämtat sig under 2022 efter två svaga pandemiår. Många som bytt kontor och/eller anpassat till hybridarbete kan ju vara en faktor som ligger bakom, säger Tor Borg, analyschef på Byggfakta.

Den största skrällen på listan för 2022 står Wedi för, som klättrat från plats 55 (2021) till en andraplats. Wedi är tysk leverantör av våtrumssystem, våtrumsprodukter och golvelement som klarar låga monteringshöjder.

– Wedi har klättrat på listan från plats 55 till plats 2, riktigt kul att se.

Det är också roligt att vi hittar RZ Olda på en elfte plats för de har arbe-

Energibesparande produkter fick sitt uppsving under hösten

tat stenhårt med att få sin dokumentation på plats. Kul att se att det har gett ett så fint resultat. Placeringen visar också att det finns ett stort intresse för deras produkter hos våra besökare, säger Caroline Weinberg.

RZ Olda saluför bland annat egenutvecklade dörrbeslags-produkter.

Q Hade ni inte förväntat er mer energibesparande produkter i toppen?

– Energibesparande produkter fick sitt uppsving under hösten, så

de flesta har klättrat sedan föregående år.

Q Vad tror du det är som avgör vilka som får flest sökningar?

– Det handlar till stor del om att ha dokumentationen på plats, sen är det en mix av företag som ligger i topp - vilket gör det tydligt att man letar efter flera olika typer av produkter och lösningar när man besöker sajten. Våra besökare vet att det finns ett brett utbud av tillverkare och leverantörer, och det återspeglar topplistan väldigt bra.

Q Ser ni något ökat intresse för hållbara produkter?

– Under hösten 2022 adderade vi

EPD:er (miljövarudeklarationer) till vår dokumentation, och de senaste sex månaderna ser vi ett ökat intresse för just hållbarhet, miljöbedömningar och certifikat. Men jag tror att detta kommer att öka ytterligare under 2023.

PÅ BYGGFAKTA DOCU visar leverantörerna sina produkter tillsammans med tillhörande dokumentation, såsom föreskrivningstexter (AMA), CAD, BIM, deklarationer, miljöbedömningar och så vidare. På rankinglistan över de mest nedladdade dokumenten 2022 toppar Cembrits monteringsanvisning för sin mineritskiva.

– Vi har under hela 2022 haft mycket nedladdningar av dokumentation, såsom BIM, CAD, beskrivningstexter, EPD och byggvarudeklarationer. Det är dokumentation som man tankar hem eftersom man har ett behov. Den digitala världen har alltid varit viktigt, men de senaste åren har vi ökat vår trafik och antal nedladdningar. Det visar att det är

viktigt att vara sökbar på ett enkelt sätt när proffsmarknaden letar efter information, säger Caroline Weinberg.

SUSANNE BENGTSSON

Norska företaget mest klickade – igen

Vestre, som tillverkar stadsmöbler, toppar återigen Byggfakta Docus lista över de hetaste leverantörerna. Tilltalande design, hög kvalitet, ett ambitiöst hållbarhetsarbete samt egen tillverkning och försäljning ligger bakom företagets framgångar, menar Ronny Jonsson, försäljnings- och projektkonsult för Vestre i Sverige.

Norska Vestre, som tillverkar utemöbler för stadsmiljöer, är den mest ”klickade” leverantören i Byggfakta Docus digitala produktkatalog 2022. Det betyder att Vestre behåller topp-placeringen från 2021.

– Det var roligt att höra. Vi tror ju gärna att det är vår design som är tilltalande. Våra produkter är numera även ett vanligt inslag i inomhusmiljöer, säger

SAMTIDIGT BERÄTTAR HAN att företaget lagt stort fokus på sitt hållbarhetsarbete de senaste åren. I juni

– VI KAN PÅSTÅ att det är världens

mest miljövänliga möbelfabrik. Vestre har också sett till att implementera FN:s klimatmål i sin verksamhet.

– Vi har tagit fram EPD:er och livscykelanalyser för alla våra produkter där det bland annat går att få fram mätetal för utsläpp, vilket underlät-

tar för kunder. Vi har märkt av ett stort intresse för vårt hållbarhetsarbete, det ligger verkligen i tiden, säger Ronny Jonsson.

GENOM ATT FINNAS med på Byggfakta Docus sajt blir all information om klimatavtryck och miljöcertifiering-

ar lättillgänglig för Vestres kunder, som framför allt utgörs av kommuner och fastighetsägare.

– Det är tacksamt att det går att finna all den här informationen om våra produkter samlad på er sajt.

På Vestre har man en egen säljorganisation där all försäljning sker inhouse i stället för via återförsäljare.

– Vi gillar långsiktiga relationer. Med den här modellen får vi också bättre kontroll över hållbarhet och kvalitet.

VESTRE ÄR ETT norskt familjeföretag som grundades för 70 år sedan. All tillverkning sker i Skandinavien med en stålfabrik i Torsby i Värmland och övrig produktion i Norge. Vestre tillverkar möbler för sociala mötesplatser som tål att stå utomhus året om. Parkmöbler utgör den starkaste produktgruppen och Skandinavien är den största marknaden.

– Men Nordamerika är vår snabbast växande marknad, där ser vi en enorm potential, säger Ronny Jonsson.

SUSANNE BENGTSSON

Caroline Weinberg

Vestre hävdar att de har världens mest miljövänliga möbelfabrik.

FOTO: VESTRE

Ronny Jonsson

Ronny Jonsson på Vestres anläggning i Torsby.

2022 invigde man sin nya 350 miljonersfabrik, The Plus, i norska Magnos. Fabriken blev därmed Nordens första industribyggnad som uppnått den allra högsta miljöklassificeringen, Breeam Outstanding.

Energieffektiva värme- & torkfläktar.

I tätt samarbete med byggbranschen har GARO utvecklat ett brett sortiment värme- och torkfläktar med helt unika och energieffektiva egenskaper. Med hög användarvänlighet, digital styrning och smarta tillbehör tillhör de några av marknadens mest effektiva och säkra fläktar oavsett projekt eller utrymme. Dessutom är låsfunktionen på samtliga fläktar en kostnadseffektiv lösning. Du som platschef kan enkelt låsa fläktarna vid en viss effekt och innebär att energiförbrukningen kan halveras med upp till 50 %.

”JAG TROR DE UPPFATTAR MIG SOM BESVÄRLIG”

I mitten av februari drar avtalsrörelsen i gång och under våren ska sedan fem avtal förhandlas fram. Det är en intensiv period för Torbjörn Hagelin, avtalssekreterare på Byggnads.

