NOTIS
expert i ST:s undersökning, är en bra idé. – Det är viktigt att strukturera utbildningen i olika delar: dels att handledare får bättre utbildning, dels i hur man skriver en individuell studieplan och dels i hur man jobbar med planering av doktorandprojekt. Han föreslår också att det inrättas nationella riktlinjer och lokala policyer där doktorandernas rättigheter och skyldigheter
FAKTA
Därför föreslår vi att det införs ett slags handledarkörkort som måste uppdateras regelbundet. LOTTA LARSSON
finns beskrivna. – Idag ser det olika ut på olika lärosäten och det skapar förvirring och otydlighet. Gemensamma rutiner skulle skapa förutsättningar för en bättre psykisk hälsa. EN ANNAN UTSATT grupp är utländska doktorander: 40 procent av de yngre (under 29 år) vid GU kommer från ett annat land. Nästan hälften av de utländska doktoranderna jobbar övertid flera dagar i veckan. – Många känner inte till vilka rättigheter och skyldigheter de har. Det är viktigt att alla känner sig välkomna på jobbet. Sedan finns det en språkbarriär, många känner sig utanför när det talas svenska vid fikaborden, säger Lotta Larsson. Ett annat resultat av undersökningen är att nästan en tredjedel av doktoranderna vid Göteborgs universitet inte känner sig bekväma med att föra fram kritik. Det tycker Lotta Larsson är djupt problematiskt. – Förfärligt tråkigt. Det borde vara högt i tak och fritt fram att diskutera olika åsikter vid ett lärosäte. Men ibland kan det vara känsligt att vara kritisk mot handledaren eftersom doktoranden befinner sig i en beroendeställning.
Hur mår doktoranden?
- en rapport från Fackförbundet ST och SFS doktorandkommitté om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö
SFS Undersökningen Hur mår doktoranden? visar att särskilt kvinnor upplever oro och stress.
Fackförbundet ST och Sveriges Förenade Studentkårers doktorandkommitté har med hjälp av SCB genomfört en omfattande undersökning av nästan 1 000 forskarstuderande (av 2 000 utskickade enkäter). Hur mår doktoranden? är en undersökning som fackförbundet ST tagit fram i samarbete med SFS under hösten 2020. Här är några av de viktigaste resultaten: – Majoriteten har doktorandanställning och det stora flertalet har en bra relation till sin handledare. – En femtedel har svårt att sova på grund av jobbet ett par dagar i veckan. – En fjärdedel måste arbeta övertid flera dagar i veckan, framför allt utländska doktorander. – Drygt en femtedel uppger att de inte haft möjlighet att ta semester. – Cirka 30 procent tycker inte att den individuella studieplanen (IPS) är meningsfull. Under pandemin vid Göteborgs universitet: Förra året ökade sjukfrånvaron för doktorander, framför allt gäller det kvinnor. Allra högst sjukfrånvaro har Humanistiska fakulteten haft med ett snitt på 7,8 procent. Sjukfrånvaron för kvinnor är högst, närmare 10 procent, på Samhällsvetenskapliga fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten och Handelshögskolan. Däremot ser det bättre ut på Sahlgrenska akademin, med störst antal doktorander (cirka 940), där har endast 3 procent varit sjukskrivna under 2020. 2019 publicerade Nature en stor internationell studie som visade att 36 procent av 6 300 doktorander sökt hjälp för oro och depression kopplat till sina studier.
Intresserad av att delta i en viktstudie? Studie.Om du har ett BMI på 30–35 och i övrigt är frisk kan du kontakta Sahlgrenska akademin. Just nu söker man nämligen deltagare för en studie om hur viktvästar kan underlätta viktnedgång. Våra ben har sannolikt en viktsensor, kallad gravitostat, som känner av hur mycket vi väger, förklarar studieläkaren och doktoranden Jakob Bellman. – Kroppen vill hålla vikten på en konstant nivå. Om du plötsligt blir tyngre inriktar sig kroppen automatiskt på att minska vikten genom att signaler skickas från viktsensorn till hjärnan vilket minskar hungern. Detta skulle kunna vara en förklaring till den stora ökningen av fetma: eftersom vi lever så stillasittande liv lurar vi kroppen att tro att vi väger mindre än vi gör. Nyligen genomförde professorerna John-Olov Jansson och Claes Ohlsson en studie där 69 personer fick bära viktvästar på 1 respektive 11 kilo. De som bar de tyngre västarna gick ner 1,6 kilo på tre veckor, de som bar de lättare västarna gick ner 0,3 kilo. Nu vill forskarna fortsätta sin studie, berättar Jakob Bellman. – Det handlar om att under åtta timmar i sammanlagt 5 veckor bära en väst som väger antingen 1 eller 11 kilo. Studien pågår i 10 veckor. Intresserad? Kontakta Jakob Bellman: jakob.bellman@vgregion.se.
Allan Eriksson GUJOURNALEN SOMMAR 2021
13
