Nyheter | Språkbrist
Studenter allt sämre på svenska Många studenter är väl förberedda för universitetsstudier, andra saknar de mest grundläggande kunskaper. Det menar flera lärare GU Journalen talat med som också anser att betyg inte längre fungerar som urvalsmetod. SARA LINDÉN, professor i medi-
cinsk och fysiologisk kemi, undervisar bland annat på apo tekarprogrammet. Hon menar att många nyantagna studenter har goda kunskaper men att cirka en femtedel har väldigt stora svårigheter när det gäller självständigt arbete, att läsa kurslitteratur och skriva egna texter. – Att så många studenter behöver väldigt mycket extra stöd har bland annat lett till att vi ändrat vårt sätt att undervisa. Istället för att som tidigare ha en kurs med tenta på slutet har vi numera även inlämningsuppgif ter varje vecka för att uppmunt ra studenterna att börja plugga i god tid. Vi går också muntligt igenom studiehandledningarna, så att studenterna verkligen ska förstå, och förklarar dessutom vad de särskilt ska tänka på den kommande veckan. Det innebär mycket extra arbete. Jag under visar även på andra program, och även där finns studenter som har svårt att skriva en kor rekt text.
TILL SKILLNAD FRÅN flera andra utbildningar är apotekarpro grammet på fem år vilket ger ganska god tid att hjälpa studen terna, berättar Sara Lindén.
10
GUJOURNALEN SOMMAR 2022
studenter är väldigt duktiga har cirka en femtedel stora problem, bland annat med språket. – På den senaste tentan i bio kemi klarade sig drygt 90 av 150 studenter. Ett skäl till att en del studenter misslyckas är att de är så svaga i svenska att de inte kan skriva begripliga tentasvar. Problemen är inte nya men har förvärrats under pandemins hemstudier. Det har spekulerats i att ett annat modersmål kan vara en
– För att stötta studenternas språkliga lärande arbetar vi nu fram en stege där de språkliga kraven successivt ökar, vilken vi kopplar till läromoment med in riktning på akademiskt skrivande. Tidigare hade man grupp arbeten men det ledde till konflikter eftersom det ofta var en enda student som stod för allt skrivande. – Nu har vi istället uppsats skrivande som alla måste göra. Kursen inleds med två föreläs ningar av lärare vid Enheten för akademiskt språk (ASK), en på grundnivå och en om det akade miska språket. En del studenter väljer att gå båda föreläsning arna medan andra helt väljer bort den här möjligheten. När studenterna sedan skrivit sin text får de sitta i responsgrup per och kommentera varandras arbete samtidigt som jag och en ASK-lärare är tillgängliga. KOMPLETTERINGSPROGRAMMEN,
som vänder sig till dem som har en utländsk högskoleexamen, betalas av Kammarkollegiet. Något extra tillskott för att stötta de ordinarie utbildningarna ges dock inte, trots att samma språkproblem finns där, påpekar Sara Lindén. – Regeringen har gett oss i uppdrag att bredda rekryte ringen. Då borde de program med hög andel studenter med språkproblem få resurser att stötta dem på ett bra sätt. Ingela Parmryd, professor i medicinsk och fysiologisk kemi, är bland annat ansvarig för ett utbildningsblock på läkarpro grammets första termin. Hon be rättar att samtidigt som de flesta
Ett skäl till att en del studenter misslyckas är att de är så svaga i svenska att de inte kan skriva begrip liga tentasvar. INGELA PARMRYD
orsak till de bristande svensk kunskaperna. – Men också i Uppsala, där de flesta läkarstudenter har svenskklingande namn, finns liknande språkproblem, så det är knappast hela förklaringen. Dessutom handlar det inte bara om språksvårigheter, många studenter har också problem med naturvetenskapliga grund kunskaper. På läkarprogrammet kompen serar man de många avhop pen, som förekommer både bland hög- och lågpresterande studenter, samt de förväntade studieresultaten, med ett rejält överintag. Men det är ingen sär