Här berättar han om hur han förbereder sig och lägger upp taktiken och vad han anser om motparten.

Årets avtalsrörelse blir hans sjunde och kanske den sista. Får Byggnads som de vill och det blir ett ettårigt avtal, hinner han påbörja en avtalsrörelse innan han går i pension i mars nästa år.

– Det känns både skönt och lite vemodigt att tänka på pensionen. Jag kommer att sakna alla jobbarkompisar här på kontoret och kollegor ute i landet, men att sitta och traggla med motparten kommer jag nog inte att sakna, säger Torbjörn Hagelin. Han tänker efter lite.

– Fast det finns en viss charm i det också. Det är en möjlighet att dryfta sina synpunkter och en chans att förändra något.

Han började jobba som snickare 1979, efter tvåårig gymnasieutbildning i Enköping.

– Jag lockades av möjligheterna till jobb efter utbildningen och av att skapa någonting som finns kvar. Jag kan sakna att snickra i jobbet, men gör det numera ofta på fritiden.

HAN BÖRJADE JOBBA fackligt 1988. I oktober det året togs projektanställningen bort och det fick honom att engagera sig.

– Det var en fråga om vilka som hade makten. I en projektanställning hade man makten att gå om man inte trivdes. Många trodde att alternativet som infördes i stället, tillsvidareanställningen, skulle innebära trygghet för byggnadsarbetarna, men så blev det inte. Historien har visat att om en arbetsgivare vill bli av med en anställd, kan de bli det, till exempel med de nya las-reglerna, säger han.

Q Vad är den största skillnaden i branschen då och nu?

– Framför allt att antalet utländska bolag, och utländska arbetare, ökat i Sverige. Jag upplever tyvärr att branschen aldrig varit så skitig som den är nu.

Q Hur menar du?

– Det är ett modernt slaveri som pågår på många byggen. Det fuskas med utländsk arbetskraft och många chefer vet inte vilka som finns på byggena och det fuskas med arbetstider och ersättningar. Här skulle branschen kunna kroka arm och verkligen ta tag i problemen.

Q Det är frågor som ni lyfter i avtalsrörelsen?

– Ja. De viktigaste frågorna för bygg just nu är att ta

krafttag mot kriminalitet och oseriösa företag och jag tycker inte att vår motpart tar det på allvar. Arbetsmiljön är en annan fråga där de inte gör tillräckligt.

Q Hur beskriver du din roll i avtalsrörelsen?

– Jag sköter förhandlingarna när det kommer till Byggavtalet och yrkandena med Byggföretagen växlas 14 februari. När det kommer till de andra fyra avtalen är det andra som förhandlar, men jag har huvudansvaret för alla avtal. En del frågor är likvärdiga i alla avtalsområdena, men varje avtal har också sina egna frågor.

Q Hur ser en typisk arbetsvecka ut då?

– Då gör jag inget annat än förhandlar och hinner inte med något annat än förhandlingar tills vi är i mål. Det är mycket att hålla reda på eftersom det är fem avtal som skiljer sig lite åt, så det blir mycket möten och avstämningar. Men det är många som är inblandade och man kan säga att hela organisationen går upp i stabsläge. Det blir alltid en liten anspänning, så det gäller att försöka att ladda batterierna under tiden.

Q Hur ser du på ditt ansvar som avtalssekreterare?

– Jag har ett stort ansvar mot medlemmarna. Det är tråkigt att i samtliga avtalsrörelser jag varit med om måste Byggnads lägga kraft på att komma åt oseriösa bolag. Kraft som i stället kunde använts för att ytterligare förbättra villkoren för våra medlemmar. Samtidigt är det också en stor förmån att få företräda dem och försöka göra situationen för byggnadsarbetarna bättre.

Q Hur tror du motparten, Byggföretagen, uppfattar dig?

– Som besvärlig. Det är klart att de skulle tycka bättre om mig om jag sa ja till allt de vill, skrattar han. Men man måste skilja på sak och person. Jag har varit i förhandlingar med Mats Åkerlind på Byggföretagen i alla år och det går inte att ta det personligt, för då funkar det inte. Vi har våra olika roller.

Q Och tvärtom, hur uppfattar du Byggföretagen?

– De kan också skilja på sak och person. Däremot är deras styrelse inte lyhörda för de problem som finns i branschen. Man har svårt att höja blicken och se bortom de kortsiktiga ekonomiska vinsterna. Det kan jag uppleva som väldigt frustrerande.

Q Vilka egenskaper gör dig till en bra förhandlare?

– Jag har tålamod. Och sen, vilket kanske är lättare sagt än gjort, får man inte vara långsint. Om vi ryker ihop under en förhandling kan man inte gå och älta det i tid och otid. Man får se det som en lärdom och gå vidare.

Q Många frågor i avtalsrörelsen återkommer varje gång, hur tar du dig an dem?

– Min inställning är att om man vill få igenom någonting så gäller det att få in en kil i dörren så att den inte stängs helt. Jag tror att jag har ganska bra koll på vilka yrkanden Byggföretagen kommer med, och tvärtom, så det gäller att lägga upp en långsiktig plan.

Q Hur har du förberett dig för avtalsperioden?

– Jag och de andra ansvariga, har förberett oss genom att läsa de cirka 2 000 avtalsmotioner som skickats in och tagit fram underlag till avtalsyrkanden. 31 janua-

ri har avtalsrådet sitt första sammanträde då de ska ta ställning till förbundsstyrelsens förslag till yrkanden i den kommande avtalsrörelsen. Vi har också varit ute och pratat med medlemmar. Saker som konfliktorganisation och konfliktobjekt är också förberedda. Men när det kommer till själva förhandlingarna får man ta det som det kommer.

Q Är det stressigt?

– Ibland. Men det är en rolig och intensiv period som väntar. Det är svårt att förklara storheten, men för mig handlar det om att försöka förbättra.

Q Hur gör du för att koppla av när det är stressigt?

– Jag har idrotten som avkoppling och en löprunda brukar vara bra för att rensa huvudet och efter en tur sover man gott.

Q Vad är du mest stolt över att ha fått igenom från tidigare avtalsrörelser?

– Huvudentreprenörsansvaret, som vi var först med att få igenom. Det började som en anteckning på papperslapp 2013. Vi såg att branschen utvecklades åt fel, samtidigt som vi visste att det fanns liknande regleringar i andra EU-länder. Då började vi trycka på politikerna, men det gick för långsamt så vi bestämde oss för att lösa det avtalsvägen. Tiden har gett oss rätt och nu finns det både i lag och i andra branscher. Men vi är fortfarande inte helt i mål med hur vi vill ha det när det kommer till huvudentreprenörsansvaret, utan vi får ta en bit i taget. Vi får se vad det står i Byggföretagens yrkande 14 februari.

