Tre år av bildberättande
Konsten att läsa bilder är en
del av konsten att läsa, menar Tarja Karlsson Häikiö, professor i visuell och materiell kultur på HDK-Valand. – Bildundervisningen i skolan innehåller bildanalys men barn och unga behöver, förutom att träna på att sätta ord på det de ser, även öva upp sin källkritiska förmåga. För att göra det behöver de skapa själva, handens arbete hjälper förståelsen. Särskilt i vår tid, där vi översköljs av bilder, som dessutom ofta är manipulerade, är det viktigt att lära sig tolka, förstå och kritiskt studera olika sorters visuella uttryck.
Det var Läsrörelsens ordförande och projektledare, Elisabet Reslegård, som frågade Tarja Karlsson Häikiö om hon kunde vara sakkunnig när satsningen Bildberättande och konsten att läsa bilder startade på Bokmässan 2018. Projektet, som sträcker sig från grottmålningar till dataspel, fortsatte hösten 2019 och våren 2020 med konferenser/ fortbildningsdagar för pedagoger i alla stadier i sju regioner. Detta gjordes i samarbete med museer, konsthallar och kulturskolor. Projektet har också resulterat i gratismaterial i form av en idéskrift och 19 filmer för skolor och andra. – Genom olika sorters konstutövande kan ungdomar få bättre insikt om sig själva, inte minst eftersom deras identitet ofta är kopplad till ett intresse för
exempelvis musik eller bild, påpekar Tarja Karlsson Häikiö. Vikten av kunskaper inom konst och medier är också något som Unesco betonar. Även EU lyfter fram visuell och medial litteracitet som nyckelkompetenser varje medborgare behöver för att klara sig väl, vilket i sin tur kopplar till kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer. Från regeringshåll är dock inställningen ganska ambivalent, menar Tarja Karlsson Häikiö. – I många sammanhang, som i Kulturutredningen från 2009, framhålls kultur som något centralt för varje människa. Samtidigt får estetiska ämnen i skolan alltmer stå tillbaka för andra kunskaper som uppfattas som viktigare för det kommande arbetslivet.
Foto: JOHAN WINGBORG
Litteracitet handlar inte bara om förmågan att läsa och skriva text utan också om visuella uttryck. Det är skälet till att Läsrörelsen för tre år sedan startade projektet Bildberättande och konsten att läsa bilder. En av projektets sakkunniga är Tarja Karlsson Häikiö, som kommer att medverka inom projektet på Bokmässan i höst.
Under rubriken Läs! Läs! Läs! kommer projektet om bildberättande att vara med på Bokmässan i höst. Då ska Tarja Karlsson Häikiö tala om bildundervisningens betydelse i skolan. – I förskolans läroplan finns idag sju mål när det gäller språk men bara ett enda om estetiska uttrycksformer. Jag önskar att det förs in flera och önskar dessutom att det införs ett övergripande estetiskt perspektiv i grundskolan samt att de estetiska ämnena åter blir kärnämnen i gymnasiet, precis som de var före 2011. Eva Lundgren
Fakta Det var Elisabet Reslegård som 2000 startade den ideella föreningen Läsrörelsen med syftet att, genom olika arrangemang, öka läsintresset hos barn och unga. Projektet Bildberättande och konsten att läsa bilder startade 2018 och har bland annat inneburit projekt i sju regioner i Sverige med bland annat konferenser/fortbildningsdagar, filmvisningar samt specialarrangemang med kulturskolorna. Se https://www.lasrorelsen.nu/.
Tarja Karlsson Häikiö menar att förmågan att förstå bilder är viktiga i vårt alltmer bildrika samhälle.
GUJOURNALEN SOMMAR 2021
39
