Reportage
Ängsligheten breder ut sig Skriftliga svar via mejl, eller inga svar alls. Journalister som bevakar akademin och andra myndigheter upplever hur motståndet att låta sig intervjuas, framför allt muntligen, breder ut sig. Hur ska vi förstå detta ängsliga kontrollbehov? Är det något vi får lära oss leva med eller är det rent av ett hot mot demokratin? ”Jag har inte tid just nu, kan
du mejla frågorna?” ”Tyvärr, jag är upptagen resten av veckan. Nästa också. Jag svarar på dina frågor via mejl.” För journalister som bevakar akademi och myndigheter är denna typ av konversation vardagsmat. Det intygar bland
46
GUJOURNALEN SOMMAR 2021
andra Anders Jinneklint, chef redaktör på Universitetsläraren. – Att det blir alltmer vanligt hör jag ständigt från våra reportrar. De är förstås frustrerande, man vill ha möjlighet att ställa följdfrågor. Det ännu sämre alternativet, att man inte får något svar alls, blir också vanligare, menar Nils Funke, journalist och expert på tryck- och yttrandefrihetsfrågor. – Jag får åtminstone fyra, fem samtal per vecka från medier och enskilda medborgare som stött på problem när de försökt komma i kontakt med myndigheter. Detta avspeglas också i JO-beslut och i konstitutionsutskottets rapporter. Enligt Nils Funke beror det på dålig myndighetskultur som i regel sprids från ledningen. – Ledningen vill ha kontroll över hur verksamheten kommuniceras, vilket hänger samman
Ledningen vill ha kontroll över hur verksamheten kommuni ceras … NILS FUNKE
med hur bidragssystemen är utformade. Universiteten får anslag efter studentantal. För att locka till sig så många som möjligt gäller det att ge en positiv bild av lärosätet. Det skiner också igenom i många policydokument, där det står saker som ”alla anställda är ambassadörer för vår verksamhet”. Att föra in näringslivstänkande i myndighetsverksamheter motverkar rätten till insyn och kravet på att de ska agera objektivt och opartiskt.
Medan antalet journalister blir allt färre, blir kommunikatörerna desto fler. År 2019 satsade exempelvis Göteborgs Stad 500 000 kronor om dagen på kommunikation. Nils Funke tycker att utvecklingen med växande press- och kommunikationsavdelningar är ett stort bekymmer.