TORBJÖRN HAGELIN

Gör: Avtalssekreterare för Byggnads sedan 2012. Tidigare arbetslivserfarenhet: Har jobbat i produktion i 17–18 år, för företag som Diös, Skanska, Peab, Ariba. Har främst jobbat i Stockholm, men även i Enköping och på Gotland. Började sin fackliga karriär 1988, då som lagbas och ledamot i regionfullmäktige och i medlemskretsen. Anställdes 1995 på avdelningen på Gotland. Till förbundskontoret kom han 2001 och har sedan dess jobbat med förhandlingsfrågor.

Ålder: 62 år.

Bor: Radhus i Vallentuna, har också fritidshus på Gotland. Familj: Sambo, två egna barn, två bonusbarn.

Gör helst en ledig dag: Tycker om att träna och löpning är en stor hobby. Har exempelvis genomfört fyra svenska klassiker, Lindingöloppet 15 gånger, över 50 halvmaror och några maraton. Tycker också om att snickra på fritidshuset.

Senast lästa/lyssnade bok: Ingen bok, men har läst cirka 2 000 avtalsmotioner och någon dom från arbetsdomstolen. Hinner inte läsa så mycket skönlitterärt nu, men hoppas att det kan bli mer framöver.

Senast spelade låten på Spotify: Shoot to thrill med AC/ DC. AC/DC har varit ett favoritband i många år.

Senaste resan: I höstas till Vouliagmeni, söder om Aten.

Om vi ryker ihop under en förhandling kan man inte gå och älta det i tid och otid

TEXT OCH FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

lanserar en ny version av skåpbilen Daily, som blir helelektrisk. Köparen kan välja mellan en, två eller tre batterimoduler och bilen får då en räckvidd på upp 30 mil på en laddning.

Iveco har varit relativt sena på bollen med elektrifieringen, men när man nu lanserar en tvillingmodell till den vanliga Daily-versionen har man valt en lite annorlunda modell genom att förse fordonet med batterimoduler.

Köpare som inte behöver lång räckvidd och som vill hålla nere inköpspriset kan välja en bil med endast batterimodul medan den som värdesätter längre räckvidd kan köpa till ytterligare två moduler. Eftersom varje batterimodul är på 37 kWh brutto innebär det att fordonet får en batterikapacitet på upp till 111 kWh.

Om behovet skulle ändras och man behöver en större batterikapacitet ska det gå att eftermontera fler moduler under bilens livstid.

En stor fördel med modulsystemet är att det blir enklare att byta batterier som tappat kapacitet, vilket innebär att fordonet är framtidssäkrat. Dessutom garanterar Iveco att batterierna har minst 80 procents kapacitet i åtta år och upp till 25000 mil, i annat fall byts de på garantin.

DET SOM IVECO beskriver som en elektrisk tvilling till de övriga fordonen i Daily-serien är en skåpbil med upp till 20 kubikmeter lastvolym, 4,2 ton nyttolast och 3,5 ton i dragvikt beroende på utförande.

Elmotorn är på 140 kW (190 hk) och ger fordonet en topphastighet på 120 km/h, men då på bekostnad av räckvidden som i blandad körning anges till maximalt 30 mil för fordon med tre batterimoduler.

I motorvägshastighet minskar

räckvidden dramatiskt för alla typer av elbilar, och med tanke på att Daily är en stor bil med ett rejält luftmotstånd så ska man inte räkna med att kunna köra speciellt långt i högre hastigheter förrän det är dags att stanna och ladda.

SNABBLADDNINGEN PÅ UPP till 80 kW är dock inte speciellt snabb, idag är det vanligt att elfordon kan ta emot drygt 200 kW, men Iveco hävdar att det ska gå att fylla på med tio

mils räckvidd på 30 minuter under optimala förhållanden.

I likhet med många eldrivna personbilar har eDaily ett så kallad enpedalsläge där föraren i stort sett kan köra med bara gaspedalen. När man släpper gasen så bromsar bilen samtidigt som energi tas tillvara och fyller på batteriet. Detta i sin tur förlänger räckvidden samtidigt som det minskar slitaget på bromsarna. Motorn har även en boost-funktion som kan aktiveras i situationer där man behöver extra effekt.

Skåpbilen finns i varianterna skåpbil, dubbelhytt med två eller fyra dörrar, chassi och minibuss samt med flera höjd- och hjulbasalternativ. För några av dessa finns det även möjlighet att välja utväxling på bakaxeln.

Samma teknik och de komfortfunktioner som finns på standard-Daily finns även på den elektriska modellen, och det inkluderar även den nya pneumatiska fjädringen.

: Blandad körning 120–300 kilometer (preliminärt)

Säljstart Under första kvartalet 2023

Iveco

PETER FREDRIKSSON

NU LANSERAS STENI COLOUR REUSE –FASADSYSTEM DESIGNAT FÖR ÅTERBRUK

På Steni har vi ett starkt fokus på miljö och hållbarhet och arbetar för att minimera negativ miljöpåverkan i byggnadsbranschen. – Vi önskar att behålla så mycket material som möjligt inom kretsloppet och industrialiserar därför hållbart återbruk av fasadskivor. Vårt mål är att 100% av Steni Colour Reuse ska kunna återbrukas från en byggnad till en annan. Antingen genom att de används som de är, eller genom en uppdatering med ny kulör och glans om kund önskar.

steni.se

Laptopväska av återvunnet material

Q Globe Hope skapar väskor och kläder av befintliga råvaror som annars hade blivit sopor eller skickats till förbränning. Väskorna sys upp av kasserade säkerhetsbälten, återvunna mässmattor, olika typer av arbetskläder, segel från båtar och textilier från armén. Även reklambanderoller och flaggor och andra överskottsmaterial som vanligtvis slängs används i produktionen. Jenkka laptop bag laptopväska är en nyhet för våren och den är tillverkad av återvunnen reklambanderoll och bilbälten.

www.globalhope.com

Inbyggd skjutdörr

Q Finska Mirror Line har nu börjat att tillverka skjutdörrar som monteras inne i väggen i samarbete med tillverkaren Liune. Idéen bakom produktnyheten kom från kunder som har letat efter en inbyggd skjutdörrslösning. Väggelementet i stål monteras inuti rumsväggen och täcks sedan med önskat ytmaterial, till exempel gipsskivor. Mirror Lines utbud av glas, speglar och skivor gör det möjligt att skräddarsy en passande skjutdörr. Det finns hundratals olika kombinationer. www.mirrorline.se

