tänker så mycket på språket kan det vara svårt: kanske känner de exempelvis till att det är skillnad på tal- och skriftspråk och avstår från vissa ord eller ordformer. Men de har kanske inte klart för sig att satserna måste strukture ras, så att man exempelvis inte staplar en massa information i samma mening, som man gör när man pratar.
Högre kurser i svenska saknas
ENHETEN FÖR AKADEMISKT
språk (ASK) finns till som stöd för både lärare och studenter. De ger föreläsningar om språk och kan också hjälpa en student att jobba igenom några sidor i en uppsats. Men att lära sig skriva är en lång process som kräver mycket och långsiktigt arbete och studen terna måste göras språkligt upp märksamma på flera sätt, menar Anja Malmberg. – Vid uppsatsskrivande kan man exempelvis lägga in moment med responsgrupper där studenterna får diskutera varandras texter. Man kan också ha med en språkstrimma under kanske ett år, som innebär att studenterna återkommande får arbeta med sina texter. Ytterli gare ett förslag vore om de insti tutioner som har ett extra stort behov helt enkelt anställer en svensklärare eller språkkonsult som kan arbeta långsiktigt med studenterna. Det innebär förstås en extra kostnad men å andra sidan är det knappast rimligt att universitetets lärare ska ägna tid åt språkfrågor istället för att undervisa i sina ämnen.
För mig handlar breddad rekrytering om ett mycket bredare perspektiv, vad gäller universitetets roll i samhället. PAULI KORTTEINEN
– Breddad rekrytering handlar om att student populationen ska svara mot den mångfald som finns i samhället, inte om att få in studenter som är oförberedda för högskoleutbildning. Att vissa studenter har olika sorters språkliga brister är dock ett reellt problem. Det menar Pauli Kortteinen, vicerektor för utbildning. I samarbete med Enheten för akademiskt språk (ASK) är nu en översyn över GU:s språkliga resurser på gång. ATT UNIVERSITETET ANTAR
studenter som språkmässigt inte har de förkunskaper de borde ha är inte en konsekvens av vårt arbete med breddad rekrytering, påpekar Pauli Kortteinen. – För mig handlar breddad rekrytering om ett mycket bredare perspektiv vad gäller universitetets roll i samhället.
Det handlar om att universitetet ska spegla mångfalden i samhäl let, att vi ska verka för att skilda perspektiv möts, men också om att olika omständigheter, som till exempel social bakgrund, inte ska hindra en fantastisk talang att söka till högskolan. Ändå kan det förstås vara så att de problem, till exempel språkliga, som många lärare upplever, delvis hänger samman med satsningar på bred dad rekrytering. FÖR ATT KOMMA IN på högskolan
krävs grundläggande behörighet, vilket omfattar bland annat god känt i antingen kursen Svenska 3, eller Svenska som andraspråk 3 från gymnasiet, berättar Mikael Nordenfors, föreståndare för ASK. – Men högre gymnasiekurser i svenska än så finns inte, det går alltså inte att ha ett tillägg för så kallad särskild behörighet avseende språkkunskaper. Det innebär att en student som har alla andra behörigheter på plats
SVENSKA ÄR SPECIELLT eftersom det är ett ämne som har betydelse nästan oavsett yrke, påpe kar Anja Malmberg. – Den som inte är så bra i matte eller biologi kan ju välja ett jobb där det inte är så viktigt. Men behovet av skrivkunskaper finns nästan överallt och ökar dessutom eftersom vi både måste kommunicera och doku mentera mer idag än förr. Så om man vill stötta studenterna ge nom deras utbildning är språket en viktig nyckel. Text: Eva Lundgren Foto: Johan Wingborg
Pauli Kortteinen menar att universitetet har ansvar att stötta studenterna. GUJOURNALEN SOMMAR 2022
13