Lättklinkerblock med kolsänka

Q Finja Betong har intensifierat sitt hållbarhetsarbete ytterligare och lanserar nu en unik serie produkter med inbyggd kolsänka i form av biokol. Först ut är lättklinkerblocket, Murblock Bas ECO, som har en permanent kolsänka under hela sin livstid på minst 100 år. Det unika med Murblock Bas ECO är att det innehåller biokol, vilket utgör en effektiv kolsänka som bidrar till minskad växthuseffekt. Dess lagrade kolatomer hindras från att komma i kontakt med syre och därmed också från att omvandlas till koldioxid och hamna i atmosfären. Kolsänkan varar hela produktens livslängd. www.finja.se

Lättare lim

Q Sika har lanserat det universella golv- och vägglimmet CascoProff GP Plus inom varumärket Casco Floor Expert. Egenskaperna från från den tidigare varianten finns kvar, men Pluset innebär en vidareutveckling som resulterat i ett nytt lim som väger ca 30-35 % mindre.

Q Passar: De flesta typer av PVC, vissa sorter av linoleum, textila mattor samt till väggmattor med skikt av PVC över 0,6 mm. Det är även lämpligt vid golvvärme eller vid limning under kontorsstolar.

Q Lättapplicerad: Stänker inte vid användning av roller. www.casco.eu/se

Underlättar arbete

Q Med det batteridrivna exoskelettet ExoActive ska ansträngande arbete ovanför huvudet bli lättare att utföra. ExoActive ger extra kraft när armarna blir trötta, samtidigt som det avlastar nacken. Den ska vara lika lätt att ta på sig som en ryggsäck och går dessutom snabbt att ställa in individuellt för kroppsstorleken. Används till exempel vid montering av gipsskivor och slipning, målning och tapetsering av väggar tak. ExoActive kommer att lanseras någon gång under 2023.

Q Drivs av ett 18 V-batteri.

Q Ergonomisk anpassning.

Q Stöd finns i fem olika steg för olika arbetsområden.

Q Systemet kan pausas när rörligheten behöver ökas (för att blanda färg, plocka upp en skruv etc.).

www.festool.se

Ny betongslip

Q Den nya betongslipen RENOFIX RG 130 ECI från Festool gör det möjligt att jobba konstant med hög slipeffekt. Den borstlösa EC-TEC-motorn i den nya betongslipen ger konstant kraftutveckling, lång livslängd och högt arbetstempo. Den ska inte bli överhettad och pausar inte. All-inclusive-garanti med fri reparationsservice under de första tre åren. Betongslipen finns ute i fackhandeln från och med februari 2023. www.festool.se

Easy Colour App

Q Med Beckers Easy Colour App i telefonen blir det lättare att välja färg till målningsprojekt både inomhus och utomhus. Tack vare en AR-funktion kan du exempelvis se hur de olika kulörerna ser ut där du tänkt att de ska målas och även hur de passar ihop med omgivande kulörer. Den öppnar upp möjligheten att ta bilder från andra miljöer och sedan se hur den kulören skulle se ut på vald plats. Appen är gratis och finns att ladda ner via både App Store och Google Play. www.beckers.se

Nyligen upphandlade projekt Konkurser i byggbranschen

BYGGKOSTNAD MKR

Nybyggnad av kontors- och stationsbyggnad Göteborg 1500 Liselott

Peab Sverige AB Ekebäckshöjd, Kvarter Väst Nybyggnad av flerbostadshus Göteborg 565

Tomas Björnrun Alsborger JSB Construction AB

Emilia Carlman NCC Sverige AB

Tommy Allström Tommy Allström Byggproduktion AB

Rosenlund Nybyggnad av flerbostadshus mm Södertälje 400

Polishuset Om- och tillbyggnad av polishus Karlstad 380

Torbornahögen Nybyggnad av logistikanläggning Helsingborg 350

FÖRETAG KOMMUN

Stockholms län

Energisystem i Östersund AB Stockholm

JSP El och Fastighetsservice AB Stockholm Ecuanor AB Stockholm

Taktjänst i Stockholm AB Stockholm

Vp Plattsättning & Byggtjänst AB Johanneshov

Saxarens Brygg AB Åkersberga NW-Bygg & Anläggning AB Västerhaninge Rambygruppen Bygg & Måleri AB Farsta

NT Måleri & Inredning AB Stockholm

Stella Bygg o VVS AB Stockholm

Mikael Andersson Peab Sverige AB

Ekerö 240

Nya Ullådalsstugan Nybyggnad av lägenhetshotell Åre 325 Pär Jansson Husconcept Stjernplan AB Handelsbyn Nybyggnad av handelsområde Uppsala 250 Sten Dahlström JSB Construction AB Träkvista VOB Nybyggnad av vård- och omsorgsboende samt livsmedelsbutik i Träkvista,

Joacim Larsson YLAB Larssons Bygg AB Pål Jungs hage Nybyggnad av handelslokaler Nyköping 225 Björn Torjussen Arcona AB kv Påsen 1 Om- och påbyggnad av kontor Stockholm 221 Leif Andersson Credentia AB Haga Palett etapp 3 Nybyggnad av bostäder och kontor mm Solna 200 Bosse Rom Bygg Dialog AB Sannerudshemmet Nybyggnad av särskiltboende Kil 185 Thomas Erdhage M3 Bygg AB Rissneleden 17-95 Upprustning av flerbostadshus Sundbyberg 175 Göran Engberg Skanska Direkt AB Kv Mälteriet 2 Stamrenovering i seniorboende mm på Reimersholme Stockholm 175

Anders Silverberg Skanska Sverige AB Östermalms Park etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus Kristianstad 175 Therese Lindblad Svenska Hem Entreprenad AB Klockelund strand, etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus i Larsboda Stockholm 150

Anders Silverberg Skanska Sverige AB Östermalms Park etapp 3 Nybyggnad av flerbostadshus Kristianstad 150 Lina Wright Veidekke Entreprenad AB Ny skola, Herbariet 4 Nybyggnad av skola i Hägersten Stockholm 150

Ansieh Sabeti Rad Wästbygg Entreprenad AB Brf Prisma, Gasellen 27 Nybyggnad av flerbostadshus Mölndal 145 Björn Mårtensson JSB Construction AB Kombohus Nybyggnad av flerbostadshus Boden 125

Thomas Andersson S-K Bygg AB Tröinge Nybyggnad av flerbostadshus Falkenberg 125

Mats Andersson Wästbygg AB Journalen, et 2 Nybyggnad av bostäder i Sege Park Malmö 120

Björn Mårtensson JSB Construction AB Kombohus Nybyggnad av punkthus Boden 100 Tomas Johansson Totalbyggen i Västerås AB Kristiansborg Nybyggnad av studentbostäder Västerås 100

Mats Anebreid Byggnadsaktiebolaget Tornstaden Syd Sandryggen Ombyggnad av flerbostadshus Lund 100

Lars Westman RO-Gruppen Stockholm AB Kafferosteriet Nybyggnad av kafferosteri Järfälla 100 David Sundström Lindbäcks Bygg AB Tuppen Nybyggnad av flerbostadshus Boden 90 Fredrik Åkerlund OF Bygg AB Glöd Nybyggnad av flerbostadshus Umeå 90

Emil Leander COBAB Sverige AB Simsportanläggning Nybyggnad av simsportanläggning i Gränby Uppsala 85

Fredrik Skoglund GBJ Construction AB Galte gryta Nybyggnad av flerbostadshus Karlskrona 75 Patric Hörner Anders Byggare AB Bauhaus Hyresgästanpassning i byggvaruhus, Bromma Stockholm 75 Stefan A Nilsson Skanska Direkt AB Hjällbo Ombyggnad till lägenheter Göteborg 75 Kristina Westerlund COBAB Sverige AB Berga Om- och tillbyggnad av skola Österåker 75 Stefan Nilsson Brixly AB Återvinningscentral Stora Höga Nybyggnad av återvinningscentral Stenungsund 70 Ronny Senkal Byggmästargruppen Stockholm BMG AB Vårlöken, Midsommarkransen Omr 060 Stambyte m.m. i flerbostadshus i Midsommarkransen Stockholm 66

Jonas Hallberg Skanska Sverige AB Dalhem västra förskola Nybyggnad av förskola i Helsingborg Helsingborg 65 Brahma Lilja SERNEKE Sverige AB Guldvingen Nybyggnad av flerbostadshus Trollhättan 60 Fredrik Karlsson Fredrik K Snickeri & Bygg AB Långholmen 3 Om- och påbyggnad till flerbostadshus Västervik 58

Peter Andersson Serneke Sverige AB Äventyrets förskola Nybyggnad av förskola i Fristad Borås 56 Jonas Säfström Sh bygg, sten och anläggning AB NY cyklotron- och radiokemibyggnad B16

Tillbyggnad för cyklotron hus B16 på Akademiska Uppsala Uppsala 53 Morten Eriksen Hansson & Söner Entreprenad AB Karebyskolan Fristående tillbyggnad av skola Kungälv 50

Peter Letskog ÅV-Bygg i Åsbro AB SVAB Nybyggnad av industribyggnad med kontor i Åsbro Askersund 50

Stefan Karlsson Serneke Sverige AB Djurön Nybyggnad av kaj mm Norrköping 46 Patrik Stenebrandt Byggkompaniet i Nässjö AB Nässjö avloppsreningsverk, Etapp 1 Om- och tillbyggnad av avloppsreningsverk Nässjö 45

Ola Moberg K 21 Entreprenad AB Bondegärdet 1-51 Renovering av fasad på flerbostadshus Göteborg 43,2

Johan Hylén Servicekuben AB

Ingenjören Utvändigt underhåll av flerbostadshus Malmö 40

Björn Karlström Nåiden Bygg AB Kv Motorn, bilhall Nybyggnad av bilhall Skellefteå 40 Janne Carlsson Lagans Byggnads AB Daglig verksamhet Rödeby Nybyggnad av dagcenter i Rödeby Karlskrona 27

Morgan Lindstam AB Lindstams Bygg

Hjulsbro-Skogsvallen etapp 2 område 2A Nybyggnad av parhus i Ullstämma, Södra Hjulsbro Linköping 25

Roger Östlund Picea Bygg AB Sköns Prästbord Nybyggnad av verkstad för undervisning, gymnasieskola och skolkök

Ola Moberg K 21 Entreprenad AB

Sundsvall 25

Kulturhuset i Vänersborg Ombyggnation av kulturhus Vänersborg 25

Max Rydberg Bygg Dialog AB Stenhamra förskola Nybyggnad av förskola Ekerö 25

Wernerssons Passivhus AB Stockholm

Älta Entreprenad AB Hägersten Moder Group Invest MGI AB Huddinge

Indriya Nordic AB Saltsjö-Boo CS Bygg & Entreprenad AB Svartsjö Tekno Scaffold i Stockholm AB Sollentuna

Eukra Bygg AB Stockholm

Extra Hård Byggvård Stockholm AB Järna

NOUHAUS AB Hägersten

Rivsan rivning och sanering AB Södertälje Prefabteknik i Sverige AB Stockholm

Fönsterlösningar i Sverige AB Sigtuna Uppsala län

Hagblom Entreprenad AB Uppsala Alsike Måleri AB Uppsala

Östergötlands län

Lekplatsbyggarna Projektering och Anläggning Ödeshög Jönköpings län

Lockebo Alltjänst Limited UK Filial Jönköping US Tak & Bygg AB Habo

Utsikten Entreprenad AB Jönköping Brahe Plattsättning AB Jönköping Kronobergs län

WenA Bygg AB Lidhult Skåne län

Hansson Leif Elservice AB Malmö Gultarpsgården AB Vallåkra BDL Construction AB Höör JNB Byta Tak i Skåne AB Malmö Klick Rum AB Helsingborg BLF EKONOMI & BYGG AB Kävlinge Olssons Mur & Allservice AB Rydsgård Sveriges elmontörer AB Malmö Marcin Jachura Bygg i Skåne AB Arlöv Malmö Bygg och Montage AB Staffanstorp Omega EL AB Oxie

Viola Care and Services AB Malmö Västra Götalands län

Gamlestadens Glasmästeri AB Göteborg Floda Glas AB Gråbo

A-ställningar AB Hisings Backa Måleriplattan AB Hisings Backa Hills Entreprenad AB Angered

Assme Entreprenad AB Borås Värmlands län

PJ Bygg o Renovering AB Kil

JGF Infra AB Karlstad Örebro län

Legon AB Fjugesta Stark Energi AB Örebro Dalarnas län

Sparvgatuel AB Rättvik Gävleborgs län

WRI, Wide Range Infrastructure AB Sandviken Västernorrlands län ÅttaFemSju AB Ljustorp

ANSVARIG BYGGENTREPRENÖR PROJEKTNAMN PROJEKT KOMMUN

Jon Möller NCC Sverige AB Park Central, Region City, Östra uppgången

Bergqvist

Effektivisera ditt arbete med SMART

SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform. Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.

Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna. SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bl.a.

• Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar

• Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval

• Följa dina viktigaste partners

• Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter

• Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post

• Bygga din pipeline

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

Q Zengun har utsett Oskar Björklund till ny Chief Financial Officer med ansvar för finans- och ekonomifrågor inom Zengunkoncernen. Han tillträdde rollen den 1 januari 2023 och ersatte då Stefan Lindh som sedan tidigare har meddelat att han går i pension.

Oskar Björklund är utbildad civilekonom från Linköpings Universitet och har en bakgrund inom bland annat revision från PwC och business controlling från NCC. Sedan i mars 2021 är han ekonomichef på Zengun.

Mikael Lindberg återvänder till Martinsons

Q Mikael Lindberg har rekryterats som ny försäljningschef på Martinsons och gör därmed comeback i bolaget där han var vd under åren 2008 till 2015.

Förutom den tidigare vd-tjänsten på Martinsons Byggsystem har han haft ledande positioner på bland annat Alcro-Beckers, Repay Invest, Stora Enso och Jörnträhus.

Mikael Lindberg tillträdde sin nya tjänst på Martinsons den 9 januari 2023. Han ersätter den tidigare försäljningschefen Stig Axelsson, som efter eget önskemål tar klivet över till en roll som senior advisor under sina avslutande år i karriären.

Skanska rekryterar marknadschef från HSB

Q Erica Nordström har utsetts till ny marknadschef för bostadsutveckling i Skanska Sverige AB. Hon tillträder sin tjänst omgående med uppdraget att stärka varumärket

vad gäller hållbarhetsprofilen.

Hon kommer närmast från HSB Stockholm. Där har hon bland annat arbetat med kommunikation och marknadsföring, press och påverkan, medlemsverksamhet och bosparande.

Stena Fastigheter Göteborg har ny fastighetschef

Q Emmelie Sjögren

är Stena Fastigheter Göteborgs nya fastighetschef med ansvar för bolagets fastigheter i centrala Göteborg, Kungsbacka, Askim och Mölndal. Hon tillträdde sin nya tjänst den 1 december och ingår i Stena Fastigheter Göteborgs ledningsgrupp.

Hon har under de senaste sex åren arbetat på Stena Fastigheter Göteborg i olika roller. Hon har bland annat arbetat som projektledare och fastighetsutvecklare samt varit engagerad i Stena Fastigheters affärsutvecklingsarbete.

Stefan Gustavsson blir ny vd för Infranord

Q Stefan Gustavsson tar över som ny vd för Infranord efter Peter Viinapuu som varit interim vd sedan 15 augusti. Han kommer från kollektivtrafikföretaget Keolis där han haft flera ledande roller, senast som produktionsdirektör och vice vd. Han tillträder vd-rollen under våren 2023.

Arlandastad rekryterar  hållbarhetsansvarig

Q Anna Stenströmer tillträder som Hållbarhetsansvarig på Arlandastad Group under januari 2023. Hon kommer närmast från tjänsten som Head of EHS and Sustainability på Siemens AB och har mångårig erfa-

renhet av både strategiskt och operativt hållbarhetsarbete.

Jens Andersson utses till ny CFO på Castellum

Q Castellums nuvarande finanschef Jens Andersson har utsetts till ny CFO på Castellum AB. Han tillträder sin roll den 14 februari 2023. Han har tidigare varit finanschef på bland annat Corem Property Group och Klövern.

Ny arbetschef på Svevia

Q Ronny Nilsson tillträder som ny chef för arbetschefsområde Malmö inom division Anläggning på Svevia. Arbetschefsområdet omfattar Skåne samt Blekinge, och arbetar med alla typer av anläggningsprojekt inom markentreprenader och infrastruktur.

Han kommer närmast från en tjänst som avdelningschef för Gata Park på Hässleholms kommun, men har också en bakgrund som arbetschef på Serneke, projektchef på NCC och ett flertal roller inom Svevia och på Vägverket Produktion.

Ronny Nilsson tillträder sin tjänst den 1 mars 2023.

Fredrik Wallner blir chef för Sweco transportdivision

Q Fredrik Wallner har utsetts till ny divisionschef för Sweco Sveriges verksamhet inom transportinfrastruktur.

Fredrik Wallner har arbetat på Sweco i snart 25 år inom olika delar av infrastrukturverksamheten, och kommer senast från rollen som affärsenhetschef för Sweco Sveriges väg- och anläggningskonsulter.

Magnus Lindqvist, nuvarande regionchef, efterträder Fredrik Wallner som affärsenhetschef för vägoch anläggningsverksamheten.

Anna Yman, nuvarande divisions-

MVB expanderar i norr

– och rekryterar ny vd

MVB utökar sin verksamhet till Norrbotten och Västerbotten genom förvärv i Skellefteå-baserade byggkoncernen ETB Group. – Där finns en av Sveriges starkaste byggmarknader nu och i ett antal år framöver. Självklart är det intressant för oss att vara med där, säger Per Ununger, ordförande i MVB Holding.

Jennie Åberg utses till verkställande direktör för den nya regionen.

MVB-koncernen förvärvar 60 procent i ETB Group i Skellefteå. I förvärvet ingår ETB Bygg AB och Skellefteå Tools AB, med totalt nästan 40 anställda. ETB fortsätter sina verksamheter som dotterbolag till MVB med oförändrad ledning.

– MVB HAR VUXIT stadigt under de senaste tjugo åren och tiden är nu mogen att ta nästa steg och bli ett mer rikstäckande byggbolag. Vi är etablerade med våra bolag i syd, väst och öst och nu lägger vi en pusselbit till på vår Sverigekarta. Vi ser en stor potential i regionen med växande näringsliv och arbetsmarknad, säger Per Ununger.

Han beskriver ETB Group som ett välskött och lönsamt familjebolag med samma värderingar som MVB, som kommer att ”passa fint” in i den nuvarande organisationen.

– Det här är första steget in på

en spännande marknad som vi gör nu. Norrland är stort, så nu börjar vi med att fokusera på kustområdena. Vi ser fram emot att utveckla affärerna norröver. MVB kommer att fortsätta växa i regionen, men det sker när tillfället är rätt. Vi ska växa klokt och vi har inte bråttom. Det är lätt att växa, men utmaningen är att växa kontrollerat och med lönsamhet.

TILL VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR för MVB Nord utses Jennie Åberg som har tjugo års erfarenhet av byggbranschen i Norrland. Hon kommer närmast från rollen som avdelningschef för NCC Building med ansvar för verksamheten i Norrland med över 350 anställda.  Jennie Åberg tillträder sin tjänst den 1 februari 2023. – Med min bakgrund från både byggbranschen och norra Sverige är

uppstarten av MVB Nord en spännande utmaning. Det känns kul att få chansen att arbeta i ett så pass familjärt företag som MVB, som samtidigt har kompetensen att ta sig an alla typer av byggprojekt. Nu gäller det att förvalta det fantastiska arbete ETB Group har gjort i regionen och bygga vidare tillsammans med MVB, säger hon.

– MVB tillför kompetens och kapacitet som ger oss bra förutsättningar för att kunna bredda vår verksamhet och bli en större aktör på den lokala marknaden. Vi ser fram emot att bli en del av MVB-koncernen. Med Jennies erfarenhet kan vi bygga ett än mer konkurrenskraftigt och attraktivt byggföretag, säger Mattias Jakobsson, vd och grundare av ETB Group.

chef, går under våren in i en central roll som

Svensk Bygglogistik ska växa med ny vd

Q Emil Jonasson tar över stafettpinnen från grundaren Urban Wallin och blir ny vd för Svensk Bygglogistik.

Emil Jonasson gjorde sitt första arbetspass på Svensk Bygglogistik redan 2009 som en del av logistikpatrullen och därefter har det blivit 12 år inom Derome – företaget som förvärvade Svensk Bygglogistik under 2020.

Hon blir ny marknadsområdeschef på Riksbyggen

Q Sophia Vikström är ny marknadsområdeschef för Riksbyggen fastighetsförvaltning Väst. I rollen blir hon ansvarig för en organisation med cirka 160 personer. Marknadsområde Väst har två lokala kontor, Göteborg och Borås och är ett av landets största marknadsområden inom Riksbyggen.

Sophia Vikström har mer än 20 års ledarerfarenhet från den kommunala världen samt pappersindustrin.

Sveafastigheter tillsätter vice vd

Q Görel Hällqvist är ny vice vd för Sveafastigheter. Hon har varit en del av Sveafastigheter sedan 2016 och har, i rollen som affärsområdeschef för projekt, det övergripande ansvaret för Sveafastigheters alla projekt från idé till färdigställda hus.

Hon tillträdde som vice vd 1 januari 2023 och behåller sin roll som affärsområdeschef för projekt.

Elitfönster har utsett ny marknadschef Q Anna Maria Lingmerth är ny marknadschef för Elitfönster. Hon får ett helhetsansvar för Elitfönster AB och systerbolagen Diplomat Dörrar AB samt Outline ABs varumärken, marknadsföring och kommunikation.

Närmast kommer hon från en roll som marknadschef på Obos och har dessförinnan även arbetat på Kärnhem. Hon efterträder före detta marknadschefen Tomas Hagström som gått vidare till bolag inom Midaq-koncernen.

Hon

blir

ny

HR­

chef för Swerock Sverige

Q Monica Ollqvist återvänder till Peabkoncernen och blir ny HR-chef för Swerock Sverige. Hon kommer senast från rollen som HR

Manager hos Greenstep och har dessförinnan arbetat bland annat inom Peabs verksamhet i Finland.

Hon tillträder sin tjänst i slutet av mars och kommer att ingå i Swerock Sveriges ledningsgrupp.

Ny marknadschef på Tyréns

Q Den 1 januari tillträdde Josefin Dorkhom som ny marknadschef för arkitektur- och projektledningsverksamheten på Tyréns. Närmast kommer hon från en roll som avdelningschef på Tyréns. Tidigare har hon varit verksam i bolag som Horisont Arkitekter, Carlstedt Arkitekter och LINK och har haft ledande roller i konsultbolag som Projektengagemang och Uniflex.

SIBS stärker upp med två nya chefer

Q SIBS utser Magnus Sundell som vice vd för koncernen SIBS AB och Carl Saidac som vice vd för det helägda dotterbolaget Sveaviken Bostad.

Magnus har drygt 20 års erfarenhet från fastighetsbranschen, närmast som CFO och vice vd för Offentliga Hus och innan dess som vice vd och CFO för Stendörren Fastigheter.

Carl Saidac har sedan 2020 arbetat som COO i Sveaviken Bostad där han haft en central roll i Sveavikens utveckling och tillväxt. Han har tidigare arbetat med affärsutveckling/ transaktioner på Oscar Properties.

Kopparstaden rekryterar ny bygg­ och utvecklingschef

Q Faluns allmännyttiga bostadsbolag, Kopparstaden, har rekryterat Sandra Gossas som ny byggoch utvecklingschef. Hon kommer närmast från Falu kommun som byggprojektledare och ersätter Johan Appelberg som slutade i höstas.

Sandra tillträdde sin tjänst 16 januari 2023.

Lambertsson storsatsar på sälj

Q Lambertsson tillsätter fem nya regionala säljchefer:

Jennifer Svensson som går från tjänsten som chef för Lambertssons Malmöfilial till försäljningschef i region syd.

Lars-Åke Landegren, ansvarig för region mellersta, kommer tidigare från olika tjänster på Cramo.

Fredrik Ohlsson, går från kundcenterchef i Borås till säljchef i väst. Har dessförinnan några år på Borås Energi och Miljö AB.

Christopher Eskengren Shotey ansvarar för region öst och har varit på Lambertsson i snart sex år.

Thomas Elfgren ansvarar för region nord, har varit på Lambertsson sedan 2019. Innan det var han på Skanska Rental i tre år.

Oskar Björklund

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Jennie Åberg blir vd för MVB Nord.

FOTO: MVB

Oskar Björklund är ny CFO på Zengun

Ronny Nilsson

Fredrik Wallner

Emmelie Sjögren

Emil Jonasson

Görel Hällqvist

Stefan Gustavsson

Mikael Lindberg

Sophia Vikström

Anna Maria Lingmerth

Anna Stenströmer

Erica Nordström

Senior Advisor.

Sandra Gossas

Mariette Hilmersson

Monica Ollqvist

Josefin Dorkhom

gav vika för sprängsalvan.

– Det känns otroligt roligt att vi är färdiga med bergsarbetet och kan gå in i nästa skede, säger Anna Nylén, projektchef för tunnelbanan till Barkarby.

I nio sekunder mullrade berget under det som ska bli Barkarbystadens station, sedan hade de tre sista metrarna berg krossats och genomslaget var ett faktum. Nu är det tunnel hela vägen mellan Akalla och Barkarby station, 4,1 kilometer, i det som ska bli en del av tunnelbanans förlängda blå linje.

– Det här är en milstolpe. Nu ser vi fram emot att fylla berget med det som behövs för att göra det till en tunnelbana, säger Anna Nylén, projektchef för tunnelbanan till Barkarby, Region Stockholm.

– Vi

le få det tätt, så att grundvatten inte läcker in. Vi hade plan A, B, och C redo. Men det löste sig. Vi fick använda korta salvor och sedan injektera med mycket betong, säger hon.

MONTAGE AV DRÄNER är redan påbörjat och under våren väntar betongarbeten, bland annat gjutningar för rulltrappor och plattformar.   Betongarbetena, precis som tunneldriften, kommer att pågå dygnet runt, året om.

– Det är ett stort arbete som pågår lite i det dolda. Det syns inte, men det hörs och känns för de i närheten, säger Niklas Bergman, förvaltningschef förvaltningen för utbyggd tunnelbana. I maj 2019 påbörjades driften av spårtunnlarna och driften har skett via tre arbetstunnlar, alltså på sex fronter, berättar han.

– Så nu känns det fantastiskt att

spränga sista tunnelsalvan och gå vidare. Det här är en jättestor dag.

Jiri Horcicka, blockchef berg, Metrostav Norge, har jobbat i tunnlarna sedan starten 2019. Han är troligtvis den i produktionen som varit längst på plats.

– Sista sprängningen är alltid spe-

ciell och jag har blandade känslor inför det. Dels är det roligt att vara i mål efter flera års arbete, men samtidigt betyder det också slutet för oss och har vi börjat packa ihop våra saker nu. Vi som jobbar i tunnlarna har bra sammanhållning och man blir nästan som en familj. Men de flesta av oss från Metrostav ska åka vidare till nästa jobb i Norge nu, så vi får fortsätta jobba ihop, säger han.

Tunnelbanans nya sträckning ska öppna för trafik 2026.

ANNA SJÖSTRÖM

Ska gå att förlänga i framtiden

Barkarby och Barkarbystaden.

Q Tunnelbanestationen Barkarby byggs vid Barkarby pendeltågsstations norra plattformsände, intill Veddestabron. Station Barkarbystaden byggs i den nya stadsdelen.

Q Trafikstart för sträckan är planerad till år 2026.

Q Utbyggnaden av tunnelbanan mellan Akalla och Barkarby sker helt under jord och gör det möjligt att också förlänga tunnelbanan ytterligare i framtiden.

Niklas

KÄLLA: REGION STOCKHOLM

Anna Nylén

Jiri Horcicka

Nu ser vi fram emot att fylla berget med det som behövs för att göra det till en tunnelbana.

Nu går tunneln hela vägen från Akalla till Barkarby station –drygt fyra kilometer. Och det var fest under marken när de sista metrarna berg

HON BERÄTTAR ATT arbetet gått som planerat, men att det blev lite besvärligt i ett område i närheten

av Barkarby station. Där gick tunneln genom ett parti av episyenit, en porös bergart.

var osäkra på om hur vi skul-

Ännu

Nu är ombyggnationen av Hippodromen i Malmö nästan klar. Den anrika cirkusbyggnaden från 1898 har bland annat fått en tydligare entré, rymligare foajé och i salongen kommer publiken att komma både närmare scenen och få bra sikt från alla sittplatser.

I Hippodromen som ligger mitt i centrala Malmö finns Malmö Stadsteaters huvudscen sedan 1994.

– Byggnaden heter Hippodromen men de flesta säger Hipp, i stället för Malmö Stadsteater. Förr var entrén ganska anonym, det fanns bara några vimplar längst fasaden och en liten biljettkassa vid gatan, berättar Peter Hingström från Stadsfastigheter som är projektledare för ombyggnationen.

DET ÄR SVERIGES tredje största stadsteater och den kommer nu att få en modernare insida.

– Ombyggnationen är injicerad av teatern själva, dels för att salongen som byggdes 1994 hade dålig akustik och begränsad sikt och det var otillgängligt för rörelsehindrade. En annan anledning var att teatern inte hade någon fasad mot gatan, nu har man öppnat upp och gjort en ny ingång vid gamla cirkusstallentrén. Man går in på samma ställe där man förr tog in hästar och elefanter och annat.

BYGGNADEN HAR MED sin långa historia varit med om stora förändringar även tidigare. Cirkusen byggdes för länge sedan om till en operettsal och den har även tjänstgjort som kyrka under några år. Vissa delar som har rivits nu är från den senaste ombyggnationen 1992–1993 och det saknar antikvariskt skydd medan andra ändringar har efter tät dialog fått godkännande från Länsstyrelsen.

–Teatermässigt så hade man förr publiken nära scenen, gärna på höjden. På 40-talet började man bygga mer flacka läktare men nu börjar man bygga lite mer som man gjorde förr. Man vill gärna skapa en närhet mellan scen och publik, annars är det som att gå på bio.

DET ÄR DEN engelska arkitektbyrån Haworth Tompkins som anlitats för projektet, tillsammans med White Arkitekter och AIX Arkitekter.

– Det har fungerat bra men det är mer jobb att arbeta med tre, det är inte alltid så att de tycker lika. Det blir mer jobb för beställaren att samordna.

Förutom det så förklarar han att både tidsaspekten och att det är

Q Utförandeentreprenad: Team Skåne bygg AB

Q Byggkostnad för projektet: 110 miljoner

byggnadsminnesmärkt har varit en utmaning.

– Det är ett gammalt hus från slutet av 1800-talet så det finns dåligt med ritningsunderlag. Det kan vara ett schakt eller en bärande balk i en vägg där man tänkt göra en öppning. Dessutom har det varit både en pandemi och krig under byggnadstiden.

Förutom byggmaterial så är det mycket teknik som beställts till den nya teatern och det har varit en hel

del osäkerhet kring både leveranser och material. Det har inte gått att återvända något byggmaterial.

– Däremot har vi plockat fram en hel del gamla saker som varit dolt tidigare bakom gipsväggar och så vidare. Vi har även återställt klinkergolv där det låg en linoleummatta över och vi har även återställt i samma färger som funnits där från början.

Han berättar att de har försökt återskapa den ursprungliga miljön och känslan av cirkularitet i rummet samt en balkong.

– På ett foto från tidigt 1900-tal såg vi nämligen att det fans en högt upp ovanför sittplatserna.

ALLT SKA VARA klar till invigningen den 24 februari.

– I den renoverade källaren kommer det att finnas fler toaletter, för att minska köbildningen i teaterpauserna. Nu kan vi även bygga om scenen på minst tio olika sätt, så det är flexibelt inför olika föreställningars behov. ANNIKA RÅDLUND

”Nu går man in där man förr tog in hästar och elefanter”

SVALAN COMBI SKJUTGRIND